Jobbigt pdf_bok.pdf - På G - Din Studio

Pernilla, som trots en full kupé hade fått några timmars sömn gick upp och
fixade till sig i den trånga sj-toaletten. Hon hade års vana av att med enkla
medel och på trånga utrymmen se till att hon såg fräsch och nystruken ut.
Som flygvärdinna på långdistansflygningar var man helt enkelt tvingad att
fixa det och det här var inget nytt. Hon drog borsten genom sitt långa blonda
spikraka hår, sköljde av ansiktet som med hjälp av lite utomhussol hade en
mild solbränna. De blå ögonen såg pigga och klara ut och hon drog fram
dräkten som hon haft med sig och på ett par minuter hade hon förändrats från
ett yrvaket blont bombnedslag till en sval affärskvinna.
De möttes vid serveringen i Cityterminalen och slog sig ned vid ett bord.
Det var inte så mycket folk i rörelse än, bara några som skulle med långfärds­
bussarna som stod och trampade i en kö.
-Hur lägger vi upp det här då?
-Ja, vi berättar väl lite, som förra gången, om det oerhörda slöseriet med
skattemedel och mänskliga resurser och sen kör vi idén med en prov­
verksamhet.
-Mm, jag låter dig börja och så tar vi det därifrån, vi får ju se vad den här
Östbom är för en också.
De tog en snabb promenad från Centralen ner genom stan och under tiden
pratade de om hur de höll sig i form. Pernilla berättade att hon varje dag,
året runt sprang minst en halvmil och att hon i det närmaste var beroende
av det. Egentligen det enda hon var beroende av eftersom hon varken drack
kaffe, rökte eller drack alkohol, ja, om man inte räknar choklad förstås. Paula,
som passionerat avskydde att springa oavsett årstid, berättade att för henne
gällde yoga och promenader, men att promenaderna också intagit en mycket
viktig roll i hennes liv. Det var som meditation i rörelse och båda kvinnorna
använde sina utflykter i naturen till att rensa tankarna och låta nya idéer
strömma till.
197