1 - Jönköpings kommun

1014 9621
KV VÄGMÖTET, A6
Jönköping
Geoteknisk utredning för ny byggnad
5 (7)
Då jorden i denna del av området har låg fasthet till stort djup, i synnerhet i områdets lägst belägna delar
bedöms pålning av ovan nämnda plintar vara nödvändigt får att besvärande sättningar ej ska uppstå.
Grundläggningsnivå for pålplintarna föreslås bli ca +93,0. Denna nivå kan dockjusteras m.h.t. framtida
marknivåer omkring byggnaden samt själva byggnadens läge.
I samråd med arkitekt föreslås att de yttersta plintarna fårses med sockelelement för att bli en del av byggnadens
fasad.
Golv inom denna del utförs fribärande.
7.3 Planerad byggnads norra del samt godsmottagning, delområde 3
Följande beskrivning avser den del av norra byggnaden som ej grundläggs via pålar, se delområde 2.
Vid den norra delen av byggnaden återfinns även godsmottagning. Vid anläggande av byggnad och
godsmottagning måste hänsyn tas till den slänt som vetter ned mot E4:an.
Vid överslagsberäkningar avseende stabilitet for denna slänt, visar framräknad säkerhetsfaktor att slänten ej
kan betraktas som stabil får byggnation med ytgrundläggning i närheten av släntkrön.
Inte heller ny köryta eller angöring för fordon till godsmottagning, med släntkrön utan förstärkning, i det på
ritning l O l G020 l visade planläget kan rekommenderas med hänsyn till stabilitetsrisker.
En planerad godsmottagning i detta läge skulle förutsättas bli utförd med endera fribärande betongplatta som
grundläggs via pålar eller plintar, alternativt en hög stödmur mot norr, vars grundläggning måste ske avsevärt
under körplanet for angöringen. Innan utförande bestäms bör dock stabilitetsvillkorennärmare utredas i
slänten varvid även ytterligare fältundersökningar krävs i släntens nedre del.
För grundläggning av byggnad och utfYllnad för godsmottagning, vilken förutsätts hamna på samma nivå
som färdigt golv, ca +99,0, rekommenderas att grundläggningen förs ned så djupt att stabilitets problem ej
uppstår.
Preliminärt kan grundläggning av stödmurar ske på en relativt låg nivå med efterföljande terrasseringsarbete
för godsmottagning och byggnad bakom stödmurarna. stödmurarna kommer att bli relativt höga och det är
viktigt att risken för stabilitetsbrott kontrolleras innan utförandet bestäms.
Slutligt förfarande kmmner sam1olikt kräva samråd med Trafikverket för godkännande.
Alt kan slänten förstärkas med t.ex. jordspikning, vilket i korthet ilmebär att ett nät "spikas" fast i släntens
ytskikt for att öka stabiliteten. Denna metod anses vara gym1sam i fi'iktionsjordar där det ej förekommer
höga grundvattennivåer.
I de fall slänten förstärks på ett sådant sätt att den bedöms som stabil kan plattrundläggning av byggnad och
utfYllnad för godsmottagning ske efter att en mer begränsad urgrävning av befintligt jordtäcke utförts. Men
även detta forfarande kräver ytterligare undersölmingar avseende stabilitet och för omfattningen av en sådan
förstärkning.
Vid plattgrundläggning av byggnaden efter det att stabiliteten har bedömts som tillfredställande ska m·grävning
för byggnaden ske till nivån ca +95,0 följt av terrassering till önskad nivå med grovkornig fyllning och
efterföljande kontrollerad packning.
Vid urgrävning ska på schaktbotten en geotextil av minst bruksklass N3 appliceras.
Plattgrundläggningen ska ske på minst 0,3 m packad grus fYllning enl. AMA Anläggning'kap CEB.212 och
överordnade avsnitt. Plattan ska även förses med sedvanligt dränerande- och kapillärbrytande lager.