Här kan du läsa Varberg Kreativa, nummer 2. - Varbergs kommun

INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
ETT ÅR MED VISIONEN!
VISION 2025 Och
föRINTElSEN
SuRf Och SMyckEN
MöT MR MalIbu
GRöNa SöRSE
ETT kREaTIVT ÅR
1

Ett år har gått sedan fullmäktige enades om
Varbergs vision för år 2025: Västkustens kreativa
mittpunkt.
Beslutet var startskottet för en intensiv period.
Bland det första som hände var att vi skapade
2025-listan, det vill säga kommunens visionslista
med punkter som ska genomföras på vår
väg mot 2025.
Först ut var invigningen av Komedianten i januari,
när Varbergsborna fick sitt efterlängtade
kulturhus. Med facit i hand kan vi konstatera
att Komedianten blivit allt vi hoppades och lite
till: en sprudlande mötesplats för alla åldrar
och typer av människor, ett kreativt center mitt
i staden!
SEdan dESS har avbockningEn på listan fortsatt.
Bland annat har vi lanserat Tyck om Varberg,
kommunens nya synpunktshantering,
som har fått ett stort gensvar.
En annan viktig punkt är En-till-En-satsningen
som nu är genomförd. Det betyder att alla
elever från årskurs sex och upp till sista året i
gymnasiet har varsin bärbar dator. Själva datorn
är bara början: nu återstår utmaningen att
ta till vara på alla verktyg den innehåller och
inlemma dessa i pedagogiken. Med den kombinationen
är möjligheterna till skapande, utveckling
och lärande oändliga.
2
INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
ETT ÅR MED
VISIONEN
Dessutom har vi firat två strandpromenader
under året som gått: en 100-åring vid kusten
och en alldeles ny i Veddige!
dEt har ockSå hänt maSSor utanför 2025-listan.
Ett exempel på att visionsformuleringen
”Vi ska förenkla människors vardag” tas på
allvar är den stora satsning på e-tjänster som
påbörjats på kommunens förvaltningar under
året.
Detta är ett viktigt led i att öka tillgängligheten.
”Vi har till allra största del bara mötts
av positiva reaktioner på Vision 2025.
Och det märks att det händer saker.”
Vi har instiftat ett nytt årligt pris: Varbergs
Kreativa Företagare, som delades ut för första
gången på VarbergsGalan i oktober.
Inte att förglömma är förstås det stora interna
arbete som genomförts med att förankra visionen
hos alla de cirka 5 000 medarbetarna
i kommunkoncernen. Vartenda arbetslag har
tillsammans bollat idéer, diskuterat och funderat
över hur man kan arbeta med visionen på
just deras arbetsplats.
nu går vi in i år två och det är dags att förankra
visionen externt. Redan nu har det kommit
förfrågningar från olika håll där man hört talas
om vårt interna visionsarbete och där man vill
vara med på tåget.
Vi har till allra största del bara mötts av positiva
reaktioner på Vision 2025. Och det märks
att det händer saker. Internt syns det till exempel
i nämndernas budgetförslag. Man vågar ta
ut svängarna och komma med nya idéer på ett
annat sätt än tidigare.
Utifrån kommer det inspel från många olika
håll: från visionens webbplats, från Tyck om
Varberg och från samtal och möten strömmar
det in goda idéer. Några av dessa kommer
successivt att sättas upp som nya punkter på
2025-listan, så att den blir det levande dokument
vi hoppades från början.
mEd viSionEn Som lEdStjärna har fullmäktige
formulerat fyra tydliga mål för kommunens utveckling
de allra närmaste åren:
1. Ökat ansvar för miljön och klimatet
2. Bättre företagsklimat och fler jobb
3. Fler bostäder för ett attraktivare Varberg
4. Fokus på välfärdens kärna
Till dessa mål finns två strategiska inriktningar:
• Kommunen som en god arbetsgivare
• Valfrihet och kvalitetskonkurrens
Punkterna är resultatet av en nulägesanalys,
kort sagt: detta är saker vi måste genomföra för
att Varberg kunna bli en plats där kreativitet i
alla dess former kan blomma.
än Så längE är vi bara i början på att förverkliga
visionen om Varberg som Västkustens kreativa
mittpunkt. Men på ett enda år har vi tagit
ett stort steg på vägen mot målet.
Nu kommer vi att fortsätta arbetet med att bryta
ner visionen till mätbara delmål.
Vi ska bland annat ta fram en ny näringslivspolicy,
arbeta fram en ny strategisk bostadsplan,
presentera nya reviderade miljömål och
mycket mer.
Vi förväntar oss alltså ett minst lika kreativt år
2013.
Nu vill vi välkomna er till nummer två av vår
visionstidning Varberg Kreativa. Vi hoppas att
den bjuder både på vision och inspiration!
Vänliga hälsningar,
JöRGEN WaRbORN
kOMMuNSTyRElSENS ORDföRaNDE
aNNbRITT ulfGREN
kOMMuNDIREkTöR
Vi behöver dina synpunkter och idéer! Kontakt:
E-post: kreativa@varberg.se
Webbplats: www.varberg2025.se
Projektledare: Kristina Hylander, tel. 0340-884 26
Om Kreativitet...
kREaTIVa aRbETSplaTSER
– fINNS DOM?
ja, dE finnS. Farida Rasulzada är doktor i psykologi vid
Lunds universitet och hennes doktorsavhandling Organizational
creativity and psychological well-being from an
open system perspective handlar om just kreativa arbetsplatser.
Avhandlingen visar bland annat att människorna
som arbetar på dessa arbetsplatser är mindre stressade och
har bättre hälsa än andra.
Vad utmärker då en kreativ arbetsplats?
Foto: Nick Keppol
• Man välkomnar nya idéer
• Det är tillåtet för medarbetarna att misslyckas
• Man bryr sig om medarbetarnas sociala situation
• Humor och lekfullhet
• Många mötesplatser mellan olika kompetenser
• Respekt för allas lika värde på arbetsplatsen
• En engagerad och vägledande chef/ledning
Saker som inte främjar kreativitet på en arbetsplats är till
exempel att skapa barriärer mellan olika avdelningar, att
ständigt påminna/upplysa om att alla måste tänka på ekonomin
eller att stjäla varandras idéer så inte den äras som
äras bör.
Läs mer på www.farida.se. Där kan du också göra ett test
och se om din arbetsplats är kreativ!
vad är krEativitEt?
Kreativitet enligt Nationalencyklopedin: förmåga till nyskapande,
till frigörelse från etablerade perspektiv. Flera
studier inom området visar att kreativitet inte är synonym
med intelligens i vanlig bemärkelse. Kreativitet förbinds
vanligen med värdefulla produkter på konstnärliga, vetenskapliga
eller tekniska fält. Man kan emellertid också ge
termen en mer allmän tolkning som syftar på individens
sätt att uppleva sig själv och omvärlden.
GalNa & GENIala?
Redan på 300-talet f.Kr. konstaterade
den grekiske filosofen Aristoteles:
”Inget äkta geni utan ett stråk av galenskap”.
Sedan dess har myten om det galna
geniet frodats genom århundradena.
I Sverige har vi August Strindberg,
Karin Boye, Gustav Fröding och
Sigrid Hjertén, bara för att nämna
några personer som kombinerat stort
konstnärligt skapande med psykisk
ohälsa. Nu visar modern forskning
att kopplingen mellan galenskap och
kreativitet inte bara är en myt.
Bland annat har forskare vid Karolinska
Institutet visat att dopaminsystemet
hos friska, högkreativa människor
till viss del liknar det man kan se
hos schizofrena.
Förmodligen handlar det om att båda
dessa personlighetstyper har ett färre
antal så kallade dopamin D2-receptorer
vilket i sin tur ger en mindre
”filtrerad” upplevelse av omvärlden.
Friska, högkreativa människor kan
då se ovanliga sammanhang och nya
konstellationer som kan hjälpa till i
problemlösning, medan psykiskt sjuka
kan få bisarra associationer.
Källa: www.ki.se
kREaTIVITET
Och huMOR
Det finns de som hävdar att bakom
varje ”Aha!” finns ett ”Haha!”
Och kanske är det så att förmågan
att kunna skratta åt saker, vara lite
respektlös och lekfull hjälper till att
vända på perspektiven och se saker
på ett nytt sätt?
Den ungerske författaren Arthur
Koestler (1905-1983) tar upp sambandet
humor och kreativitet i sin
bok ”The Art of Creation”. Enligt
Koestler är kreativitet och humor
väldigt likt varandra. En rolig historia
blir rolig när en referensram
krockar mot något avvikande och
det oväntade sker, som till exempel
i ordvitsar.
dEn krEativa StadEn
Vad har 1980-talets Silicon Valley, antikens Aten, förra sekelskiftets Wien och
renässansens Florens gemensamt?
Alla är de städer där utvecklingen när det gäller teknik, ekonomi, konst med
mera tagit ”kreativa språng”.
Gemensam nämnare för de här platserna är att det funnits gott om mötesplatser
där kreativa människor kunnat mötas över sociala, vetenskapliga och kulturella
gränser. Ett exempel på att en plats kan vara kreativ är universitetsstaden Cambridge
i England, där inte mindre än 83 (!) Nobelpristagare varit verksamma.
”För att leva ett kreativt liv måste
vi sluta vara rädda för att göra fel”
Joseph Chilton Pearce, amerikansk författare.
Foto: Kungliga biblioteket
3
Foto: Public Domain (Hans Pinn)
Foto: DaveOnFlickr

INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
JOhaNNa-caThaRINa EDIN SkullE MEJla EN bIlD pÅ ETT aRMbaND hON GJORT. MEN MEJlEN VaR SöNDER SÅ hON la upp SMyckET pÅ facEbOOk ISTällET.
– SEn Sa dEt bara ”Pang!” berättar
19-åringen som i vintras hoppade
av skolan och idag knappt hinner
leverera alla smyckebeställningar
till sin firma Franksay Art.
hon kitESurfar Så ofta hon kan.
Flyger som ett vågskum på vattnet
och det är en klyscha, men jo, det
strålar om henne när hon kommer
upp på stranden.
–Känslan efteråt är nästan det bästa,
säger hon och tar av sig hjälmen.
–Att känna i hela kroppen att man
gjort något bra för sig själv!
En annan sann klyscha för Catharina
(som hon oftast kallas) är att
surfing handlar om frihet, ett begrepp
som är viktigt för henne på
många plan: Frihet att surfa, frihet
att låta tankarna gå åt vilket håll
de vill och frihet att få sin kreativitet
förverkligad i den form som
passar henne själv bäst för stunden.
Det livet har hon idag, närmare
bestämt sedan snart ett och
ett halvt år tillbaka. Då tog Catharina
beslutet att hoppa av gymnasiet.
dEt innEbar SlutEt på mer än tio
år av motsatsen till den frihet hon
värderar så högt.
–Jag var aldrig någon skolmänniska,
eller rättare sagt: jag var en
riktig strulpelle, säger hon.
–Tre gånger bytte jag grundskola.
Jag har alltid haft koncentrationssvårigheter
och halva högstadiet
skolkade jag. När jag väl tog tag i
min situation var jag var för långt
efter.
i nian fick catharina diagnosen
dyslexi.
–Det var en extralärare i engelska
som sa att vi nog borde göra en utredning.
Men i nian? Då var det
alldeles för sent.
Hon läste ett år på textilgymnasiet
i Göteborg, bytte till att läsa bild
och form men bestämde sig till sist
för att sluta.
–I dag när jag ser tillbaka hade jag
önskat att det fanns olika skolformer,
där sådana som jag kunde
passa in, säger hon.
–Jag klarar till exempel inte att
läsa sju ämnen i veckan, för mig
hade det underlättat att få koncentrera
mig på ett ämne i taget.
Idag arbetar Catharina som timanställd
på Ringhals. Hon driver ett
eget företag. Hon designar och tillverkar
smycken. Målar surfbrädor.
Surfar, cyklar, tränar. Och älskar
sitt liv.
–jag har faktiSkt Ett lyxliv, ler
hon, till hälften lyckligt, till hälften
generat.
–Idag vet jag också att om och när
jag vill studera nån dag, så finns
det folkhögskolor och andra alternativ
som kan passa mig bättre.
Längst uppe i Catharinas farmors
och farfars gamla hus finns ett litet
rum. Här ligger företaget Franksay
Arts kreativa verkstad.
i ljuSEt från fönStrEt kan tonåringen
med koncentrationssvårigheter
sitta och pärla tolv timmar i
sträck om det krävs.
Catharina ler och strålar igen.
–Visst är det märkligt? Men det
har med lusten att göra, är det roligt
och stimulerande, då är det en
annan sak.
catharinaS SmyckEn andas surf,
strand och kustliv. Franksay Art
föddes när hon gjorde ett armband
helt privat. Hon fotograferade det
färdiga resultatet för att mejla bilden
till en kompis, men mejlen
fungerade inte. Så hon la ut bilden
på Facebook istället.
–Sen sa det bara Pang! Samma dag
ringde Surfers och frågade om jag
ville göra smycken och sälja hos
dem. Efter en vecka var de slut.
Idag är efterfrågan så stor att hon
haft problem med att hinna med.
–jag gjordE En Stor leverans till
Surfers inför Coastal Culture i
maj. Satt uppe flera nätter och
pärlade och pärlade och tänkte att
nu, nu räcker det hela sommaren!
Men efter det har jag gjort sju, åtta
lika stora leveranser till…
Det har hänt att hon lekt med tanken
att köpa grundfärdiga halsband
att bygga vidare på för att få
en högre effektivitet, men den tanken
har hon helt lagt ner.
–Då höjer jag hellre priset.
För mig är inte lönsamheten det
allra viktigaste, utan att jag får
göra något som är roligt.
Pärlandet är bara en liten del av
allt Catharina gör, och framför
allt en liten del av allt hon vill
göra. Finns tiden målar hon tavlor,
mest i olja, och hon hade sin
första utställning på ”En trappa
ner” samma år som hon började
gymnasiet. I sovrummet står surfbrädor
uppställda i väntan på att
hon ska dekorera dem på uppdrag
av sina ägare.
–får jag En idé vill jag förverkliga
den med en gång! Jag har i perioder
varit omringad av människor
som har bra idéer men där idéerna
aldrig kommer utanför deras
huvuden. Min egen kreativitet får
utlopp när det hela tiden är rörel-
se framåt, annars blir jag uttråkad
och rastlös.
–jag har ofta känt mig annorlunda.
Men min mamma brukar
säga att olika människor får olika
förmågor. Andra kan till exempel
plugga, det kan inte jag. Men jag
har mina idéer och min förmåga
att göra något av dem. Att hela tiden
hitta något som tar mig vidare
- det är jag!
4 5

INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
högt och lågt: På Påskbergsskolan är Vision 2025 närvarande på många olika sätt.
Fr v rektor Elisabeth Thelne tillsammans med lärarna Annika Werdelin och Ann-Marie Lidholm.
PlötSligt Satt dEn där, den lilla
lappen med texten ”MOD”.
På herrtoaletten.
Utanför rektorsexpeditionen satt
ordet ”NYTÄNKANDE” och i
taket ”KUNSKAP”. En del lappar
var pyttesmå, en del jättestora.
Över en natt bytte de plötsligt
plats.
Det är väl ingen underdrift att påstå
att ingen förstod någonting.
Men när all personal samlades för
uppstartsmöte i Pilhagen i augusti,
blev det lite klarare.
–Men först trodde vi att vi skulle
få gå på stadsvandring, säger Ann-
Marie Lidholm.
En vandring var dEt, men inte om
Varberg förr, utan om framtiden. I
grupper besökte all personal fem
stationer, och fem ord. Där stod
en person och tog tiden: fem minuters
spånande kring ordet NY-
TÄNKANDE från och med nu!
– Det här materialet är nu sammanställt,
och ska dels till kom-
INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
VaD haR VISION 2025 MED föRINTElSEN Och fOlkMORD aTT GöRa?
–MyckET, SpEcIEllT OM MaN TäNkER pÅ lEDORDEN MOD, kuNSkap Och NyTäNkaNDE,
SäGER aNNIka WERDElIN Och aNN-MaRIE lIDhOlM, läRaRE pÅ pÅSkbERGSSkOlaN.
EN SkOla DäR MaN aRbETaR MED VISIONEN MED bÅDE allVaR Och huMOR.
munen centralt och dels till oss
själva, berättar rektor Elisabeth
Thelne.
Det var när hon fick uppgiften att
genomföra visionsmöten med sin
personal som hon starkt kände att
hon ville göra något mer.
– Skulle det bli något bra, fick det
inte bli något som bara hafsades
förbi för att ”ha det gjort”, förklarar
hon.
Därav den finurliga smygstarten
med visionens ledord utplacerade
lite här och var i skolan som väckte
nyfikenhet hos både lärare och
elever.
nu Står man i StartgroParna för
att verkligen börja använda sig av
visionen i undervisningen. Här
har Påskbergsskolan kopplat samman
arbetet med Skapande skola
– ett statligt projekt som arbetar
för mer kultur i skolan och där
skolan varit med i flera år.
– Varje år har vi ett tema, som
anknyter till vårt globala enga-
gemang på skolan, berättar Ann-
Marie Lidholm.
Under en period förbereder sig
alla, från årskurs F-9. Detta organiseras
sedan på olika sätt. För
de äldre eleverna bryts de ”vanliga”
lektionerna och under en
hel vecka arbetar alla intensivt
tillsammans med olika uttrycksmedel.
I detta skede tar skolan in danslärare,
scenografer, föreläsare och
teatergrupper, som hjälper och
stöttar eleverna.
Alltihop mynnar ut i en teaterföreställning
där alla är engagerade
och där eleverna själva är dansare,
musiker, koreografer, skådespelare
med mera.
i år är tEmat förintElSEn och
folkmord. Tunga, men viktiga ämnen.
–Ledorden Mod, Kunskap och
Nytänkande i visionen är jätteviktiga
i det här sammanhanget.
Vad var mod under Förintelsen?
Vad är mod idag? Hur kan vi med
hjälp av kunskap och nytänkande
förhindra att det händer igen? säger
Annika Werdelin.
Hon fortsätter:
– Jag tycker det är viktigt att visionen
också behandlar mjuka värden:
Hur är vi mot varandra 2025?
Hur är det att bli gammal i Varberg
2025? Fokus får inte enbart hamna
på till exempel byggnader och
stadens utseende.
Arbetet med visionen kommer att
ske på olika sätt under hela läsåret.
Någon klass i F-5 kommer
att bygga upp arbetet kring ett
spännande mysterium för eleverna.
Och som alla vet är mysterier
hemliga, så det kan vi inte skriva
om …
6 7

vilka?
Emma Liljedahl, 12 år, och
Selma Waginder, 11 år.
gör?
Läser tidningar och pratar.
hängEr På nya ungdomSgårdEn
för att:
”Det är jättekul att vara här efter skolan, för
här kan man träffas fler kompisar än om
man är hemma hos nån. Om man vill
kan man plugga tillsammans”.
vilka?
Florid Mulolli, 15 år, och
Arif Redzic, 15 år.
gör:
Spelar Fifa
hängEr På nya ungdomSgårdEn
för att:
”Annars har vi inget att göra på fritiden, då
är vi bara ute. Här kan man umgås med
kompisar, spela spel och softa. Det är
bättre.”
INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
vilka?
Linnea Nilsson, 12 år, och
Vlerta Beriigha, 12 år.
gör?
Sitter vid samma bord som Emma och Selma,
bläddrar i tidningar och pratar.
hängEr På nya ungdomSgårdEn
för att:
”Allting här är bra! Det är nära vår skola, det
är superbillig fika. Enda felet är att det inte
finns selar till klätterväggen, så man
får inte klättra högst upp.”
vilka?
Emma Abrahamsson, 11 år och
Elin Svenring, 11 år.
gör:
Kollar runt lite.
hängEr På nya ungdomSgårdEn
för att:
”Här finns jättemycket att göra och så ska
det kanske bli disco sen. Vi är yngst här
men det gör inget. De äldre är aldrig
taskiga.”
vilka?
Osama Halabi, 11 år, Kevin Ludvigsson,
11 år och Edmond Zenei, 12 år.
gör?
Spelar tv-spel.
hängEr På nya ungdomSgårdEn
för att:
”Kompisarna! Vi är ett gäng som chillar
här. Vi svär mycket men är schyssta!”
ProjEktlEdarE. Lina Brustads uppdrag var att skapa en modern ungdomsgård.
INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
hÅSTEN ROckaR
VaRbERG kREaTIVa VaR MED NäR VaRbERGS Nya uNGDOMSGÅRD haDE öppET ”pÅ RIkTIGT”
föR föRSTa GÅNGEN. Och bESökaRNa VaR MER äN REDO!
–vår uPPgift är att inSPirEra unga männiSkor
och vidga dEraS värld.
dEt SägEr lina bruStad, ProjEktlEdarEn bakom
varbErgS nya ungdomSgård.
Ända från början har Lina Brustad haft en
lapp framför näsan, i ögonhöjd ovanför skrivbordet.
Där står det TILLGÄNGLIG, och det
har varit hennes ledord under hela processen.
Hennes uppdrag var att skapa en modern
ungdomsgård, en mötesplats för olikas sorters
unga människor.
– Och det allra viktigaste med en mötesplats
är att den är tillgänglig, på alla sätt, säger Lina
Brustad.
för dEt handlar intE ”bara” om den fysiska
tillgängligheten. En bra mötesplats för unga
ska också locka olika sorters unga människor.
–Ofta beskrivs ”ungdomar” som en enda målgrupp
men det är ett stort misstag som vuxenvärlden
gör. Unga människor är väldigt differentierade
och tycker om och intresserar sig
för olika saker. Blir en mötesplats ett ställe för
”Vi ska
förenkla
människors vardag
och inspirera
dem att uppnå
sina drömmar.”
bara en sorts unga – då kommer de andra inte
dit.
ungdomSgårdEn invigdES den 6 oktober.
Grunden till verksamheten var då lagd, men
nu är man i full gång med att utveckla verksamheten
tillsammans med besökarna.
-Att locka fram kreativitet och idéer hos unga
människor är viktigt – men inte alltid lätt!
Frågar man tonåringar vad de skulle vilja göra
blir ofta svaret: ”Spela dator och se på film”,
berättar Lina Brustad.
–och viSSt Ska dEt finnas möjligheter att spela
och titta på film. Men vårt främsta uppdrag är
att höja livskvalitén för unga människor. Då
är det också vårt ansvar att visa på alternativ,
man kan inte lägga allt ansvar på de unga.
Som ung har man inte alltid så stora referensramar.
En 13-årig tjej kanske inte tänker: ”Å,
jag skulle vilja ha ett rockläger för tjejer, där
unga tjejer får ge sig in på en traditionellt killig
arena”. Men vi vuxna som arbetar med de här
frågorna kan skapa den arenan. På så sätt kan
vi vidga världen, inspirera ungdomarna och ge
dem förutsättningar till nya upplevelser!
och olika vErkSamhEtEr planeras för fullt på
ungdomsgården. Här ska det finnas en öppen
scen för teater, konserter, stand up med mera.
Man planerar att göra poddradio och kanske
en tidning. På dansmattan ska det ges lektioner
i breakdance och i ett av rummen finns en
välutrustad skaparateljé.
Allt i en miljö där fokus lagts på ekologisk
hållbarhet (all inredning är gjord av återvunnet
material) och sober tidlöshet - en ungdomsgård
ska inte signalera dagis!
Lina Brustads kollega, fritidskonsulent Pierre
Rosén, flikar in:
– På det hela taget är det fantastiskt: en helt nybyggd
kommunal ungdomsgård. Det hör inte
till vanligheterna!
8 9

INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
Gröna
SörSe
SÖRSEÄNG. Det vackra namnet omfattar både de två nya husen och grönområdet framför dem. Ängen ska bli en grön
och ekologisk mötesplats för alla hyresgäster på Sörse. Förhoppningen är att här ska finnas allt från odlingslotter och
fruktträd till sommarkafé och beteshagar.
klIMaTSMaRTa huS. De nya husen blir så kallade lågenergihus för att så mycket som möjligt
spara miljön. Tillsammans innehåller husen 43 lägenheter, alla med inglasad balkong.
Bara Början
De två nya husen på Sörse är bara början på den plan
som Varbergs Bostad har för området mellan Sörse,
Apelvikshöjd och Söderhöjd. Totalt planeras 230 nya
lägenheter som ska byggas i etapper.
De tre bostadsområdena kommer på så sätt bilda en
ny stadsdel som blir det första man möter när man
kommer till Varberg söderifrån.
HållbarHet
Vi ska tillgodose dagens behov
utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att
tillgodose sina behov socialt,
ekonomiskt och ekologiskt.
SIkTaR höGT. -Sörse har alla förutsättningar för att bli
Sveriges mest ekologiska bostadsområde, säger Dzejna
Seta, tf kommunikationschef på Varbergs Bostad.
rEdan om Ett år kommer de första hyresgästerna
att kunna flytta in i de 43 nya lägenheter
som just nu byggs på Sörse.
Det blir två sexvåningshus som tillsammans
med ängen framför bildar Sörseäng – ett
område där fokus ligger på miljö och tillgänglighet.
–gröna SörSE är inte bara en slogan, bakom
hela projektet ligger tanken om ekologisk
hållbarhet, säger Dzejna Seta.
Därför blir till exempel de nya husen klimatsmarta
lågenergihus som kräver minimalt med
energi för att värmas upp, vilket sparar miljön
och ger lägre driftskostnader.
–Jag tycker husen har ett av Varbergs bästa
lägen: det är grönt och vackert, nära till
centrum men med hav och natur nästan inpå
knuten, säger Dzejna Seta.
i PlanEringEn av områdEt har man varit
mycket noga med både utseende och tillgänglighet.
Lägenheterna har hög standard och inomhus
finns inga trösklar, dörrarna är breda,
entréerna plana och självklart finns det hiss i
husen. Även utomhus är innergårdar, passager
och parkeringsplatser anpassade så att det ska
vara lätt att ta sig fram.
–tankEn är att man ska kunna bo kvar länge,
även när man kommer upp i åren, och då är
hyresrätten en väldigt fördelaktig boendeform,
säger Dzejna Seta.
–Som hyresgäst slipper man till exempel nästan
all skötsel – från snöskottning till att laga
INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
EN VISION fRÅN VaRbERGS bOSTaD MöTTE VISION 2025. RESulTaTET:
EN GRöN Och SköN fRaMTID föR SöRSE!
- VI VIll aTT SöRSE Ska blI SVERIGES MEST EkOlOGISka bOSTaDSOMRÅDE,
SäGER DzEJNa SETa, Tf kOMMuNIkaTIONSchEf pÅ VaRbERGS bOSTaD.
läckande kranar!
Framför nybygget ligger ängen som redan idag
är en grön ”lunga” i området – om än rätt outnyttjad
som den ser ut nu. Här kan man säga
att Varbergs Bostad och Varbergs kommun
”slagit ihop” sina visioner.
–Vi har länge haft planer på två nya hus i
området, och en vilja att arbeta med miljö och
hållbarhet. När kommunen klubbade Vision
2025 kände vi att det här passade ju klockrent
för oss, berättar Dzejna Seta.
–vi tog kontakt med samhällsplaneringschefen
Jan Malmgren och stadsträdgårdsmästaren
Liv Sonntag, och i samarbete med dem kunde
vi arbeta fram vår vision för området.
–Vår förhoppning är att ängen ska bli en grön,
kreativ och social mötesplats med odlingslotter,
fruktträd, kafé på sommaren, bikupor, utegym,
kanske till och med en beteshage med
får och getter. Ängens potential är hur stor
som helst! Vi har också fått in massor av idéer
från de boende och innan decembers slut ska
alltihop sammanställas till ett konkret förslag.
Redan i vår börjar det praktiska arbetet med
ängen. Man ska bland annat preparera ytan
och förbereda för odlingslotter.
-idag är intrESSEt för stadsodling i alla dess
former jättestort. Vi hoppas att idén med
odlingslotter på Sörse också ska sprida sig till
andra bostadsområden i Varberg.
När Dzejna Seta själv besökte Sörse första
”När kommunen klubbade Vision 2025
kände vi att det här passade ju klockrent
för oss.”
gången slogs hon av hur grönt och luftigt
det var. Hon berättar att det sägs att man på
70-talet i efterhand tyckte att man tagit i väl
rejält när det gällde utrymmet mellan huskropparna
– man skulle ha tjänat på att pressa
ihop dem mer.
–mEn rEtroSPEktivt blev det ju desto bättre
för Varberg, konstaterar Dzejna och fortsätter:
–Vi siktar högt och målet är att Sörse ska bli
Sveriges mest ekologiska bostadsområde. Det
har alla förutsättningar för att bli det!
Vänd På bladEt och läs om
när sörsE Var ungt!
10 11

lyckliga
lyckliga
flyttEn till SörSE gick 1970.
Men Tord och Signes historia började långt
tidigare, nämligen i lilla byn Näsåker i Ångermanland,
strax efter andra världskriget.
Där bodde Signe och hennes fem systrar. Och
just det här året låste papporna i byn dörrarna
tidigt och höll vakande ögon på sina döttrar:
för nu skulle kraftverksrallarna komma till byn
och bygga ut älven!
Men det hjälpte inte. Både Signe och hennes
äldre syster lyckades träffa varsin ”rallare”.
Tord och Signe skrev till Kungs, som det hette,
för att få lov att gifta sig med varandra trots att
bruden bara var 17 år. Idag har de varit gifta i
65 år!
mEn tillbaka till 1970. Då fick Tord jobb på
nya kärnkraftsverket Ringhals i Halland och
flytten gick söderut till Varberg. Sönerna var
11 och 24 år gamla och Signe tänkte att hon
aldrig skulle trivas så långt söderut.
–Men se det gjorde jag! Från den stund jag kom
in i den här lägenheten var det som att komma
hem. Sen har jag trivts här, varje dag, i 42 år.
De minns båda hur det såg ut på Sörse den dag
de flyttade hit. Planteringarna var färdiga, men
träden som idag susar majestätiskt i vinden och
grönskar upp hela området, var bara små, små
pinnar som stod utplacerade lite här och där.
Det dröjde inte länge innan de började känna
folk i området och barnen fick kompisar.
–Vi kunde faktiskt inte bo bättre. Nära till affären,
till havet, till busshållplatsen och nära
INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
42 ÅR PÅ SÖRSE
SIGNE TORD = SaNT. Och lika sant är Signe+Tord Sörse. I år har det alerta paret varit gifta i 65 år! 42 av dessa har de bott i trerummaren på Köpstadsvägen.
föR 42 ÅR SEDaN STOD ”GaMla” SöRSE fäRDIGT.
DÅ flyTTaDE TORD Och SIGNE ERIkSSON IN I EN hElT Ny TRERuMMaRE pÅ köpSTaDSVäGEN
hOS STIfTElSEN hyRESfaSTIGhETER – NuMERa VaRbERGS bOSTaD.
–JaG VIll alDRIG flyTTa häRIfRÅN! SäGER DEN SpRuDlaNDE 82-ÅRIGa SIGNE.
till stan. Jag älskade att promenera runt i Påskbergsskogen
och vid havet, jag njöt verkligen
av omgivningarna, berättar Signe som än idag
inte tvekar att promenera fram och tillbaka till
Läjet när andan faller på.
70-talEt var byggboomEnS tid i Varberg och
när nya sjukhuset var färdigt fick Signe jobb
där som städerska – ett arbete hon tyckte
mycket om.
MINNEN. Ur Signes klippbok.
–Första uppdraget, det var att städa bort efter
byggjobbarna, så nytt var det, berättar hon.
Att Sörse från och till under årens lopp ansetts
som ett ställe som inte varit ”fint” att bo på, är
något som Signe och Tord inte kan förstå.
– Visst har jag hört sådana tongångar och jag
har blivit lika förvånad och arg varje gång, säger
Signe.
– Jag har bara velat svara: Men kom hem till
mig så ska ni få se hur fint här är och hur det
egentligen är att bo på Sörse!
tord och SignE tänker efter så det knakar, men
de kan inte komma på en enda negativ händelse
under sitt långa liv på Sörse.
–Sen får man ju vara lite positiv och tolerant
också. Barn måste få leka och springa runt och
unga människor måste få spela lite musik nån
gång ibland! Man kan inte klaga på allt, säger
Signe.
Idag är det många år sedan sönerna i tur och
ordning flyttade hemifrån, men Tord och Signe
bestämde sig för att bo kvar i sin trea. Eller rättare
sagt: tanken på att flytta har aldrig fallit
dem in.
–Det här är vår lägenhet, vårt hem. Jag brukar
säga att nästa gång jag flyttar, blir det till Sankt
Jörgens kyrkogård, konstaterar Tord och skrattar
gott.
INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
aNlITaR MaN DESIGNERN RuTGER aNDERSSON fRÅN VaRbERG. RESTEN äR MöbElhISTORIa.
RuTGER DESIGN
dEt var intE bara för Tenzo som
mycket stod på spel. Rutger Design
behövde också få fart på
verksamheten. Men det ville sig
inte riktigt. Trots – eller tack vare
– pressen kom Rutger Andersson
inte in i det kreativa flöde som annars
kännetecknar hans skaparprocess
som möbeldesigner.
– Idéerna kommer ofta när jag
minst anar det. Jag kan vara på
semester och plötsligt känna: ”Just
det, SÅ ska vi göra!”. Det är därför
det är så viktigt att ta sig ut och
låta sig inspireras. Inte bara sitta
inne på kontoret.
mEn 1998 gick dEt som sagt trögt.
– Jag tyckte det rådande modet
inom inredning var så trist. Allt
var minimalistiskt med smala stålrör
och naturträ.
Som en ren protest, både mot
trenden och mot sin egen idétorka,
bestämde sig Rutger för att
göra precis tvärtom.
–Till sist tänkte jag bara: ”Skit
samma!”
och Så ritadE han SvulStigt och
böljande istället för smalt och
stramt. Och ”fläskade på” med
färg - orange och rött och blått -
istället för ängsligt träfärgat.
Resultatet blev möbelserien Malibu
med inspiration från amerikansk
50-talsdesign. En stil som
senare blev trendig men som var
helt ”fel” 1998. Men Malibu blev
superrätt. Serien räddade både
Tenzo och Rutger Design och la
grunden till de framgångsrika företag
båda är idag. Malibu säljs
fortfarande över hela världen och
STIlfullT. I det vackra hemmet på Prästgatan har möblerna olika upphovsmän. Men en och annan är
förstås skapad av Rutger själv! Det oranga skåpet till höger är från möbelserien Malibu.
ÅRET äR 1998. MöbElföRETaGET TENzO käMpaR föR SIN ExISTENS. SOM SISTa halMSTRÅ
än idag kallas Rutger Andersson
– som har en diskret och lågmäld
framtoning – för Mr. Malibu i designkretsar
när han reser utanför
Europa.
i tio år arbEtadE Rutger som
formgivare på Ikea och designade
bland annat mångmiljonsäljaren
bokhyllan Niklas.
1989 sa han upp sig. Detta i en
tid när den fiktiva platsannonsen
”Formgivare sökes på IKEA” skulle
fått tusentals ansökningar.
– Jag var färdig med den trygga tillvaron.
Men det var tack vare Ikea
jag fick det rykte och de kontakter
jag behövde för att kunna bli min
egen.
Rutger berättar att en egenskap
som hjälpt honom genom mer än
två decennier som egen företagare
är envisheten.
–Det är många kreatörer som får
bra idéer men som lägger av så fort
det dyker upp ett hinder. Jag ger
aldrig upp!
idag drivEr rutgEr firman tillsammans
med sonen Måns Broman
och konsulten Jurij Rahimkulov.
Familjen bor och arbetar i ett
av de gamla charmiga husen på
Prästgatan.
I kontorsdelen har Rutger två
egna skrivbord, med en dator på
varje, som står med några meters
mellanrum. Ett skrivbord är till för
den kreativa verksamheten och ett
för bokföring och administration.
– Jag tycker det känns bäst så!
12 13

Visionen på Coastal
Culture
Under hela året har fokus legat på att förankra visionen internt
inom kommunkoncernen, men i maj tog Vision 2025
plats på Coastal Culture. Kommunen bjöd på en uppskattad
föreläsning med dels kommunalråd Jörgen Warborn, dels designgurun
tillika surfaren David Carson. Båda pratade om
kreativitet i olika former.
Efteråt prydde alla som ville Visionskuben med idéer, budskap
och tankar.
14
INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
Ett år På VägEn mot VästKustEns
VISIONENS
KrEatiVa mittPunKt!
Den 14 januari 2012 slogs dörrarna upp till Varbergs nya kulturhus. På ett knappt år
har Komedianten blivit en självklar mötesplats för Varbergsborna. Här bubblar
det av kreativa verksamheter för alla åldrar – från bebis och uppåt!
Arkitekten Lars Gauffin ville att Komediantens entré skulle bli en
naturlig förlängning av Kungsgatan och genom sin svängda
form bjuda in människor. Och när nu mörkret sänker sig
i i november lyser Varbergs kulturhus upp hela sin
omgivning och utstrålar: ”Välkommen in!”.
Foto: Jacob Tovedal
tyCk om Varberg
I april lanserades kommunens nya synpunktshantering: Tyck om Varberg.
Alla som har intresse av Varberg kan numera lämna synpunkter på
vad som händer och sker (eller inte händer och sker!) i kommunen.
Antingen genom länk på www.varberg.se eller genom
broschyrer som finns på biblioteket, kommunkansliet och
andra kommunala platser. Svar från ansvarig handläggare
kommer inom tre veckor.
strandpromenad X 2
Det är inte alla kommuner som har två strandpromenader! Under året har
båda firats. Först ut var den helt nya promenaden i Veddige som invigdes i
maj. Under sommaren firades sedan den hundraåriga Strandpromenaden i
Varberg , en gång anlagd på initiativ av doktor Johan Severin Almer, grundaren
till Apelvikens sanatorium.
föRSTa ÅR INlEDDES STÅNDSMäSSIGT
MED aTT kulTuRhuSET kOMEDIaNTEN INVIGDES I
JaNuaRI. MEN DET VaR baRa böRJaN.
VI TaR EN ÅTERblIck pÅ ETT kREaTIVT 2012.
2025-listan
är en lista med saker som kommunen arbetar med
att förverkliga. Punkterna ska genomföras för att
Varberg successivt ska närma sig visionen. Listan är
ett öppet och levande dokument och ska hela tiden
fyllas på med fler punkter. Alla är välkomna att höra
av sig med kreativa idéer!
Hela listan finns på www.varberg2025.se.
en-till-en
Under hösten har En-till-Ensatsningen
blivit verklighet i
Varberg. Idag har alla elever
från årskurs sex till och med
sista året på gymnasiet en egen
bärbar dator.
nytt PriS till
varbErgS
krEativa
förEtagarE
”föRETaGaRE EllER NäTVERk aV föRETaGaRE, I EllER
MED aNkNyTNING TIll VaRbERGS kOMMuN, SOM pÅ ETT
NyTäNkaNDE Och kREaTIVT SäTT bIDRaR TIll kOMMu-
NENS uTVEcklING MOT VISION 2025 aTT VaRbERG äR
VäSTkuSTENS kREaTIVa MITTpuNkT Och SOM GJORT aV-
TRyck I Och uTaNföR kOMMuNEN.”
Så lyder kriterierna för att få kommunens
nya pris som delades ut på VarbergsGalan
för en knapp månad sedan.
De allra första pristagarna var Erik Ruth
och Kristjan Sigurdarson på Nordic Surfers
– männen bakom Coastal Culture.
• Vi börjar med en klassisk sportfråga:
hur kändES dEt att få PriSEt?
Kristjan: Det var samma känsla som när
folk vi inte kände kom fram under Coastal
och berättade att de tyckte att det var en
sån skön atmosfär! Det är liksom kommunen
sätt att säga samma sak.
• på bara tVå år har Coastal Culture
för många blivit StartEn På SommarSä-
SongEn i varbErg. vad
är nyckEln till framgångEn?
Erik: Att så många olika
intressenter jobbat så bra
tillsammans. Här kan man
verkligen tala om ett kreativt
flöde, där processen haft
ett eget liv. Sen är hela tanken
bakom Coastal att det är
ett event där det råder diffusa
gränser mellan arrangörer och
pRISTaGaRE: Kristjan Sigurdarson och Erik Ruth.
deltagare. Som besökare är du själv med
och skapar hela upplevelsen.
• Vad händer nu?
Kristjan: Coastal Culture har varit ett tvåårsprojekt
inom Alexandersoninstitutet
där vi har varit projektledare. Nu är det
hög tid att ta tag i diskussionen och fundera
på hur man kan gå vidare.
• så det blir ett Coastal i maj 2013?
Erik: Om det hänger på oss, absolut. Vi är
inte färdiga – vi har bara börjat!
15

16
INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN
Vi FRågAR MäNNiSKOR SOM JOBBAR i ButiK:
-när Var du kreatiV senast?
daniel iVarsson
Frukthandlare
Kungsgatans Frukt & Grönt
Kungsgatan 16
Jag måste vara kreativ hela tiden! Varje
morgon får vi hit 30 pallar med frukt och
grönsaker som ska ställas upp på ett
inbjudande sätt. Det gäller att tänka på
färg, form, sorter och nivåskillnader. allt
vi säljer ser bättre ut i dagsljus så därför
är det viktigt att göra ett bra jobb ute. Sen
plockas allt in på kvällen och så börjar vi
om nästa morgon!
ann-Christin
rylander
Butiksinnehavare
Nostalgirundan
Östra Långgatan 45
Jag var kreativ tidigare idag när jag var
på loppis. När jag ser något intressant
måste jag alltid tänka: ”Vad kan jag göra
med det där?” I mitt jobb är jag annars
omgiven av kreativa människor hela
tiden! Mina kunder köper ofta saker som
de gör om till något annat: kylskåpsmagneter
av gamla filmisar, tavlor av gamla
tidningar och smycken av gammalt vackert
porslin … Det är verkligen en kreativ
pysseltrend med gamla saker just nu.
malin sjögren
Butikschef
Scorett
Drottninggatan 17
Jag var kreativ alldeles nyss när jag arbetade
med exponering i butiken. får vi in
tio nya modeller och det inte finns en enda
ledig hylla, då gäller det att vara påhittig!
alla skor måste synas utan att det blir
för trångt. Det är trixigt ibland, men näst
efter försäljning och kundkontakt, det
roligaste med jobbet.
lars göransson
Bokhandlare
Göranssons Bok & Papper
Drottninggatan 21
– Det var hemma, när vi gjorde om uterummet.
Vi hade en grundidé men sedan
kom nya idéer allt eftersom och den ena
tanken gav den andra. Det kändes väldigt
kreativt! Nu är det äntligen ett rum att
vara i, istället för att förvara i.
robert johansson
Cykelhandlare
Cykelverkstaden NO 1
Snidaregatan 6
– att reparera cyklar kräver ofta kreativitet!
I ett baknav kan det finnas över 100
komponenter, det är ett riktigt hantverk att
laga ett sådant. Sen saluför vi fem märken
men får in cyklar av alla sorter. Då passar
inte alla komponenter och det gäller att
hitta egna problemlösningar. Det är också
det roligaste med jobbet, när man får till
det och kunden blir nöjd.
malin andersson
Butiksförsäljare
KOmiN
torggatan 11
Redaktion: Varbergs kommun, kommunstyrelsens förvaltning. Produktion: Stefaco GRaPe. foto: Där inget annat anges, Marie Hidvi.
tryckeri: Lenanders Grafiska. Denna trycksak uppfyller kriterierna för Svanenmärkt trycksak. November 2012
Hemma har jag precis gått igenom
massa foton och nu ska vi rama in dem
och ha en hel vägg med bilder. allt från
gamla bilder på min mormor och andra
släktingar till bilder tagna nyligen. Det
kommer bli som ett nytt konstverk på den
väggen.
VISION 2025:
VäSTkuSTENS
kREaTIVa
MITTpuNkT
Varberg har unika möjligheter med sitt läge,
havet och naturen. För att utnyttja den fulla
potentialen ska Varberg utvecklas till ”Västkustens
kreativa mittpunkt”. För att lyckas
krävs nytänkande, framåtanda, kunskap
och mod. Visionen skapar förutsättningar för
tillväxt i hela kommunen och en fantastisk
livsmiljö.
VERkSaMhETSIDé:
Vi ska förenkla människors vardag och
inspirera dem att uppnå sina drömmar.
förhållningSSätt:
hÅllbaRhET
Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att
tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och
ekologiskt.
DElakTIGhET
Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande
förhållningssätt som kännetecknas av mångfald,
inflytande och omtanke.
bEsöKsadrEss: eNGeLbReKtSGataN 15. ÖStRa VaLLGataN 12. PostadrEss: 432 80 VaRbeRG.
tElEfon VäxEl: 0340-880 00. E-Post: KS@VaRbeRG.Se WEbbPlats: www.VaRbeRG.Se