Detaljplan för Partille 2:14 m fl. Gymnasieområdet ... - Partille kommun

Handläggare 

Olof Halvarsson 

031-792 1209 

Sida 1 av 37 

2013-03-28 

GRANSKNINGSHANDLING Diarienummer 

KS/2010:92 

Detaljplan för Partille 2:14 m fl. 

Gymnasieområdet - Samrådsredogörelse 

SAMRÅDETS 

GENOMFÖRANDE 

SAMMANFATTNING AV 

SYNPUNKTER 

Samråd har genomförts enligt Plan- och bygglagen under tiden 

15 november till 13 december 2012. Samrådsmöte om 

planförslaget hölls den 26 november 2012 i kommunhuset och 

besöktas av 14 personer. Vid mötet beskrevs planprocessens 

olika skeden och de möjligheter som finns att samråda och 

yttra sig om planförslaget. Bakgrunden till planarbetet och 

syftet beskrevs. Därefter gjordes en beskrivning av dagens förhållanden 

samt föreslagna förändringar. 

Berörda myndigheter, fastighetsägare och övriga sakägare har 

underrättats skriftligt eller per mail. Fastighetsförteckning, 

förteckning över hyresgäster och boende samt 

samhällsbyggnadskontorets sändlista över statliga och 

kommunala remissinstanser m fl har legat till grund för 

samrådet. Under samrådet har utställning skett i 

kommunhusets foajé samt på Kulturum. Handlingarna har 

dessutom funnits tillgängliga på kommunens hemsida. Annons 

om samrådet har varit införd i Partille Tidning den 15 

november 2012. 

Förslaget strider i allt väsentligt mot det som Länsstyrelsen 

framfört i samband med den fördjupade översiktsplanen 

avseende Säveån. 

Länsstyrelsen anser att detaljplanen ska redovisa en möjlig 

utformning av byggrätten där samtliga lägenheter klarar 

riktvärden för buller i enlighet med Boverkets allmänna 

råd. Förtydligande behövs särskilt avseende utformning av 

punkthuset samt 6:e våningen för byggnaden mot G:a 

Kronvägen. 

Exploatering bör inte ske när den innebär att en så stor del 

av vegetationen skall tas ner som det beskrivs i 

miljökonsekvensbeskrivningen. 

Höghusbyggnationen läge, höjd samt nytta protesteras det 

mot då det innebär en försämrad boendemiljö för boenden 

direkt öster om planområdet. En så hög byggnad är svårare 

att lyckas med rent estetiskt än ett lite lägre hus då även

STÄLLNINGSTAGANDE 

INFÖR GRANSKNING 

Sida 2 av 37 

2013-03-28 

omgivningen behöver svara upp mot den höga byggnaden 

för att intrycket av helheten skall bli rätt. 

Trafiksituationen på G:a Kronvägen riskerar att försämras 

avsevärt både med hänsyn till denna detaljplan och de 

andra detaljplanerna som det arbetas med inom Partille 

centrum. 

Kommunen bör överväga skyddsmärkning av idrottshallen 

– Partillebohallen. 

Gymnasieklustrets fasad mot G:a Kronvägen är betydlig 

längre än vad en fasad i en gängse stadsmiljö brukar vara. 

Den aktuella fasaden är cirka 120 meter lång och då är 

Partillebohallen oräknad. (Som jämförelse kan nämnas att 

fasaderna längs Vasagatan i Göteborg har längder som är 

mellan 20 och 40 meter) Det är därför viktigt att den nya 

huskroppen vid gymnasieklustret delas upp i ”kvarter” 

genom gångstråk som leder in till generationsparken. Det 

är också viktigt med visuell kontakt med 

generationsparken 

Plankartan måste kompletteras med planbestämmelser, 

exempelvis för att säkerställa att MKN för vatten uppnås. 

Vissa av husen är högre än 4 våningar. Dessa hus kan 

räddningstjänsten inte vara behjälplig med utrymningen, 

då det inte finns tillgång till maskinstege inom acceptabel 

insatstid, 10 min. Någon byggnadsteknisk åtgärd måste 

vidtas för att säkerställa utrymningen av dessa hus. Vatten 

för brandsläckning skall anordnas enlig VAV P83 

områdestyp A2, 20 l/s ek. 

Parken är i vissa avseenden inte en park, eftersom den inte 

är allmän plats. Det är viktigt att se till att parken även vid 

ändrade framtida ägandeförhållandena är tillgänglig för 

allmänheten. 

- Punkthuset lyfts bort från denna detaljplan då ytterligare 

utredning krävs vad gäller utformningen av byggnaden så 

att bullerkraven uppnås. Vidare utredning krävs även vad 

gäller husets exakta läge samt dess höjd. 

- Vidtagandet av stabilitetsåtgärder längs Säveån kommer 

temporärt att påverka naturmiljö och vattenkvalitet. Detta

Sida 3 av 37 

2013-03-28 

är något som krävs då de geotekniska förhållandena är så 

pass dåliga. Marken ska efter genomförda åtgärder 

återställas och naturlig vegetation återplanteras. Om inga 

stabiliseringsåtgärder utförs för de befintliga byggnaderna 

riskeras skred inom planområdet vilket skulle få allvarliga 

konsekvenser på Säveån. Om inga åtgärder vidtas måste 

även kommunen avveckla de verksamheter som idag är 

belägna inom området, vilket inte anses vara aktuellt. 

Genom att göra en ny detaljplan för området, där krav 

ställs på att stabiliteten ska vara god kan risken för skred 

minimeras. Kommunens bedömning är därför att 

detaljplanen krävs, trots att viktiga naturmiljöer kan ta 

skada. Geotekniska kompletteringar sker vilket får till följd 

att förändringar görs i plankartan. 

- Flertalet nya planbestämmelser läggs in, samt ändras i 

detaljplanen som reglerar miljön i och omkring 

byggnaderna. 

- Bestämmelse avseende MKN för vatten läggs in i 

plankartan. 

- Prövning ska ske vad gäller Natura 2000, 

vattenverksamhet samt strandskydd. Samråd vad gäller 

tillstånds-MKB: n har skett under januari-februari 2013 för 

att kunna skickas till markoch miljödomstolen under 

mars 2013. Tillståndet för ingreppet i Natura 2000 och 

vattenverksamhet måste fås innan detaljplanen kan antas. 

Det strandskydd som ligger inom Natura 2000 området 

behandlas i prövningen för tillståndet. 

- Det strandskydd som ej omfattas av Natura 2000 men som 

kommer att kräva dispens från strandskyddet för de 

stabiliseringsåtgärder som krävs behandlas i denna 

detaljplan av kommunen. Beskrivning av detta görs i 

planbeskrivningen. 

- För att klara de bullerkrav som finns prövas en annan 

utformning av lamellhusen längs G:a Kronvägen. Med den 

nya utformningen klarar ca 98 % av lägenheterna tyst sida 

på 50 dBA enligt Boverkets avstegsprincip, vilket 

kommunen anser vara acceptabelt. Förtydligande av detta 

görs i bullerutredningen. 

- Till följd av den nya utformningen ökas antalet lägenheter

1 LÄNSSTYRELSEN 

Västra Götalands län 

Samhällsbyggnads- 

Enheten 

YTTRANDET ÅTERGES I SIN 

HELHET 

i lamellhusen med förslaget till ca 143 st. 

Sida 4 av 37 

2013-03-28 

- De felaktiga uppgifterna vad gäller markägoförhållandena 

inom området rättas till. 

- En gångöverfart mellan Gymnasieskolan och 

Partillebohallen görs möjlig. En frihöjd på 4,5 meter krävs 

dock för överfarten för att säkerställa att 

renhållningsfordon ska kunna tas sig in i området, detta 

skrivs in som en planbestämmelse. 

Länsstyrelsens samlade bedömning 

Länsstyrelsen anser att kommunens ambition att skapa ett 

stadsmässigt centrum är god och att aktuell detaljplan kan 

bidra till detta. Planområdets belägenhet inom Partille 

centrums begränsade yta mellan motorväg och järnväg, med 

höga naturvärden i Säveåns dalgång, innebär en komplex 

problematik som måste hanteras. Frågeställningar i samband 

med påverkan på Natura 2000 Säveån, riksintressen 

för naturvård och kommunikation, samt buller och geoteknik 

behöver hanteras på ett tillfredsställande sätt. 

Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning 

Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 

11 kap 10§PBL och nu kända förhållanden att frågor som 

berör hälsa l säkerhet och riksintresse/strandskydd/ 

miljökvalitetsnormer måste lösas på ett tillfredsställande sätt i 

enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande av en 

detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas. 

Motiv för bedömningen 

Prövningsgrunder enligt PBL 11 kap. 10§ 

Riksintresse 

Natura 2000 samt riksintresse för naturvård, Säveån 

Länsstyrelsen har i granskningsyttrande daterat 2011-12-19 

samt samrådsyttrande daterat 2009-07-03 över fördjupad 

översiktsplan för Partille Centrum påpekat risken för påtaglig 

skada på Natura 2000-område Säveån, om inte tillräcklig 

hänsyn tas till de höga naturvärdena. Länsstyrelsen betonade 

vikten av buffertzoner, klimatanpassningsåtgärder, skyddande 

trädvegetation med mera för att säkerställa att inte påtaglig 

skada uppstår. Länsstyrelsen bedömer åtgärderna i aktuell plan 

som betydande ingrepp i Säveåns miljö och att förslaget 

strider i allt väsentligt mot det som Länsstyrelsen framfört i 

samband med den fördjupade översiktsplanen avseende 

Säveån. 

Markstabiliserande åtgärder kan medföra ingrepp i både mark 

och vattenmiljöer, vilket har stor betydelse för hur

Sida 5 av 37 

2013-03-28 

naturvärdena påverkas. Konsekvensen för planförslaget kan 

därför bedömas först när geotekniken är utredd. Planförslaget 

innebär att träd och vegetation tas bort längs Säveån. En 

trädbård av minst samma omfattning som dagens trädbård 

längs vattendraget är en skyddsåtgärd som behövs for att 

säkerställa viktiga naturvärden i direkt anslutning till Natura 

2000-området. 

Natura 2000-områden utgör riksintresse enligt 4 kap MB. 

Länsstyrelsen bedömer att planens genomförande kräver 

tillstånd enligt 7 kap 28 a§, se nedan under Geoteknik samt 

Synpunkter enligt annan lagstiftning. Om sådant tillstånd inte 

lämnats innan planen antas kan Länsstyrelsen upphäva planen. 

Västra Stambanan 

Västra Stambanan är av riksintresse för kommunikationer. 

Planförslaget får inte påverka möjligheten till drift, underhåll 

och framtida utveckling av Västra Stambanan. Planförslaget 

påverkar Västra Stambanan i och med att ett ökat antal boende 

kommer att utsättas för buller samt eventuell risk för 

vibrationer. Det behöver säkerställas i detaljplanen att frågorna 

får en tillfredsställande lösning för att inte påtaglig skada ska 

uppstå på riksintresset. Med hänsyn till risk för farlig 

godsolycka vid Västra Stambanan behövs åtgärder som 

utrymning och lämplig placering av friskluftsintag säkerställas 

i planen. Länsstyrelsen hänvisar till yttrande från Trafikverket 

daterat 2012-12-21. 

Hälsa och säkerhet, risk för olyckor, översvämning och 

erosion 

Buller 

Länsstyrelsen bedömer att detaljplanen inte säkerställer 

förutsättningarna för att klara riktvärden för buller i enlighet 

med Boverkets allmänna råd för avsteg från riktvärdena. 

Byggrätten måste även vara utformad på så sätt att kraven i 

Boverkets byggregler BBR kan uppnås. 

Länsstyrelsen anser att detaljplanen ska redovisa en möjlig 

utformning av byggrätten där samtliga lägenheter klarar 

riktvärden for buller i enlighet med Boverkets allmänna råd 

för avsteg från riktvärdena samt föreslagen planbestämmelse 

under rubriken Störningsskydd på plankartan. Detta är otydligt 

i aktuellt planförslag. Förtydligande behövs särskilt avseende 

utformning av punkthuset samt 6:e våningen för byggnaden 

mot G:a Kronvägen. 

I miljökonsekvensbeskrivningen föreslås skärmar for att 

skydda skolgårdar/ uteplatser. Detaljplanen ska säkerställa 

dessa åtgärder samt att riktvärden inte överskrids.

Prognosår för trafikbuller bör vara minst 20 år framåt efter 

öppningsår. 

Sida 6 av 37 

2013-03-28 

Enligt den till planen tillhörande 

miljökonsekvensbeskrivningen utgör bullerskärm längs E20 

fram till skulltorpsmotet samt bebyggelse på "Darostomten" 

förutsättningar för bullerberäkningarnas resultat. Länsstyrelsen 

vill uppmärksamma kommunen på att eftersom föreliggande 

plan ger en rättighet att bygga bostäder enligt förslaget, måste 

förutsättningarna för att klara riktvärden enligt 

avstegsprincipen lösas inom aktuell detaljplan. Uppförande av 

bullerskärm utmed E20 samt bullerskydd vid Darostomten 

måste säkerställas i aktuell detaljplan om inte detaljplan för 

Partille Östra Centrum antas och genomförs enligt plan. 

Trafikverket framför i yttrande daterat 2012-12-21 (bifogas) 

att eventuella störningsskydd utmed E20 måste säkerställas 

inom planprocessen. 

Vibrationer 

Detaljplanen ska säkerställa att riktvärden för vibrationer inte 

överskrids. 

Geoteknik 

Det finns kvarstående geotekniska frågeställningar. 

Geotekniska undersökningar, belastningsrestriktioner, 

stabilitetsförbättrande åtgärder ska vara i enlighet med SGI:s 

rekommendationer. Planbestämmelsen b2 saknar stöd i plan 

och bygglagen då den innehåller krav på vidare utredningar. I 

och med att detaljplanen vinner laga kraft ska marken vara 

lämplig för det som planen anger. Alla utredningar som 

behövs får att säkerställa detta måste därför ha genomförts 

innan byggnation påbörjas. 

Planbestämmelsen under rubriken Begränsning av markens 

bebyggande: "Marken får bebyggas i den omfattning som 

byggnadsnämnden finner lämpligt" uppfyller inte 

tydlighetskravet i plan- och bygglagen och står dessutom 

i strid mot b2 som anger att marken inte får belastas. 

Vidare utredning av geoteknik och förslag till 

stabilitetsåtgärder måste vara klara före Natura 2000prövningen. 

De geotekniska lösningar som föreslås måste så 

långt det är möjligt ta hänsyn till områdets naturvärden. 

Miljökonsekvensbeskrivningen både till planen och till 

tillståndsprövningen behöver förtydligas avseende de 

geotekniska förhållandena samt de stabilitetsförbättrande 

åtgärderna då dessa är avgörande för ansökan om 

vattenverksamhet och Natura 2000-prövningen. 

Sammantaget behöver de geotekniska frågorna ytterligare 

utredas och säkerställas i detaljplanen. Planbestämmelserna

Sida 7 av 37 

2013-03-28 

ska vara i enlighet med plan- och bygglagen samt visa vilka 

markstabiliserande åtgärder som ska göras. En hänvisning kan 

vid behov göras i en planbestämmelse till en begränsad 

del i ett annat dokument. Av planbeskrivningen framgår att de 

planerade byggnader behöver pålgrundas. Länsstyrelsen ställer 

frågan om det behöver tydliggöras på plankartan med en 

planbestämmelse? Länsstyrelsen hänvisar i de geotekniska 

frågorna till yttrande från SGI, i sin helhet, daterat 2012-12- 

04. 

MKN 

Enligt 2 kap. 10§ PBL skall MKN följas vid planläggning. 

Länsstyrelsen anser att det inte är helt klarlagt att MKN för 

vatten klaras. En förutsättning är att inget förorenat dagvatten 

släpps till dagvattensystemet och vidare till Säveån. Fullgoda 

åtgärder för dagvattenhantering behöver säkerställas i planen. 

Miljökonsekvensbeskrivningen både till planen och till 

tillståndsprövningen behöver förtydligas avseende 

dagvattenhanteringen med anledning av ansökan om 

vattenverksamhet och Natura 2000-prövningen. 

Strandskydd 

Frågan om strandskydd behöver tydliggöras i planen och 

tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. För Partille kommun 

finns ett beslut om differentierat strandskydd från år 2002. 

Länsstyrelsen bedömer att detta beslut även gäller nu efter ny 

strandskyddslagstiftning från år 2009. Detta innebär i så 

fall att det generella strandskyddet inte återinträder vid 

upprättande av ny detaljplan, om inte strandskyddet har 

upphävts i detaljplan efter år 2002. Kommunen behöver därför 

i planen ytterligare kommentera strandskyddsfrågan och om 

den har hanterats i plan efter år 2002. Om så är fallet 

återinträder strandskyddet till 100 meter och behöver då 

upphävas i samband med aktuell detaljplan. 

Råd enligt 2 kap. P BL 

Naturmiljö 

Miljökonsekvensbeskrivningen till tillståndsansökan ska 

innehålla förslag tillämpliga kompensationsåtgärder för de 

ingrepp, framför allt under byggtiden, som kommer att göras i 

och i anslutning till Säveån. Kompensationsåtgärderna 

kan utföras utanför planområdet om det är lämpligast. Vid 

förslag till stabilitetsåtgärder har hänsyn inte tagits till 

naturvärdena på platsen. 

Alternativa naturvårdsanpassade geotekniklösningar saknas i 

underlaget. Utformandet av generationsparken i 

gestaltningsprogrammet måste göras med hänsyn till de höga 

naturvärdena vid Säveån. 

Vatten

Sida 8 av 37 

2013-03-28 

I dagvattenutredning framgår att dagvattenkvaliteten blir bättre 

när de hårdgjorda ytorna för parkering tas bort, men lösningen 

är fortfarande att dagvattnet i första hand ska gå till Säveån. 

Länsstyrelsen ställer frågan om det är lämpligt? En tydlig 

redogörelse för planerad dagvattenlösning är ett nödvändigt 

underlag i den miljökonsekvensbeskrivning som krävs för 

tillståndsprövning enligt 7 kap 28 a§. 

Samråd enligt Miljöbalkens 12 kap. har påbörjats för 

tillståndsansökan gällande vattenverksamheten i planen. 

Koppling till miljömålen 

Länsstyrelsen anser att den fysiska planeringen utgör ett 

viktigt verktyg för att uppnå miljömålen. PBL (2010:900) är 

direkt knuten till miljö balken, enligt dess 2 kap 2 §. 

Miljömålen ska enligt miljöbalkspropositionen (1997/98:45) 

vara vägledande vid tillämpningen av miljöbalken. 

Länsstyrelsen gör bedömningen att planförslaget motverkar 

Partille kommuns lokala miljömål 8.1 och 8.2 (beskrivning 

nedan hämtad från Partille kommuns hemsida 2013-01-11): 

8 .l. I den fysiska planeringen ska påverkan på strandnära 

miljöer för frilufts-, djur- och växtliv minimeras och hänsyn 

ska tas till beslutade miljökvalitetsnormer for vatten. 

8.2. Till år 2020 ska bevarandestatusen för vattenanknutna 

arter och miljöer som pekats ut enligt art -och habitat- eller 

fågeldirektivet och som finns i Partille kommun ha förbättrats 

jämfört med år 2011. 

Trafikfrågor 

Ett robust och hållbart gatunät är en förutsättning för 

kommunens ambition att skapa ett stadsmässigt centrum. Då 

flera av kompletteringarna i gatunätet är avhängiga pågående 

detaljplaner finns en risk att planerad standard inte uppnås. För 

att uppnå önskad kollektivtrafikandel enligt intentioner i den 

fördjupade översiktsplanen för Partille Centrum med en andel 

på 40 % för kollektivtrafik till år 2025 vilket innebär en 

tredubbling jämfört med idag, krävs kraftfulla satsningar. 

Dock har planområdet mycket goda förutsättningar för ett 

hållbart resande. 

Synpunkter enligt annan lagstiftning 

Länsstyrelsen bedömer att planens genomförande kräver 

tillstånd enligt 7 kap 28 a§. 

Utifrån nu tillgängliga handlingar i ärendet går det inte att 

utesluta att de planerade åtgärderna kan skada livsmiljöer i 

Natura2000-området. Tillstånd enligt 7 kap 28 a§ får endast 

lämnas om det inte kan skada de livsmiljöer som avses att 

skyddas (7kap 28 b§). Trots bestämmelserna i 7 kap 28 b§ 

får tillstånd enligt 7 kap 28 a§ lämnas om

Samhällsbyggnadskontorets 

kommentar 

Sida 9 av 37 

2013-03-28 

l. det saknas alternativa lösningar 

2. verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande 

orsaker som har ett väsentligt allmänintresse och 

3. de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för 

förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda 

området ändå kan tillgodoses 

Ett beslut enligt 7 kap 29 § ovan får endast lämnas efter 

regeringens tillåtelse. Då de aktuella åtgärderna i och i 

anslutning till Säveån även utgör en tillståndspliktig 

vattenverksamhet prövas tillstånd enligt 7 kap 28 a§ av Markoch 

miljödomstolen samtidigt med vattenverksamheten. 

Tillstånd till vattenverksamhet får inte meddelas i strid mot 

strandskyddets syften. 

Övrigt 

Genomförandetiden anges på plankartan till 5 år och i 

miljökonsekvensbeskrivningen anges den till 10 år. 

Behovsbedömning 

Kommunen bedömer att förslaget innebär betydande påverkan 

på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt. Samråd ska 

hållas med Länsstyrelsen om miljökonsekvensbeskrivningens 

avgränsning och omfattning. 

Beredning 

Inför Länsstyrelsens bedömning i ärendet har berörda statliga 

sektorsföreträdare beretts tillfälle att lämna synpunkter vid 

Länsstyrelsens beredningsmöte för samhällsbyggnadsärenden 

den 20 december 2012. Ärendet har handlagts av Christina 

Gustafsson och granskats av Paula Franco de Castro. Vad som 

angivits ovan gäller som statens samlade 

myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika 

framförda synpunkter. 

Riksintresse, Natura 2000, Strandskydd, 

Vattenverksamhet 

Vidtagandet av stabilitetsåtgärder längs Säveån kommer 

temporärt att påverka naturmiljö och vattenkvalitet. Detta är 

något som krävs då de geotekniska förhållandena är så pass 

dåliga. Marken ska efter genomförda åtgärder återställas och 

naturlig vegetation återplanteras. Om inga 

stabiliseringsåtgärder utförs för de befintliga byggnaderna 

riskeras skred inom planområdet vilket skulle få allvarliga 

konsekvenser på Säveån. Om inga åtgärder vidtas måste även 

kommunen avveckla de verksamheter som idag är belägna 

inom området, vilket inte anses vara aktuellt. Genom att göra 

en ny detaljplan för området, där krav ställs på att stabiliteten

Sida 10 av 37 

ska vara god kan risken för skred minimeras. Kommunens 

bedömning är därför att detaljplanen krävs, trots att viktiga 

naturmiljöer kan ta skada. Geotekniska kompletteringar sker 

vilket får till följd att förändringar görs i plankartan. 

2013-03-28 

Tillståndsansökningen för de stabiliseringsåtgärder som krävs 

kommer att behandla Natura 2000, vattenverksamhet samt 

strandskydd. Samråd avseende tillstånds-MKB har ägt rum 

under januari-februari 2013. Tillståndet måste fås innan 

detaljplanen kan bli antagen. Det strandskydd som är beläget 

utanför Natura-2000 området kommer att behandlas genom en 

strandskyddsdispens. Strandskyddsdispensen behandlas i 

denna detaljplan av kommunen. 

Västra stambanan 

Planbestämmelser avseende farligt gods har lagts till i 

detaljplanen. 

Geoteknik 

Planbestämmelserna ändras, beteckningen b2 skrivning ändras 

till: ”Marken får belastas med 5 kPa utöver den marknivå som 

föreslagits i den geotekniska utredningen.” Vad gäller 

plusmarkens görs skrivningen om till: ”Marken får endast 

bebyggas av komplementbyggnader och förråd i ett plan med 

hänsyn till parkens användning”. Den geotekniska 

utredningen har kompletterats ytterligare och detta beskriv i 

miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande planen samt 

tillståndsansökningen. Planbestämmelse om att byggnaderna 

måste pålgrundas behövs inte för detaljplanen då det är enda 

sätta att grunda hus inom detta område. 

MKN & Vatten 

Bestämmelse läggs in i detaljplanen att dagvatten från 

planområdet inte får påverka Säveåns vattenkvalité för att 

säkerställa att MKN för vatten uppnås. Sammantaget bedöms 

exploateringen med olika åtgärder kunna uppfylla kommunens 

riktlinjer och rekommendationer för dagvattenhantering. 

Buller 

För att klara de bullerkrav som finns prövas en annan 

utformning av lamellhusen, jämfört med samrådsskedet, längs 

Gamla Kronvägen. Med den nya utformningen klarar 98 % av

2 TRAFIKVERKET 

Sida 11 av 37 

2013-03-28 

lägenheterna tyst sida på 50 dBA enligt boverkets 

avstegsprincip (ca 3 lägenheter är fortfarande bullerstörda) 

vilket kommunen anser vara acceptabelt. Punkthuset lyfts bort 

från denna detaljplan då ytterligare utredning krävs vad gäller 

utformningen av byggnaden så att bullerkraven uppnås. Vidare 

utredning krävs även vad gäller husets exakta läge samt dess 

höjd. 

Lokala miljömål 

Med det system för lokalt omhändertagande av dagvatten som 

föreslås i särskild dagvattenutredning till detaljplanen kommer 

transporterna av föroreningar till Säveån att minska. 

Genomförandet av detaljplanen förbättrar därmed 

förutsättningarna för att uppnå gällande miljökvalitetsnormer i 

Säveån. 

Övrigt 

Genomförandetiden ändras till att vara 5 år i både detaljplanen 

och miljökonsekvensbeskrivningen. 

Västra Stambanan 

Planområdet ligger cirka 120 meter ifrån Västra stambanan, 

som är utpekad som riksintresse enligt miljöbalken 3 kap 8 §. 

Banan är dubbelspårig, elektrifierad och trafikeras av både 

person- och godståg. Kapacitetsutnyttjandet på banan är högt, 

särskilt mellan Göteborg och Alingsås. För att kunna möta 

efterfrågan tågtrafiken finns ett behov av att öka kapaciteten 

på banan. 

Buller 

Enligt tillhörande bullerutredning förekommer bullernivåer 

vid fasad på upp till 64 dBA ekvivalent nivå, givet vissa 

förutsättningar. Dessa förutsättningar är något oklara och 

verkar bygga på en del förutsättningar som måste säkras inom 

ramen för planprocessen (exempelvis störningsskydd längs 

med E20 fram till Skulltorpsmotet). De trafikuppgifter för E20 

och Västra Stambanan (tågtrafikprognos år 2020 på Västra 

Stambanan, uppräknad årsmedeldygnstrafik och största tillåtna 

hastighet) som använts som indata bör preciseras i 

bullerberäkningen. Trängselskattseffekterna är i nuläget svåra 

att beräkna och bör inte användas som förutsättning när 

framtida trafikflöden ska uppskattas i samband med 

bullerberäkningar.

Sida 12 av 37 

2013-03-28 

Trafikverket utgår från att en spårnära skärm inte utgör 

förutsättning för bullerberäkningen. Eventuella störningsskydd 

längs med Västra stambanan måste utredas närmare avseende 

placering, utformning och utförande. Genomförandeavtal ska i 

så fall vara undertecknat mellan kommunen och Trafikverket 

innan planen antas. 

Enligt Trafikverkets egna riktlinjer för buller kan ekvivalenta 

bullernivåer vid fasad upp till 65 dBA i detta fall accepteras 

under förutsättning att minst hälften av bostadsrummen samt 

en uteplats vetter mot en tyst sida enligt avsteg från 

huvudregeln i Boverkets riktlinjer. Vidare ska ljudklass B 

uppfyllas i lägenheterna om bullernivåerna vid fasad 

överstiger 60 dBA ekvivalent nivå. Trafikverket anser att 

planbestämmelserna ska kompletteras med att bullernivåer 

som överskrider 65 dBA ekvivalent nivå vid fasad inte tillåts 

samt att en tyst sida ska kunna uppnås för samtliga lägenheter. 

Vibrationer 

Vibrationer från järnvägstrafik kan upplevas som störande. 

Riktvärdet är 0,4 mm/s vägt RMS-värde i rum för sömn och 

vila. Kombination av både buller- och vibrationsstörningar 

leder ofta till en högre upplevd störning än om störningarna 

förekommer var för sig. 

Uppkomst av vibrationsstörningar beror framförallt på 

geotekniska förhållanden, trafikeringen av järnvägen och val 

av byggnadskonstruktion. Det är inte ovanligt att vibrationer 

förstärks uppåt i höga byggnader. Vid planering av 

flervåningshus nära järnväg finns därför all anledning att vara 

särskilt vaksam på hur de geotekniska förhållandena samt val 

av byggnadskonstruktion samverkar. 

Förekomst av lösa jordlager som lera, silt och sand brukar vara 

indikatorer på att risken för vibrationsstörningar behöver 

utredas särskilt. Kan vibrationsstörningar befaras 

rekommenderar Trafikverket generellt mätningar i flera 

punkter, gärna på flera våningsplan i befintliga byggnader 

samt i marken. 

Påverkan på luftfart 

Luftfartsverket ska kontaktas, då det planerade höghuset 

överstiger 20 meter och kan behöva hindermarkeras. Både 

Landvetter och Göteborg City Airport kan påverkas av 

byggnaderna så en flyghinderanalys kan behöva göras innan


kommentar 

3 STATENS GEOTEKNISKA 

INSTITUT, SGI 

eventuell byggstart. 

Sida 13 av 37 

2013-03-28 

Farligt gods 

Enligt tillhörande miljökonsekvensbeskrivning bör det finnas 

möjlighet att utrymma de tillkommande byggnaderna i 

riktning från järnvägen vid händelse av en olycka på Västra 

Stambanan med farligt gods inblandat. 

Miljökonsekvensbeskrivningen rekommenderar också att 

friskluftsintag på alla tillkommande byggnaderna placeras på 

minst 8 m höjd över marken eller konstrueras så att de kan 

stängas av. Trafikverket anser att dessa rekommendationer på 

införas som bestämmelser på plankartan. 

Sammanfattande synpunkter 

– Planbestämmelserna bör kompletteras med en maxgräns för 

ekvivalent buller på 65 dBA samt att tyst sida ska finnas för 

varje lägenhet. 

– Bullerutredningen alternativt planbeskrivningen bör 

förtydligas avseende indata och förutsättningarna för 

genomförd beräkning. 

– Samråd ska hållas med Luftfartsverket avseende 

hindermarkering av höghuset. 

– Eventuellt störningsskydd längs Västra Stambanan måste 

utredas vidare. 

– Miljökonsekvensbeskrivningens rekommendationer för 

farligt gods får gärna implementeras i planbestämmelserna. 

– Risken för störande vibrationer från tågtrafiken ska beaktas. 

Vad gäller buller se samhällsbyggnadskontorets kommentar 

angående länsstyrelsens yttrande. Den nya utformningen har 

inneburit att bullerutredningen kompletterats. 

Planbestämmelserna som fanns under samrådsskedet vad 

gäller buller ändras inte. Risken för vibrationer beaktas och 

beskrivs mer utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen. 

I den geotekniska utredningen har inga nya undersökningar 

utförts utan hänvisning sker till äldre utredningar där 

omfattningen av undersökningar, provtagningar, 

laboratorieundersökningar m.m. enligt uppgift i PM:et ska 

vara i sådan omfattning att stabilitetsutredningen kan anses

Sida 14 av 37 

2013-03-28 

fördjupad. SGI har inte tillgång till de äldre undersökningarna 

men förutsätter att man gjort denna bedömning enligt 

rekommendationer i TEG 4:20 10. 

I bilaga 1 redovisas bl.a. skjuvförsök, triaxialförsök från 

tidigare utredningar samt vald hållfasthet. SGI anser att vald 

hållfasthetsprofil verkar rimlig utifrån redovisad 

sammanställning. Detta gäller även vald rekommenderad 

säkerhet mot stabilitetsbrott utifrån angivna förutsättningar. 

Säkerheten mot stabilitetsbrott är inte tillfredställande utan 

stabilitetsförbättrande åtgärder är nödvändiga. SGT gör ingen 

annan bedömning. Förslag på stabilitetsförbättrande åtgärder 

är kc-pelare, avschaktning samt utläggande av erosionsskydd. 

Omfattning av åtgärd är bl.a. beroende av vilken 

markbelastning som ska vara möjlig inom parkområdet. SGI 

anser att man bör räkna med minst 5 kPa, vilket kan omfatta 

variabel last eller max 20- 30 cm uppfyllnad (utan byggnader). 

Detta med anledning av angiven användning av marken. 

Erforderlig avschaktning i det geotekniska PM:et kan då 

behöva utökas. 

På plankarta är angivet att marken inom parkområdet får 

bebyggas i den omfattning som byggnadsnämnden medger 

vilket strider mot bestämmelse b2 som anger att marken inte 

får belastas. Dessutom finns en gång/och cykelväg inom b1 

och b2 område som innebär variabel markbelastning. Vi anser 

att det är otydligt hur det säkerställs omfattning och 

genomförande av stabilitetsåtgärder. Det geotekniska 

PM:et är upprättat innan övriga handlingar. Hänvisning görs i 

PM:et till detaljplaneförhållanden. Vi undrar om de angivna 

detaljplaneförhållandena stämmer med aktuell detaljplan och 

angiven möjlig användning av kvartersmark och allmän plats. 

Bestämmelse b2 anser vi ska förtydligas med att 

markstabiliserande åtgärder ska genomföras (på ett 

plantekniskt tydligt sätt). Det är nödvändigt med 

avschaktningar ur stabiliseringssynpunkt enligt det 

geotekniska PM:et inom minst det angivna området, d.v.s. 

marknivåer är nödvändiga att ändra till skillnad av vad som 

anges i bestämmelsen. Vi vill ställa fråga till länsstyrelsen om 

det är plantekniskt möjligt att hänvisa till ytterligare 

geoteknisk utredning samt om bestämmelse b1 och b2 är 

tillräckligt tydliga avse ende markstabiliserande åtgärder. 

Detta med anledning av att det inte framgår vad som ska göras


kommentar 

Sida 15 av 37 

2013-03-28 

eller inte anges någon hänvisning. SGI instämmer i 

bedömningen att erosionsskydd är nödvändigt med hänsyn till 

långsiktigt säkerställande av stabilitet och pågående erosion. 

De i det geotekniska PM:et redovisade säkerheterna mot 

stabilitetsbrott är låga redan för befintliga för hållanden varför 

vi anser att åtgärder är nödvändiga att genomföra även i 

dagsläget. Vid genomförandet av åtgärder såsom t ex kcpelare 

är det mycket viktigt att den låga säkerheten beaktas 

och att portryck, markrörelser m.m. noggrant kontrolleras. 

Man bör i samband med bygglov, förutom kontrollplan, 

redovisa en beredskapsplan för vilka åtgärder som kan vara 

nödvändiga om gränser för bl.a. markrörelser överskrids eller 

ett skred inträffar under arbetet. 

I MKB anges att de stabilitetsförbättrande åtgärderna är av 

sådan omfattning att tillstånd för vattenverksamhet krävs. SGI 

instämmer i bedömningen. Vi har noterat att 

genomförandetiden som anges på plankarta inte 

överensstämmer med vad som anges i MKB. SGI anser att 

man ur säkerhetsaspekt i MKB:n tydligare ska redogöra för de 

geotekniska förhållandena samt de stabilitetsförbättrande 

åtgärderna då dessa är avgörande för ansökan om tillåtlighet 

för vattenverksamhet. 

Planbeskrivningens text avseende geotekniska förhållanden 

kan påverkas med hänsyn till ovanstående synpunkter. 1 

planbeskrivningens genomförandedel anser SGI att det är 

nödvändigt att man säkerställer att de geotekniska 

stabilitetsåtgärderna genomförs innan byggnation. 

Planbestämmelserna ändras, beteckningen b2 skrivning ändras 

till: ”Marken får belastas med 5 kPa utöver den marknivå som 

föreslagits i den geotekniska utredningen.” Vad gäller 

plusmarkens görs skrivningen om till: ”Marken får endast 

bebyggas av komplementbyggnader och förråd i ett plan med 

hänsyn till parkens användning”. Den geotekniska utredningen 

har kompletterats ytterligare och detta beskrivs i 

miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande planen samt 

tillståndsansökningen. Planbestämmelse om att byggnaderna 

måste pålgrundas behövs inte för detaljplanen då det är enda 

sätta att grunda hus inom detta område. Genomförandetiden 

för miljökonsekvensbeskrivningen ändras så att det står

samma som i detaljplanen. 

Sida 16 av 37 

2013-03-28 

4 LANTMÄTERIET Planens utformning 

Inom kvartersmarken finns ett område, som betecknats med 

symboler som enligt planbestämmelserna betyder "Marken får 

bebyggas i den omfattning som byggnadsnämnden finner 

lämpligt med avseende på anläggningar för parkens 

nyttjande''. Dessutom finns inom området ordet "park", vilket 

innebär att "anlagd park ska finnas". 

Det rör sig alltså om en park, som, när man läser 

planbeskrivningen, förefaller förväntas kunna bli allmänt 

utnyttjad av kommuninvånarna i Partille. Den är dock placerad 

på kvartersmark, vilket torde innebära att den ska anläggas och 

förvaltas av fastighetsägaren. Så länge som användningen av 

byggnaderna inom SC-delen av kvarteret domineras av 

kommunala verksamheter som skola, förskola, bibliotek mm, 

så är ju Partille kommun den dominerande hyresgästen. Så 

även om parken ligger inom "tomten" så ligger det i 

hyresgästens intresse att allmänheten har tillträde till parken. 

Följande scenario är kanske inte otänkbart i framtiden: De 

kommunala verksamheterna får andra lägen och flyttar ut, 

kvar blir kanske bara en förskola. Andra verksamheter flyttar 

in i lokalerna. Centrumändamål kan ju vara lite vad som helst. 

Bostadsdelarna avstyckas och överlåts till andra 

fastighetsförvaltare eller kanske bostadsrättsföreningar. Om 

fastighetsägarna inom kvarteret blir överens om att inrätta 

parken som en gemensamhetsanläggning, kan jag inte se att 

det finns någonting i planen som förhindrar detta. Om parken 

blir en gemensamhetsanläggning är den till för fastigheterna 

inom kvarteret och allmänheten kan utestängas. 

Det finns också vissa lagregler som gäller inom allmän plats, 

men inte inom kvartersmark. Parken är alltså i vissa avseenden 

inte en park, eftersom den inte är allmän plats. Enligt nya PBL 

kan man bestämma att kommunen inte ska vara huvudman för 

vissa allmänna platser inom en detaljplan. Jag är dock lite 

osäker vad det får för konsekvenser, t ex om bara 

fastighetsägare inom den här planen kan åläggas att sköta 

parken. Den möjligheten är väl också tänkt att användas för 

mindre betydelsefulla allmänna platser och den här parken 

förefaller vara betydelsefull för alla medborgare i kommunen. 

Delar av planen som bör förbättras


kommentar 

Sida 17 av 37 

2013-03-28 

Plankarta med bestämmelser 

Bokstaven Y har använts för att beteckna användningen 

"Idrott" inom kvartersmark. Enligt "PBL Kunskapsbanken", 

som man når via Boverkets hemsida, är denna bokstav 

olämplig att använda till kvartersmark istället bör bokstaven R 

(kultur och fritid) användas. 

Planbeskrivning 

På sidan 7 under "Markägoförhållanden" uppges att de 

fastigheter som berörs av planen är Partille 2:14 och 11:3. På 

andra ställen i beskrivningen finns redovisningar av berörda 

fastigheter med varierande grad av fullständighet. När hela 

planområdet endast berör 4 fastigheter (utöver de nämnda 

även 2:19 och 11:19) borde redovisningen kunna vara 

fullständig på alla ställen. Redovisningen av gällande planer 

som berörs av planförslaget saknar plan 782 från 2007. En del 

av det som i plan 782 anges som torg ändras till huvudgata. 

Det uppges att mark inom planområdet redovisas som 

järnvägsändamål i plan 256. Området för järnvägsändamål i 

plan 256 ligger definitivt utanför planförslagets gränser. 

Kanske också vattenområdet gör det, det är mer svårbedömt. 

Under el/energi på sidan 12 uppges att Partille Energi ansvarar 

för elförsörjningen och att Göteborgs Energi ansvarar för 

fjärrvärme. De faktiska förhållandena är att Partille Energi Nät 

AB ansvarar för elförsörjning och Partille Energi AB ansvarar 

för fjärrvärme. Under avsnitt 9, ADMINISTRATIVA 

ÅTGÄRDER borde det även stå att Partille kommun behöver 

förvärva mark av BRF Kolvringen (Partille 2:19). Det är inte 

mycket mark, men för BRF Kolvringen är det kanske en viktig 

konsekvens av planen. Anläggningar inom kvartersmark som 

exploatören ansvarar för borde kompletteras med stadspark. 

Grundkarta och fastighetsförteckning 

Det är egentligen inget fel på grundkartan, men när den läggs 

som underlag till plankartan, blir fastighetsbeteckningarna så 

små att de blir oläsliga. 

Vad gäller utformningen av stadsparken ändras inte detta till 

allmän platsmark utan parken kommer fortsättningsvis vara 

kvartermark. Planbestämmelsen Y tas bort som 

planbestämmelser och ersätts av planbestämmelsen R. 

Felaktigheterna vad gäller markägoförhållandena, el/energi 

samt administrativa åtgärder har justerats.

5 KOMMUNAL- 

FÖRBUNDET GR 

6 PARTILLE ENERGI AB 


kommentar 

7 GÖTEBORG ENERGI 

GOTHNET AB 


kommentar 

8 PARTILLE ENERGI NÄT 

AB 

Har inget att erinra 

Sida 18 av 37 

2013-03-28 

Som det nämns i handlingarna är en befintlig 

fjärrvärmeledning förlagd i Gamla Kronvägen och 

gymnasieskolan försörjs via en separat servisledning. Även 

idrottshallen försörjs via servisledningen till gymnasieskolan. 

Om den aktuella byggnaden där fjärrvärmecentralen är inrymd 

i skall rivas bör uppsägning av avtal ske i god tid innan rivning 

påbörjas. Eventuellt måste både befintlig servisledning och 

fjärrvärmecentral byggas om vid utökning av byggnadsarean, 

om huset i vilken fjärrvärmecentralen är inrymd i inte skall 

rivas. 

Noteras. 

Observera befintlig optokanalisation. Vi skulle väldigt gärna 

vilja bli informerade när el och ev. fjärrvärme/kyla förläggs, 

då är vi intresserade att få med tomrör för vår optokabel, om 

intresse finns. 

Noteras. 

På grund av de omfattande byggnationerna behöver nytt elnät 

med ny nätstation byggas. Läget, E-område för teknisk 

försörjning, enligt plankartan vid nya höghuset, strax öster om 

nya höghuset, passar bra för ny nätstation. Nya nät ska enligt 

överenskommelse mellan Partille kommun och PENAB 

upplåtas med ledningsrätt. Nätstationen kan som alternativt 

upplåtas som av PENAB ägd fastighet. För att så ska kunna 

ske får inte ledningsrätten stå i strid med detaljplan. Det är 

således lämpligt att planerade U-områden även avsätts för 

elledningar. Mot angiven bakgrund ska därför avtal om 

ledningsrätt ingås för de nya högspänningsledningarna, för den 

nya nätstationen och för de nya lågspänningsledningarna. 

- Avtalen ska ingås före ev. överlåtelse/ 

fastighetsregleringen av berörda markområden och 

före påbörjande av anläggningsarbete. 

- Avtalen ska ingås enligt mall för kommunen eller 

för tredje part beroende på vem som slutligen blir 

ägare av respektive markområde.

Sida 19 av 37 

2013-03-28 

- Avtalen för ledningsrätt på mark som slutligen ska 

ägas av tredje part ingås mellan kommunen samt 

PENAB och biträds av exploatören genom 

undertecknande av avtalen. 

- Avtalen för ledningsrätt på mark som redan ägs av 

tredje part ingås med kommunens medverkan 

mellan respektive fastighetsägare samt PENAB 

- Någon ersättning för upplåtelse av ledningsrätt ska 

inte utgå eftersom hela det nya ledningsnätet 

tillkommer för försörjningen av 

exploateringsområdet 

Inom planområdet finns befintliga elnästkunder vilka ska ha 

leverans under hela utbyggnadsperioden. Denna del måste 

ingå i upphandlingen av Gata, V A och elnät så att 

svårigheterna att hantera elnätsförsörjningen under 

exploateringen ingår i upphandlingen. Partille kommun eller 

exploatören ska svara för kostnaderna för alla tillfälliga 

ledningar för att upprätthålla driften. 

Vi vill att utbyggnad av elnät planeras i samarbete när gata 

och VA planeras. Ledningsstråken för el ska i första hand 

placeras inom grönområde. Detta för att framtida reparationer 

på elnätet ska minimera störningarna för cykel- gång-, bil och 

kollektivtrafik. Vi vill att utbyggnad av elnät upphandlas i 

samma upphandling som görs för gata och VA. 

Transformatorstationerna skall utgöras av fristående 

byggnader. Detta med hänsyn till magnetfältsproblematik, på 

grund av brandsäkerhet och personsäkerhet samt för vår 

tillgänglighet och möjlighet att snabbt kunna återställa 

elförsörjningen vid störning. Att placera 

transformatorstationerna i fristående byggnader bidrar även till 

att minska de magnetiska fälten i inomhusmiljön. 

Förutsättningen för läget för transformatorstationen är att 

markområdet är permanent lättåtkomligt för en stor lastbil med 

kran, som kan ha utrustning för att mäta fram fel på elektriska 

anläggningar eller från vilken man ska lyfta ut och in tung 

elektrisk utrustning. 

Markområdet måste också vara fritt från vatten- och 

avloppsledningar etc. Planområdet ligger i anslutning till 

Säveån och PENAB vill därmed att nätstationen ska placeras


kommentar 

9 BYGG- & 

MILJÖNÄMNDEN 

Sida 20 av 37 

2013-03-28 

så högt att den ligger över l 00 årsflödets högsta nivå. Då det 

redan vid byggstart behövs elström, är det viktigt att 

nätstationen kan placeras ut så tidigt som möjligt. Ett 

provisorium för byggström innebär onödiga kostnader. Vi vill 

gärna delta i det fortsatta detaljplanearbetet för att hitta de 

totalt sett bästa lösningarna. 

Det är noterat att läget för transformatorstationen passar bra. 

Vad gäller de övriga synpunkterna kommer dessa att beaktas i 

det fortsatta arbetet. 

Trafikbuller 

Enligt den framtagna bullerutredningen är förutsättningarna 

för de bullerberäkningar som gjorts för aktuell plan att den så 

kallade Darostomten har byggts ut med ny handbollsarena och 

ytterligare bostäder söder om Gamla Kronvägen. Den 

befintliga bullerskärmen längs E20 har förlängts österut och 

sträcker sig längs hela vägen fram till Skulltorpsmotet. 

Om dessa förutsättningar uppfylls, bedöms ändå ca 10 

lägenheter att inte klara ljuddämpad sida. De berörda 

lägenheterna är de högst belägna våningsplanen vid husets 

ytterkanter mot Gamla Kronvägen. Det förutsätts vidare att det 

krävs ¾ inglasning av samtliga balkonger i höghuset och 

majoriteten av lägenheternas rum orienterade mot söder för att 

kravet om 55 dBA ljudnivå vid uteplats (balkong) ska 

uppfyllas. 

För att förskolans uteplats ska klara maximal bullernivå på 55 

dBA, krävs att uteplatsen förläggs mellan befintliga 

huskroppar i anslutning till gymnasiet/särskola/förskola och att 

det uppförs ca 4 m höga ljudskärmar mot järnvägsbuller i norr. 

Miljöavdelningen anser att om förskolan ska uppföras på 

föreslagen plats, ska de föreslagna åtgärderna utföras och att 

det säkerställs så att den maximala bullernivån vid förskolans 

uteplats understiger 55 dBA. Planbestämmelse om 

störningsskydd för förskolan bör införas. Utelekytan per barn 

bör inte bli för liten. Målsättningen bör vara ca 30 m2 per 

barn. 

Planområdet är beläget så att avsteg från huvudregeln i 

Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen kan 

göras, det vill säga att planområdet är beläget i central del av 

en större tätort med bebyggelse av stadskaraktär. Enligt 

Boverkets allmänna råd bör nya bostäder medges endast i

Sida 21 av 37 

2013-03-28 

vissa fall om den ekvivalenta ljudnivån är högre än 60 dBA 

men det anges också att man kan acceptera ljudnivåer upp till 

55 dBA vid fasad mot den ”tysta sidan” i lägen där ljudnivån 

överstiger 60 dBA på den bullerstörda sidan och det inte är 

tekniskt möjligt att klara ljuddämpad sida (högst 50 dBA). 

Naturvårdsverket är den centrala vägledande 

tillsynsmyndigheten för bygg- och miljönämnder och 

motsvarande beträffande frågor om bl.a. omgivningsbuller. 

Naturvårdsverket lämnade sina synpunkter i september 2007 

över Boverkets förslag till de aktuella allmänna råden. 

Naturvårdsverket ansåg bl.a. att bygga vid ljudnivåer 61-65 

dBA utan en tyst sida endast i undantagsfall får förekomma 

och då endast i större städers centrala delar. Naturvårdsverket 

anser vidare att Boverkets avstegsmöjligheter är allt för 

långtgående. Miljöavdelningen anser att den aktuella planen 

inte uppfyller Naturvårdsverkets bedömning av acceptabla 

avsteg. Det aktuella planområdet klarar inte tyst sida för alla 

lägenheter och är heller inte belägen i en större stad. 

I förslaget till planbestämmelse om störningsskydd anges bl.a. 

att ”Om ekvivalent trafikbullernivå på någon fasad överstiger 

55 dBA skall minst häften av boningsrummen orienteras med 

öppningsbart fönster mot sida där ekvivalent trafikbullernivå 

understiger 50 dBA.” 

Miljöavdelningen tolkar detta som att inga bostäder ska tillåtas 

byggas med bullernivå mot ”tyst sida” som är lika med eller 

överstiger 50 dBA. Miljöavdelningen instämmer med förslaget 

till planbestämmelse om störningsskydd och anser att den ska 

fastställas och följas. Detta betyder att miljöavdelningen 

accepterar större avsteg än vad Naturvårdsverkets ansett vara 

rimligt. 

Radon 

Alla bostäder och undervisningslokaler ska uppföras på ett 

sådant sätt så att radonhalten i inomhusluften understiger 200 

Bq/m 3 som årsmedelvärde. 

Förorenad mark 

Under 2004 gjordes en sanering av förorenade massor. Det 

måste i det fortsatta planarbetet säkerställas med ytterligare 

miljötekniska markundersökningar så att områdena för undervisning, 

förskola och bostäder klarar Naturvårdsverkets 

generella riktvärden för känslig markanvändning (KM).

Planbestämmelse ”Bygglov för bostäder och 

undervisningslokal/ förskola får inte ges innan ev. 

markföroreningar sanerats enligt riktlinjer för känslig 

markanvändning” bör införas. 

Sida 22 av 37 

2013-03-28 

Energieffektivt byggande 

Enligt miljöbalkens hänsynsregler gäller att alla som bedriver 

en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror 

och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och 

återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas. 

Enligt det lokala miljömålet 15.12 ställs krav för 

energibehovet endast där kommunen äger marken. Större 

delen av planområdet, Partille 2:14, ägs av Partillebo varför 

krav om uppfyllande av nämnda lokala miljömål inte kan 

ställas. Enligt samrådsbeskrivningen avses bebyggelsen att 

uppföras energieffektivt och att utgångspunkten kommer att 

vara Partille kommuns energiplan som är under framtagande, 

vilket miljöavdelningen anser är positivt. 

Natura 2000, Säveån och dagvatten 

Området som omfattas av detaljplanen ansluts till kommunens 

dagvattensystem. Recipient för dagvattnet i detta område är 

Säveån, som betecknas som riksintresse för naturvården samt 

klassas som ett Natura-2000 område. För den aktuella sträckan 

av Säveån gäller miljökvalitetsnormer dels för 

vattenförekomster (EU:s vattendirektiv) och dels för fisk- och 

musselvatten. De lokala miljömål som berörs är 8.1, 8.2 och 

8.4, levande sjöar och vattendrag. 

En dagvattenutredning har tagits fram för området som visar 

förändringar och möjliga lösningar för områdets 

dagvattenhantering. Förändringen av områdets avrinningsytor 

med avseende på takytor, lokalytor, torgytor och liknande 

bedöms bli liten. Avrinningen kan reduceras och fördröjas 

med t.ex. gröna ytor i det planerade parkområdet, gröna tak, 

infiltration i trädplanteringar och rasterytor. 

Enligt Partille kommuns riktlinjer för olje-, slam- och 

fettavskiljare ska parkeringar med mer än 30 parkeringsplatser 

förses med oljeavskiljare. I övrigt är rekommendationen i 

kommunen att i normalfallet ska ca 10 mm nederbörd kunna 

infiltreras. Mellanskillnaden i avrinning mellan nuläge och 

efter exploatering från ett 10 minuters 10-års regn ska 

fördröjas.

Sida 23 av 37 

2013-03-28 

Enligt MKB:n kan antas att vattenkvaliteten i Säveån inte 

kommer att försämras till följd av detaljplanen. En minskning 

av föroreningstransporten bedöms ske enbart genom att 

stora p-ytor slopas. Ytterligare minskning kan ske genom 

avledning över gröna ytor i parkområdet, gröna tak, rasterytor 

mm. Däremot kommer naturmiljön och vattenkvaliteten att 

påverkas påtagligt vid arbetet med stabiliseringsåtgärder och 

erosionsskydd men påverkan bedöms i MKB:n vara temporärt. 

Konsekvenserna av att strandzonen försvinner på grund av 

stabilitetåtgärder och erosionsskydd kommer att beskrivas 

utförligare i MKB som utförs till tillståndsansökan för 

vattenverksamhet. Det är även mycket viktigt att tidigt under 

byggskedet vidta åtgärder för att förhindra utsläpp och 

grumling av Säveån. I MKB:n föreslås att ett tydligt 

miljökontrollprogram för byggtiden upprättas så att 

föroreningsrisken minskar. Miljöavdelningen instämmer i 

detta. 

Med utgångspunkt från ramdirektiv för vatten, Partille 

kommuns lokala miljömål, strandskyddet, Natura-2000 

skyddet samt att Säveån är riksintresse för naturvård är det 

viktigt att minimera påverkan på ån från dagvattnet. 

Miljöavdelningen anser därför att förslagen på åtgärder för 

dagvattenhantering i dagvattenutredningen och MKB:n ska 

följas. Därmed säkerställs att föroreningsbelastningen på 

Säveån minskar och att flödena till ån kan reduceras. 

Dispens från strandskyddsbestämmelserna ska sökas för 

berörda områden. 

Avfall 

Enligt samrådsbeskrivningen ska avfallshanteringen (restsopor 

och kompost från boende) lösas inom kvarteret. Det gäller 

även för verksamheter och storkök. Det medför att 

avfallshanteringen kommer att ske i enlighet med Partille 

kommuns lokala miljömål, vilket är positivt. 

Miljöavdelningen anser att om ett sopsugssystem blir aktuellt 

är det viktigt att tömningsplatsen är placerad så att tömning av 

systemet inte innebär störning i form av buller eller lukt för de 

boende i området. Sopsugssystemet ska även vara byggt för att 

hantera minst två typer av avfall för att möjliggöra utsortering 

av matavfall. 

Övrigt

Sida 24 av 37 

2013-03-28 

Vid höga halter är koppar mycket giftigt för de flesta 

vattenlevande organismer. Många marklevande organismer är 

också känsliga för ämnet. Zink kan i höga halter ha en 

giftverkan för såväl vattenlevande organismer som växter. Det 

framgår inte av samrådshandlingen vad för slags 

byggnadsmaterial som planeras att användas men för att 

förhindra användning av koppar- och zink som 

byggnadsmaterial, bör följande planbestämmelse anges. 

”Fasad- och takmaterial av koppar eller zink är inte tillåtet.” 

Planbestämmelse om att ”Friskluftsintag ska placeras så högt 

som möjligt och vänt bort från E20” eller liknande bör införas. 

Stabilitet 

De geotekniska stabilitetsförhållandena inom området är 

otillräckliga. Nedanstående stycke är hämtat ur Swecos 

geotekniska undersökning, kapitlet Sammanfattning och 

rekommendationer, som visar omfattningen på de 

förebyggande arbeten som krävs för att överhuvudtaget skapa 

förutsättningar för att bebygga området enligt intentionerna i 

detaljplanen: 

”Med utgångspunkt från resultatet av denna fördjupade 

stabilitetsutredning kan det konstateras att 

stabilitetsförbättrande åtgärder är en förutsättning för att 

kunna genomföra detaljplanen. En kombination av kc-pelare 

och avschaktningar rekommenderas att utföras 

för att klara stabiliteten för både korta och långa glidytor. Kcpelare 

installeras i ca 15 m djupa skivor på en bredd av ca 15 

m längs hela detaljplaneområdet. Söder om det kcpelarförstärkta 

området sänks markytan ca 1-1,5 m. 

Detaljprojektering av åtgärderna utförs i senare skede. Utmed 

hela detaljplaneområdet skyddas Säveåns slänt mot framtida 

erosion genom ett erosionsskydd av sten. Erosionsskyddet 

utformas i samarbete med sakkunniga på ett sådant sätt så att 

det får minsta möjliga störning på växtlighet och djurliv i 

området. I figuren nedan redovisas ungefärlig omfattning av 

de föreslagna åtgärderna.” 

Det område som berörs av avschaktningen är enligt karta i 

utredningen drygt 300 meter långt, cirka 30 meter brett, och 

som ovan nämnts 1-1,5 meter djupt. Åtskilliga tusentals 

kubikmeter lera behöver alltså avschaktas. 

Gestaltningsprogrammet

Sida 25 av 37 

2013-03-28 

I gestaltningsprogrammet lyfter man fram Kulturum och kv. 

Galaxen som de första byggnaderna längs gamla Kronvägen 

som har den nya efterfrågade typen stadsmässiga kvalitéer i 

denna del av centrala Partille. Fasadkaraktären är här 

annorlunda med uppglasade fasader på entréplanet som gör det 

mera intressant att promenera förbi. Man pekar också på att 

Kulturum och kv. Galaxen har släta putsade fasader i ljusgrå, 

vita och grå kulörer och att detta har ” satt ramarna” för den 

fortsatta färgsättningen. Utifrån denna grund kan en variation 

av ljusa putskulörer väljas. Ljusa putsfasader och gult tegel 

som sammanhållande material förslås. Gult tegel är ett bra val 

då det finns i centrala Partille även på äldre byggnader i 

centrum som t.ex. Partillebos bostadshus vid Kyrktorget. Det 

är att ta vara på platsens historia vilket är bra. Då det troligen 

kommer att bli mycket balkonger på bostadshusen kan det 

vara viktigt att tänkta på att dessa bör placeras mot en mörk 

yta för att undvika ”rinnmärken”. 

Gaturummet mot gamla Kronvägen. 

För att skapa stadsmässighet är det viktigt att entrévåningen 

mot gamla Kronvägen utformas med mycket stor omsorg om 

detaljer och material. Entrévåningen bör ges ett varierat 

utseende med mycket glasytor i enlighet med 

gestaltningsprogrammet. 

Gymnasiekulstrets fasad mot gamla Kronvägen är betydlig 

längre än vad en fasad i en gängse stadsmiljö brukar vara. Den 

aktuella fasaden är cirka 120 meter lång och då är 

Partillebohallen oräknad. (Som jämförelse kan nämnas att 

fasaderna längs Vasagatan i Göteborg har längder som är 

mellan 20 och 40 meter) Det är därför viktigt att den nya 

huskroppen vid gymnasieklustret delas upp i ”kvarter” genom 

gångstråk som leder in till generationsparken. Det är också 

viktigt med visuell kontakt med generationsparken. Att få till 

en bra skala på kvartersstrukturen är ett mycket användbart 

redskap för att skapa stadsmässighet. 

Norra bostadshuset mot generationsparken 

Norrfasaden på denna byggnad kommer att utgöra en 

fondvägg mot en av de mest centrala och faktiskt mest viktiga 

delarna i bygget av det nya Partille centrum, 

generationsparken, det nya Partilles gröna lunga. Fasaden mot 

parken måste därför ges en mera stadsmässig karaktär.

Sida 26 av 37 

2013-03-28 

Framförallt bör man överväga en annan utformning av fasaden 

än loftgångar. Även denna fasad är i övrigt lite för lång och 

monoton för att uppfattas som stadsmässig. 

Eventuellt skulle denna fasad kunna förses med balkonger. 

Det kan vara så att det blir kvällssol på fasaden mot 

generationsparken på sommaren mellan vår och 

höstdagjämning eftersom byggnaden är något vinklad mot 

nordväst. En solstudie skulle kunna utföras som studerar detta 

då mycket finns att vinna om det skulle vara möjligt. Förutom 

ökad stadsmässighet och en trevligare boendemiljö skulle man 

även få en större trygghet i parken. Parken skulle bli mer 

befolkad och trygg på kvällstid om det fanns balkonger på 

fasaden mot parken. 

Aktuell fasad är också exponerad mot omvärlden i och med att 

den kommer att vara väl synlig från järnvägen. Fasaden 

kommer att fungera som skyltfönster mot omvärlden för 

Partille kommun och detta är ytterligare ett argument för en 

mera stadsmässigt utformning. 

Punkthuset 

Mot parken utformas bottenvåningen på ett öppet sätt med 

mycket glas. Byggnaden har en entré mot parken vilket är 

mycket bra. En så hög byggnad är svårare att lyckas med rent 

estetiskt än ett lite lägre hus då även omgivningen behöver 

svara upp mot den höga byggnaden för att intrycket av 

helheten skall bli rätt. 

Generationsparken 

I en tät stadsstruktur behövs och finns av tradition parker i 

insprängt mellan de täta bostadskvarteren. För att uppnå 

stadsmässighet är kontrasten mellan den täta kvartersstrukturen 

och den gröna inbjudande parken en viktig 

pusselbit. Parken behöver knytas ihop visuellt och fysiskt med 

det omgivande Partille centrum. Gångstråk utanför parken kan 

knytas ihop genom de nya stråken som läggs ut i parken. 

Ett lovvärt sammarbete med elever i gymnasieskolan har 

resulterat i ett underlag för den framtida parkutformningen. I 

detta förslag föreslår man att generationsparken sträcker sig 

över till norra stranden av Säveån samt att läget vid Säveån 

skall tas till vara vilket är mycket två intressanta inspel. Dessa


kommentar 

bör om möjligt tas till vara och utvecklas vidare. 

Sida 27 av 37 

2013-03-28 

Den bärande tanken med generationsparken är att det där skall 

finnas aktiviteter för flera generationer i och omkring parken. 

Den skall vara utformad för att passa både sommar och 

vinteraktiviteter. Det är av mycket stor vikt för hela det nya 

Partille centrum att de höga intentionerna i Generationsparken 

fullföljs. 

För buller, förorenad mark, stabilitet samt punkthuset se 

svar på det inkomna yttrandet från Länsstyrelsen. 

Avfall 

Ifall sopsug blir aktuellt kommer tömningsplatsen placeras så 

att tömning av systemet inte innebär störning i form av buller 

eller lukt för de boende i området. 

Norra bostadshusen mot generationsparken 

Av bullermässiga skäl är det inte fördelaktigt med balkonger 

vända mot västra stambanan då de balkongerna antingen 

kommer att vara bullerstörda om de inte blir inglasade. 

Dessutom är byggnadens utformning att lägenheterna istället 

vänder sig mot en tyst sida vilket kommer vara mot 

innergården. Mot generationsparken kommer det istället att 

planeras för glaspartier i fasaden för att på så vis öka den 

synbara kontakten mellan de boende i huset och 

generationsparken. 

Stor omsorg kommer att läggas på utformningen av den norra 

fasaden mot generationsparlen då den exponeras kraftigt från 

västra stambanan. 

Övrigt 

Planbestämmelse om att ”Fasad- och takmaterial av koppar 

eller zink är inte tillåtet” samt ”Friskluftsintag ska placeras så 

högt som möjligt och vänt bort från E20” införs. 

Gestaltningsprogrammet 

Synpunkterna är noterade. 

Gaturummet mot gamla Kronvägen.

Sida 28 av 37 

2013-03-28 

För att skapa stadsmässighet mot Gamla Kronvägen kommer 

mycket omsorg att läggas på detaljer och material. Detta 

regleras i detaljplanen genom en planbestämmelse. 

10 GÖTEBORGS STAD Vi ser positivt på den förtätning som planeras i 

gymnasieområdet i centrala Partille. Att förtäta i de 

kollektivtrafikstarka stråken runt knutpunkter är helt i linje 

med GR: s strukturbild och stärker kollektivtrafiken och 

regionen. I den pågående detaljplanen får Gamlestaden i 

Göteborg arbetar man med att stärka kvalitéerna vid Säveån. 

Man tillgängliggör ån genom att skaparekreativa stråk och 

platser. Vi ser positivt på att det sker samma utveckling i 

Partille med den planerade generationsparken som gör att 

Säveåns karaktär stärks. Anläggningen av parken bör ske med 

hänsyn till åns naturvärden så att statusen får den, enligt 

ramdirektivet får vatten, inte försämras. 


kommentar 

Anläggningen av parken kommer att ske med hänsyn till 

naturvärdena. För att säkerställa att vattnets kvalité inte 

försämras skrivs även en planbestämmelse in att dagvattnet 

från området ej får försämra Säveåns vattenkvalité. 

11 SKANOVA Skanova har inget att invända mot planförslaget. 

12 RÄDDNINGSTJÄNSTEN 

STORGÖTEBORG 


kommentar 

13 NATURSKYDDS- 

FÖRENINGEN 

Överväganden 

Vissa av husen är högre än 4 våningar. Dessa hus kan 

räddningstjänsten inte vara behjälplig med utrymningen, då 

det inte finns tillgång till maskinstege inom acceptabel 

insatstid, 10 min. Någon byggnadsteknisk åtgärd måste vidtas 

för att säkerställa utrymningen av dessa hus. Vatten för 

brandsläckning skall anordnas enlig VAV P83 områdestyp A2, 

20 l/s ek. 

Bedömning 

Räddningstjänsten tillstyrker denna detaljplan under 

förutsättning att ovannämnda synpunkt beaktas. 

Noteras. Byggnadsteknisk åtgärd kommer att genomföras. 

Vatten för brandsläckning ska anordnas enligt kraven. 

Om man vill bygga ett hållbart samhälle innebär det bland 

annat att områdets behov av transporter måste miljöanpassas. 

Det innebär i sin tur en planerad styrning av transporter. 

Gynnsam planering är att satsa på gång, cykel och


kommentar 

kollektivtrafik i första hand. Planeringen för detta kan 

missgynna biltrafiken något vilket får ses som positivt för 

miljöanpassningen. Trafikreglering, parkeringsnormer, mm 

bör vara sådana att miljöanpassningen gynnas. Det innebär 

bland annat att ”förbud” mot genomfartstrafik på Gamla 

Kronvägen bör prövas. Påfarten mot väster på E20 bör inte 

utföras av samma skäl! 

Sida 29 av 37 

2013-03-28 

Säveån är ett känsligt vattendrag och bör hanteras med 

utgångspunkt från det. Naturskyddsföreningen har i många år 

besökt Säveån och dess stränder i Partille. Trots en tilltagande 

naturförsämring beroende på människans ingrepp för att 

hindra skredrisk, hindra översvämningar, skapa 

”tillgänglighet” mm har fortfarande Säveån och områdena 

intill Säveån stort naturvärde. En stor del av värdet ligger i att 

en för området naturlig vegetation får existera. Exploatering 

bör inte ske när den innebär att en så stor del av vegetationen 

skall tas ner som det beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. 

Det får betydande miljökonsekvenser för 

Säveån. Återplantering är en alldeles för långsam metod för att 

hindra att skadan uppkommer. 

Idén med generationspark kan, beroende på utförande, komma 

i allvarlig konflikt med naturintressena. Ett stort fritidsintresse 

är just att vistas i en natur, som är varierad och har ett rikt liv – 

en stor biologisk mångfald. Mångfalden av aktiviteter i en 

fungerande natur är häpnadsväckande! Det intresset har stor 

spridning, därför bör aktivitetsparker väljas på platser/ 

utformas så att konflikter mellan dessa intressen uppstår. Vi 

hoppas att övriga miljöproblem som dagvattenhantering, 

energihushållning, buller, mm får en godtagbar lösning utan 

att vi granskar dem vidare. 

Vidtagandet av stabilitetsåtgärder längs Säveån kommer 

temporärt att påverka naturmiljö och vattenkvalitet. Detta är 

något som krävs då de geotekniska förhållandena är så pass 

dåliga. Marken ska efter genomförda åtgärder återställas och 

naturlig vegetation återplanteras. Om inga 

stabiliseringsåtgärder utförs riskeras skred inom planområdet 

vilket skulle få allvarliga konsekvenser på Säveån. Om inga 

åtgärder vidtas måste även kommunen avveckla de 

verksamheter som idag är belägna inom området, vilket inte 

anses vara aktuellt. Kommunens bedömning är därför att 

detaljplanen krävs, trots att viktiga naturmiljöer kan ta skada. 

14 BOHUSLÄNS MUSEUM Bohusläns museum har inget att erinra mot förslaget men man


kommentar 

Sida 30 av 37 

2013-03-28 

anser att kommunen bör överväga skyddsmärkning av 

idrottshallen – Partillebohallen. Arkitektens gestaltningsidéer 

är väl värda att bevaras och byggnadens skulle kunna återfå 

förlorade detaljer vid en framtida renovering. Det är värt att 

beakta att Porthällaskolan bildar en enhet och tillsammans 

med idrottshallen en helhet. 

Partillebohallen kommer ej att skyddsmärkas. Byggnaden och 

dess närmiljö finns beskriven i ”Kulturmiljöer i Partille 

kommun- Program för bevarande & utveckling”. 

Beskrivningen är att ”ändringar och underhållsarbeten skall 

utföras varsamt så att byggnadernas karaktärsdrag bevaras.” 

Någon ytterligare skyddsmärkning anses inte vara nödvändig. 

Stor omsorg kommer att läggas vid utformning av 

Partillebohallen ifall det blir aktuellt med att byggnation i och 

runtom denna. Den nya bebyggelsen kommer att utformas så 

att anpassning sker mot befintlig bebyggelse. 

15 VÄSTTRAFIK Västtrafik ställer sig positiva till den föreslagna planen. Den 

föreslagna verksamheten är väl försörjd av kollektivtrafik. 


kommentar 

16 GÖTEBORGS 

ORNOTOLOGISKA 

FÖRENINGEN 

Noteras. 

Säveån med närmaste omgivningar är riksintresse för 

naturvård. Riksintresset innefattar hela den planerade parken i 

planområdet. Själva Säveån är Natura 2000-område med höga 

naturvärden. Kungsfiskare är en rödlistad art (VU-sårbar) som 

förekommer i området. Inom planområdet finns sannolikt inga 

lämpliga häckningsplatser men kungsfiskaren kan utnyttja 

åsträckan för att söka föda och rasta. Andra skyddsvärda arter 

som strömstare, forsärla och mindre hackspett (NT-nära hotad) 

förekommer regelbundet längs Säveån och kan troligen 

förekomma regelbundet även i anslutning till planområdet. 

GOF ställer sig positivt till att norra delen av planområdet, 

som idag huvudsakligen består av parkeringsplatser, till större 

delen omvandlas till park. I MKB till planen beskrivs att det 

sannolikt kommer att bli nödvändigt med 

stabiliseringsåtgärder längs ån. Detta innefattar att 

kalkcementpelare sätts in närmast ån och avschaktning utförs 

söder om detta område. Inom en zon på 45-50 meter längs ån 

kommer man att tillfälligt behöva ta bort all befintlig 

vegetation för att kunna utföra detta. 

Vidare framhålls att erosionsskydd i form av sten behöver


kommentar 

Sida 31 av 37 

2013-03-28 

läggas ut i åns södra strandkant. GOF vill framhålla vikten av 

att man i så stor utsträckning som möjligt försöker återskapa 

en naturlig strandskog längs med ån i planområdet. 

Strandskogen bör vara åtminstone en trädlängd, det vill säga 

minst 15 meter bred räknat från medelvattenlinjen. Skogen bör 

främst bestå av inhemska lövträd som klibbal, ask och viden. 

Lövskogen bör vara olikåldrig och flerskiktad där träden får 

växa sig gamla och den döda veden lämnas kvar. Träden får 

utveckla överhängande grenar över vattnet längs med ån. 

Återskapandet av en strandskog skulle bidra till en gynnsam 

bevarandestatus för naturtypen 3210 Naturliga större 

vattendrag av fennoskandisk typ i anslutande Natura 2000område. 

Död ved som trädstammar och grova grenar i vattendrag 

skapar höljor och trösklar i vattnet, ökar variationen och 

skapar på så sätt fler livsmiljöer för djur och växter. 

Trädstammar i vattnet skapar fler ståndorter för fisk och 

fångar upp växtmaterial som i sin tur blir föda för olika 

smådjur. På den döda veden lever olika insektslarver som 

bäcksländor och dagsländor. Ett rikare fisk- och insektsliv ger 

förbättrade förutsättningar för kungsfiskare, strömstare och 

forsärla. 

En olikåldrig struktur med äldre träd och död ved i 

strandskogen gynnar mindre hackspett, entita, stjärtmes och 

andra småfåglar. Överhängande grenar över ån är viktiga som 

spanings- och viloplatser för kungsfiskare och forsärla. GOF 

anser vidare att man bör undvika att utföra erosionsskyddet 

längs ån på ett sätt som försämrar förutsättningarna för att 

etablera en naturlig strandskog. Inom den planerade parken 

kan man med fördel plantera bärande träd och buskar som 

rönn, oxel, hagtorn och slån. Dessa gynnar ett rikt och varierat 

insektsliv, särskilt under blomningen. Frukterna hos dessa träd 

och buskar är viktig föda för många fåglar som sidensvans och 

trastar under höst och vinter. 

Se samhällsbyggnadskontorets svar till 

naturskyddsföreningen, inkommet yttrande nummer 13. 

17 BRF KOLVRINGEN Vi ställer oss i det stora hela positiva till expanderingen och 

förtätningen kring centrum och våra fastigheter, men känner 

också stor oro över detta. Man måste ta hänsyn till att våra 

fastigheter byggdes redan i slutet på 40-talet, med helt annan


kommentar 

Sida 32 av 37 

2013-03-28 

kunskap och dessutom efterkrigsmaterial. Några av husen och 

i marken, har under byggnationen av s.k. 

evenemangsparkeringen, området Galaxen och inte minst nu 

vid arbetena av Hubertusvägen fått en del skador. De flesta av 

dessa skador får föreningen eller den enskilde själva bekosta. 

Föreningen har även skickat in ett yttrande gällande Östra 

Centrum. Föreningen BRF Kolvringen kräver att man ser över 

och beaktar nedanstående punkter. 

Bullernivån 

Föreningen förmodar att bullernivån, i form av biltrafik, 

speciellt då för de boende utmed Gamla Kronvägen, kommer 

att öka. Vårt nya centrum, med köpcentra på båda sidor om 

föreningens område, stor arena, många fler lägenheter i 

närområdet, kommer att bidra till detta. Föreslår att man 

lägger s.k. tyst asfalt, förbjuder körning med dubbdäck och 

behåller 30 km/t. Om möjligt även minimera genomfartstrafik. 

Markens hållfasthet 

Husen står på lera, ingen pålning har gjorts. Vi kräver, från 

föreningens håll, att man gör liknande test för hållfastigheten 

som görs vid höghusbygget vid Säveån. 

Dagvattenbrunnar 

Det kom fram, under mötet med kommunen, att flera 

dagvattenbrunnar, på G. Kronvägen grävts bort, eller dolts. De 

försvann i samband med att man gjorde om trottoarerna och 

gatan. Hur påverkar detta dräneringen av föreningens mark? 

Besiktning 

Vi kräver för- och efterbesiktning av våra hus/ lägenheter. Vi 

har, under byggnationerna runt vårt område, blivit varse att 

vibrationerna kan vara mycket kraftiga i närområdet, men 

också fortplantar sig. 

Ansvar 

Vi kräver att kommunen/Partillebo tar ansvar för de skador 

som tillfogas föreningens fastigheter under byggnation och 

expandering, inte frånsäga sig ansvaret så det hamnar på 

enskilda medlemmar. 

Bullernivån 

Genom att utforma Gamla Kronvägen med planteringar, 

parkeringar och gång- och cykelbana på båda sidor av kan låga

Sida 33 av 37 

2013-03-28 

hastigheter bibehållas på Gamla Kronvägen. Hastigheten på 

Gamla Kronvägen kommer att vara 30 eller 40 km/h. Genom 

att ha en låg hastighet kan bullernivåerna minskas och de 

bullerkrav som gäller kan uppnås. 

Dagvattenbrunnar 

Genom detaljplanen för östra centrum kan de våta områden 

som är i närheten av bullerplanket för E20 att avvattnas. Detta 

genom att det området kan bli allmän platsmark natur vilket 

ger kommunen möjlighet att genomföra denna förbättring. 

Vad gäller dagvattenbrunnar på Gamla Kronvägen kommer 

nya att anläggas vid byggandet av den nya vägen. Detta 

medför att dräneringen på Brf kolvringens mark kan 

förbättras. 

Markens hållfasthet, besiktning och ansvar 

Kommunen kommer att besiktiga och ta ansvar för de arbeten 

som görs på allmän platsmark. För de arbeten som sker på 

kvartersmark faller detta krav på ansvar och besiktning på 

exploatören, i det här fallet Partillebo. 

18 BOENDEN 1 Jag har med intresse tagit del av den av kommunen uppgjorda 

detaljplanen, som bl.a. innebär uppförande av ett höghus på 16 

våningar. Platsen för placeringen är på den nuvarande 

fotbollsplanen bakom Partillebohallen vid Säveån. Hela 

området vid Säveån bör vara ett naturskyddsområde med 

tillfälle för promenader och idrott - ett fritidsområde. 


kommentar 

Att där bygga upp ett sådant höghus med pålning intill själva 

Säveån är alltför riskabelt. Riskan för ras är också stor. Man 

råder ju rent generellt numera att ej längre bygga för nära 

vattendrag med risk för översvämningar och ras av jord. Det 

gäller att rädda miljön kring Säveån. Partilleho brukar med sin 

reklam för att bo i Partille framföra: att bo som i stan men 

ända på landet. Ett höghus i Partille centrum innebär 

ytterligare problem för trafiken med fler parkeringshus och 

parkeringsproblem. Uppförandet av ett höghus blockerar även 

västersolen för bostäderna på Forellen. Dessutom borde det 

vara attraktivare och lugnare att utnyttja andra områden för 

denna bebyggelse såsom t.ex. Darostomten. 

Punkthuset lyfts bort från denna detaljplan då ytterligare 

utredning krävs vad gäller utformningen av byggnaden så att 

bullerkraven uppnås. Vidare utredning krävs även vad gäller

husets exakta läge samt dess höjd. 

Sida 34 av 37 

2013-03-28 

19 BOENDE 2 Jag vill protestera mot höghusbygget på fotbollsplan vid 

Partillebohallen. Det kommer att skymma vår utsikt och även 

skymma solen 


kommentar 

Se kommunens svar nr 18. 

20 BOENDE 3 Efter att ha deltagit i kvällens (26 nov) information i KF-salen 

vill jag påpeka att trafiksituationen på G:a Kronvägen framstår 

framgent som en "tickande bomb". Bor själv i Galaxen och 

kommer delar av dagen med största svårighet ur vårt garage 

och ut på G:a Kronvägen. Parkerade bilar utanför SE-banken 

försvårar sikten. Det upplevs ibland att om man är rädd 

omlivet, kan man få vänta länge på chans att åka ut. 

Vägavsnittet utanför Apotek(Medstop) och Nordea med 

bilparkeringar på båda sidor av G:a Kronvägen är ett redan 

idag tungt trafikbelastat. Om inga förbättringar göres, så kan 

ökad trafikmängd leda till vanmaktskänslor för alla- 

affärskunder, skolelever, hyresgäster: dagens såväl som 

framtida! 


kommentar 

21 BOENDE 4 


kommentar 

22 BOENDEN 5 

Se svar på inkomna svar nr 17 om bullernivån. 

Det höghus på 16 våningar som placeras mellan nuvarande 

Partillebohallen och Säveån tycks för mig helt skrämmande. 

Själv är jag boende på 5:e våningen i ett av höghusen(tio 

våningar) i s.k. Forellen. Denna grupp av hus ger en trevlig 

accent åt omgivande byggnation och grönområden. Ett nytt 

jättehögt hus tillför absolut ingenting och stör också för många 

den trevliga utsikten mot Säveån och områden mot Lexby och 

Paradiset. För en lekman ter sig en sådan byggnad även 

riskabel ur geotekniska skäl. Partille är ändå en rest av en 

gammal kulturbebyggelse med dess kvalitéer. Placera istället 

rimliga huskroppar med grannskap till den planerade 

stadsparken. 


Undertecknade är boende i fastigheten Partille 11:23 Gamla 

Kronv. 72. Ett höghus/punkthus med planerade 16 vån. 

Kommer att skymma och skugga den redan begränsade utsikt


kommentar 

Sida 35 av 37 

2013-03-28 

vi har från vårt våningsplan. Detta kommer att starkt påverka 

vår livskvalité i negativ riktning. Vi vill att 

Samhällsbyggnadskontoret tar hänsyn till vår synpunkt och ej 

uppför en byggnad av detta slag på planerad yta. 


23 BOENDE 6 Det jag mottsätter mig i denna plan, är att det skall byggas ett 

16 våningars höghus precis framför vår bostad. Jag kan inte se 

detta som något annat än ett skrytbygge. Av alla ställen i hela 

Partille så skall detta skrytbygge placeras framför näsan på 

redan befintligt boende. Vem tänkte här? Jag kan inte förstå 

hur Ni tänkte över huvudtaget. Jag vill inte ha detta höghus 

byggt bakom Partillebohallen, rätt framför nosen på mig. Vad 

skulle Ni säga om någon kom och bara smällde upp ett stort 

bygge, rakt framför näsan på Er? Vad är det för konsulter Ni 

anlitar för dyra pengar, som inte klarar av att tänka på hur 

saker och ting slår? 

Den andra bebyggelsen utmed Gamla Kronvägen och 

evenemangsparken har jag inget att invända mot. Om detta 

skrytbygge är så nödvändigt, så föreslår jag att flytta det till 

Darostomten. Att höghuset då skulle stå för nära E20 tror jag 

inte ett spår på. Går det att bygga arena och andra boenden där 

borde detta höghus inte vara något problem. Dessutom har det 

redan byggts boende i Kville på Hisingen, alldeles intill den 

hårt trafikerade Lundbyleden, så det kan inte vara problem att 

göra så i Partille. Det finns andra ställen i Partille också där ett 

höghus kan placeras. Exempelvis på berget ovanför 

"Finngösaskrapan". Vare sig på Darostomten eller uppe på 

berget behövs inga pålningsarbeten, i alla fall inte i en större 

omfattning jämfört med den enorma insats som krävs vid 

kanten vid Säveån. 

Att bygga så nära Säveån medför miljörisker som tas upp i 

dokumentationen och som jag inte anser vara helt klarlagt. Det 

medför en massa grundarbeten i form av pålningar och 

förstärkningsarbeten, som kommer att kosta onödiga miljoner 

och kommer att påverka Säveån och dess fauna på ett negativt 

sätt, istället för att lägga detta bygge någon annanstans, något 

detaljplanen klart och tydligt visar. Ena stunden värnas det om 

att Säveån är ett Natura2000 område, i nästa moment skall allt 

detta glömmas bort för att man vill ha ett häftigt bygge där. 

Den visar också att området närmast ån består till stor del av

Sida 36 av 37 

2013-03-28 

lera. De två höghus som står där idag utgör ju en ganska hög 

belastning på marken. Att placera ett höghus till och ännu 

högre, gör ju inte belastningen mindre. Varför skall man ha 

denna belastning av marken på ett och samma ställe? Dessa 

extrakostnader kommer ju att slå tillbaka på ett eller annat sätt 

mot invånarna. Antingen om kommunen skall direkt eller 

indirekt stå för sådana kostnader eller om byggherren själv 

skall göra det. Vilket kommer att slå på byggkostnaden, 

försäljningspris/hyra i förlängningen. 

Vi som bor på Gamla Kronvägen skulle bli utsatta för mycket 

buller under byggtiden, vi har redan nog med buller från 

järnvägen. Har vi balkongdörren öppen idag eller sitter ute, så 

går det inte att föra ett normalt samtal när ett långt godståg 

mullrar förbi, skall vi dessutom utsättas för byggbuller också. 

För att inte prata om alla vibrationer från pålningsarbetena. 

Det är fråga om störningar under lång tid. Om nu Partille är i 

ett sådant behov av ett "landmärke" så vore det i så fall bättre 

att placera ett hus av denna dignitet på ett alternativ ställe. Så 

vänligen hitta en alternativ lösning till placering av detta 

höghus eller kanske begrunda behovet igen av varför det helt 

plötsligt skall petas in ett höghus i denna detaljplan. Jag kan 

inte begripa hur man kan komma på en sådan befängd ide. Det 

känns lite som om Partille kommun lider av någon sorts 

mindervärdeskomplex. Det visar ju även planerna på att bygga 

höghus mitt i Jonsered på. Varför dessa höghus? Och varför 

skall denna "förtätning" drivas in absurdum? Det är väl redan 

tillräckligt förtätat i centrala Partille? Är det meningen att hela 

Partille kommun skall bli en enda stor tätort? 

Det jag vill: Inget höghus skall byggas bakom 

Partillebohallen. Ingen bebyggelse över huvud taget just där. 

Området är tillräckligt belastat. Om ett höghus måste byggas, 

hitta då en lämplig alternativ placering som inte stör befintligt 

boende och framför allt inte gör våld på miljön, som det 

faktiskt kommer att göra enligt miljökonsekvensutredningen. 

Förslag till alternativ placering: Darostomten, berget ovanför 

Finngösahuset, området bakom Forellen (mot McDonalds), 

fast på andra sidan Gamla Kronvägen. Industriområdet bakom 

Forellen (Menigo, jag har hört att det skall bort och där är det 

väl mer grundat än vid kanten av Säveån). Satsa istället på en 

rejäl generationspark i området vid Partillebohallen och ner 

mot Kyrktorget. Grönområden har vi för lite av ändå. Skall 

man göra något nere vid Säveån, så tycker jag att man


kommentar 

Sida 37 av 37 

2013-03-28 

förslagsvis skulle kunna anlägga en badplats, som allmänheten 

kan komma åt utan att behöva åka till Kåsjön eller 

Humlebadet. Det badas på många ställen i Säveån. Speciellt 

uppe i Jonsered och Kåhög. 


24 BOENDEN 7 Har ni glömt oss som bor i forellen när ni planerar att bygga 

ett sextonvåningshus? Vi bor med uteplats som vi har njutit av 

i åtta år. De nya husen kommer att skymma oss som bor i 

forellen då vi inte får njuta av solen. Förstör inte idyllen i 

Partille. 


kommentar 


25 BOENDE 8 Skriver till er i egenskap av jag är hyresgäst i Partillebo hus på 

Gamla Kronvägen 78. Jag vill på det bestämdaste meddela er 

att jag är mycket emot det planerade höghusbygget på tomten 

bakom Partillebohallen. Jag har bott i min lägenhet i snart 4 är 

och är mycket nöjd med det, har en underbar utsikt över 

Säveån och omgivningen runt om. När jag sitter på min 

balkong och kan njuta av solen är det härligt. Att jag nu ska 

"eventuellt" gå miste om detta är jag mycket ledsen för.Jag är 

medveten om att tiden för erinran om överklagande är förbi, 

men ville ända skriva detta till er så att ni förstår att vi är 

många som motsätter sig byggandet om ett så högt hus alldeles 

intill det underbara promenadstråket utefter Säveån. 


kommentar 

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 


Viveca Risberg Olof Halvarsson 

Planchef Planarkitekt

Detaljplan för Partille 2:14 m fl. Gymnasieområdet ... - Partille kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?