Ellära för intresserade - SyntaxSociety

Recommendations

Info

Dioder Ellära för intresserade Dessa klarar vi oss inte utan. De används som backventiler för ström. Det gör dem lämpliga som likriktare. Som bekant kommer det växelström från vägguttaget. I elektroniska apparater måste man ha likström att tillgå. Här är dioderna perfekta. Men de har många fler användningsområden. Och dessutom finns särskilda dioder för specifika tillämpningar. Dioden har sitt ursprung i elektronrören Uppbyggnad Om man kombinerar två bitar halvledare, som är dopade (preparerade) positivt respektive negativt, till en enhet, så kan man få diodens egenskaper. Genom att släppa på ström på ”fel håll”, i backriktningen, så byggs ett spärrskikt upp mellan ändarna. Typer Likriktardioden går vi igenom lite längre ner, så här visas bara de näst vanligaste typerna Zenerdioden Schottkydioden Lysdioden Denna diod funkar som en vanlig diod i framriktningen. Men den visar sin fiffiga egenskap i backriktningen. Vid en bestämd spänning börjar den nämligen att ”läcka” igenom ström. Här listas några av de mer exotiska typerna När man behöver en snabb diod, exempelvis som skydd mot transienter, då är denna diod ett alternativ. Den har också ett ganska lågt framspänningsfall (ca. 0,2V). Fotoner frigörs när strömmen flyter genom lysdioden. Det finns ingen glödtråd som i vanliga lampor. Här har vi en indikator/belysning med mycket lång livslängd. Gunn PIN IMPATT Tunneldioden Kapacitansdioden Ok, nu har vi lite perspektiv på dioderna. Det finns säkert många fler typer. Just för tillfället ska vi koncentrera oss på likriktning. I sin allra enklaste form, behövs bara en diod i serie med den krets vi matar. Det räcker för att mata kretsen med ström som går åt endast ett håll. Om matningen redan är en likström, exempelvis ett batteri, så skyddas kretsen mot att batteriet vänds fel. Men om matningen är en växelström, så kapas 50% av strömmen bort. Vad vi då har är en halvvågslikriktare. Sidan 26 av 81
Men en helvågslikriktare tar vara på även den andra halvperioden. Del 2 - Mer grunder Nu är strömmen likriktad med avseende på båda halvperioderna. Med denna kretsen kommer lasten att få en mycket bättre kontinuerlig matning. Men det räcker inte till särskilt många applikationer. Genom att lagra likspänningen i en kondensator är mycket vunnet. Under tiden som det går ström, laddas kondensatorn upp, och under den lilla tid som ström saknas, kan lasten få ström av kondensatorn. Kopplad på det viset kallas kondensatorn för glättningskondensator. Den jämnar helt enkelt ut spänningen. 09-01-07 Sidan 27 av 81
Page 1 and 2: M Wedin©2008 El i all ära eller .
Page 3 and 4: 09-01-07 Innehållsförteckning Del
Page 5 and 6: 09-01-07 Strömförstärkningsfakto
Page 7 and 8: Spänning (Eng. Voltage). Storheten
Page 9 and 10: Effekt (Eng. Power) Storheten effek
Page 11 and 12: Formelräkning Matte 1 - Ekvationer
Page 13 and 14: Ellära 09-01-07 Sidan 13 av 81
Page 15 and 16: Räkna med potenser Matte 2 -Potens
Page 17 and 18: Parallellkretsar Anledningen till a
Page 19 and 20: Schemaläsning Matte 2 -Potenser Sk
Page 21 and 22: Enhet Se till att inte glömma enhe
Page 23 and 24: Komponenter Det krävs att vi har b
Page 25: E-serien Del 2 - Mer grunder Du kan
Page 29 and 30: Kondensatorer (Eng. Capacitor) I si
Page 31 and 32: Spolar (Eng. Coils) Bara en ledare,
Page 33 and 34: Del 2 - Mer grunder 09-01-07 Sidan
Page 35 and 36: Matte 4 - Substitution 09-01-07 Sid
Page 37 and 38: Jordning Att skapa en strömkrets
Page 39 and 40: 7 8 Starkström Vattentätt Tryckva
Page 41 and 42: Avläsning Del 3 - Mätteknik Mekan
Page 43 and 44: Del 3 - Mätteknik Mätsladdar inne
Page 45 and 46: tid / svep Synkronisering /Trigpuls
Page 47 and 48: Matte 5 - Enkel geometri Med först
Page 49 and 50: Kvadrater Matte 5 - Enkel geometri
Page 51 and 52: Del 4 - Växelström Del 4 - Växel
Page 53 and 54: Matte 6 - Enhetscirkeln Cirkeln i s
Page 55 and 56: Växelströmmen fortsätter Faskomp
Page 57 and 58: Matte 7 - Komplexa tal Matte 7 - Ko
Page 59 and 60: Komponenters egenskaper Kapacitans
Page 61 and 62: Matte 8 - Derivator och integraler
Page 63 and 64: Transformatorer (Eng. Transformer)
Page 65 and 66: Del 5 - Magnetism / Elektromagnetis
Page 67 and 68: Del 6 - Elektronik Transistorer Sed
Page 69 and 70: Audioapplikationer Högfrekvens (av
Page 71 and 72: Bilagor Här följer material som k
Page 73 and 74: Galvanisk ström har sin relevans l
Page 75 and 76: Elektronerna Det ska också nämnas
Page 77 and 78:
Licenser Public Domain, PD Bilder s
Page 79 and 80:
Övriga skrifter Audio/Video (plane
Page 81:
Nu blir det inte mer 2008 © M. Wed
show all

Ellära för intresserade - SyntaxSociety

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?