Jobbigt pdf_bok.pdf - På G - Din Studio

-Kan man inte gå hem nu när man skrivit sitt namn och faktiskt har när­
varo? Frågade jag.
-Näe, alla intervjuare har också listor som skall prickas av och om man
inte har en markering på varje räknas man som frånvarande och riskerar
avstängning.
-Det är inte utan att man känner sig som om man var sex år igen och
omyndig.
-Det är väl själva tanken bakom de här tillställningarna, sa min olycks­
broder trött.
Efter vi hade småpratat i cirka tjugo minuter såg jag återigen hur den
välklädde såg åt vårt håll och när jag tittade upp och log mot honom, släntrade
han över. Han var klädd i en dyr kostym, skjortan var så där vansinnigt väl­
struken, eller så var den helt ny och händerna var välskötta och manikurerade.
Jag kände hans rakvatten innan han kommit tillräckligt nära för att vi skulle
kunna hälsa. Han fortsatte framåt och räckte fram handen.
-Hej, Karl, heter jag. Hans röst var så där släpig som vissa människor på Öster­
malm brukar ha. Lite fin i kanten men ändå med en vilja att verka avspänd.
-Hej, Paula, sa jag och skakade hans hand.
Karl berättade att han varit konsult, organisationskonsult, både i USA och
Sverige och att det företag han arbetat för nu hade dragit tillbaka sin Skandi­
navienverksamhet. Han hade aldrig tidigare varit arbetslös och jag såg på hela
hans uttryck att det här var fruktansvärt obekvämt för honom. Vi småpratade
om våra respektive tidigare jobb, hur svårt det var att överhuvudtaget hitta
ett jobb som stämde överens med våra kunskaper idag och hur det inte ens
gick att ta ”simplare” jobb eftersom det fanns ett sånt enormt utbud av ar­
betskraft idag att ingen anställde någon som inte motsvarade kravprofilen.
Det visade sig att Karl hade en underbar humor och vi hade riktigt trevligt
till dess en av handläggarna ställde sig längst fram i rummet och påkallade
66