Jobbigt pdf_bok.pdf - På G - Din Studio

skickas och bekräftas till en massa instanser. Jag tittar mållöst på högen i
mitt knä och tänker tyst för mig själv att detta måste vara en sann admin­
istratörs julafton, för maken till pappersexcersis har jag sällan skådat. Jag
hinner inte utveckla den tankegången längre förrän Lisbeth verkar ha läst
av mina tankar och svarar:
-Du är inte svensk längre förstår du, du räknas som dansk, så det kom­
mer att ta sin tid innan du blir svensk igen.
Jag tittar på människan och tar några djupa andetag. Biter mig i tungan och
behärskar mig. Att behålla lugnet är att behålla övertaget och vissa männi­
skor är helt enkelt inte värda att slösa syre på. Efter en sekunds andhämtning
säger jag:
-Jaha, säger du det, ja då är det väl så.
Lisbeth försöker avrunda inskrivningsproceduren genom att upplysa mig
om mina skyldigheter. Några rättigheter finns inte, bara skyldigheter och
dessa går i korta ordalag ut på att inte tacka nej till några jobb, att alla jobb
är lämpliga även de direkt olämpliga och att inget jobb kan ligga för långt bort
varken geografiskt eller praktiskt. När det är färdigt fortsätter hon med del
två som innehåller den hotelse som är mest förekommande för att skrämma
människor eller för att visa sin maktposition. Lisbeth summer den till följande:
-Din försörjning ligger i våra händer, så gör du inte som vi säger så blir
du avstängd. Finns det inte ett skäl så kan vi alltid hitta ett skäl, om vi vill.
Jag vet inte hur hon förväntar sig att jag ska reagera för jag har inte längre
någon normal reaktionsförmåga på någonting av det här. Det enda vettiga i
sammanhanget verkar vara att lämna en icke-reaktion, så jag nickar bekräft­
ande på att jag hört tanten läsa upp mina skyldigheter. Jag känner mig som en
kriminell som fått en överförmyndare som vill göra gällande att frihetens sista
timme är slagen. I ett slags tillstånd av schack-matt avslutas äntligen den här
inskrivningen med att Lisbeth tackar för mötet och berättar att jag kommer få
109