Öppna artikel
Öppna artikel
Öppna artikel
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Psykologer ser<br />
på mäns våld<br />
Hur förklarar psykologer mäns våld mot kvinnor och vilka följder får<br />
dessa förklaringar för behandlingen? Det är en frågeställning som<br />
intresserar Katarina Blume, doktorand i psykologi, som valt att studera<br />
psykologers texter om frågan i Psykologtidningen.<br />
Studien av texter i Psykologtidningen<br />
mellan åren 1995 och 2004 ingår som<br />
en del av en kommande avhandling.<br />
– Jag vill veta hur diskussionen om mäns<br />
våld mot kvinnor ser ut inom psykologprofessionen.<br />
Hur framställer psykologerna<br />
problemet, vilka subjekt skapar de i sina<br />
beskrivningar och vilka lösningar ser de?<br />
Katarina Blume är knuten dels till Psykologiska<br />
institutionen vid Umeå univer-<br />
Psykologtidningen 2/06<br />
sitet, dels till Genusforskarskolan som<br />
universitetet är värd för samt även till<br />
högskolan i Gävle. Mittuniversitetet samt<br />
högskolorna i Kalmar och Gävle är så kallade<br />
partnerhögskolor till forskarskolan.<br />
Inte mindre än 35 doktorander från olika<br />
ämnesområden deltar i dag i Genusforskarskolans<br />
forskarutbildning. Katarina är<br />
för närvarande föräldraledig, men undervisar<br />
annars i psykologi på enstaka kurser<br />
TEMA: GENUSPSYKOLOGI<br />
och på sjuksköterskeprogrammet vid<br />
högskolan i Gävle.<br />
Före psykologistudierna läste Katarina<br />
Blume under ett par år olika ämnen som<br />
etnologi och familjesociologi.<br />
– Det slog mig tidigt att man i de här<br />
ämnena satte in kunskaper om människan<br />
i ett vidare samhällsperspektiv, något som<br />
jag saknade i psykologin med dess individinriktning.<br />
Jag kände mig ganska ensam<br />
om den här kritiken innan jag kom i kontakt<br />
med genusforskningen i Umeå.<br />
Katarina Blume ägnar sig åt den gren av<br />
genusforskningen som studerar psykologin<br />
som ämne, det vill säga frågor om hur<br />
kön framställs i psykologin och vilka föreställningar<br />
om kön som dominerar inom<br />
forskningen.<br />
– Jag är också specifikt intresserad av<br />
psykologprofessionen, av hur man som<br />
psykolog arbetar utifrån de föreställningar<br />
man har om kön.<br />
”KONSTRUKTIONER AV GENUS i nutida<br />
svensk psykologi” lyder arbetsnamnet på<br />
den avhandling Katarina Blume arbetar på<br />
och utgående från denna övergripande frågeställning<br />
gör hon ”nedslag” inom olika<br />
problemområden, där genus kan anses<br />
spela en stor roll.<br />
Ett sådant område är ”mäns våld mot<br />
kvinnor”.<br />
– Jag har valt det området av två skäl, säger<br />
hon. Det är högaktuellt i samhället i<br />
dag och det innehåller starka könsaspekter.<br />
Ett annat ”nedslag” hon planerar är förståelsen<br />
av kön inom utvecklingspsykologin<br />
– ett knappast förvånande intresse hos<br />
en doktorand med tre egna barn – sex och<br />
tre år samt två månader gamla.<br />
För att skaffa sig en bild av hur psykologer<br />
ser på och framställer problemområdet<br />
”mäns våld mot kvinnor”, beslöt<br />
Katarina sig för att granska hur samtalen<br />
kring frågan förs i psykologernas texter i<br />
Psykologtidningen mellan 1995 och 2004.<br />
Startåret 1995 valde hon med tanke på att<br />
det var då ”Kvinnofridsutredningen”<br />
(SOU 1995:60) lades fram.<br />
Hon hittade ett 20-tal texter som behandlade<br />
mäns våld mot kvinnor. Och<br />
även om hon ännu inte är helt klar med<br />
analysen av materialet kan hon se vissa<br />
tydliga mönster.<br />
Hon delar in artiklarna i sådana med ett<br />
huvudsakligen individuellt perspektiv och<br />
13<br />
▲
TEMA: GENUSPSYKOLOGI<br />
sådana med ett strukturperspektiv. I det<br />
första fallet ses den våldsutövande mannen<br />
som ett offer för en traumatisk uppväxt.<br />
Förklaringen till våldet finns i mannens<br />
”inre”. I det andra fallet ses mäns våld som<br />
ett uttryck för den ojämlika fördelningen<br />
av makt mellan kvinnor och män som råder<br />
i samhället – det som med ett aktuellt<br />
ord kallas könsmaktsordningen.<br />
INDIVIDPERSPEKTIVET DOMINERAR bland<br />
de undersökta artiklarna. Resonemangen<br />
går då ut på att mannen som slår själv varit<br />
utsatt för traumatiska händelser i sin<br />
barndom. Genom sina våldshandlingar<br />
kompenserar han den maktlöshet och<br />
vanmakt han upplever och kan på det<br />
sättet återta makten.<br />
– Den här förklaringen ses inte som en<br />
ursäkt för mannens beteende, säger Katarina<br />
Blume. Men det är underförstått, att<br />
den här förståelsen av problemet hos såväl<br />
behandlare som klient är nödvändig och<br />
man ska kunna hjälpa våldsutövaren att<br />
sluta slå.<br />
Den teoretiska bakgrunden till resonemanget<br />
är psykodynamisk teori, framför<br />
allt objektrelations- och anknytningsteori.<br />
– Kvinnan som partner ses i artiklarna<br />
inte som skyldig till mannens våld. Men<br />
om man ser våldshandlingarna som grundade<br />
i den tidiga mor-barnrelationen<br />
kommer kvinnan som mor att indirekt<br />
framställas som skyldig till den vuxna<br />
mannens handlande.<br />
Huvuddelen av artiklarna med ett individperspektiv<br />
handlar om psykologers<br />
arbete med våldsbrottslingen, få om stöd<br />
och hjälp till de kvinnor och barn som<br />
drabbas, även om de också finns.<br />
Ofta talar man om våldsverkaren på ett<br />
könsneutralt sätt, påpekar Katarina<br />
Blume. Man talar om ”våldsverkaren”,<br />
”patienten” för att senare i texten plötsligt<br />
övergå till ett ”han”. Men man problematiserar<br />
inte det faktum att beskrivningarna<br />
faktiskt handlar om män. Gäller de också<br />
kvinnor och varför reagerar inte flickor på<br />
utsatthet i barndomen på samma sätt som<br />
män? Könsperspektivet saknas.<br />
”Svenska mäns våld<br />
får oftare en psykologisk<br />
förklaring<br />
medan utländska<br />
mäns våld ges kulturella<br />
förklaringar”<br />
MEN DET FINNS OCKSÅ ett fåtal artiklar<br />
om mäns våld mot kvinnor med ett mer<br />
uttalat könsperspektiv. Mannen som slår<br />
ses då som en del av den samhällsordning,<br />
där män har mer makt och privilegier än<br />
kvinnor. Mannen har införlivat den omgivande<br />
samhällssynen och anser sig ha<br />
rätt att utöva makt och kontroll över<br />
kvinnan.<br />
De här artiklarna handlar i högre grad<br />
om både mannen som slår och kvinnan<br />
som blir slagen. De berör också de risker<br />
för kvinnans psykiska hälsa som våldet innebär.<br />
– Intressant är att i de artiklar som utgår<br />
från ett strukturellt perspektiv tyngdpunkten<br />
ofta ligger på kvinnors situation i<br />
andra länder eller invandrarkvinnornas<br />
situation, berättar Katarina Blume. Även<br />
om en koppling också ofta görs till våld<br />
utövat av svenska män, finns en tendens<br />
till att det strukturella perspektivet främst<br />
lyfts fram när det handlar om ”andra kulturer”.<br />
Risken blir då att svenska mäns<br />
våld får individualpsykologiska förklaringar,<br />
medan utländska män och invandrarmän<br />
anses styrda av kulturella och sociala<br />
faktorer i sitt våldsbeteende.<br />
Också psykologens roll skiftar beroende<br />
på vilka förklaringar man ger våldsutövandet.<br />
Med ett individinriktat perspektiv<br />
får psykologen en självklar roll som behandlare<br />
och behandlingen är ofta psykoterapi<br />
riktad till gärningsmannen. Om<br />
våldet ges en mer strukturell förklaring<br />
blir psykologens roll mer diffus. Att försöka<br />
påverka samhällets syn på det manliga<br />
våldet eller att arbeta med mäns attityder<br />
till brottet och brottsoffret hamnar i någon<br />
mån utanför det som ses som psykologers<br />
egentliga arbetsfält.<br />
– Det väcker frågan om vilken sorts förståelse<br />
och vilka förklaringar som ryms<br />
inom psykologins nuvarande ramar, funderar<br />
Katarina Blume. Gör till exempel<br />
problem som anknyter till makt- och kulturbegrepp<br />
det? Psykologin har visat sig<br />
få en allt starkare röst i samhället. Det blir<br />
då än viktigare att psykologin förmår<br />
spränga sina gränser när det gäller teoribyggnad<br />
och kombinera individperspektivet<br />
med ett samhällsperspektiv.<br />
MAJA AHLROOS<br />
14 Psykologtidningen 2/06
Change language