Här kan du läsa Varberg Kreativa, nummer 2. - Varbergs kommun

INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN 

ETT ÅR MED VISIONEN! 

VISION 2025 Och 

föRINTElSEN 

SuRf Och SMyckEN 

MöT MR MalIbu 

GRöNa SöRSE 

ETT kREaTIVT ÅR 

1

Ett år har gått sedan fullmäktige enades om 

Varbergs vision för år 2025: Västkustens kreativa 

mittpunkt. 

Beslutet var startskottet för en intensiv period. 

Bland det första som hände var att vi skapade 

2025-listan, det vill säga kommunens visionslista 

med punkter som ska genomföras på vår 

väg mot 2025. 

Först ut var invigningen av Komedianten i januari, 

när Varbergsborna fick sitt efterlängtade 

kulturhus. Med facit i hand kan vi konstatera 

att Komedianten blivit allt vi hoppades och lite 

till: en sprudlande mötesplats för alla åldrar 

och typer av människor, ett kreativt center mitt 

i staden! 

SEdan dESS har avbockningEn på listan fortsatt. 

Bland annat har vi lanserat Tyck om Varberg, 

kommunens nya synpunktshantering, 

som har fått ett stort gensvar. 

En annan viktig punkt är En-till-En-satsningen 

som nu är genomförd. Det betyder att alla 

elever från årskurs sex och upp till sista året i 

gymnasiet har varsin bärbar dator. Själva datorn 

är bara början: nu återstår utmaningen att 

ta till vara på alla verktyg den innehåller och 

inlemma dessa i pedagogiken. Med den kombinationen 

är möjligheterna till skapande, utveckling 

och lärande oändliga. 

2 

INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN 

ETT ÅR MED 

VISIONEN 

Dessutom har vi firat två strandpromenader 

under året som gått: en 100-åring vid kusten 

och en alldeles ny i Veddige! 

dEt har ockSå hänt maSSor utanför 2025-listan. 

Ett exempel på att visionsformuleringen 

”Vi ska förenkla människors vardag” tas på 

allvar är den stora satsning på e-tjänster som 

påbörjats på kommunens förvaltningar under 

året. 

Detta är ett viktigt led i att öka tillgängligheten. 

”Vi har till allra största del bara mötts 

av positiva reaktioner på Vision 2025. 

Och det märks att det händer saker.” 

Vi har instiftat ett nytt årligt pris: Varbergs 

Kreativa Företagare, som delades ut för första 

gången på VarbergsGalan i oktober. 

Inte att förglömma är förstås det stora interna 

arbete som genomförts med att förankra visionen 

hos alla de cirka 5 000 medarbetarna 

i kommunkoncernen. Vartenda arbetslag har 

tillsammans bollat idéer, diskuterat och funderat 

över hur man kan arbeta med visionen på 

just deras arbetsplats. 

nu går vi in i år två och det är dags att förankra 

visionen externt. Redan nu har det kommit 

förfrågningar från olika håll där man hört talas 

om vårt interna visionsarbete och där man vill 

vara med på tåget. 

Vi har till allra största del bara mötts av positiva 

reaktioner på Vision 2025. Och det märks 

att det händer saker. Internt syns det till exempel 

i nämndernas budgetförslag. Man vågar ta 

ut svängarna och komma med nya idéer på ett 

annat sätt än tidigare. 

Utifrån kommer det inspel från många olika 

håll: från visionens webbplats, från Tyck om 

Varberg och från samtal och möten strömmar 

det in goda idéer. Några av dessa kommer 

successivt att sättas upp som nya punkter på 

2025-listan, så att den blir det levande dokument 

vi hoppades från början. 

mEd viSionEn Som lEdStjärna har fullmäktige 

formulerat fyra tydliga mål för kommunens utveckling 

de allra närmaste åren: 

1. Ökat ansvar för miljön och klimatet 

2. Bättre företagsklimat och fler jobb 

3. Fler bostäder för ett attraktivare Varberg 

4. Fokus på välfärdens kärna 

Till dessa mål finns två strategiska inriktningar: 

• Kommunen som en god arbetsgivare 

• Valfrihet och kvalitetskonkurrens 

Punkterna är resultatet av en nulägesanalys, 

kort sagt: detta är saker vi måste genomföra för 

att Varberg kunna bli en plats där kreativitet i 

alla dess former kan blomma. 

än Så längE är vi bara i början på att förverkliga 

visionen om Varberg som Västkustens kreativa 

mittpunkt. Men på ett enda år har vi tagit 

ett stort steg på vägen mot målet. 

Nu kommer vi att fortsätta arbetet med att bryta 

ner visionen till mätbara delmål. 

Vi ska bland annat ta fram en ny näringslivspolicy, 

arbeta fram en ny strategisk bostadsplan, 

presentera nya reviderade miljömål och 

mycket mer. 

Vi förväntar oss alltså ett minst lika kreativt år 

2013. 

Nu vill vi välkomna er till nummer två av vår 

visionstidning Varberg Kreativa. Vi hoppas att 

den bjuder både på vision och inspiration! 

Vänliga hälsningar, 

JöRGEN WaRbORN 

kOMMuNSTyRElSENS ORDföRaNDE 

aNNbRITT ulfGREN 

kOMMuNDIREkTöR 

Vi behöver dina synpunkter och idéer! Kontakt: 

E-post: kreativa@varberg.se 

Webbplats: www.varberg2025.se 

Projektledare: Kristina Hylander, tel. 0340-884 26 

Om Kreativitet... 

kREaTIVa aRbETSplaTSER 

– fINNS DOM? 

ja, dE finnS. Farida Rasulzada är doktor i psykologi vid 

Lunds universitet och hennes doktorsavhandling Organizational 

creativity and psychological well-being from an 

open system perspective handlar om just kreativa arbetsplatser. 

Avhandlingen visar bland annat att människorna 

som arbetar på dessa arbetsplatser är mindre stressade och 

har bättre hälsa än andra. 

Vad utmärker då en kreativ arbetsplats? 

Foto: Nick Keppol 

• Man välkomnar nya idéer 

• Det är tillåtet för medarbetarna att misslyckas 

• Man bryr sig om medarbetarnas sociala situation 

• Humor och lekfullhet 

• Många mötesplatser mellan olika kompetenser 

• Respekt för allas lika värde på arbetsplatsen 

• En engagerad och vägledande chef/ledning 

Saker som inte främjar kreativitet på en arbetsplats är till 

exempel att skapa barriärer mellan olika avdelningar, att 

ständigt påminna/upplysa om att alla måste tänka på ekonomin 

eller att stjäla varandras idéer så inte den äras som 

äras bör. 

Läs mer på www.farida.se. Där kan du också göra ett test 

och se om din arbetsplats är kreativ! 

vad är krEativitEt? 

Kreativitet enligt Nationalencyklopedin: förmåga till nyskapande, 

till frigörelse från etablerade perspektiv. Flera 

studier inom området visar att kreativitet inte är synonym 

med intelligens i vanlig bemärkelse. Kreativitet förbinds 

vanligen med värdefulla produkter på konstnärliga, vetenskapliga 

eller tekniska fält. Man kan emellertid också ge 

termen en mer allmän tolkning som syftar på individens 

sätt att uppleva sig själv och omvärlden. 

GalNa & GENIala? 

Redan på 300-talet f.Kr. konstaterade 

den grekiske filosofen Aristoteles: 

”Inget äkta geni utan ett stråk av galenskap”. 

Sedan dess har myten om det galna 

geniet frodats genom århundradena. 

I Sverige har vi August Strindberg, 

Karin Boye, Gustav Fröding och 

Sigrid Hjertén, bara för att nämna 

några personer som kombinerat stort 

konstnärligt skapande med psykisk 

ohälsa. Nu visar modern forskning 

att kopplingen mellan galenskap och 

kreativitet inte bara är en myt. 

Bland annat har forskare vid Karolinska 

Institutet visat att dopaminsystemet 

hos friska, högkreativa människor 

till viss del liknar det man kan se 

hos schizofrena. 

Förmodligen handlar det om att båda 

dessa personlighetstyper har ett färre 

antal så kallade dopamin D2-receptorer 

vilket i sin tur ger en mindre 

”filtrerad” upplevelse av omvärlden. 

Friska, högkreativa människor kan 

då se ovanliga sammanhang och nya 

konstellationer som kan hjälpa till i 

problemlösning, medan psykiskt sjuka 

kan få bisarra associationer. 

Källa: www.ki.se 

kREaTIVITET 

Och huMOR 

Det finns de som hävdar att bakom 

varje ”Aha!” finns ett ”Haha!” 

Och kanske är det så att förmågan 

att kunna skratta åt saker, vara lite 

respektlös och lekfull hjälper till att 

vända på perspektiven och se saker 

på ett nytt sätt? 

Den ungerske författaren Arthur 

Koestler (1905-1983) tar upp sambandet 

humor och kreativitet i sin 

bok ”The Art of Creation”. Enligt 

Koestler är kreativitet och humor 

väldigt likt varandra. En rolig historia 

blir rolig när en referensram 

krockar mot något avvikande och 

det oväntade sker, som till exempel 

i ordvitsar. 

dEn krEativa StadEn 

Vad har 1980-talets Silicon Valley, antikens Aten, förra sekelskiftets Wien och 

renässansens Florens gemensamt? 

Alla är de städer där utvecklingen när det gäller teknik, ekonomi, konst med 

mera tagit ”kreativa språng”. 

Gemensam nämnare för de här platserna är att det funnits gott om mötesplatser 

där kreativa människor kunnat mötas över sociala, vetenskapliga och kulturella 

gränser. Ett exempel på att en plats kan vara kreativ är universitetsstaden Cambridge 

i England, där inte mindre än 83 (!) Nobelpristagare varit verksamma. 

”För att leva ett kreativt liv måste 

vi sluta vara rädda för att göra fel” 

Joseph Chilton Pearce, amerikansk författare. 

Foto: Kungliga biblioteket 

3 

Foto: Public Domain (Hans Pinn) 

Foto: DaveOnFlickr



JOhaNNa-caThaRINa EDIN SkullE MEJla EN bIlD pÅ ETT aRMbaND hON GJORT. MEN MEJlEN VaR SöNDER SÅ hON la upp SMyckET pÅ facEbOOk ISTällET. 

– SEn Sa dEt bara ”Pang!” berättar 

19-åringen som i vintras hoppade 

av skolan och idag knappt hinner 

leverera alla smyckebeställningar 

till sin firma Franksay Art. 

hon kitESurfar Så ofta hon kan. 

Flyger som ett vågskum på vattnet 

och det är en klyscha, men jo, det 

strålar om henne när hon kommer 

upp på stranden. 

–Känslan efteråt är nästan det bästa, 

säger hon och tar av sig hjälmen. 

–Att känna i hela kroppen att man 

gjort något bra för sig själv! 

En annan sann klyscha för Catharina 

(som hon oftast kallas) är att 

surfing handlar om frihet, ett begrepp 

som är viktigt för henne på 

många plan: Frihet att surfa, frihet 

att låta tankarna gå åt vilket håll 

de vill och frihet att få sin kreativitet 

förverkligad i den form som 

passar henne själv bäst för stunden. 

Det livet har hon idag, närmare 

bestämt sedan snart ett och 

ett halvt år tillbaka. Då tog Catharina 

beslutet att hoppa av gymnasiet. 

dEt innEbar SlutEt på mer än tio 

år av motsatsen till den frihet hon 

värderar så högt. 

–Jag var aldrig någon skolmänniska, 

eller rättare sagt: jag var en 

riktig strulpelle, säger hon. 

–Tre gånger bytte jag grundskola. 

Jag har alltid haft koncentrationssvårigheter 

och halva högstadiet 

skolkade jag. När jag väl tog tag i 

min situation var jag var för långt 

efter. 

i nian fick catharina diagnosen 

dyslexi. 

–Det var en extralärare i engelska 

som sa att vi nog borde göra en utredning. 

Men i nian? Då var det 

alldeles för sent. 

Hon läste ett år på textilgymnasiet 

i Göteborg, bytte till att läsa bild 

och form men bestämde sig till sist 

för att sluta. 

–I dag när jag ser tillbaka hade jag 

önskat att det fanns olika skolformer, 

där sådana som jag kunde 

passa in, säger hon. 

–Jag klarar till exempel inte att 

läsa sju ämnen i veckan, för mig 

hade det underlättat att få koncentrera 

mig på ett ämne i taget. 

Idag arbetar Catharina som timanställd 

på Ringhals. Hon driver ett 

eget företag. Hon designar och tillverkar 

smycken. Målar surfbrädor. 

Surfar, cyklar, tränar. Och älskar 

sitt liv. 

–jag har faktiSkt Ett lyxliv, ler 

hon, till hälften lyckligt, till hälften 

generat. 

–Idag vet jag också att om och när 

jag vill studera nån dag, så finns 

det folkhögskolor och andra alternativ 

som kan passa mig bättre. 

Längst uppe i Catharinas farmors 

och farfars gamla hus finns ett litet 

rum. Här ligger företaget Franksay 

Arts kreativa verkstad. 

i ljuSEt från fönStrEt kan tonåringen 

med koncentrationssvårigheter 

sitta och pärla tolv timmar i 

sträck om det krävs. 

Catharina ler och strålar igen. 

–Visst är det märkligt? Men det 

har med lusten att göra, är det roligt 

och stimulerande, då är det en 

annan sak. 

catharinaS SmyckEn andas surf, 

strand och kustliv. Franksay Art 

föddes när hon gjorde ett armband 

helt privat. Hon fotograferade det 

färdiga resultatet för att mejla bilden 

till en kompis, men mejlen 

fungerade inte. Så hon la ut bilden 

på Facebook istället. 

–Sen sa det bara Pang! Samma dag 

ringde Surfers och frågade om jag 

ville göra smycken och sälja hos 

dem. Efter en vecka var de slut. 

Idag är efterfrågan så stor att hon 

haft problem med att hinna med. 

–jag gjordE En Stor leverans till 

Surfers inför Coastal Culture i 

maj. Satt uppe flera nätter och 

pärlade och pärlade och tänkte att 

nu, nu räcker det hela sommaren! 

Men efter det har jag gjort sju, åtta 

lika stora leveranser till… 

Det har hänt att hon lekt med tanken 

att köpa grundfärdiga halsband 

att bygga vidare på för att få 

en högre effektivitet, men den tanken 

har hon helt lagt ner. 

–Då höjer jag hellre priset. 

För mig är inte lönsamheten det 

allra viktigaste, utan att jag får 

göra något som är roligt. 

Pärlandet är bara en liten del av 

allt Catharina gör, och framför 

allt en liten del av allt hon vill 

göra. Finns tiden målar hon tavlor, 

mest i olja, och hon hade sin 

första utställning på ”En trappa 

ner” samma år som hon började 

gymnasiet. I sovrummet står surfbrädor 

uppställda i väntan på att 

hon ska dekorera dem på uppdrag 

av sina ägare. 

–får jag En idé vill jag förverkliga 

den med en gång! Jag har i perioder 

varit omringad av människor 

som har bra idéer men där idéerna 

aldrig kommer utanför deras 

huvuden. Min egen kreativitet får 

utlopp när det hela tiden är rörel- 

se framåt, annars blir jag uttråkad 

och rastlös. 

–jag har ofta känt mig annorlunda. 

Men min mamma brukar 

säga att olika människor får olika 

förmågor. Andra kan till exempel 

plugga, det kan inte jag. Men jag 

har mina idéer och min förmåga 

att göra något av dem. Att hela tiden 

hitta något som tar mig vidare 

- det är jag! 

4 5


högt och lågt: På Påskbergsskolan är Vision 2025 närvarande på många olika sätt. 

Fr v rektor Elisabeth Thelne tillsammans med lärarna Annika Werdelin och Ann-Marie Lidholm. 

PlötSligt Satt dEn där, den lilla 

lappen med texten ”MOD”. 

På herrtoaletten. 

Utanför rektorsexpeditionen satt 

ordet ”NYTÄNKANDE” och i 

taket ”KUNSKAP”. En del lappar 

var pyttesmå, en del jättestora. 

Över en natt bytte de plötsligt 

plats. 

Det är väl ingen underdrift att påstå 

att ingen förstod någonting. 

Men när all personal samlades för 

uppstartsmöte i Pilhagen i augusti, 

blev det lite klarare. 

–Men först trodde vi att vi skulle 

få gå på stadsvandring, säger Ann- 

Marie Lidholm. 

En vandring var dEt, men inte om 

Varberg förr, utan om framtiden. I 

grupper besökte all personal fem 

stationer, och fem ord. Där stod 

en person och tog tiden: fem minuters 

spånande kring ordet NY- 

TÄNKANDE från och med nu! 

– Det här materialet är nu sammanställt, 

och ska dels till kom- 


VaD haR VISION 2025 MED föRINTElSEN Och fOlkMORD aTT GöRa? 

–MyckET, SpEcIEllT OM MaN TäNkER pÅ lEDORDEN MOD, kuNSkap Och NyTäNkaNDE, 

SäGER aNNIka WERDElIN Och aNN-MaRIE lIDhOlM, läRaRE pÅ pÅSkbERGSSkOlaN. 

EN SkOla DäR MaN aRbETaR MED VISIONEN MED bÅDE allVaR Och huMOR. 

munen centralt och dels till oss 

själva, berättar rektor Elisabeth 

Thelne. 

Det var när hon fick uppgiften att 

genomföra visionsmöten med sin 

personal som hon starkt kände att 

hon ville göra något mer. 

– Skulle det bli något bra, fick det 

inte bli något som bara hafsades 

förbi för att ”ha det gjort”, förklarar 

hon. 

Därav den finurliga smygstarten 

med visionens ledord utplacerade 

lite här och var i skolan som väckte 

nyfikenhet hos både lärare och 

elever. 

nu Står man i StartgroParna för 

att verkligen börja använda sig av 

visionen i undervisningen. Här 

har Påskbergsskolan kopplat samman 

arbetet med Skapande skola 

– ett statligt projekt som arbetar 

för mer kultur i skolan och där 

skolan varit med i flera år. 

– Varje år har vi ett tema, som 

anknyter till vårt globala enga- 

gemang på skolan, berättar Ann- 

Marie Lidholm. 

Under en period förbereder sig 

alla, från årskurs F-9. Detta organiseras 

sedan på olika sätt. För 

de äldre eleverna bryts de ”vanliga” 

lektionerna och under en 

hel vecka arbetar alla intensivt 

tillsammans med olika uttrycksmedel. 

I detta skede tar skolan in danslärare, 

scenografer, föreläsare och 

teatergrupper, som hjälper och 

stöttar eleverna. 

Alltihop mynnar ut i en teaterföreställning 

där alla är engagerade 

och där eleverna själva är dansare, 

musiker, koreografer, skådespelare 

med mera. 

i år är tEmat förintElSEn och 

folkmord. Tunga, men viktiga ämnen. 

–Ledorden Mod, Kunskap och 

Nytänkande i visionen är jätteviktiga 

i det här sammanhanget. 

Vad var mod under Förintelsen? 

Vad är mod idag? Hur kan vi med 

hjälp av kunskap och nytänkande 

förhindra att det händer igen? säger 

Annika Werdelin. 

Hon fortsätter: 

– Jag tycker det är viktigt att visionen 

också behandlar mjuka värden: 

Hur är vi mot varandra 2025? 

Hur är det att bli gammal i Varberg 

2025? Fokus får inte enbart hamna 

på till exempel byggnader och 

stadens utseende. 

Arbetet med visionen kommer att 

ske på olika sätt under hela läsåret. 

Någon klass i F-5 kommer 

att bygga upp arbetet kring ett 

spännande mysterium för eleverna. 

Och som alla vet är mysterier 

hemliga, så det kan vi inte skriva 

om … 

6 7

vilka? 

Emma Liljedahl, 12 år, och 

Selma Waginder, 11 år. 

gör? 

Läser tidningar och pratar. 

hängEr På nya ungdomSgårdEn 

för att: 

”Det är jättekul att vara här efter skolan, för 

här kan man träffas fler kompisar än om 

man är hemma hos nån. Om man vill 

kan man plugga tillsammans”. 

vilka? 

Florid Mulolli, 15 år, och 

Arif Redzic, 15 år. 

gör: 

Spelar Fifa 


för att: 

”Annars har vi inget att göra på fritiden, då 

är vi bara ute. Här kan man umgås med 

kompisar, spela spel och softa. Det är 

bättre.” 


vilka? 

Linnea Nilsson, 12 år, och 

Vlerta Beriigha, 12 år. 

gör? 

Sitter vid samma bord som Emma och Selma, 

bläddrar i tidningar och pratar. 


för att: 

”Allting här är bra! Det är nära vår skola, det 

är superbillig fika. Enda felet är att det inte 

finns selar till klätterväggen, så man 

får inte klättra högst upp.” 

vilka? 

Emma Abrahamsson, 11 år och 

Elin Svenring, 11 år. 

gör: 

Kollar runt lite. 


för att: 

”Här finns jättemycket att göra och så ska 

det kanske bli disco sen. Vi är yngst här 

men det gör inget. De äldre är aldrig 

taskiga.” 

vilka? 

Osama Halabi, 11 år, Kevin Ludvigsson, 

11 år och Edmond Zenei, 12 år. 

gör? 

Spelar tv-spel. 


för att: 

”Kompisarna! Vi är ett gäng som chillar 

här. Vi svär mycket men är schyssta!” 

ProjEktlEdarE. Lina Brustads uppdrag var att skapa en modern ungdomsgård. 


hÅSTEN ROckaR 

VaRbERG kREaTIVa VaR MED NäR VaRbERGS Nya uNGDOMSGÅRD haDE öppET ”pÅ RIkTIGT” 

föR föRSTa GÅNGEN. Och bESökaRNa VaR MER äN REDO! 

–vår uPPgift är att inSPirEra unga männiSkor 

och vidga dEraS värld. 

dEt SägEr lina bruStad, ProjEktlEdarEn bakom 

varbErgS nya ungdomSgård. 

Ända från början har Lina Brustad haft en 

lapp framför näsan, i ögonhöjd ovanför skrivbordet. 

Där står det TILLGÄNGLIG, och det 

har varit hennes ledord under hela processen. 

Hennes uppdrag var att skapa en modern 

ungdomsgård, en mötesplats för olikas sorters 

unga människor. 

– Och det allra viktigaste med en mötesplats 

är att den är tillgänglig, på alla sätt, säger Lina 

Brustad. 

för dEt handlar intE ”bara” om den fysiska 

tillgängligheten. En bra mötesplats för unga 

ska också locka olika sorters unga människor. 

–Ofta beskrivs ”ungdomar” som en enda målgrupp 

men det är ett stort misstag som vuxenvärlden 

gör. Unga människor är väldigt differentierade 

och tycker om och intresserar sig 

för olika saker. Blir en mötesplats ett ställe för 

”Vi ska 

förenkla 

människors vardag 

och inspirera 

dem att uppnå 

sina drömmar.” 

bara en sorts unga – då kommer de andra inte 

dit. 

ungdomSgårdEn invigdES den 6 oktober. 

Grunden till verksamheten var då lagd, men 

nu är man i full gång med att utveckla verksamheten 

tillsammans med besökarna. 

-Att locka fram kreativitet och idéer hos unga 

människor är viktigt – men inte alltid lätt! 

Frågar man tonåringar vad de skulle vilja göra 

blir ofta svaret: ”Spela dator och se på film”, 

berättar Lina Brustad. 

–och viSSt Ska dEt finnas möjligheter att spela 

och titta på film. Men vårt främsta uppdrag är 

att höja livskvalitén för unga människor. Då 

är det också vårt ansvar att visa på alternativ, 

man kan inte lägga allt ansvar på de unga. 

Som ung har man inte alltid så stora referensramar. 

En 13-årig tjej kanske inte tänker: ”Å, 

jag skulle vilja ha ett rockläger för tjejer, där 

unga tjejer får ge sig in på en traditionellt killig 

arena”. Men vi vuxna som arbetar med de här 

frågorna kan skapa den arenan. På så sätt kan 

vi vidga världen, inspirera ungdomarna och ge 

dem förutsättningar till nya upplevelser! 

och olika vErkSamhEtEr planeras för fullt på 

ungdomsgården. Här ska det finnas en öppen 

scen för teater, konserter, stand up med mera. 

Man planerar att göra poddradio och kanske 

en tidning. På dansmattan ska det ges lektioner 

i breakdance och i ett av rummen finns en 

välutrustad skaparateljé. 

Allt i en miljö där fokus lagts på ekologisk 

hållbarhet (all inredning är gjord av återvunnet 

material) och sober tidlöshet - en ungdomsgård 

ska inte signalera dagis! 

Lina Brustads kollega, fritidskonsulent Pierre 

Rosén, flikar in: 

– På det hela taget är det fantastiskt: en helt nybyggd 

kommunal ungdomsgård. Det hör inte 

till vanligheterna! 

8 9


Gröna 

SörSe 

SÖRSEÄNG. Det vackra namnet omfattar både de två nya husen och grönområdet framför dem. Ängen ska bli en grön 

och ekologisk mötesplats för alla hyresgäster på Sörse. Förhoppningen är att här ska finnas allt från odlingslotter och 

fruktträd till sommarkafé och beteshagar. 

klIMaTSMaRTa huS. De nya husen blir så kallade lågenergihus för att så mycket som möjligt 

spara miljön. Tillsammans innehåller husen 43 lägenheter, alla med inglasad balkong. 

Bara Början 

De två nya husen på Sörse är bara början på den plan 

som Varbergs Bostad har för området mellan Sörse, 

Apelvikshöjd och Söderhöjd. Totalt planeras 230 nya 

lägenheter som ska byggas i etapper. 

De tre bostadsområdena kommer på så sätt bilda en 

ny stadsdel som blir det första man möter när man 

kommer till Varberg söderifrån. 

HållbarHet 

Vi ska tillgodose dagens behov 

utan att äventyra kommande 

generationers möjligheter att 

tillgodose sina behov socialt, 

ekonomiskt och ekologiskt. 

SIkTaR höGT. -Sörse har alla förutsättningar för att bli 

Sveriges mest ekologiska bostadsområde, säger Dzejna 

Seta, tf kommunikationschef på Varbergs Bostad. 

rEdan om Ett år kommer de första hyresgästerna 

att kunna flytta in i de 43 nya lägenheter 

som just nu byggs på Sörse. 

Det blir två sexvåningshus som tillsammans 

med ängen framför bildar Sörseäng – ett 

område där fokus ligger på miljö och tillgänglighet. 

–gröna SörSE är inte bara en slogan, bakom 

hela projektet ligger tanken om ekologisk 

hållbarhet, säger Dzejna Seta. 

Därför blir till exempel de nya husen klimatsmarta 

lågenergihus som kräver minimalt med 

energi för att värmas upp, vilket sparar miljön 

och ger lägre driftskostnader. 

–Jag tycker husen har ett av Varbergs bästa 

lägen: det är grönt och vackert, nära till 

centrum men med hav och natur nästan inpå 

knuten, säger Dzejna Seta. 

i PlanEringEn av områdEt har man varit 

mycket noga med både utseende och tillgänglighet. 

Lägenheterna har hög standard och inomhus 

finns inga trösklar, dörrarna är breda, 

entréerna plana och självklart finns det hiss i 

husen. Även utomhus är innergårdar, passager 

och parkeringsplatser anpassade så att det ska 

vara lätt att ta sig fram. 

–tankEn är att man ska kunna bo kvar länge, 

även när man kommer upp i åren, och då är 

hyresrätten en väldigt fördelaktig boendeform, 

säger Dzejna Seta. 

–Som hyresgäst slipper man till exempel nästan 

all skötsel – från snöskottning till att laga 


EN VISION fRÅN VaRbERGS bOSTaD MöTTE VISION 2025. RESulTaTET: 

EN GRöN Och SköN fRaMTID föR SöRSE! 

- VI VIll aTT SöRSE Ska blI SVERIGES MEST EkOlOGISka bOSTaDSOMRÅDE, 

SäGER DzEJNa SETa, Tf kOMMuNIkaTIONSchEf pÅ VaRbERGS bOSTaD. 

läckande kranar! 

Framför nybygget ligger ängen som redan idag 

är en grön ”lunga” i området – om än rätt outnyttjad 

som den ser ut nu. Här kan man säga 

att Varbergs Bostad och Varbergs kommun 

”slagit ihop” sina visioner. 

–Vi har länge haft planer på två nya hus i 

området, och en vilja att arbeta med miljö och 

hållbarhet. När kommunen klubbade Vision 

2025 kände vi att det här passade ju klockrent 

för oss, berättar Dzejna Seta. 

–vi tog kontakt med samhällsplaneringschefen 

Jan Malmgren och stadsträdgårdsmästaren 

Liv Sonntag, och i samarbete med dem kunde 

vi arbeta fram vår vision för området. 

–Vår förhoppning är att ängen ska bli en grön, 

kreativ och social mötesplats med odlingslotter, 

fruktträd, kafé på sommaren, bikupor, utegym, 

kanske till och med en beteshage med 

får och getter. Ängens potential är hur stor 

som helst! Vi har också fått in massor av idéer 

från de boende och innan decembers slut ska 

alltihop sammanställas till ett konkret förslag. 

Redan i vår börjar det praktiska arbetet med 

ängen. Man ska bland annat preparera ytan 

och förbereda för odlingslotter. 

-idag är intrESSEt för stadsodling i alla dess 

former jättestort. Vi hoppas att idén med 

odlingslotter på Sörse också ska sprida sig till 

andra bostadsområden i Varberg. 

När Dzejna Seta själv besökte Sörse första 

”När kommunen klubbade Vision 2025 

kände vi att det här passade ju klockrent 

för oss.” 

gången slogs hon av hur grönt och luftigt 

det var. Hon berättar att det sägs att man på 

70-talet i efterhand tyckte att man tagit i väl 

rejält när det gällde utrymmet mellan huskropparna 

– man skulle ha tjänat på att pressa 

ihop dem mer. 

–mEn rEtroSPEktivt blev det ju desto bättre 

för Varberg, konstaterar Dzejna och fortsätter: 

–Vi siktar högt och målet är att Sörse ska bli 

Sveriges mest ekologiska bostadsområde. Det 

har alla förutsättningar för att bli det! 

Vänd På bladEt och läs om 

när sörsE Var ungt! 

10 11

lyckliga 

lyckliga 

flyttEn till SörSE gick 1970. 

Men Tord och Signes historia började långt 

tidigare, nämligen i lilla byn Näsåker i Ångermanland, 

strax efter andra världskriget. 

Där bodde Signe och hennes fem systrar. Och 

just det här året låste papporna i byn dörrarna 

tidigt och höll vakande ögon på sina döttrar: 

för nu skulle kraftverksrallarna komma till byn 

och bygga ut älven! 

Men det hjälpte inte. Både Signe och hennes 

äldre syster lyckades träffa varsin ”rallare”. 

Tord och Signe skrev till Kungs, som det hette, 

för att få lov att gifta sig med varandra trots att 

bruden bara var 17 år. Idag har de varit gifta i 

65 år! 

mEn tillbaka till 1970. Då fick Tord jobb på 

nya kärnkraftsverket Ringhals i Halland och 

flytten gick söderut till Varberg. Sönerna var 

11 och 24 år gamla och Signe tänkte att hon 

aldrig skulle trivas så långt söderut. 

–Men se det gjorde jag! Från den stund jag kom 

in i den här lägenheten var det som att komma 

hem. Sen har jag trivts här, varje dag, i 42 år. 

De minns båda hur det såg ut på Sörse den dag 

de flyttade hit. Planteringarna var färdiga, men 

träden som idag susar majestätiskt i vinden och 

grönskar upp hela området, var bara små, små 

pinnar som stod utplacerade lite här och där. 

Det dröjde inte länge innan de började känna 

folk i området och barnen fick kompisar. 

–Vi kunde faktiskt inte bo bättre. Nära till affären, 

till havet, till busshållplatsen och nära 


42 ÅR PÅ SÖRSE 

SIGNE TORD = SaNT. Och lika sant är Signe+Tord Sörse. I år har det alerta paret varit gifta i 65 år! 42 av dessa har de bott i trerummaren på Köpstadsvägen. 

föR 42 ÅR SEDaN STOD ”GaMla” SöRSE fäRDIGT. 

DÅ flyTTaDE TORD Och SIGNE ERIkSSON IN I EN hElT Ny TRERuMMaRE pÅ köpSTaDSVäGEN 

hOS STIfTElSEN hyRESfaSTIGhETER – NuMERa VaRbERGS bOSTaD. 

–JaG VIll alDRIG flyTTa häRIfRÅN! SäGER DEN SpRuDlaNDE 82-ÅRIGa SIGNE. 

till stan. Jag älskade att promenera runt i Påskbergsskogen 

och vid havet, jag njöt verkligen 

av omgivningarna, berättar Signe som än idag 

inte tvekar att promenera fram och tillbaka till 

Läjet när andan faller på. 

70-talEt var byggboomEnS tid i Varberg och 

när nya sjukhuset var färdigt fick Signe jobb 

där som städerska – ett arbete hon tyckte 

mycket om. 

MINNEN. Ur Signes klippbok. 

–Första uppdraget, det var att städa bort efter 

byggjobbarna, så nytt var det, berättar hon. 

Att Sörse från och till under årens lopp ansetts 

som ett ställe som inte varit ”fint” att bo på, är 

något som Signe och Tord inte kan förstå. 

– Visst har jag hört sådana tongångar och jag 

har blivit lika förvånad och arg varje gång, säger 

Signe. 

– Jag har bara velat svara: Men kom hem till 

mig så ska ni få se hur fint här är och hur det 

egentligen är att bo på Sörse! 

tord och SignE tänker efter så det knakar, men 

de kan inte komma på en enda negativ händelse 

under sitt långa liv på Sörse. 

–Sen får man ju vara lite positiv och tolerant 

också. Barn måste få leka och springa runt och 

unga människor måste få spela lite musik nån 

gång ibland! Man kan inte klaga på allt, säger 

Signe. 

Idag är det många år sedan sönerna i tur och 

ordning flyttade hemifrån, men Tord och Signe 

bestämde sig för att bo kvar i sin trea. Eller rättare 

sagt: tanken på att flytta har aldrig fallit 

dem in. 

–Det här är vår lägenhet, vårt hem. Jag brukar 

säga att nästa gång jag flyttar, blir det till Sankt 

Jörgens kyrkogård, konstaterar Tord och skrattar 

gott. 


aNlITaR MaN DESIGNERN RuTGER aNDERSSON fRÅN VaRbERG. RESTEN äR MöbElhISTORIa. 

RuTGER DESIGN 

dEt var intE bara för Tenzo som 

mycket stod på spel. Rutger Design 

behövde också få fart på 

verksamheten. Men det ville sig 

inte riktigt. Trots – eller tack vare 

– pressen kom Rutger Andersson 

inte in i det kreativa flöde som annars 

kännetecknar hans skaparprocess 

som möbeldesigner. 

– Idéerna kommer ofta när jag 

minst anar det. Jag kan vara på 

semester och plötsligt känna: ”Just 

det, SÅ ska vi göra!”. Det är därför 

det är så viktigt att ta sig ut och 

låta sig inspireras. Inte bara sitta 

inne på kontoret. 

mEn 1998 gick dEt som sagt trögt. 

– Jag tyckte det rådande modet 

inom inredning var så trist. Allt 

var minimalistiskt med smala stålrör 

och naturträ. 

Som en ren protest, både mot 

trenden och mot sin egen idétorka, 

bestämde sig Rutger för att 

göra precis tvärtom. 

–Till sist tänkte jag bara: ”Skit 

samma!” 

och Så ritadE han SvulStigt och 

böljande istället för smalt och 

stramt. Och ”fläskade på” med 

färg - orange och rött och blått - 

istället för ängsligt träfärgat. 

Resultatet blev möbelserien Malibu 

med inspiration från amerikansk 

50-talsdesign. En stil som 

senare blev trendig men som var 

helt ”fel” 1998. Men Malibu blev 

superrätt. Serien räddade både 

Tenzo och Rutger Design och la 

grunden till de framgångsrika företag 

båda är idag. Malibu säljs 

fortfarande över hela världen och 

STIlfullT. I det vackra hemmet på Prästgatan har möblerna olika upphovsmän. Men en och annan är 

förstås skapad av Rutger själv! Det oranga skåpet till höger är från möbelserien Malibu. 

ÅRET äR 1998. MöbElföRETaGET TENzO käMpaR föR SIN ExISTENS. SOM SISTa halMSTRÅ 

än idag kallas Rutger Andersson 

– som har en diskret och lågmäld 

framtoning – för Mr. Malibu i designkretsar 

när han reser utanför 

Europa. 

i tio år arbEtadE Rutger som 

formgivare på Ikea och designade 

bland annat mångmiljonsäljaren 

bokhyllan Niklas. 

1989 sa han upp sig. Detta i en 

tid när den fiktiva platsannonsen 

”Formgivare sökes på IKEA” skulle 

fått tusentals ansökningar. 

– Jag var färdig med den trygga tillvaron. 

Men det var tack vare Ikea 

jag fick det rykte och de kontakter 

jag behövde för att kunna bli min 

egen. 

Rutger berättar att en egenskap 

som hjälpt honom genom mer än 

två decennier som egen företagare 

är envisheten. 

–Det är många kreatörer som får 

bra idéer men som lägger av så fort 

det dyker upp ett hinder. Jag ger 

aldrig upp! 

idag drivEr rutgEr firman tillsammans 

med sonen Måns Broman 

och konsulten Jurij Rahimkulov. 

Familjen bor och arbetar i ett 

av de gamla charmiga husen på 

Prästgatan. 

I kontorsdelen har Rutger två 

egna skrivbord, med en dator på 

varje, som står med några meters 

mellanrum. Ett skrivbord är till för 

den kreativa verksamheten och ett 

för bokföring och administration. 

– Jag tycker det känns bäst så! 

12 13

Visionen på Coastal 

Culture 

Under hela året har fokus legat på att förankra visionen internt 

inom kommunkoncernen, men i maj tog Vision 2025 

plats på Coastal Culture. Kommunen bjöd på en uppskattad 

föreläsning med dels kommunalråd Jörgen Warborn, dels designgurun 

tillika surfaren David Carson. Båda pratade om 

kreativitet i olika former. 

Efteråt prydde alla som ville Visionskuben med idéer, budskap 

och tankar. 

14 



Ett år På VägEn mot VästKustEns 

VISIONENS 

KrEatiVa mittPunKt! 

Den 14 januari 2012 slogs dörrarna upp till Varbergs nya kulturhus. På ett knappt år 

har Komedianten blivit en självklar mötesplats för Varbergsborna. Här bubblar 

det av kreativa verksamheter för alla åldrar – från bebis och uppåt! 

Arkitekten Lars Gauffin ville att Komediantens entré skulle bli en 

naturlig förlängning av Kungsgatan och genom sin svängda 

form bjuda in människor. Och när nu mörkret sänker sig 

i i november lyser Varbergs kulturhus upp hela sin 

omgivning och utstrålar: ”Välkommen in!”. 

Foto: Jacob Tovedal 

tyCk om Varberg 

I april lanserades kommunens nya synpunktshantering: Tyck om Varberg. 

Alla som har intresse av Varberg kan numera lämna synpunkter på 

vad som händer och sker (eller inte händer och sker!) i kommunen. 

Antingen genom länk på www.varberg.se eller genom 

broschyrer som finns på biblioteket, kommunkansliet och 

andra kommunala platser. Svar från ansvarig handläggare 

kommer inom tre veckor. 

strandpromenad X 2 

Det är inte alla kommuner som har två strandpromenader! Under året har 

båda firats. Först ut var den helt nya promenaden i Veddige som invigdes i 

maj. Under sommaren firades sedan den hundraåriga Strandpromenaden i 

Varberg , en gång anlagd på initiativ av doktor Johan Severin Almer, grundaren 

till Apelvikens sanatorium. 

föRSTa ÅR INlEDDES STÅNDSMäSSIGT 

MED aTT kulTuRhuSET kOMEDIaNTEN INVIGDES I 

JaNuaRI. MEN DET VaR baRa böRJaN. 

VI TaR EN ÅTERblIck pÅ ETT kREaTIVT 2012. 

2025-listan 

är en lista med saker som kommunen arbetar med 

att förverkliga. Punkterna ska genomföras för att 

Varberg successivt ska närma sig visionen. Listan är 

ett öppet och levande dokument och ska hela tiden 

fyllas på med fler punkter. Alla är välkomna att höra 

av sig med kreativa idéer! 

Hela listan finns på www.varberg2025.se. 

en-till-en 

Under hösten har En-till-Ensatsningen 

blivit verklighet i 

Varberg. Idag har alla elever 

från årskurs sex till och med 

sista året på gymnasiet en egen 

bärbar dator. 

nytt PriS till 

varbErgS 

krEativa 

förEtagarE 

”föRETaGaRE EllER NäTVERk aV föRETaGaRE, I EllER 

MED aNkNyTNING TIll VaRbERGS kOMMuN, SOM pÅ ETT 

NyTäNkaNDE Och kREaTIVT SäTT bIDRaR TIll kOMMu- 

NENS uTVEcklING MOT VISION 2025 aTT VaRbERG äR 

VäSTkuSTENS kREaTIVa MITTpuNkT Och SOM GJORT aV- 

TRyck I Och uTaNföR kOMMuNEN.” 

Så lyder kriterierna för att få kommunens 

nya pris som delades ut på VarbergsGalan 

för en knapp månad sedan. 

De allra första pristagarna var Erik Ruth 

och Kristjan Sigurdarson på Nordic Surfers 

– männen bakom Coastal Culture. 

• Vi börjar med en klassisk sportfråga: 

hur kändES dEt att få PriSEt? 

Kristjan: Det var samma känsla som när 

folk vi inte kände kom fram under Coastal 

och berättade att de tyckte att det var en 

sån skön atmosfär! Det är liksom kommunen 

sätt att säga samma sak. 

• på bara tVå år har Coastal Culture 

för många blivit StartEn På SommarSä- 

SongEn i varbErg. vad 

är nyckEln till framgångEn? 

Erik: Att så många olika 

intressenter jobbat så bra 

tillsammans. Här kan man 

verkligen tala om ett kreativt 

flöde, där processen haft 

ett eget liv. Sen är hela tanken 

bakom Coastal att det är 

ett event där det råder diffusa 

gränser mellan arrangörer och 

pRISTaGaRE: Kristjan Sigurdarson och Erik Ruth. 

deltagare. Som besökare är du själv med 

och skapar hela upplevelsen. 

• Vad händer nu? 

Kristjan: Coastal Culture har varit ett tvåårsprojekt 

inom Alexandersoninstitutet 

där vi har varit projektledare. Nu är det 

hög tid att ta tag i diskussionen och fundera 

på hur man kan gå vidare. 

• så det blir ett Coastal i maj 2013? 

Erik: Om det hänger på oss, absolut. Vi är 

inte färdiga – vi har bara börjat! 

15

16 


Vi FRågAR MäNNiSKOR SOM JOBBAR i ButiK: 

-när Var du kreatiV senast? 

daniel iVarsson 

Frukthandlare 

Kungsgatans Frukt & Grönt 

Kungsgatan 16 

Jag måste vara kreativ hela tiden! Varje 

morgon får vi hit 30 pallar med frukt och 

grönsaker som ska ställas upp på ett 

inbjudande sätt. Det gäller att tänka på 

färg, form, sorter och nivåskillnader. allt 

vi säljer ser bättre ut i dagsljus så därför 

är det viktigt att göra ett bra jobb ute. Sen 

plockas allt in på kvällen och så börjar vi 

om nästa morgon! 

ann-Christin 

rylander 

Butiksinnehavare 

Nostalgirundan 

Östra Långgatan 45 

Jag var kreativ tidigare idag när jag var 

på loppis. När jag ser något intressant 

måste jag alltid tänka: ”Vad kan jag göra 

med det där?” I mitt jobb är jag annars 

omgiven av kreativa människor hela 

tiden! Mina kunder köper ofta saker som 

de gör om till något annat: kylskåpsmagneter 

av gamla filmisar, tavlor av gamla 

tidningar och smycken av gammalt vackert 

porslin … Det är verkligen en kreativ 

pysseltrend med gamla saker just nu. 

malin sjögren 

Butikschef 

Scorett 

Drottninggatan 17 

Jag var kreativ alldeles nyss när jag arbetade 

med exponering i butiken. får vi in 

tio nya modeller och det inte finns en enda 

ledig hylla, då gäller det att vara påhittig! 

alla skor måste synas utan att det blir 

för trångt. Det är trixigt ibland, men näst 

efter försäljning och kundkontakt, det 

roligaste med jobbet. 

lars göransson 

Bokhandlare 

Göranssons Bok & Papper 

Drottninggatan 21 

– Det var hemma, när vi gjorde om uterummet. 

Vi hade en grundidé men sedan 

kom nya idéer allt eftersom och den ena 

tanken gav den andra. Det kändes väldigt 

kreativt! Nu är det äntligen ett rum att 

vara i, istället för att förvara i. 

robert johansson 

Cykelhandlare 

Cykelverkstaden NO 1 

Snidaregatan 6 

– att reparera cyklar kräver ofta kreativitet! 

I ett baknav kan det finnas över 100 

komponenter, det är ett riktigt hantverk att 

laga ett sådant. Sen saluför vi fem märken 

men får in cyklar av alla sorter. Då passar 

inte alla komponenter och det gäller att 

hitta egna problemlösningar. Det är också 

det roligaste med jobbet, när man får till 

det och kunden blir nöjd. 

malin andersson 

Butiksförsäljare 

KOmiN 

torggatan 11 

Redaktion: Varbergs kommun, kommunstyrelsens förvaltning. Produktion: Stefaco GRaPe. foto: Där inget annat anges, Marie Hidvi. 

tryckeri: Lenanders Grafiska. Denna trycksak uppfyller kriterierna för Svanenmärkt trycksak. November 2012 

Hemma har jag precis gått igenom 

massa foton och nu ska vi rama in dem 

och ha en hel vägg med bilder. allt från 

gamla bilder på min mormor och andra 

släktingar till bilder tagna nyligen. Det 

kommer bli som ett nytt konstverk på den 

väggen. 

VISION 2025: 

VäSTkuSTENS 

kREaTIVa 

MITTpuNkT 

Varberg har unika möjligheter med sitt läge, 

havet och naturen. För att utnyttja den fulla 

potentialen ska Varberg utvecklas till ”Västkustens 

kreativa mittpunkt”. För att lyckas 

krävs nytänkande, framåtanda, kunskap 

och mod. Visionen skapar förutsättningar för 

tillväxt i hela kommunen och en fantastisk 

livsmiljö. 

VERkSaMhETSIDé: 

Vi ska förenkla människors vardag och 

inspirera dem att uppnå sina drömmar. 

förhållningSSätt: 

hÅllbaRhET 

Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra 

kommande generationers möjligheter att 

tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och 

ekologiskt. 

DElakTIGhET 

Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande 

förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, 

inflytande och omtanke. 

bEsöKsadrEss: eNGeLbReKtSGataN 15. ÖStRa VaLLGataN 12. PostadrEss: 432 80 VaRbeRG. 

tElEfon VäxEl: 0340-880 00. E-Post: KS@VaRbeRG.Se WEbbPlats: www.VaRbeRG.Se

Här kan du läsa Varberg Kreativa, nummer 2. - Varbergs kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?