Studiematerial vardagsrehab.pmd

More documents

Recommendations

Info

4 Lennart 18 Målet med vardagsrehabilitering – att stödja eller hjälpa? Fallbeskrivning: Pappa behöver hjälp är en äldre man som lever ensam i sitt hem med hjälp ifrån hemtjänsten. Han är närmare 80 år gammal och ”allmänt skröplig”. Han har bland annat haft flera hjärtinfarkter. Hemtjänsten hjälper honom med städning och handling. Lennarts två döttrar bor i närheten och hälsar ofta på. Den äldsta dottern är orolig för sin pappa och hur han klarar sig. Hon har på senare tid märkt att det tar väldigt lång tid för honom att laga sin mat. Bara att skala potatis kan ta närmare en timme. Hon frågar biståndsbedömaren om det inte är dags att hennes pappa ska få maten ordnad åt sig, hon ser ingen annan utväg. Hemtjänstens undersköterska Sara är den som oftast går till Lennart och är hans kontaktperson. Sara frågar honom om det är hans eget önskemål om att få hjälp med maten. Lennart är modstulen och förklarar att han inte klarar av något längre, nu när han är så gammal. Hans döttrar diskar t.ex. hans disk en gång till när de kommer på besök, trots att han själv redan har gjort det. De tycker inte att det är rent nog, vilket får honom att känna att han inte klarar av det. Han kommenterar också att han känner sig som en belastning för sina barn. Förut var det han som hjälpte dom! Sara frågar Lennart vad han skulle göra med tiden som blir över, om han inte längre skulle laga sin mat? Han tycker ändå att han har mycket tid att fylla om dagarna. När Lennart funderat lite framkommer det att han gillar att pyssla med matlagning. Efter att ha rådgjort med en sjukgymnast bestämmer Sara och biståndsbedömaren att de ska diskutera med döttrarna om vad Lennart egentligen vill. I diskussionen med de anhöriga förklarar Sara och biståndsbedömaren att de arbetar med vardagsrehabilitering, och vad detta innebär. När dom har förklarat förstår dottern idén med att den bästa hjälpen kanske inte är att ta över det som Lennart fortfarande klarar av och vill. Det slutar så småningom med att dottern stödjer sin pappa med att fortsätta med matlagningen, trots all den tid det tar. 16 16 En liknande fallbeskrivning återfinns i en väldigt läsvärd rapport av Peter Westlund ifrån Kalmar: Socialt synsätt i äldreomsorgen. Emmaboda serviceområde. Fokus-Rapport 2002:2.
Hjälp till självhjälp Olika personer som du möter kan uppfatta detta med att ”få hjälp” väldigt olika. Mottagaren av den erbjudna hjälpen ser den kanske inte alltid som positiv. Att få hjälp leder inte alltid till större tillfredställelse. Den som blir hjälpt kan istället känna vrede eller beundran för den som hjälper, hjälplöshet eller beroende. Han eller hon kan bli avundsjuk på hjälparen som har styrka och resurser att hjälpa till, vilket personen själv saknar. Att bli hjälpt kan också leda till känslor av skuld och tacksamhet. Om man har detta i bakhuvudet kan det vara lättare att ha förståelse för olika sorters reaktioner och att bättre hitta rätt nivå för sin hjälpinsats. Vardagsrehabilitering är att ge den hjälp personen behöver, inte mer och inte mindre. Naturligtvis är mycket av den hjälp som ges idag på en lagom nivå och mycket uppskattad. Genom att tillsammans sätta upp mål för arbetet kan hjälpen ibland bli bättre. Mål och övergripande aktiviteter i vardagsrehabiliteringen Målen för vardagsrehabilitering behöver vara realistiska för att de ska ha någon betydelse i arbetet. I begreppet vardagsrehabilitering ligger att målen utgår ifrån personens egen vardag och närmiljö och de resurser som finns där. Det kan vara en utmaning att se dessa resurser. 17 Utifrån individens egna mål eller delmål kan du arbeta genom att: – undanröja hinder för att personen ska uppnå målen – hitta bra tillfällen att ta tillvara för rehabilitering – motivera personen att ta vara på dessa tillfällen. 18 Hur dessa tre punkter skall genomföras måste bestämmas i varje enskilt fall, eftersom målen skiljer sig åt. Ofta är det de små detaljerna som avgör. Du som arbetar närmast vårdtagaren kan förhoppningsvis tillsammans med denne se vilka detaljer det skulle kunna vara. Diskussionsfrågor: Det är känt att vi människor ofta svarar på de förväntningar som ställs på oss. Vilka förväntningar tror du att de anhöriga i berättelsen har på Lennart? Vem ser du framför dig när du tänker på någon som behöver hjälp att rehabiliteras, vilken sorts person är det? Vilket tar längst tid, att själv göra och hjälpa eller att ge stöd till att personen gör det själv? Är det svårt att stå bredvid och inte hjälpa? Berätta gärna om några exempel. Om du måste prioritera mellan sysslor på grund av tidsbrist, vilka sorters sysslor tycker du är viktigast? Diskutera om ni resonerar olika om detta. Är det möjligt att alla gemensamt arbetar mot bestämda mål med vårdtagarna, eller måste var och en göra på sitt eget sätt? Vad finns det för för- och nackdelar med dessa olika arbetssätt? Dela gärna med dig av exempel på realistiska mål och delmål för vardagsrehabiliteringen hos dina vårdtagare. Hur gör ni/du på din arbetsplats med vårdtagare som upplevs som jobbiga eller svåra att ha hand om, som kanske försöker ”utnyttja” er eller som spelar ut olika personer i personalgruppen emot varandra? Hur tar man hänsyn till både den enskildes integritet och personalens arbetsmiljö? Vilka andra personer eller yrkeskategorier i din omgivning kan du ha nytta av i vardagsrehabiliteringen av dina vårdtagare? Vilka yrkeskategorier och andra verksamheter har du kontakt med, eller kan ta kontakt med? 17 Langum Bredland m.fl. (1996) 18 Är du beredd att satsa friskt? (1996) Faktaruta 19
Page 1 and 2: Aktivitet Ett studiematerial om var
Page 3 and 4: Guide: hur kan man använda detta s
Page 5 and 6: Det är viktigt att relatera diskus
Page 7 and 8: snart tappar upptränade funktioner
Page 9 and 10: ➧➧➧ ”ett rehabiliterande f
Page 11 and 12: Vikten av fysisk aktivitet För myc
Page 13 and 14: Extra läsning: Naturens, trädgår
Page 15 and 16: - Men jag tror i alla fall att det
Page 17: ➧➧➧ Vikten av KASAM illustrer
Page 21 and 22: De kommer överens om att dessa ön
Page 23 and 24: Rehabiliteringsprocessen Fallbeskri
Page 25 and 26: Praktisk övning i två steg: 1) R
Page 27 and 28: med vilka hon har en god kontakt. E
Page 29 and 30: Samarbete för vardagsrehabiliterin
Page 31 and 32: också hjälpa till med personlig o
Page 33 and 34: Avslutande frågor: Vilka förutsä
Page 35 and 36: Referenser Aniansson, A., Frändin,

Studiematerial vardagsrehab.pmd

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?