Studiematerial vardagsrehab.pmd

More documents

Recommendations

Info

5 20 Motivation och relationens betydelse Följande fallbeskrivning har lånats ut av författarna och är översatt ifrån deras bok som är skriven på norska. Författarna är lärare i sjukgymnastik och arbetsterapi. Fallet illustrerar hur vi tolkar andra personers behov på olika sätt, beroende på vilket synsätt vi använder. En person kan motiveras till vitt skilda saker, beroende av vad målet är. Ibland har vi skilda behov samtidigt: trygghet och självständighet. 19 Fallbeskrivning: Motivation och delaktighet Elvi Johansson har fått en liten hjärnblödning. Vårdcentralens läkare lägger in henne på sjukhus. Förlamningen i höger ben går tillbaka, men armen blir inte helt återställd. Hon känner sig hjälplös och ”underlig”. Efter en vecka kontaktas biståndsbedömaren i hemkommunen och hon skrivs ut. Elvi är änka och bor ensam på tredje våningen i ett hyreshus utan hiss. Dottern tar ledigt och kommer för att hjälpa modern ett tag. Dottern är skärrad över det som har skett och orolig vid tanken på att modern bor ensam. Oron förstärks första morgonen när hon kommer in i sovrummet och ser hur hjälplös modern blivit. Elvi snurrar tröjan bak och fram och hittar inte i sitt klädskåp. Dottern ser hur förtvivlad modern är, och ber henne att inte överanstränga sig. Hon hjälper modern tillrätta på en stol och hjälper henne på med kläderna. Senare på dagen vill Elvi göra i ordning kaffe. Dottern blir förskräckt när hon ser att modern tar kaffe i vattenbehållaren och inte hittar var hon skall fylla på vattnet. Nu kan man tänka sig två alternativa fortsättningar på denna berättelse. Skillnaden ligger bland annat i det fokus som personalen väljer för att förstå Elvis situation och behov. Alternativ 1: Biståndshandläggaren kommer på besök lite senare på förmiddagen. Hon ber Elvi och hennes dotter berätta vad som är svårt och vilket behov av hjälp som de har. Dottern säger att hon helst ser att modern får en vistelse på sjukhem så att hon kan hinna bli lite piggare och få hjälp att klara sig själv. Dottern berättar också om det som hon observerat under morgonen och att hon är rädd för vad som kommer att ske när hon reser hem. Dessutom behöver modern träning av armen. Förslaget blir att hemtjänsten ska komma varje morgon och hjälpa till med morgonbestyren. Vidare erbjuder sig hemtjänsten att ta ansvar för inköp, matleverans och hushållsarbete. De ska göra vad de kan för att hon ska känna sig trygg och få den hjälp hon behöver. Trygghetslarm föreslås också. Om armen inte blir bättre kan hon kanske börja gå på dagrehabilitering. Det är också möjligt att få en rehabiliteringsvistelse som inneliggande patient. Elvi och dottern känner sig trygga i att de kommer att få den hjälp som de behöver. Alternativ 2: Två representanter ifrån kommunens ”hjälpapparat” (biståndsbedömaren och en person som arbetar i hemtjänsten) kommer på besök på förmiddagen och får samma beskrivning av situationen som ovan. De vill veta hur mycket Elvi klarar själv nu, hur livet innan stroken varit och vad hon tycker är viktigast att klara, i denna nya situation. Elvi är upptagen av att hon skulle resa med pensionärsföreningen till Wien till sommaren och att hon fortsatt önskar att klara sina förmiddagsturer till köpcentret. 19 Langum Bredland m.fl. (1996)
De kommer överens om att dessa önskningar är viktiga att ha som mål. Tillsammans försöker de att komma på vad Elvi måste jobba med för att klara av detta. Vidare skissar de på en plan för hur personalen i hemtjänsten kan arbeta tillsammans med Elvi för att uppnå målen. Elvi och dottern ser efter mötet optimistiskt på situationen. 20 Meningsfulla intressen Bemötande och tillit Är arbetssättet detsamma för alla du möter? Ibland är arbetssättet detsamma men målet och syftet med arbetet är bäst när det är individuellt. Att arbeta för att få personen att kunna ägna sig åt det den själv upplever som meningsfulla aktiviteter har ett stort värde. För att bestämma mål och syfte måste en avvägning göras för varje enskild person kring vad som är viktigt att lägga energi och kraft på. Meningsfullhet och motivation hänger ihop. Var i livet befinner sig personen just nu? Om meningsfullheten finns i vardagen så kan man utifrån den bygga vidare. Intressen kan vara en väg att skapa mening, antingen genom att hitta ett nytt eller återuppta ett gammalt och ge möjlighet till social samvaro. Intressen har en läkande kraft som skänker lugn, avkoppling och tid till eftertanke. De hjälper oss att glömma svårigheter och fungerar som en morot i tillvaron för att orka med kanske ibland svåra uppgifter. I vår tid har isolering blivit ett problem för många äldre personer. I och med att vi betonar den enskildes integritet innebär det ibland att en äldre människa, som inte vågar eller orkar ta kontakt med omgivningen, också blir utan den stimulansen. Resultatet kan bli en alltför snabbt utvecklad demens beroende på understimulering. En dåligt stimulerad själ leder oftast till att den fysiska aktiviteten minskar. Vardagsrehabilitering måste därför ibland vara att försöka bryta en begynnande isolering med förslag på aktiviteter som individen upplever som attraktiva21 . För personer med demens är det bra att ha gamla vanor som personen haft förut i åtanke, när man ska hitta på aktiviteter. Vanorna är av stor betydelse för att kunna hjälpa dessa personer att bevara olika färdigheter och att fungera i sin vardag. Genom att guida en dement person genom olika göromål och bara tillrättalägga miljön då det behövs kan personen klara att göra mer själv. 22 Om en person inte är motiverad till <strong>vardagsrehab</strong>ilitering så kan du som personal försöka att hitta ett sätt att inspirera. Ett tips är att fokusera på det som personen vill, istället för på vad den inte vill. Frågor som: ’Vad vill du ändra på och vad drömmer du om?’ är då centrala. Den hjälpande relationen bygger ofta på tillit, vilket behövs för att stödja någon till att våga och vilja. Tilliten beror mycket på det som vi ofta kallar för ”bemötande”. Men vad betyder det? Finns det något recept för vad som är ett gott bemötande? Det är svårt att veta hur man ska vara mot vårdtagarna eftersom alla människor är olika och unika, både vi som bemöter och den som blir bemött. Det kanske inte går att vara likadan emot alla personer som du möter, hur ändrar man i så fall sitt bemötande? För vissa personer läggs grunden för hur bra relationen och mötet skall bli av hur väl personalen utför sina praktiska sysslor. För andra är det tvärtom: först när de känner sig trygga och litar på en ny person så får denne fritt fram att utföra de praktiska (biståndsbedömda) sysslorna. Att skapa och bibehålla förtroende i relationen är alltså något grundläggande även för det praktiska arbetet såsom <strong>vardagsrehab</strong>ilitering. Oftast tar det tid att bygga en djupare tillit. I de fall när du träffar samma person under en längre tid ökar därför möjligheten. Det kan vara när du är kontaktperson för en vårdtagare eller träffar denne regelbundet av annan anledning. Ett vårdbiträde som arbetar i hemtjänsten skriver såhär om detta: Det gäller att lära känna pensionären så att man vet hur hon fungerar men samtidigt alltid våga vara sig själv. Man får försöka hitta någon del av sig själv som pensionären känner igen sig i och som man kan använda som kontaktyta. 23 Det handlar alltså inte bara om att ge tilliten tid, utan också om att vara intresserad av att hitta ett sätt att mötas och att bemöta. Faktarutor 20 Langum Bredland m.fl. (1996) 21 Ström (1995), kapitel 1 22 Är du beredd att satsa friskt? (1996) 23 Engblom & Hellberg (2004), s 16 21
Page 1 and 2: Aktivitet Ett studiematerial om var
Page 3 and 4: Guide: hur kan man använda detta s
Page 5 and 6: Det är viktigt att relatera diskus
Page 7 and 8: snart tappar upptränade funktioner
Page 9 and 10: ➧➧➧ ”ett rehabiliterande f
Page 11 and 12: Vikten av fysisk aktivitet För myc
Page 13 and 14: Extra läsning: Naturens, trädgår
Page 15 and 16: - Men jag tror i alla fall att det
Page 17 and 18: ➧➧➧ Vikten av KASAM illustrer
Page 19: Hjälp till självhjälp Olika pers
Page 23 and 24: Rehabiliteringsprocessen Fallbeskri
Page 25 and 26: Praktisk övning i två steg: 1) R
Page 27 and 28: med vilka hon har en god kontakt. E
Page 29 and 30: Samarbete för vardagsrehabiliterin
Page 31 and 32: också hjälpa till med personlig o
Page 33 and 34: Avslutande frågor: Vilka förutsä
Page 35 and 36: Referenser Aniansson, A., Frändin,

Studiematerial vardagsrehab.pmd

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?