Jobbigt pdf_bok.pdf - På G - Din Studio

Samtalet med Kristin var avslutat, hon var alltid en glad fågel som kvittrade
och kunde förgylla tillvaron i alla situationer. Hon såg livet i färg, när andra
såg livet i svartvitt och i det här läget var det nog bra att ta med hela färgska­
lan. Dagen fortsatte i något som liknade en komplett brainstorming, jag hade
ju ingen susning om den svarta arbetsmarknaden. Allt jag visste om den var i
princip den statistik som Skatteverket hade presenterat att var tredje svensk,
eller över två miljoner svenskar köpte svarta tjänster. Ja, det får man väl kalla
marknadspotential, men den stora frågan var, var fanns dessa svartjobb? Jag
provade att krysta fram några tänkbara alternativ, där samtliga ändade upp i
en återvändsgränd. Servitris? Nej, det går inte, jag kan ju inte ens balansera
två tallrikar samtidigt. Hårfrissa? Nja, det skulle nog inte funka något vidare
om inte pottfrisyr och kastrullklippning blev modernt förstås. Svarttaxi?
Haha, då måste jag ju ha en bil som fungerar. Hantverkare? Kanske skulle det
vara möjligt att med hypnos väcka någon slumrande ”Martin Timell- gen”
till liv, men utan det var det inte mycket jag kunde bidra med på det området.
Det här var inte enkelt. Jag insåg snabbt mina begränsningar och kunde än
en gång konstatera att jag inte var skapt för att leva i en gråzon i samhället.
Jag hade behövt en IKEA bruksanvisning och en specialdesignad hylsnyckel
för hur man skruvar ihop ett liv som höll på att falla isär.
Jag suckade och började få en massa minnesbilder över andra människor i
den här situationen, människor jag mött och berättelser som jag hade fått ta
del av. Den mest hjärtskärande var berättelsen om Susanne, en ensamstående
kvinna med en nioårig dotter. Hon var akademiker med mer än en examen
och hade senast arbetat som läkarsekreterare. När ångesten och våndan blev
för stor över att hon inte längre kunde ge sin dotter en ”värdig barndom”
ställde hon sig på gatan. Hon stod inte ut med att säga nej till glass, nej till
fritidsaktiviteter, nej till barnkalas, nej till kläder, nej till hennes favoritmat.....
nej, nej, nej, vi har inte råd. Det var ett eko som gick genom märg och ben och
157