21.09.2013 Views

Alkohol påverkar hälsan – ställ frågan

Alkohol påverkar hälsan – ställ frågan

Alkohol påverkar hälsan – ställ frågan

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Alkohol</strong> <strong>påverkar</strong> p verkar <strong>hälsan</strong> h lsan<br />

<strong>–</strong> <strong>ställ</strong> st ll <strong>frågan</strong> fr gan<br />

www.fhi.se/riskbruksprojektet


Från Fr n kafferep till after work


Riskbruk<br />

En förhöjd alkoholkonsumtion som kan<br />

ge medicinska och sociala<br />

skadeverkningar - om den fortsätter


”Riskbruk är ett bruk av alkohol som är<br />

eller kan bli skadligt,<br />

men där beroende inte föreligger”<br />

eller<br />

<strong>Alkohol</strong>konsumtion som är högre än vad som<br />

rekommenderas enligt nuvarande kunskap<br />

17% män 10% kvinnor


Riskbrukshypotesen<br />

De angivna alkoholmängderna ska bara ses som<br />

utgångspunkter för en diskussion om vad som i<br />

den enskilda fallet kan vara en ohälsosamt hög<br />

konsumtion<br />

Den individuella känsligheten för vad som är<br />

riskabelt hög alkoholkonsumtion varierar i stor<br />

utsträckning<br />

Hallberg Hans. Riskbruk av alkohol, ett studiebrev av SFAM


Total konsumtion av alkohol<br />

• Den totala konsumtionen av alkohol i<br />

Sverige är 9,5 liter 100 % alkohol per år<br />

och person 15 år och äldre<br />

• Detta motsvarar ca 76 liter vin per<br />

person/år


Socialstyrelsen 2010<br />

www.socialstyrelsen.se/riktlinjer<br />

Nationella riktlinjer för<br />

sjukdomsförebyggande metoder<br />

alkohol, fysisk aktivitet, matvanor,<br />

tobak


<strong>Alkohol</strong> berör ber r oss alla! Varför Varf r så s<br />

svårt sv rt att prata om?<br />

• Attityder och förhållningssätt<br />

• Kunskaper och färdigheter<br />

• Tabu- rädsla att kränka


NNT <strong>–</strong> Number Needed to Treat<br />

Antal som måste behandlas för att EN patient ska ha nytta<br />

av åtgärden<br />

1) BMJ 1995;310:452-454The number<br />

needed to treat: a clinically useful<br />

measure of treatment effect Richard J<br />

Cook, assistant professor David L Sackett,<br />

professor of clinical epidemiology<br />

2) Department of Health, GBR<br />

167 <strong>–</strong> Blodtrycksbehandling<br />

Vid lägre nivå av förhöjt blodtryck måste<br />

etthundrasextiosju patienter behandlas i<br />

fem år för att en stroke skall undvikas 1)<br />

• 20 <strong>–</strong> Rådgivning om tobak<br />

Vid rådgivning om tobak är det en av<br />

tjugo som slutar röka 2)<br />

8 - Enkel rådgivning om alkohol<br />

Vid enkel rådgivning om alkohol är det en<br />

av åtta riskkonsumeter som minskar<br />

sin konsumtion till ofarliga nivåer 2)


Motiv <strong>–</strong> reflektera över ver<br />

förändring ndring<br />

minska<br />

öka<br />

samma<br />

Sid 10


Rutin i vardagsarbetet<br />

• Stärka individens förutsättningar att<br />

fatta egna beslut om hälsosammare<br />

alkoholvanor<br />

• Frågor om alkoholvanor ska vara<br />

lika naturligt som frågor om<br />

kostvanor, tobak, fysisk aktivitet<br />

eller stress


A<br />

n<br />

t<br />

a<br />

l<br />

0 till måttlig<br />

konsumtion<br />

Inget problem<br />

<strong>Alkohol</strong>problemet<br />

Riskbruk Beroende<br />

Begynnande<br />

problem<br />

Missbruk<br />

Påtagliga<br />

problem


Riskbruk - term som<br />

underlättar underl ttar samtal om alkoholvanor<br />

Hälsoeffekt<br />

och antal<br />

Ingen eller låg<br />

konsumtion<br />

Inga problem<br />

Förhöjd eller<br />

riskabel nivå<br />

Hälso lso-<br />

effekter<br />

Beroende<br />

Problem


Olika typer av prevention<br />

Primär prevention: Information och utbildning.<br />

Sekundär prevention: Tidig upptäckt och tidiga<br />

interventioner. Exempelvis riskbruk.<br />

Tertiär prevention: Behandling och rehabilitering.


<strong>Alkohol</strong> klättar kl ttar på p WHO:s lista<br />

Global burden of disease (WHO):<br />

De tio främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i<br />

de utvecklade länderna<br />

1. Tobak 12,2 %<br />

2. Högt blodtryck 10,9 %<br />

3. <strong>Alkohol</strong> 9,2 %<br />

4. Kolesterol 7,6 %<br />

5. Övervikt 7,4 %<br />

6. Lågt intag av frukt och grönsaker 3,9 %<br />

7. Fysisk inaktivitet 3,3 %<br />

8. Narkotika 1,8 %<br />

9. Oskyddat sex 0,8 %<br />

10. Järnbrist 0,7 %


%<br />

100<br />

90<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Andel distriktssköterskor distriktssk terskor som<br />

alltid/ofta diskuterar olika<br />

livsstilsproblem<br />

68<br />

80<br />

79<br />

87<br />

Rökning Fysisk<br />

aktivitet<br />

58<br />

2006 2009<br />

68<br />

28<br />

51<br />

Övervikt <strong>Alkohol</strong> Stress Snusning<br />

59<br />

67<br />

55


Andel distriktssköterskor distriktssk terskor som alltid/ofta<br />

diskuterar alkohol med sina patienter<br />

Procent<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

2006 2009<br />

Blekinge<br />

Dalarna<br />

Gotland<br />

Gävleborg<br />

Halland<br />

Jämtland<br />

Jönköping<br />

Kalmar<br />

Kronoberg<br />

Norrbotten<br />

Skåne<br />

Stockholm<br />

Södermanland<br />

Uppsala<br />

Värmland<br />

Västerbotten<br />

Västernorrland<br />

Västmanland<br />

Västra Götaland<br />

Örebro<br />

Östergötland


”den den stora sjukdomsimitatören<br />

sjukdomsimitat ren”<br />

Hjärn- och nervskador<br />

Blodtryck<br />

Muskelskador<br />

Hjärtpåverkan, rytmrubbning,<br />

Cardiomyopati<br />

Diabetes<br />

Leverskador<br />

Akut/kronisk pankreatit<br />

Magkatarr<br />

Diarré<br />

Blodbrist<br />

Infektionsbenägenhet och försvar<br />

Hudsjukdomar, seborré, rosasae<br />

Hormonpåverkan<br />

Potens<br />

Vitaminbrist<br />

Påverkan på skelettet, lumbago,<br />

Myalgi<br />

Gikt<br />

Fosterskador<br />

Psykiska sjukdomar<br />

Sömn<br />

Depression<br />

Ångest<br />

Minne<br />

Ökad cancerrisk


Vanliga orsaker till<br />

sjukvårdskontakter<br />

sjukv rdskontakter<br />

där alkoholkonsumtion kan vara en tänkbar förklaring<br />

• "Olycksfåglar", frakturer<br />

• Ont i magen (upprepade gastriter)<br />

• Trötthet, oro, sömnsvårigheter<br />

• Förmaksflimmer hos yngre<br />

• Dåligt reglerad diabetes<br />

• Hypertoni. Nydebuterad? Svårin<strong>ställ</strong>d?<br />

• Övervikt


Vanliga orsaker till<br />

sjukvårdskontakter<br />

sjukv rdskontakter<br />

där r alkoholkonsumtion kan vara en tänkbar nkbar förklaring f rklaring<br />

• Upprepade övre luftvägsinfektioner<br />

• Återkommande sjukskrivningar, krav på<br />

första dagsintyg<br />

• Försämring av vissa hudsjukdomar<br />

(psoriasis, eksem)<br />

• Muskulära besvär, ryggont, värk (ofta<br />

återkommande, Kräver sjukskrivning)<br />

• Psykiska störningar, depressioner, ångest<br />

• Kombinationer av ovanstående


Lättöl<br />

2x33 cl<br />

Folköl<br />

50 cl<br />

Standardglas<br />

ett standardglas motsvarar:<br />

Starköl<br />

33 cl<br />

Berusningsdrickande innebär en ökad risk i mängder som:<br />

5 standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle (man)<br />

4 standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle (kvinna)<br />

Vin<br />

15 cl<br />

Starkvin<br />

8 cl<br />

Sprit<br />

4 cl


Så här r påverkas p verkas din hälsa h lsa<br />

<strong>Alkohol</strong>konsumtionen har betydelse för<br />

<strong>hälsan</strong>. En hög alkoholkonsumtion kan leda<br />

till långsiktig påverkan på kroppens organ.<br />

Som övre gräns för måttligt drickande<br />

när det gäller ”friska vuxna” räknas:<br />

14 standardglas per vecka för män<br />

9 standardglas per vecka för kvinnor


Promillehaltstabell / 1 timmes<br />

drickande<br />

Källa: Kent O Johnsson<br />

Vikt Standardglas Promille<br />

45 kg<br />

73 kg<br />

73 kg<br />

100 kg<br />

3<br />

5<br />

3<br />

5<br />

3<br />

5<br />

3<br />

5<br />

1,19<br />

2,09<br />

0,68<br />

1,24<br />

0,53<br />

0,99<br />

0,35<br />

0,69


i<br />

Veckomeny<br />

Måndag<br />

Lunch: 1 flaska lättöl<br />

Middag: 1 burk folköl<br />

Tisdag<br />

Lunch: 1 flaska lättöl<br />

Middag: 1 burk folköl<br />

Onsdag<br />

Middag: 1 burk starköl<br />

Torsdag<br />

Lunch: 1 flaska lättöl<br />

Middag: 1 burk starköl<br />

Fredag<br />

Fredagkväll:4 cl whisky<br />

1/2 flaska vin<br />

4 cl konjak<br />

Lördag<br />

Fest:6 cl whisky<br />

1/2 flaska vin<br />

4 cl konjak<br />

6 cl sprit<br />

Söndag<br />

Middag: 4 cl whisky<br />

1/2 flaska vin


”Veckomenyn<br />

Veckomenyn”<br />

20,5 standardglas = 246g alkohol(100%)<br />

70 cl = 17,5 standardglas


Samtalet - främsta fr msta verktyget


Procent<br />

Andel distriktssköterskor distriktssk terskor som det senaste året ret<br />

använt anv nt formulär formul r vid bedömning bed mning av riskbruk av<br />

alkohol<br />

90,0<br />

80,0<br />

70,0<br />

60,0<br />

50,0<br />

40,0<br />

30,0<br />

20,0<br />

10,0<br />

0,0<br />

2006 2009<br />

Blekinge<br />

Dalarna<br />

Gotland<br />

Gävleborg<br />

Halland<br />

Jämtland<br />

Jönköping<br />

Kalmar<br />

Kronoberg<br />

Norrbotten<br />

Skåne<br />

Stockholm<br />

Södermanland<br />

Uppsala<br />

Värmland<br />

Västerbotten<br />

Västernorrland<br />

Västmanland<br />

Västra Götaland<br />

Örebro<br />

Östergötland


AUDIT<br />

(Alcohol Use Disordes Identification Test)<br />

Max poäng:<br />

40<br />

Gränsvärde:<br />

≥8 män<br />

>6 kvinnor


Riskfylld<br />

alkoholkonsumtion<br />

AUDIT, fortsättning<br />

forts ttning<br />

Delskalor Frågor<br />

1 Hur ofta (frekvens)<br />

2 Hur många glas<br />

(kvantitet)<br />

3 Hur ofta högkonsumtion<br />

Beroendesymptom 4 Förlorat kontrollen<br />

5 <strong>Alkohol</strong>dominans<br />

6 Åter<strong>ställ</strong>are<br />

Skadlig konsumtion<br />

7 Skuldkänslor<br />

8 Minnesluckor<br />

9 <strong>Alkohol</strong>relaterade<br />

skador<br />

10 Andra oroar sig


<strong>Alkohol</strong>beroende<br />

Minst tre kriterier ska vara uppfyllda inom 12 månader<br />

• Uttalat alkoholbegär (sug)<br />

• Kontrollförlust<br />

• Toleransökning<br />

• Abstinenssyndrom<br />

• Upphörande med intressen/aktiviteter<br />

som tidigare var viktiga<br />

• Fortsatt drickande trots uppenbara<br />

problem


PROVER SOM KAN<br />

PÅVERKAS AV<br />

ALKOHOLKONSUMTION<br />

GT-gammaglutamyl-<br />

transferas<br />

LABORATORIEANALYSER<br />

ÅTERGÅNG<br />

EFTER<br />

ALKOHOL-<br />

EXPOSITION<br />

KOMMENTAR<br />

3-6 veckor Har sin största fördel i långtidsuppföljning, men<br />

bara drygt 1/3 av GT stegringar i en befolkning<br />

MCV 2-6 månader Förhöjt MCV utan anemi<br />

CDT-kolhydrat<br />

fattigttransferrin<br />

<strong>Alkohol</strong> i blod eller<br />

utandningsluft<br />

beror på alkohol. Sensitivitet vid högkonsumtion<br />

30-40%, beroende 60-70%. Specificitet: ca 50%<br />

2-6 veckor Förhöjt vid >60g alkohol/dag (dvs 1 flaska vin/dag<br />

eller 20 cl starksprit/dag). Sensitivitet vid<br />

högkonsumtion 25-35%, beroende 60-75-85%.<br />

Specificitet: ca 90%<br />

8-18 timmar <strong>Alkohol</strong>påverkan dagtid trots förnekande är ett<br />

mycket signifikativt test.<br />

ASAT/ALAT 1-2 veckor Stiger ffa om levern redan är skadad<br />

Urat 2-3 dagar Stiger men ospecifikt<br />

Triglycerider 24-48 timmar Stiger men ospecifikt<br />

HDL-kolesterol 1-3 veckor Stiger men ospecifikt


Den åldrande ldrande kroppen<br />

• I levern minskar blodcirkulation och mängd<br />

levervävnad<br />

• Mängden vatten i kroppen minskar, på grund<br />

av att muskelmassan blir mindre<br />

• Hjärnan blir mer känslig för en del läkemedel,<br />

framför allt sådana som har en dämpande<br />

effekt<br />

• Njurfunktionen avtar redan från 30-40 års<br />

ålder, och sjunker till nästan hälften vid 80 års<br />

ålder


Polyfarmaci<br />

• I medeltal använder äldre, 75 år eller mer<br />

drygt fem läkemedel per person<br />

• 30% har ett sömnmedel förskrivet<br />

• 23% smärtstillande preparat av opioidtyp<br />

• 23% antidepressivt preparat<br />

• 18% lugnande preparat<br />

• <strong>Alkohol</strong> <strong>påverkar</strong> förmågan att bryta ner<br />

warfarin


Olyckor<br />

70.000 fallolyckor per år för gruppen 65 år eller<br />

äldre.<br />

1300 dödsfall i samband med fall årligen<br />

10% pga. av felaktig läkemedelsanvändning<br />

<strong>Alkohol</strong>?


Allt det där “andra” i<br />

patientbesöket<br />

Physical<br />

Erectile dysfunction<br />

activity<br />

Depression<br />

Anxiety<br />

Bipolar<br />

Obesity<br />

Blood lipids<br />

disordersVision, glaucoma<br />

and hearing<br />

Homocystein<br />

Immunisations/<br />

Influensa<br />

Pneumonia<br />

C-Reative ProteinHormone<br />

replacement<br />

Hypertension<br />

Prehypertensive?<br />

Alcohol<br />

Smoking<br />

Diabetes<br />

Cardiovascular<br />

risk profile<br />

Early<br />

ultrasound<br />

Cancer<br />

mammae<br />

BMI and<br />

Waist-Hip<br />

Ratio<br />

Chronic<br />

obstructive<br />

lung<br />

disease<br />

STD<br />

prevention Chlamydia<br />

Abdominal aorta aneurysm<br />

Bone density<br />

and<br />

osteoporosis<br />

Colo-Recta<br />

cancer<br />

Fibrinog<br />

Pap-smear<br />

Genetic<br />

tests?<br />

Domest<br />

violence<br />

Abuse<br />

MMI<br />

Dementia<br />

Alzheime r<br />

Stenosis of the<br />

Carotid arteries


V 45<br />

Nationell uppmärksamhetsvecka<br />

uppm rksamhetsvecka<br />

för r riskbruk


Underlätta Underl tta <strong>frågan</strong> fr gan<br />

• Kunskapsspridning <strong>–</strong> alkohol <strong>påverkar</strong> <strong>hälsan</strong><br />

• Upprop - landets alla ssk-dsk<br />

• informationsmaterial till personal och<br />

väntrum<br />

• Pressmeddelanden nationellt och lokalt<br />

• Utmanande mål - samtliga landets vård-<br />

och hälsocentraler deltar - på något sätt


Se sammanhang <strong>–</strong> levnadsvanor<br />

• Arena finns<br />

• Metoder finns<br />

• Små insatser ger stor utdelning<br />

• Patientens egna ansvar och inflytande kan<br />

stärkas<br />

• Positiva hälsoeffekter kan uppnås på<br />

många tillstånd<br />

• Kan ”spilla över” på annat<br />

hälsoförebyggande arbete


Slutsatser<br />

Problem<br />

Befolkningsuppdrag <strong>–</strong> ingen avgränsad målgrupp,<br />

komplexitet i organisation, saknas ofta<br />

befattningsbeskrivningar och rutiner för<br />

verksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring<br />

Vad behövs<br />

Tydligt uppdrag och systematisk uppföljning av<br />

hälsofrämjande åtgärder skulle kunna minska<br />

konsekvenserna av riskfylld alkoholkonsumtion betydligt<br />

Lyft fram<br />

betydelsen av det patientcentrerade ”småpratets” betydelse<br />

och potential för förändring


FRAMTID<br />

Vi kan, vi vill och törs t rs fråga! fr ga!<br />

• Skapa struktur för utbildning och<br />

fortbildning - bygg på befintligt och<br />

program<br />

• Inspiration och lokalt engagemang <strong>–</strong><br />

”ambassadörer” bär <strong>frågan</strong><br />

• Uppmärksamhetsveckor<br />

• Integrera övriga levnadsvanor - men glöm<br />

inte alkohol!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!