Ellära för intresserade - SyntaxSociety

Recommendations

Info

Oscilloskopet Ellära för intresserade Ibland kan det vara till stor hjälp att se hur signalerna ser ut. Till det har vi oscilloskopen. De är relativt enkla att använda när man väl tagit hänsyn till hur de arbetar. De moderna oscilloskopen har inte samma begränsningar som de klassiska. Men det är de klassiska som vi ska försöka förstå just nu. Det är bara spänning och tid man kan mäta med ett skop. Naturligtvis kan man mäta spänningen över en shunt, för att se en ström. Men skopet bryr sig bara om spänning. Precis som tidigare, kommer mätningen att påverka resultatet, så det får man ta med i beräkningen. Till att börja med så kommer vi att ha signaler starka nog (lågimpediva) för att stå emot skopets inimpedans. Här kommer mätprobens egenskaper in. Grundidéen vs. Moderna Hela idéen går ut på att mäta en spänning över en tidsperiod. Ett katodstrålerör gör en elektronstråle som accelereras fram till skärmen. Rita röret och blockschema. Strålen länkas av i Y-led samtidigt som en tidbas påverkar strålen i X-led. Om ingen axel hade påverkat strålen, hade det bara blivit in prick mitt på skärmen. Eftersom det fosforeserande skiktet på skärmens insida lyser upp när elektronerna träffar det och bibehåller effekten en liten stund, så kan man se hur den uppmätta signalen visas utan flimmer. Ingen spänning avlänkar strålen. Därför blir det bara en prick i mitten. Med Fokus och intensitet, kan pricken justeras till önskad form. Men låt inte pricken stå still, då försvagas fosforskiktet just där. Med en spänning som denna på avlänkningsplattorna i Xled, rör sig punkten. Nu mäter vi en sinusformad signal. Den lägger vi på Y-axeln. Utan tidsaspekten ser den inte mycket ut för världen. Det fosforeserande skiktet klingar av efter en liten stund, så signalen måste uppdateras ständigt. Snart kommer vi till synkroniseringen, trigpulsen. Nu kommer dock ett par svagheter i uppbyggnaden att påverka resultatet, som om inte mätproben vore bekymmer nog. Elektronstrålen kan ses som en ”hypotenusa” i en triangel, där ena kateten är skärmen, och den andra är avståndet till katodstrålerörets hals. Därför blir signalen förvrängd i ytterkanterna. Av den anledningen har man gjort så att skärmen visar korrekt värde längs med två linjer på skärmen över och under mitten, istället för bara mitten. På så vis blir de övriga förvrängningarna inte så stora. Eftersom moderna skop hanterar signalen helt elektroniskt, och sedan presenterar det färdiga resultatet på en skärm, så har man eliminerat sådana bieffekter. Sidan 44 av 81
tid / svep Synkronisering /Trigpuls Spänning / amplitud Impedans / anpassning x och y Del 3 - Mätteknik På somliga skop finns möjligheten att koppla bort svepgeneratorn och mata X-axeln manuellt. På så sätt kan man låta strålen gå baklänges. Med diverse signaler på X och Y, kan då bilder ritas upp. Mätproben Jordning Kapacitans Impedans/kabel Jordning Potentialproblem Fara 09-01-07 Sidan 45 av 81
Page 1 and 2: M Wedin©2008 El i all ära eller .
Page 3 and 4: 09-01-07 Innehållsförteckning Del
Page 5 and 6: 09-01-07 Strömförstärkningsfakto
Page 7 and 8: Spänning (Eng. Voltage). Storheten
Page 9 and 10: Effekt (Eng. Power) Storheten effek
Page 11 and 12: Formelräkning Matte 1 - Ekvationer
Page 13 and 14: Ellära 09-01-07 Sidan 13 av 81
Page 15 and 16: Räkna med potenser Matte 2 -Potens
Page 17 and 18: Parallellkretsar Anledningen till a
Page 19 and 20: Schemaläsning Matte 2 -Potenser Sk
Page 21 and 22: Enhet Se till att inte glömma enhe
Page 23 and 24: Komponenter Det krävs att vi har b
Page 25 and 26: E-serien Del 2 - Mer grunder Du kan
Page 27 and 28: Men en helvågslikriktare tar vara
Page 29 and 30: Kondensatorer (Eng. Capacitor) I si
Page 31 and 32: Spolar (Eng. Coils) Bara en ledare,
Page 33 and 34: Del 2 - Mer grunder 09-01-07 Sidan
Page 35 and 36: Matte 4 - Substitution 09-01-07 Sid
Page 37 and 38: Jordning Att skapa en strömkrets
Page 39 and 40: 7 8 Starkström Vattentätt Tryckva
Page 41 and 42: Avläsning Del 3 - Mätteknik Mekan
Page 43: Del 3 - Mätteknik Mätsladdar inne
Page 47 and 48: Matte 5 - Enkel geometri Med först
Page 49 and 50: Kvadrater Matte 5 - Enkel geometri
Page 51 and 52: Del 4 - Växelström Del 4 - Växel
Page 53 and 54: Matte 6 - Enhetscirkeln Cirkeln i s
Page 55 and 56: Växelströmmen fortsätter Faskomp
Page 57 and 58: Matte 7 - Komplexa tal Matte 7 - Ko
Page 59 and 60: Komponenters egenskaper Kapacitans
Page 61 and 62: Matte 8 - Derivator och integraler
Page 63 and 64: Transformatorer (Eng. Transformer)
Page 65 and 66: Del 5 - Magnetism / Elektromagnetis
Page 67 and 68: Del 6 - Elektronik Transistorer Sed
Page 69 and 70: Audioapplikationer Högfrekvens (av
Page 71 and 72: Bilagor Här följer material som k
Page 73 and 74: Galvanisk ström har sin relevans l
Page 75 and 76: Elektronerna Det ska också nämnas
Page 77 and 78: Licenser Public Domain, PD Bilder s
Page 79 and 80: Övriga skrifter Audio/Video (plane
Page 81: Nu blir det inte mer 2008 © M. Wed

Ellära för intresserade - SyntaxSociety

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?