Jobbigt pdf_bok.pdf - På G - Din Studio

Kapitel 5
Jag beslutade mig där och då för att
använda den kraft jag hade kvar till
-Hej då älskling, vi ses sen.
att väcka fårskallarna
Lina hade redan gått in i lekrummet hos sin dagmamma och jag var på väg
hemåt igen. Vilket liv. Gå upp på morgonen, äta frukost, se till att Lina fick
sin, klä på henne och trava iväg till dagmamman. Sen hem igen, kolla om det
fanns några mail eller jobbannonser, bäva när jag hörde brevbäraren, ifall det
var något nytt påhitt från ss-ledningen (AF) och om orken infann sig att ta
en promenad.
Hur livet kan förändras så till den milda grad av att vara arbetslös. Helt
plötsligt fanns inga andra ljusglimtar än Linas utveckling och sällskap. Varje
gång jag var tvungen att gå till affären var som en straffkommendering. Bara
det absolut nödvändiga, och ibland inte ens det. Gå snabbt förbi delikatess­
disken, det var ändå ingen idé att titta på allt som jag ändå inte kunde köpa.
Mat som tidigare hade varit ett glädjeämne var nu ett nödvändigt ont och
otroligt trist. Jag tog upp en sten på grusvägen och slängde den ilsket fram­
för mig. Luften var fuktig och regnmolnen sänkte sig allt längre ned så det
nästan kändes som om de vilade på mina axlar. Jag kom ihåg en serie jag läst
som liten då tjejen hade haft ett litet envist svart moln som det regnade och
47