Studiematerial vardagsrehab.pmd

More documents

Recommendations

Info

30 Diskussionsfrågor: Vad tycker du om bilden med spindeln i nätet? Känner du igen dig, eller inte? Vilka svårigheter och möjligheter ser du med din yrkesroll, i förhållande till <strong>vardagsrehab</strong>ilitering? Lisas synsätt och upplevelse som beskrivs i fallbeskrivningen: är detta en vanlig situation? Vilka utmaningar och möjligheter ser du i detta fall? Vad gör du när jobbet är stressigt och det är för kort om tid? Är samarbete med andra yrken eller grupper en möjlighet eller skapar det problem? Hur tar man i så fall vara på möjligheterna och löser problemen? På vilket sätt kommer du i kontakt med lagstiftningen i ditt arbete? Extra läsning: Kort beskrivning av lagar som styr arbete med rehabilitering Två viktiga och grundläggande lagar är hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL). När detta inte räcker finns lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som beviljas för personer när de är under 65 år. 30 HSL (HSL 1982:763) beskriver vårdgivarnas ansvar och skyldighet. Denna lag täcker uppgiften att ge specifik rehabilitering. Rehabilitering är en del av det allmänna ansvaret att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Om du får någon uppgift delegerad ifrån sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut så lyder du under denna lag. Enligt HSL är målet med hälsooch sjukvården ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.” Kraven på en god vård innebär att den ska: – vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, – vara lätttillgänglig, – bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, samt – främja goda kontakter mellan patienten och personalen. Vården skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 31 SoL (SFS nr 2001:453) är en så kallad ramlag som anger målen för kommunens arbete. Den föreskriver inte i detalj vilka insatser de äldre har rätt till. I en skrift ifrån Socialstyrelsen om SoL förklaras delar av lagtexten såhär: Äldre ska kunna leva ett bra liv. Äldre ska kunna påverka samhället och sin vardag. Äldre ska kunna känna sig trygga och fortsätta att klara sig själva så mycket de kan. Äldre ska behandlas med respekt. Äldre ska få god vård och omsorg. Socialtjänsten ska ge äldre den hjälp de behöver för att kunna bo kvar hemma. Man ska erbjuda särskilda bostäder när de äldre inte kan bo kvar hemma längre. Den som är äldre kan ansöka om hjälp från socialtjänsten, i form av bistånd. Hemtjänsten kan hjälpa till med praktiska saker som att städa, tvätta, handla och laga mat eller att gå till posten eller banken. Hemtjänsten kan
också hjälpa till med personlig omvårdnad. Den äldre kan också få hjälp med sociala kontakter, till exempel genom att någon följer med ut för att träffa vänner. Äldre kan ansöka om att få delta i dagverksamhet för att lättare kunna bo kvar hemma. Man kan också ansöka om att tillfälligt flytta hemifrån till ett korttidsboende. Den äldre kan överklaga i domstol om ansökan om bistånd lett till ett nej. 32 LSS (SFS nr 1993: 387) kallas för en rättighetslag eftersom rätten kan utkrävas i domstol av de personer som omfattas av rättigheterna. LSS-insatser ges bara till personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande. Den anger vilka skyldigheter kommunen och hälso- och sjukvården har gentemot dessa personer, utöver HSL och SoL. Målet med lagen är att människor som får hjälp genom LSS ska kunna leva ett liv så likt andra människors liv som möjligt. Man ska kunna delta i det som händer i samhället. Det kan handla om att kunna bo själv och/eller arbeta, med stöd. Hjälpen ska enligt lagen vara lätt att få och individuellt anpassad. 33 30 Lindehag, A-G (1997), s 10 31 Ottosson (1995), s 43. Lagtexten finns i sin helhet på www.notisum.se under ”Lagboken”. SFS nr 1982:763 (det har tillkommit flera ändringar under åren). 32 Socialstyrelsen (2002). Lagtexten finns på http://www.riksdagen.se/debatt/ under ”författningar i fulltext”. SoL har SFS nr: 2001:453 33 LSS Lättläst (1994). Se http://www.riksdagen.se/debatt/ eller Svensk författningssamling för lagtexten SFS nr: 1993:387. 31
Page 1 and 2: Aktivitet Ett studiematerial om var
Page 3 and 4: Guide: hur kan man använda detta s
Page 5 and 6: Det är viktigt att relatera diskus
Page 7 and 8: snart tappar upptränade funktioner
Page 9 and 10: ➧➧➧ ”ett rehabiliterande f
Page 11 and 12: Vikten av fysisk aktivitet För myc
Page 13 and 14: Extra läsning: Naturens, trädgår
Page 15 and 16: - Men jag tror i alla fall att det
Page 17 and 18: ➧➧➧ Vikten av KASAM illustrer
Page 19 and 20: Hjälp till självhjälp Olika pers
Page 21 and 22: De kommer överens om att dessa ön
Page 23 and 24: Rehabiliteringsprocessen Fallbeskri
Page 25 and 26: Praktisk övning i två steg: 1) R
Page 27 and 28: med vilka hon har en god kontakt. E
Page 29: Samarbete för vardagsrehabiliterin
Page 33 and 34: Avslutande frågor: Vilka förutsä
Page 35 and 36: Referenser Aniansson, A., Frändin,

Studiematerial vardagsrehab.pmd

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?