Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
<strong>TS</strong>-tidningen<br />
Nr 3 2 SEPTEMBER 2002<br />
UTGIVEN AV TIDNINGSSTATISTIK AB<br />
<strong>Per</strong> <strong>Svensson</strong> tycker det är en spännande tid att leva i Malmö. ”Det är en stad vars puls och karaktär mer och mer<br />
påminner om den amerikanska västkustens. En stimulerande miljö att utveckla Kvällsposten i.”<br />
<strong>Per</strong> <strong>Svensson</strong><br />
om sitt Malmö och<br />
Kvällspostens framtid Sidan 4<br />
<strong>Thomas</strong> <strong>Axén</strong><br />
om Dagens Nyheters kris:<br />
”Vi är beredda att spara ännu mer”.<br />
Sidan 16<br />
Foto: Pierre Mens<br />
Stora upplageplus för<br />
Allers veckotidningar<br />
– ”nu slår moms-<br />
sänkningen igenom”<br />
Svenskan vinnare<br />
Sidan 7<br />
i Stockholm Sidan 7<br />
De amerikanska tidningarna har återupptäckt varumärket, sid 12
<strong>TS</strong>-tidningen<br />
Nyheter<br />
Nr 2, 31 maj 2002<br />
Allers förlag – vårens stora vinnare.............. 7<br />
Svenskan ökade dubbelt mot DN.................. 7<br />
Uppsving för Nya Dagen................................ 8<br />
Sämsta resultatet – DI ändå bäst................... 8<br />
65.000 i upplaga – mål för Finans Vision....... 8<br />
Intervjuer<br />
Vi förtjänar en högre upplaga<br />
Intervju med <strong>Per</strong> <strong>Svensson</strong>,<br />
chefredaktör på Kvällsposten ....................... 4<br />
Om framtiden för DN<br />
Intervju med <strong>Thomas</strong> <strong>Axén</strong>,<br />
VD Bonnier Newspapers................................ 16<br />
Analy<strong>se</strong>r<br />
Varumärket – en värdefull tillgång<br />
Torsten Söderström, USA, rapporterar.......... 12<br />
Lite av varje<br />
Här kommer USA ........................................... 10<br />
<strong>TS</strong>-krys<strong>se</strong>t....................................................... 14<br />
Feltryck eller tryckfel?<br />
Ett kå<strong>se</strong>ri av Anders Rudin............................ 24<br />
PS i <strong>TS</strong>-tidningen........................................... 27<br />
Tabeller<br />
<strong>TS</strong> totalupplaga ............................................. 19<br />
Dagspress....................................................... 20<br />
Tidskrifter........................................................ 21<br />
RS-kontrollerade medier ................................ 22<br />
NetCheck mailrevision ................................... 27<br />
<strong>TS</strong>-tidningen<br />
Utges av Tidningsstatistik AB<br />
Redaktion: Yvonne <strong>Per</strong>nodd (ansvarig utgivare),<br />
Inga Cedronius<br />
Medarbetare i detta nummer: Ken Olofsson,<br />
P-O Sundqvist och Torsten Söderström<br />
Revisioner: Jens Borgström, Ulrika Edlund,<br />
Peter Hedén, Conny Igelmo, <strong>Per</strong> Nilsson, Magnus<br />
Paulsson, Yvonne <strong>Per</strong>nodd, Jan Westerlund<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
International Federation<br />
of Audit Bureaux of Circulations<br />
3<br />
Det behövs mer passion i arbetslivet! Fler människor som<br />
gör saker för att det är roligt och för att de har lust. Jan<br />
Stenbeck gav en bild av att vara en sådan person. Det är<br />
svårt att inte tycka att medievärlden blir lite tommare och lite tristare<br />
utan honom. Det har känts bra att vara från Sverige i lägen då<br />
t ex Metro diskuterats och det är inte utan att i alla fall jag känt en<br />
viss stolthet över att konceptet startade här.<br />
Vidare till halvårsredovisningen: Dagens Nyheter och Svenska<br />
Dagbladet ökar sina upplagor under första halvåret. En rad damtidningar<br />
som t ex Svensk Damtidning, Damernas värld, Cosmo<br />
och Tara visar positiva siffror. Kanske har det varma vädret hjälpt<br />
till med detta – vad är bättre än en tidning i hängmattan? Vad det<br />
än är som gör att siffrorna är så bra, så är det roligt! Vidare redovisas<br />
de första siffrorna för den nya Helsingborgs Dagblad. Totalt<br />
<strong>se</strong>tt går det bra för kvällstidningarna. Den samlade upplagan har<br />
ökat under de <strong>se</strong>naste tre månadernas <strong>TS</strong>-redovisningar.<br />
På <strong>TS</strong> laddar vi för en hektisk och spännande höst. I oktober<br />
kommer vi att genomföra en temadag med inriktning på tidskrifter<br />
– vad händer med tidskrifterna i Sverige, hur <strong>se</strong>r det ut i andra<br />
länder, varför och vad innebär detta?<br />
E-mail används allt mer ofta som distributions- och<br />
marknadsföringskanal idag. Därför är vi på <strong>TS</strong> glada att kunna erbjuda<br />
marknaden möjligheten att få sina mailistor reviderade. På<br />
sidan 26 pre<strong>se</strong>ntera vi siffror från de mailrevisoner <strong>TS</strong> gör idag.<br />
I <strong>TS</strong>-tidningen den här gången är Tomas <strong>Axén</strong> intervjuad. Han<br />
tycker om barn men inte <strong>TS</strong>-regler… hmm. Titta på sidan 16.<br />
Om 14 dagar är det val. Varje valår följer jag med spänning såväl<br />
affischer, annon<strong>se</strong>r som opinionsmätningar från olika institut. Det<br />
är väl knappast någon som är okunnig om alla olika valdebatter<br />
som pågår i våra TV-kanaler. Med en nyinköpt video (till 5-åringens<br />
lycka) har jag lyckats följa ganska många av dessa. Majoriteten<br />
av de jag har <strong>se</strong>tt har foku<strong>se</strong>rat på partiledarna som privatpersoner;<br />
föredrar de katt eller hund, video eller teater etc. Det fascinerande<br />
är att diskussionerna efter programmen oftast inte heller handlar<br />
om de politiska sakfrågorna utan huruvida utfrågarna skött sig<br />
bra eller inte. Märkligt. Amelia, som också verkar drivas av en lust<br />
till det hon gör, är en av de få som klarat sin del av utfrågningen<br />
med gott betyg efter sin inledning, där hon påpekar att miljöpartister<br />
nog tycker man kan göra bättre saker av träd än tidningar. Fyndigt.<br />
Sommaren verkar inte vilja ta slut<br />
i första taget i år och skönt är väl det.<br />
Men hösten är trots detta fortsatt min<br />
favoritårstid. Njut av den när den<br />
kommer!<br />
Yvonne <strong>Per</strong>nodd<br />
Verkställande direktör<br />
Tidningsstatistik AB<br />
Postadress: 114 78 Stockholm<br />
Besöksadress: Linnégatan 87<br />
Telefon: vxl 08–5074 24 00, Fax: 08–5074 24 01<br />
E-mailadress: tidningsstatistik@ts.<strong>se</strong><br />
Hemsida: www.ts.<strong>se</strong><br />
Beställning av <strong>TS</strong>-tidningen: Helena <strong>Svensson</strong>,<br />
08–5074 24 27<br />
Bankgiro: 5420 – 1702, Postgiro: 88 67– 4
<strong>Per</strong> <strong>Svensson</strong> är född norr om Stockholm, i Täby.<br />
Han fick sin journalistutbildning i huvudstaden<br />
och gjorde sin första praktik på Sörmlands Nyheter.<br />
Han fångades upp av Expres<strong>se</strong>n och fick ett<br />
förlängt sommarvikariat, ”i Edgar Antonssons ambitiösa<br />
nattlag, det var en skola det.” Sedan första<br />
fasta anställningen på Kvällsposten i Malmö. Han<br />
blev förälskad både i staden och tidningen.<br />
– Det var fina och lärorika år. Jag fick göra allt; morgonreporter,<br />
sportreportage, redigering, nattjänst. Det var, dessutom,<br />
en socialt trivsam arbetsplats. Kvällsposten hade drygt<br />
100 000 i upplaga på den tiden, första halvan av åttiotalet.<br />
<strong>Per</strong> <strong>Svensson</strong> hade, förmodligen, stannat i Malmö om inte<br />
Expres<strong>se</strong>n på nytt kastat ut en krok. Denna gång blev han<br />
redaktions<strong>se</strong>kreterare på kulturen samtidigt som den stora<br />
kulturredaktionen utbröt på Kvällsposten. Lars Braw plockade<br />
bort kultursidorna men de återkom, så småningom, på Ulf<br />
Möhrlings initiativ. <strong>Per</strong> <strong>Svensson</strong> fick uppleva Bo Strömstedts<br />
sista chefsår på den stora tidningsdraken i Marieberg, upplagan<br />
låg precis under 600.000-strecket.<br />
– Jag kom till tidningen när den surfade på vågorna efter<br />
Ebbe Carlsson-affären. Det var drag, det var framtidstro, Expres<strong>se</strong>n<br />
bestämde agendan. Det var en sorts svindelkänsla.<br />
Och så kom den svåra, brutala, märkliga vändningen. En<br />
störtydkning neråt, först sakta och <strong>se</strong>n fritt fall. Det är egentligen<br />
ofattbart att fallet kunde bli så stort. Nu verkar det vända,<br />
den långa resan tillbaka har börjat. Den blir mödosam och<br />
kommer att kräva mycket möda och tålamod för att lyckas.<br />
Men det finns ett märkligt sug kring Expres<strong>se</strong>n, fortfarande.<br />
Politiskt har den en betydel<strong>se</strong> som inte står i proportion till<br />
storleken. Expres<strong>se</strong>n är som en spegel av det moderna Sverige,<br />
ett lackmuspapper som är jämnårigt med det moderna Sverige.<br />
Det är kanske därför som folk hatälskar tidningen, säger <strong>Per</strong>.<br />
Vansinnigt experiment<br />
<strong>Per</strong> <strong>Svensson</strong> var frilansare ett antal år – TV:s Reportrarna,<br />
Sydsvenskan, Månadsjournalen och Moderna Tider var hans<br />
viktigaste uppdragsgivare – innan han på nytt knöt banden<br />
med Expres<strong>se</strong>n, nu som korrespondent i Paris. När Kvällsposten<br />
behövde en ny chefredaktör vid ingången till 2001 gick<br />
budet till <strong>Per</strong>. Då hade Kvällsposten, liksom GT i Göteborg,<br />
köpts av Bonnierägda Expres<strong>se</strong>n.<br />
– Min gamla kärlek till Malmös kvällstidning fanns kvar.<br />
Men den var ju förpuppad, försänkt i koma, efter det vansin-<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
<strong>Per</strong> <strong>Svensson</strong> – chefredaktör för Sydsveriges kvällstidning:<br />
”Vi förtjänar en<br />
högre upplaga”<br />
4<br />
niga experimentet med att försöka sammanfoga den med GT.<br />
Det finns inget som förenar de två tidningskulturerna, inget<br />
som förenar städerna. Identitetskri<strong>se</strong>n uppstod omedelbart. Nu<br />
lever tidningarna sina egna liv igen. Men vi lever fortfarande<br />
i ett kärvt klimat. Upplagan borde vara högre, runt 75–80.000<br />
exemplar, men den är bara på drygt 50.000. Det är inte tillräckligt<br />
bra. Men Kvällsposten har en själ, det är ingen tvekan<br />
om att trovärdigheten som lokal tidning växer hela tiden.<br />
Omotiverad kritik<br />
– Men det finns ju en tydlig kritik mot att Kvällspostens lokala<br />
identitet är urholkad, att den är för mycket kopia av modertidningen<br />
Expres<strong>se</strong>n?<br />
– Ja, den förekommer, men jag tycker inte den är motiverad.<br />
Vi har en medarbetarstab som är väldigt starkt knuten<br />
till den ”gamla Kvällsposten.” När Arbetet försvann som lokal<br />
röst plockade vi över några av deras bästa skrivarprofiler<br />
– Tony Kaplan, Staffan Wictorin, Fredrik Gertten, Peter Larsson<br />
till exempel – just för att bättre fånga upp och förstärka<br />
den lokala profilen. Vi arbetar hårt med att i innehåll, tilltal<br />
och redigering ge Kvällsposten karaktären av en sydsvensk<br />
tidning. Vi täcker ju ett stort område, kan inte vara lika lokalpräglade<br />
som GT som kan inrikta kraftsamlingen till Göteborg<br />
och dess närområden. Vi är måna om att ha inslag i<br />
tidningen som läsarna känner igen. Spalten ”Doktor Besk”<br />
återinförde jag när jag kom. Edvard-pri<strong>se</strong>t, Sommarchan<strong>se</strong>n<br />
och Mister X är inslag som har ett viktigt symbolvärde. Vi<br />
har gjort en stark satsning i anslutning till Bo 01-mässan i<br />
Malmö. Vi har kritiskt granskat projektet men också givit<br />
generöst utrymme åt de positiva inslagen. En tidnings uppgift<br />
är inte bara att kriti<strong>se</strong>ra utan också tala om för människor<br />
som bor i området vad som är fördelarna med det. Att roa och<br />
underhålla måste komplettera allvaret.<br />
– Men i fortsättningen blir kulturavdelningarna inte lika<br />
självständiga som tidigare, de underställs Expres<strong>se</strong>ns kulturredaktion.<br />
Din reaktion på det beslutet?<br />
– Det är klart att man kunde önska sig att Kvällspostens<br />
och GT:s kulturredaktioner var fullt ut självständiga, som<br />
tidigare. Men å andra sidan: Aftonbladet är ca 100.000 exemplar<br />
större än vi tre tillsammans. Det är ingen som kräver<br />
att Aftonbladet därför ska hålla sig med <strong>se</strong>x fullständiga<br />
kultursidor. Det räcker för mig som ekonomisk argument.<br />
Vi har fortfarande en ekonomisk och upplagemässig kris att<br />
ta oss igenom.<br />
– Du har tvingats avskeda personal?<br />
– Expres<strong>se</strong>ns svåra ekonomiska förluster i fjol tynger ju även
oss. Vi är i dag en redaktion med 50 tjänster, ett 20-tal har<br />
försvunnit tidigare i år. Det var en jobbig process. Jag tvingades<br />
kalla in duktiga yrkesmän och kvinnor och säga upp dem.<br />
Men det var inte jobbigast för mig, trots allt. Det är det för<br />
dem som förlorar sitt jobb. Jag har tvingats ägna en stor del<br />
av min tid till frågor som rör ekonomi och personal. Det är<br />
mindre roligt. Det roliga med det här jobbet är att få göra<br />
tidning.<br />
Kvällsposten överlever<br />
– Hade Kvällsposten funnits utan Expres<strong>se</strong>n?<br />
– Inte som den <strong>se</strong>r ut i dag. Kanske i form av en liten slimmad<br />
metroliknande tidning, skriven av femton 30-åringar som<br />
jobbar dygnet runt. Med Expres<strong>se</strong>n i ryggen kommer KvP att<br />
överleva, det är jag övertygad om. Och överleva som en stark,<br />
levande och viktig regional tidning.<br />
– Gillar du att vara chefredaktör?<br />
– Det är kul att få vara med och bestämma vad som ska<br />
finnas i tidningen. Och jag försöker hinna med att skriva en<br />
del själv. Krönikor, kolumner och ibland någon enstaka ledare.<br />
Men reportage på fältet hinner jag inte med – tyvärr.<br />
För det bor en reporter i mig. Det är kanske det allra finaste i<br />
tidningsyrket – att vara reporter. Vi får väl <strong>se</strong> hur länge jag<br />
orkar eller vill vara chef…<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Det plågsammaste under min tid på Kvällsposten har varit att behöva avskeda personal. Den kärva ekonomin<br />
gör att vi ännu inte kan göra den tidning jag helst vill göra, säger <strong>Per</strong> <strong>Svensson</strong>.<br />
Foto: Pierre Mens<br />
5<br />
– Gör ni den tidning du vill i dag?<br />
– Jag vill förändra tidningen till att vara en mer urban tidning,<br />
en riktig boulevardtidning som speglar det liv som finns<br />
på gator och torg. Samtidigt gäller det att bevara och stärka<br />
den gamla sortens Kvällsposten. Den kombinationen är svår<br />
att genomföra med den slimmade besättning vi har och som<br />
den ekonomiska verkligheten <strong>se</strong>r ut för oss just nu. Vi lever<br />
under knapphetens stjärna. De stora visionerna får anstå. Men<br />
så mycket vi bara orkar och förmår måste vi förnya och förbättra<br />
tidningen.<br />
Malmö som amerikansk<br />
västkust...<br />
– Du älskar ditt Malmö…<br />
– Ja, det är härligt att leva och bo här. Malmö är i dag en<br />
oerhört dynamisk stad, den har tydliga drag av amerikansk<br />
västkust: stora, starka universitet och högskolor, livligt studentliv,<br />
högteknologisk industri, forskning, akademiker… allt<br />
detta blandat med stor invandrarbefolkning med delvis ghettokaraktär,<br />
det folkliga Ribban, det sköna Limhamnsfältet, det<br />
stimmiga Lilla Torg… det känns som Los Angeles eller San<br />
Fransisco ibland. I en sådan miljö är det kul att leva och att<br />
göra tidning. Fortsättning på nästa sida
Fortsättning från föregående sida<br />
– Vad har det betytt för mediaklimatet att Arbetet försvann?<br />
– Sydsvenskan förlorade en viktig konkurrent, läsarna en<br />
viktig röst. Jag tycker inte att Sydsvenskan, som många befarade,<br />
har blivit slöare eller sämre i sin lokalbevakning – deras<br />
malmömaterial har aldrig varit bättre än nu. Men risken finns<br />
att fler än tidigare inte lä<strong>se</strong>r någon tidning alls, att det uppstår<br />
tidningstomma öar. Arbetetläsarna var stenhårt trogna<br />
sin tidning. Kvällsposten är opinionsmässigt bara en mygga,<br />
vi kan åstadkomma nålstick med enstaka insat<strong>se</strong>r men kan i<br />
det av<strong>se</strong>endet inte fylla Arbetets roll. Vi har efter Arbetets<br />
död kanske tvingats bli mindre borgerliga än vad vi annars<br />
skulle ha varit.<br />
Två nya böcker i höst<br />
– Dina höstplaner?<br />
– Att hinna med ännu mer med Kvällsposten. Sedan har<br />
jag slitit med två böcker som kommer ut i höst. Fotografen<br />
Torbjörn Andersson, som jag arbetat en del tillsammans med,<br />
ger ut sina bästa bilder under fem decennier som pressfotograf.<br />
Jag har skrivit texterna. Jag lovade Bonnier Fakta tidigt<br />
i år att gå i mål med en gammal idé jag haft, att skriva berättel<strong>se</strong>r,<br />
essäer om fenomen knutna till det svenska hemmet.<br />
Varför tycker vi om maxtegel? Varför är alla badrum plötsligt<br />
Hallå där,<br />
Stig Hadenius, 70, professor i journalistik som ger<br />
ut en bok om Dagens Nyheter i höst…<br />
– Varför?<br />
– Jag blev tillfrågad av Albert Bonnier när jag just skrivit<br />
färdigt boken ”Kampen om monopolet.” Han tyckte att det<br />
skulle vara värdefullt om jag kunde göra ett försök att skildra<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
6<br />
20 kvadratmeter<br />
stora? Varför saknar<br />
alla nymoderna lägenheter<br />
dörrar?<br />
Julfirandet, städningen…<br />
ja, sådana<br />
fenomen skriver jag<br />
om. Boken heter<br />
”Svenska hem” och<br />
det blir min sjunde<br />
jag ger ut. Frågan är<br />
när jag får tid att<br />
skriva en ny.<br />
Ken Olofsson<br />
En lättklädd <strong>Per</strong><br />
<strong>Svensson</strong> i sommarhettan<br />
på ett<br />
av sina favoritställen<br />
i Malmö:<br />
klassiska Ribbersborg.<br />
Foto: Pierre Mens<br />
DN:s historia, en överblick av tidningen som helhet. Nu är<br />
det färdigt, jag lä<strong>se</strong>r korrekturet just nu, femhundra sidor.<br />
Boken heter ”DN OCH MAKTEN, Dagens Nyheters historia<br />
1864–2000.” Det har funnits gott om källor. Jag har plöjt<br />
igenom mänger av bra litteratur som skrivits i detta ämne<br />
tidigare. Men <strong>se</strong>dan har jag lagt ner mycket tid och möda på<br />
att läsa igenom tidningen under olika epoker, viktigt för att<br />
kunna tränga in i sammanhang och detaljer och för att få den<br />
rätta känslan. Det har blivit många timmar i DN:s arkiv och,<br />
framförallt, på Kungliga Biblioteket.<br />
– Bygger materialet på intervjuer?<br />
– Nej, jag har avstått från intervjuer. Många nyckelpersoner<br />
är ju borta, om jag skulle använt den metoden skulle det blivit<br />
en helt annan bok på slutet. Nu har jag kunnat vara kon<strong>se</strong>kvent<br />
rakt igenom. Däremot har jag låtit ett antal personer<br />
som på olika sätt haft anknytning till DN att läsa igenom<br />
materialet. Etermediaboken var lättare att skriva, då var vi en<br />
grupp. Nu har jag varit helt ensam. Och det allra svåraste har<br />
varit att skriva om de <strong>se</strong>naste decennierna; ju närmare i tiden<br />
desto svårare med perspektiven.<br />
– Är det mycket som har överraskat dig?<br />
– En del. När det t ex gäller några enskilda människors<br />
betydel<strong>se</strong> har jag fått ändra uppfattning. Herbert Tingsten har<br />
beskrivits som någon som befriade DN men enligt mitt sätt<br />
att <strong>se</strong> det var det i och med Tingsten som ägarna tog makten.<br />
Att han fick jobbet som chefredaktör berodde främst på att<br />
ägarna ville ha en skarp skribent som inte, som nästan alla<br />
andra företrädare, kom inifrån och var fostrad i DN-andan.<br />
…och <strong>se</strong>n kom Olof Lagercrantz…<br />
...Ja, Lagercrantz stötte bort en kon<strong>se</strong>rvativ publik men DN<br />
fick en stor grupp yngre läsare som delade hans värderingar<br />
och som läste honom med stort intres<strong>se</strong>. Det var med Lagercrantz<br />
i spet<strong>se</strong>n som DN, 1965, inledde opinionen mot USA:s<br />
krig i Vietnam. Det började förresten med en artikel av Lars<br />
Fors<strong>se</strong>ll. Många i ägarkret<strong>se</strong>n var starkt missnöjda, DN skulle
ha en proamerikansk hållning. Men så<br />
blev det ju inte förrän Sven-Erik Larsson<br />
avlöste Lagercrantz. Larsson var<br />
betydligt försiktigare och f ö mest intres<strong>se</strong>rad<br />
av inrikespolitik. Om detta<br />
skriver jag en del liksom om den vänstervridning<br />
som tidningen anklagades<br />
för under hela 70-talet och som kritikerna<br />
menade var en bidragande orsak<br />
till tillbakagången. Två händel<strong>se</strong>r som<br />
spelade stor roll för DN var Lagercrantz<br />
resa till Kina och gruvstrejken i Norrbotten,<br />
de fick stort genomslag. Spänningarna<br />
och splittringen på DN varade<br />
till en bit in på 80-talet. Till det bidrog<br />
ju också den nya tekniken och<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Allers förlag –<br />
vårens stora vinnare<br />
”Fantastisk respons på momssänkningen”<br />
Bland veckotidningar och tidskrifter redovisar<br />
VeckoRevyn en ökning för första<br />
gången <strong>se</strong>dan 1995. Första halvårssiffran<br />
är 54.700, ett plus med 6.800<br />
exmeplar. Även damtidningarna Tara<br />
och Damernas Värld ökar, med 12.200<br />
till 90.200exemplar respektive 10.300<br />
exemplar till 91.200. I Allers-hu<strong>se</strong>t i Helsingborg<br />
är sommarglädjen stor. Sveriges<br />
största veckotidningsförlag har gjort<br />
en Grand Slam under vårsäsongen och<br />
redovisar ökningar för 12 av sina<br />
tidningstitlar.<br />
– Det har inte hänt under min tid i förlaget,<br />
en enastående framgång. Det beror<br />
på att vi har duktiga redaktioner som<br />
gör de professionella produkter som våra<br />
läsare vill ha men den här gången har vi<br />
också haft god draghjälp av den momssänkning<br />
som genomfördes vid årsskif-<br />
tet. Då sänktes mom<strong>se</strong>n från 25 till 6<br />
procent. Vi kunde genomföra en rejäl<br />
prissänkning som vi glädjande nog fått<br />
en fantastisk respons på, säger VD Martin<br />
Hansson.<br />
– Nu har vi fått ett tydligt belägg för<br />
hur känslig prisfaktorn faktiskt är. När<br />
vi kämpade för en momssänkning tvivlade<br />
många på att det skulle komma läsarna<br />
till del. Vi höll vårt löfte, vi sänkte<br />
pri<strong>se</strong>t med i genomsnitt tre kronor. Och<br />
vi har fått en tydlig, positiv reaktion från<br />
marknaden. Vi är enormt glada.<br />
Halvårets stora vinnare är kändis- och<br />
skvallertidningarna HäntExtra och Se &<br />
Hör som ökar med 17.300 respektive<br />
16.300 exemplar. Allers, som minskade<br />
i fjol med 5.700 exemplar, har tagit tillbaka<br />
förlorad mark. Ökade första halvåret<br />
med 7.600 exemplar.<br />
typografernas hårda motstånd.<br />
– Vilka personer skriver du om?<br />
– Ett antal porträtt finns med. Ägarna,<br />
chefredaktörer, korrespondenter, kåsörer<br />
och förstås om stjärnreportrar som Jolo<br />
och Bang. Sporten ägnas också utrymme.<br />
DN var ju den första tidning som<br />
införde en egen sportsida. DN hade under<br />
20- och 30-talen en oerhörd betydel<strong>se</strong><br />
för den svenska idrottens utveckling.<br />
Utan DN är det frågan om Vasaloppet,<br />
<strong>se</strong>xdagars och andra liknande arrangemang<br />
hade funnits. DN var också<br />
först med att utveckla kå<strong>se</strong>riet, det var<br />
Oscar Rydqvist som på 20-talet blev chef<br />
för Namn & Nytt och utvecklade spal-<br />
7<br />
Svenskan<br />
ökade dubbelt<br />
mot DN<br />
Upplageframgången fortsätter för<br />
Svenska Dagbladet. Första halvåret i år<br />
innebar ett plus med 9.400 exemplar per<br />
utgivningsdag. Även Dagens Nyheter<br />
redovisar ett plus, men hälften så stort:<br />
4.500 per utgivningsdag.<br />
Andra dagstidningar som redovisar<br />
ökning är Sala Allehanda, plus 100 exemplar<br />
(<strong>TS</strong>-upplaga 9.600), Östra Småland,<br />
plus 900 exemplar (<strong>TS</strong>-upplaga<br />
12.000), Nyheterna, plus 300 (<strong>TS</strong>-upplaga<br />
6.100), Västerviks-Tidningen, plus<br />
100 (<strong>TS</strong>-upplaga 13.200), Ljusnan, plus<br />
600 (<strong>TS</strong>-upplaga 15.500), Östersunds-<br />
Posten, plus 100 (<strong>TS</strong>-upplaga 29.500).<br />
”Vi tappade mindre<br />
än vi väntat oss”<br />
Kring årsskiftet fusionerade de två stora<br />
skånetidningarna Helsingborgs Dagblad<br />
och Nordvästra Skånes Tidningar (i dag<br />
tre editioner). Den sammanlagda upplagan<br />
var då runt 90.900 exemplar. Upplagan<br />
har under första halvåret minskat<br />
med cirka 2.600 exemplar. <strong>TS</strong>-upplagan<br />
per utgivningsdag är 88.300 exemplar.<br />
– Det var väntat att vi skulle minska.<br />
Dubbelköpandet försvann och många<br />
företag prenumererade på båda tidningarna.<br />
Men tappet är mindre än vad vi<br />
räknat och budgeterat med. Och nu är<br />
ambitionen att nå tillbaka till 90.000strecket,<br />
det bör vara möjligt inom något<br />
år, säger administrative redaktionschefen<br />
Eje Sjölander till <strong>TS</strong>-tidningen.<br />
ten till en hel sida. En av de bäst skrivna<br />
i svensk press så länge det varade. I dag<br />
är ju de välskrivna kå<strong>se</strong>rierna på utdöende.<br />
– Är du nöjd med resultatet?<br />
– Nu när jag lä<strong>se</strong>r korrekturet känns<br />
det som om jag ena timman är nöjd och<br />
i nästa missnöjd. Ambitionen har varit<br />
att göra en populärvetenskaplig bok som<br />
är intressant att läsa för den som vill lära<br />
känna DN:s historia. Och en sak kan jag<br />
garantera: det är ingen panegyrik. En<br />
sådan ville inte uppdragsgivarna ha. Jag<br />
har arbetat med total frihet och utan<br />
påtryckningar från något håll.<br />
Ken Olofsson
MånadsJournalen<br />
fick leva i 22 år<br />
MånadsJournalen – tidningen som en<br />
gång kallades för Bonniers flaggskepp<br />
och Sveriges bästa kulturtidskrift – läggs<br />
ner efter 22 års utgivning. Beslutet togs<br />
av ägarna i somras. Den ekonomiska<br />
förlusten var, sa Bonniers tidskrifters<br />
VD Jonas Bonnier, ”för stor och vi tror<br />
inte på någon förändring framöver.”<br />
Under 2001 förlorade tidningen nära en<br />
fjärdedel av köparna.<br />
MånadsJournalens kulturredaktör Ulrika<br />
Knutson skrev så här i sin nekrolog:<br />
”- - - När vi diskuterar pres<strong>se</strong>ns strukturproblem,<br />
maktkoncentrationen och<br />
yttrandefriheten talar vi alltid i ekonomiska<br />
och juridiska termer, och i kvantitativa<br />
termer. Få talar om journalistikens<br />
mjukdelar – om stilen, tilltalet, redigeringen.<br />
MånadsJournalens död är<br />
faktiskt ett hårt slag mot journalistikens<br />
mjukdelar. Hårdare än vad ägarna anar.<br />
Tack till MånadsJournalens läsare, den<br />
underbara kamelen. Sträck på er, ni var<br />
unika, ni passade inte i direktörernas<br />
mall. Men det är inte ni som är nerlagda!”<br />
Nytt uppsving<br />
för Nya Dagen<br />
Den kristna tidningen Nya Dagen fortsätter<br />
att skörda framgångar. Första halvåret<br />
i år redovisar tidningen en ökning med<br />
hela 2.000 exemplar (<strong>TS</strong>-upplagan nu<br />
19.400). Fredagsupplagan (med tillhörande<br />
helgmagasinet Petrus) ökade med<br />
1.000 exemplar till 24.200 exemplar.<br />
– Otroligt glädjande. Vårt hårda arbete<br />
för att göra tidningen angelägen och till<br />
en viktig röst i samhällsdebatten betalar<br />
sig nu. En stor del av den <strong>se</strong>naste ökningen<br />
tror vi ligger utanför den kyrkligt engagerade<br />
lä<strong>se</strong>kret<strong>se</strong>n, opinionsbildare, företagsledare<br />
och andra grupper har upptäckt<br />
oss, säger Daniel Grahn, chefredaktör och<br />
ansvarig utgivare.<br />
– Jag tror också vi haft viss draghjälp<br />
av händel<strong>se</strong>rna 11 <strong>se</strong>ptember i fjol. När<br />
människor lever i en oroligare tid kan en<br />
tidning som vår kännas mer angelägen,<br />
säger Grahn som också avslöjar att Nya<br />
Dagen <strong>se</strong>nare i år ska lan<strong>se</strong>ra ett ungdomsmagasin<br />
och öka sitt samarbete med<br />
Svenska Journalen.<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Sämsta resultatet<br />
– DI ändå bäst!<br />
Trots att Dagens Industri 2001 gjorde<br />
sitt sämsta resultat på flera år var affärstidningen<br />
ändå den mest lönsamma tidningen<br />
i Sverige. Den dåliga konjunkturen<br />
– storstadspres<strong>se</strong>n tappade nästan<br />
15 procent av annonsintäkterna – halverade<br />
dagspres<strong>se</strong>ns lönsamhet under<br />
fjolåret jämfört med 2000, visar en rapport<br />
från Presstödsnämnden. Den totala<br />
upplagan för dagspres<strong>se</strong>n minskade<br />
med knappt en procent men detta kompen<strong>se</strong>rade<br />
tidningar med prishöjningar.<br />
För Svenska Dagbladet och Expres<strong>se</strong>n<br />
fortsätter de ilsket röda siffrorna: 256<br />
respektive 203 miljoner blev de redovisade<br />
förlusterna.<br />
De fem mest lönsamma tidningsföretagen<br />
2001 (nettoresultat i tkr):<br />
1/ Dagens Industri: 166 941<br />
2/ Aftonbladet: 149 259<br />
3/ Sydsvenska Dagbladet: 83 772<br />
4/ Dagens Nyheter: 56 757<br />
5/ Nya Wermlands-Tidningen: 41 698<br />
De fem minst lönsamma tidningsföretagen<br />
2001:<br />
1/ Svenska Dagbladet: -256 154<br />
2/ Expres<strong>se</strong>n: - 203 902<br />
3/ Helsingborgs Dagblad: -33 204<br />
4/ Göteborgs-Posten: -18 601<br />
5/ Skånska Dagbladet: -14 951<br />
65.000 i upplaga –<br />
mål för<br />
Finans Vision<br />
Finans Vision satsar på att höja upplagan<br />
rejält i höst. Sedan i våras delar tidningen<br />
ut gratis i tunnelbanan och på<br />
företag i Stockholm, cirka 25.000 exemplar.<br />
Den prenumererade upplagan är,<br />
enligt uppgift, cirka 20.000 exemplar.<br />
– Det nöjer vi oss inte med. Vi ska<br />
upp till 65.000 exemplar under hösten.<br />
Målet är att nå 300.000 läsare, säger<br />
Peppe Engberg till Pres<strong>se</strong>ns Tidning.<br />
Engberg är publisher på MTG och en<br />
av grundarna av Finans Vision.<br />
8<br />
Nytt jobb för Berner<br />
Joachim Berner, som lämnade<br />
chefredaktörsskapet för Expres<strong>se</strong>n tidigare<br />
i år, har fått nytt jobb. Han blir VD<br />
för Sveriges största reklambyrå – Lowe<br />
Brindfors med 90-talet anställda. Efter<br />
många år i tidningsvärldens hetluft – redaktionschef<br />
på Göteborgs-Posten, chefredaktör<br />
på Dagens Nyheter och Expres<strong>se</strong>n<br />
– lämnar han nu mediabranschen.<br />
– Byrån känns spänstig Det ska bli kul<br />
att jobba strikt kommersiellt. Jag ville<br />
att det skulle vara ett kunskapsföretag<br />
och att det skulle vara ett tydligt vd-jobb.<br />
Jag är inte nummer två. Jag är ju ingen<br />
nybörjare i reklambranschen, säger Berner<br />
i en intervju i tidningen Resumé. På<br />
frågan om han kan tänka sig återvända<br />
till medievärlden säger han:<br />
– Just nu är det reklambranschen som<br />
jag vill ägna all min tid och kraft år. Men<br />
<strong>se</strong>dan vet man aldrig vad morgondagen<br />
för med sig.<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
5.<br />
6.<br />
7.<br />
8.<br />
9.<br />
10.<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
5.<br />
6.<br />
7.<br />
8.<br />
9.<br />
10.<br />
Tidningsföretag<br />
med största<br />
nettomarginal 2001<br />
Företag<br />
Dagens Industri<br />
Jönköpings-Posten<br />
Örnsköldsviks Allehanda<br />
Nya Lidköpings-Tidningen<br />
Södermanlands Nyheter<br />
Nynäshamns-Posten<br />
Värnamo Nyheter<br />
Vestmanlands Läns Tidning<br />
Nya Wermlands-Tidningen<br />
Bohusläningen<br />
Källa: Dagspres<strong>se</strong>ns ekonomi 2001,<br />
Presstödsnämnden<br />
Tidningsföretag<br />
med största<br />
bruttomarginal 2001<br />
Företag<br />
Dagens Industri<br />
Jönköpings-Posten<br />
Nya Lidköpings-Tidningen<br />
Värnamo Nyheter<br />
Vestmanlands Läns Tidning<br />
Södermanlands Nyheter<br />
Nya Wermlands-Tidningen<br />
Lokaltidningar i Västergötland<br />
Nynäshamns-Posten<br />
Bohusläningen<br />
%<br />
25<br />
23<br />
18<br />
17<br />
16<br />
15<br />
15<br />
14<br />
12<br />
12<br />
Källa: Dagspres<strong>se</strong>ns ekonomi 2001,<br />
Presstödsnämnden<br />
%<br />
24<br />
22<br />
16<br />
13<br />
13<br />
12<br />
12<br />
11<br />
11<br />
10
Förutsättningarna för att man ska redovisa<br />
”rullande 12-månaders” är att<br />
tidningarna då även skall redovisa per<br />
månad. Vid jämförel<strong>se</strong>r skall detta ske<br />
med motsvarande period ett år tillbaka.<br />
Mediekommitténs ledamöter var<br />
överens om att vid redovisning per<br />
månad skall jämförel<strong>se</strong> med föregående<br />
månad tillåtas. Ett krav är att man samtidigt<br />
redovisar samma månad föregående<br />
år, vilket innebär att man kan använda<br />
diagram. Detta kräver dock en<br />
regeländring.<br />
Förslag på ny regelutformning<br />
(§ 17.2.1):<br />
”Om <strong>TS</strong> upplaga för <strong>se</strong>naste redovisningsperiod<br />
används i jämförel<strong>se</strong> med<br />
<strong>TS</strong> upplaga för tidigare redovisningperiod<br />
eller med annan tidning, skall<br />
aktuell period alltid jämföras med motsvarande<br />
period föregående år respektive<br />
med aktuell period för den jämförda<br />
tidningen. Tidning kan dessutom även<br />
jämföra sin upplaga med föregående<br />
period. Om redovisningsperioden är<br />
månad, kvartal, tertial eller halvår, skall<br />
<strong>TS</strong> upplaga för <strong>se</strong>nast redovisade helår<br />
anges.”<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Beslut i <strong>TS</strong> Mediakommitté<br />
Dagspress<br />
Tidningsutgivarna<br />
Björn Jacobsson<br />
Norrköpings Tidningars AB<br />
Kenny Hallberg<br />
Svenska Dagbladet<br />
Karin Hallberg<br />
Tidningsutgivarna<br />
Bengt Ottosson<br />
Expres<strong>se</strong>n<br />
Roger Boström<br />
Mölndalsposten<br />
Rolv Erik Ryssdal<br />
Aftonbladet<br />
Maria Ro<strong>se</strong>ngren<br />
Dagens Nyheter<br />
Sveriges Tidskrifter<br />
Mats Lodin<br />
Bonniers Specialtidningsförlag AB<br />
Karin Hedberg<br />
ICA-Kuriren<br />
Lena Sjödell<br />
Ny Teknik<br />
Tidskrifter<br />
<strong>TS</strong> praxis att godkänna lösnummerförsäljning<br />
i klump till företag, som i sin<br />
tur delat ut dessa till sina kunder, har<br />
inte helt stämt överens med <strong>TS</strong> regler.<br />
Mediekommitténs ledamöter ansåg<br />
att den praxis som hittills utövats var<br />
bra, varför en modifiering av reglerna<br />
kommer att ske.<br />
Förslag på ny regelutformning<br />
(§ 14.13.1):<br />
Sålda lösnummer<br />
”Med sålda lösnummer som medräknas<br />
i <strong>TS</strong> upplaga förstås<br />
exemplar sålda till allmänheten direkt<br />
eller genom återförsäljare till minst<br />
50 procent av det på tidskriften angivna<br />
lösnummerpri<strong>se</strong>t och för vilka exemplar<br />
tidskriften erhållit verklig försäljningsinkomst<br />
eller verkligt tillgodohavande;<br />
exemplar sålda till företag, till minst<br />
50 procent av det på tidskriften angivna<br />
lösnummerpri<strong>se</strong>t, för utdelning bland<br />
kunder.<br />
abonnerade exemplar med för kort<br />
abonnemangstid enligt 11.”<br />
<strong>TS</strong> mediakommitté<br />
Annonsörföreningen<br />
Henrik Lundström<br />
Nikon Svenska AB<br />
Vakant<br />
Mediebyråerna i Sveriges<br />
Reklamförbund<br />
Annelie Holm<br />
Media Broker<br />
Johan Emtefall<br />
Initiative Universal<br />
Eva-Marie Nilsson<br />
Mediekompetens AB<br />
Tidningsstatistik AB<br />
Yvonne <strong>Per</strong>nodd<br />
Magnus Paulsson<br />
Inga Cedronius<br />
9<br />
Nya webbverktyg<br />
Re<strong>se</strong>arch International/Sifo Media<br />
köpte i våras NETchecktjänsten.<br />
NETcheck kommer att drivas vidare<br />
som idag, men för att utöka <strong>se</strong>rvicen<br />
till marknaden lan<strong>se</strong>ras dessutom<br />
ytterligare ett trafikmätningssystem,<br />
Sitestat.<br />
Styrkan med att ha två system är<br />
flexibiliteten med att behärska de båda<br />
tekniska insamlingsmetoderna, <strong>se</strong>rverrespektive<br />
brow<strong>se</strong>rba<strong>se</strong>rade mätningar<br />
(logfil och taggning).<br />
Sitestat utvecklas av ett holländskt företag<br />
som heter Nedstat. Det är ett komplett<br />
system som mäter allt från unika<br />
besökare, besök och sidförfrågningar till<br />
WAP och Flash, banner, e-mail, kampanjer<br />
och webbfrågeformulär. Redovisning<br />
sker i realtid.<br />
ORVESTO® Konsument är Re<strong>se</strong>arch<br />
Internationals stora kontinuerliga<br />
medie- och målgruppsundersökning, där<br />
räckvidderna mäts för tidningar, etermedier,<br />
bio och Internet.<br />
Utöver medieinformationen ingår det<br />
tu<strong>se</strong>ntals målgruppsvariabler i databa<strong>se</strong>rna.<br />
Det rör generell information om<br />
individer, till exempel demografi,<br />
boendeform, intres<strong>se</strong>n och vanor<br />
men också kommersiellt intressanta<br />
frågor om penningutlägg,<br />
bank- och försäkring, Internet,<br />
butiksbesök etc. Undersökningen<br />
görs tre gånger per år.<br />
Tillsammans med Orvestomätningarna<br />
kan marknaden nu<br />
erbjudas information som innehåller<br />
både olika webbplat<strong>se</strong>rs<br />
trafikmönster/räckvidder och<br />
uppgifter om hur de olika<br />
webbplat<strong>se</strong>rnas publik är sammansatt<br />
i termer av demografi, intres<strong>se</strong>n,<br />
konsumtion, medievanor,<br />
livsstil etcetera. Via <strong>TS</strong> kan marknadens<br />
aktörer nu få en objektivt<br />
reviderad trafikinformation.
Annon<strong>se</strong>ringen<br />
på väg uppåt<br />
Annon<strong>se</strong>ringen i USA ökade under<br />
första halvåret med 2,3 procent jämfört<br />
med motsvarande period föregående<br />
år. Onlinedelen däremot sjönk<br />
med 8 procent, enligt en färsk rapport<br />
från Niel<strong>se</strong>n Monitor-Plus.<br />
I stort <strong>se</strong>tt samtidigt pre<strong>se</strong>nterade<br />
Online Advertising Bureau (OPA) resultatet<br />
från en medlem<strong>se</strong>nkät som<br />
pekar på en 34-procentig ökning.<br />
Detta indikerar att annonsörerna söker<br />
sig till starka sajter för sin internetannon<strong>se</strong>ring.<br />
OPAs medlemmar är<br />
nämligen varumärkesstarka sajter<br />
med hög kvalitet i innehållet och lojala<br />
besökare som NYTimes.com,<br />
Wall Street Jurnal Online och<br />
USAToday.com. Portaler som Yahoo!<br />
och MSN är inte medlemmar i OPA.<br />
Taylor Nelson Sofres’ CRM bedömer<br />
att annonsutläggen under andra<br />
halvåret ökar med 6,2 procent med 5,1<br />
procent ökning under tredje kvartalet<br />
och 7,1 procent under fjärde kvaralet,<br />
allt jämfört med motsvarande perioder<br />
2001.<br />
Presidentval och kraftiga ökningar av<br />
annon<strong>se</strong>ringen i Spanskba<strong>se</strong>rade media<br />
är de främsta drivkrafterna bakom tillväxten.<br />
Svaga varumärkesinvesteringar<br />
Aktiviteten på varumärkessidan – en<br />
drivande kraft bakom annonstillväxt –<br />
avtog under första kvartalet. Introduktionen<br />
av nya varumärken sjönk under<br />
perioden från 89 för motsvarande tid<br />
förra året till 72 och utläggen från 847<br />
till 644 miljoner dollar. (Taylor Nelson<br />
Sofres’ CRM). Med den debatt om varumärken<br />
som förekommit under sommaren<br />
kan dessa siffror tänkas vända uppåt.<br />
Integrerade<br />
kampanjer<br />
Annonsbyråerna verkar att vara mer foku<strong>se</strong>rade<br />
på att producera goda, kreativa<br />
annonslösningar än att planera<br />
mediaanvändning och komma upp med<br />
strategier för att leverera integrerade<br />
kampanjer, enligt Steven J. Heyer, Coka-<br />
Cola Ventures.<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Här kommer<br />
USA<br />
Rapportör:<br />
Torsten Söderström,<br />
Atlanta, USA<br />
Genom att konsumenterna erbjuds så<br />
många alternativ blir annon<strong>se</strong>ring och<br />
marknadsföring viktigare än någonsin.<br />
Heyer förut<strong>se</strong>r en massiv överflyttning<br />
av annon<strong>se</strong>ring från TV till andra områden.<br />
Webben är speciellt bra för datainsamling,<br />
direkt marketing och kommunikationer<br />
med konsumenter.<br />
Onlineanvändare<br />
registreras<br />
Från mitten av augusti begär<br />
washingtonpost.com att användare fyller<br />
i ett kort frågeformulär där han/hon<br />
uppger födel<strong>se</strong>dag, kön och postnummer<br />
innan man ges tillgång till viss information<br />
som viktigare reportage etcetera.<br />
I december förra året började<br />
NYTimes.com att förutom e-postadress,<br />
kön, postnummer och land begära in<br />
användares födel<strong>se</strong>dag, yrke, titel och<br />
industritillhörighet, huruvida de lä<strong>se</strong>r<br />
eller prenumerar på dagstidningen samt<br />
inkomstnivå.<br />
Sajter med<br />
kvalitetsinnehåll<br />
Websajtkunder betalade under 2001 totalt<br />
cirka 675 miljoner dollar för att få<br />
tillgång till innehållet på webbsajter, en<br />
ökning på 92 procent från 2000. Under<br />
10<br />
första kvartalet i år gav betalt innehåll<br />
$ 300 miljoner, en ökning från<br />
motsvarande period 2001 på hela 155<br />
procent.<br />
Cirka 85 procent av beloppen kommer<br />
in via prenumertioner på viss <strong>se</strong>rvice.<br />
Av de cirka 1700 sajter som tar<br />
betalt för innehåll svarade 50 sajter<br />
för 85 procent av inkomsterna. (Online<br />
Publishers Association).<br />
Innehållet avgör<br />
besöksfrekven<strong>se</strong>n<br />
Dagstidningssajter attraherade flest<br />
besökare inom 78 av 85 de lokala<br />
marknader som följs av Media Audit,<br />
en produkt från International<br />
Demographics i Houston. Undersökningen<br />
inkluderar TV och radiosajter<br />
men man har uteslutet så kallade<br />
cityguider från AOL Time Warner,<br />
City<strong>se</strong>arch och Cox.<br />
Dominan<strong>se</strong>n på 92 procent av marknaderna<br />
kan direkt relateras till storleken<br />
på en tidnings reporter- och<br />
redaktörsstab, som ju kan leverera ett<br />
bättre innehåll än radio och TV-konkurrenterna.<br />
Erfarenheten hos sajtpersonalen har<br />
också betydel<strong>se</strong>. Under juni besöktes 28<br />
dagstidningssajter av mer än 20 procent<br />
av den vuxna befolkningen inom området,<br />
upp från 7 sajter under juni 2001.<br />
washingtonpost.com når hela 40 procent<br />
av den vuxna befolkningen i Washington<br />
med omgivningar, det högsta talet<br />
uppmätt av Media Audit.<br />
Annonskampanj<br />
i New York<br />
I januari i år samlade New York Times<br />
sina tryckta och webbpublicerade jobbannon<strong>se</strong>r<br />
under ett paraply och lan<strong>se</strong>rade<br />
en kampanj riktad mot arbetssökande<br />
med löftet: ”Med Times kan du<br />
placera dig själv i en bättre position”.<br />
Man använde TV, tryck och radio och<br />
online-annon<strong>se</strong>r placerade hos större<br />
portaler och sökmotorer. Annon<strong>se</strong>r placerades<br />
på stora annonstavlor och bussar<br />
samt på viktigare pendel- och tunnelbaner.<br />
Med trycksaker och brev gick man<br />
med slogan ”Placera ditt företag i en<br />
bättre position” efter personalchefer.
Varje vecka intervjuar man folk som<br />
anställer och anställningssökande. Trafik<br />
och antalet arbetssökande dubblade<br />
på NYTimes.com under första kvartalet<br />
jämfört med motsvarande period 2001.<br />
Paketera media och<br />
specialicera säljare<br />
Boston Globe’s enhet för arbetsmarknadsannon<strong>se</strong>ring,<br />
BostonWorks, är<br />
uppdelad i nio områden som bioteknologi,<br />
högteknologi och ingenjörer,<br />
finan<strong>se</strong>r och bokföring, etc. Man tar<br />
fram olika produkter som i regel säljs i<br />
paket och som innehåller tryck, online<br />
och TV. Varje kategori innehåller olika<br />
paket av tjänster, tema<strong>se</strong>ktioner,<br />
redaktörsinslag och bevakade jobbmässor.<br />
Man utbildar säljarna (ofta<br />
agenter) till industrispecifika experter.<br />
Service offereras bland annat via Metro.<br />
Medan de flesta dagstidningar <strong>se</strong>r<br />
gratistidningen Metro som konkurrent<br />
har BostonWorks etablerat ett Metro<br />
som en exklusiv försäljningskanal. Moderbolag<br />
till Boston Globe är New York<br />
Times. (Naa).<br />
Strömlinjeformad<br />
annonsavdelning<br />
För ett och ett halvt år <strong>se</strong>dan beslutade<br />
Atlanta Journal-Constitution (AJC) att<br />
öka sin avdelning för jobbannon<strong>se</strong>ring<br />
från 24 till 65 samtidigt som man ändrade<br />
avdelningens namn till Rekryteringslösningar.<br />
Man lyckades ordna en<br />
mjukvarulicens från New York Times<br />
(Atlantatidningen trycker lokalt för New<br />
York Times). Internetsajten blev centrum<br />
för multimediasatsningen och olika pri<strong>se</strong>r<br />
lockar jobbsökande till sajten.<br />
Annonsförmedlare får högre provision<br />
om de säljer mediapaket.<br />
AJC planerar vidare att installera ca<br />
1.000 jobb-kiosker i anslutning till högtrafikerade<br />
lägen, som shoppingcenters,<br />
bibliotek, arbetsförmedlingar och jobb-<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
mässor. Tidningen är ute efter 18–35åringar<br />
och uppger att de lyckats över<br />
förväntan.<br />
Auktion för att<br />
få kontakt med<br />
lokala företag<br />
Topeka Capital-Journal använder sig av<br />
en speciell typ av auktion. De ber lokala<br />
affärsidkare att donera en produkt eller<br />
en <strong>se</strong>rvice till auktionen. Om produkten<br />
säljs för minst hälften av detaljhandelspri<strong>se</strong>t,<br />
betalas företaget fulla detaljhandelspri<strong>se</strong>t<br />
på produkten i form av<br />
<strong>se</strong>rvice som offereras av Capital-Journal,<br />
inklusive annon<strong>se</strong>ring i tidningen eller<br />
på sajten. Totalt donerades 1.029 varor<br />
och tjänster värda $548 miljoner. De<br />
flesta företag som donerade till auktionen<br />
var inte tidningsannonsörer.<br />
376 varor såldes till begärt pris eller<br />
högre, speciellt uppskattades pre<strong>se</strong>ntkort<br />
från lokala trädgårdsmästare. Auktionen<br />
backades av ett 10-sidigt färgtryck som<br />
beskrev auktionen och produkterna som<br />
ingick. Annon<strong>se</strong>r sattes in i tidningar<br />
och online och vissa korta annon<strong>se</strong>r förekom<br />
på lokal TV och radio. Deltagande<br />
affärer hjälpte till med att hänga<br />
upp färgposters.<br />
Den tryckta tidningen<br />
inlagd på nätet<br />
East Valley Tribune in Mesa, Arizona,<br />
är den första dagstidning i USA som erbjuder<br />
digital leverans av tidningen exakt<br />
lik den som kommer i tryckt version.<br />
Samma produkt som levereras med bud<br />
kan nås via en normal dator utan behov<br />
av speciell mjukvara.<br />
Tidningen återfinns online, sida efter<br />
sida, med alla rubriker, artiklar, bilder<br />
och annon<strong>se</strong>r. Interaktiva detaljer är sökmotor,<br />
e-post och tryckmöjligheter. All<br />
annon<strong>se</strong>ring finns där och kan förstoras<br />
för lättare läsning och är interaktiv.<br />
Nästa nummer av<br />
<strong>TS</strong>-tidningen<br />
kommer ut den 2 december<br />
11<br />
Om en annonsör har en webbsajt så<br />
finns en länk till den. Ett viktigt mål är<br />
att öka prenumerationer och marknadspenetration<br />
genom att behålla prenumeranter<br />
som lever i Mesa bara en del av<br />
året, t ex vinterboende och studenter.<br />
Onlineprenumeranterna inräknas i<br />
upplagerapporter från ABC.<br />
Papperspri<strong>se</strong>rna<br />
på väg upp<br />
Efter att ha fallit med $175 per ton till<br />
den lägsta nivån på åtta år, har Nordamerikas<br />
största producenter avi<strong>se</strong>rat en<br />
prishöjning från 1 augusti på $50. Om<br />
höjningen håller skulle pri<strong>se</strong>t för 30punds<br />
tryckpapper gå upp till $500 per<br />
ton. (Pulp & Paper Week). Vid sidan av<br />
konjunkturen och den svaga konjunkturen<br />
samt minskning av tidningsstorleken,<br />
har nu köpkraften hos köpgrupperingar<br />
och tidningspapperskonsortier<br />
en inverkan på marknaden<br />
Bland annat har detta lett till att<br />
tidigare prissättning efter storlek på<br />
inköpen håller på att försvinna.<br />
Tidningspapperspri<strong>se</strong>rna väntas under<br />
andra halvåret återhämta sig till $515<br />
per metric ton för att gå upp till $560<br />
under 2003. Sistnämnda belopp ligger<br />
10,4 procent under 2001 års pristopp på<br />
$625 per ton. (Resource Information<br />
Systems).<br />
En vulkan som<br />
kan explodera<br />
Internetannon<strong>se</strong>ringen kan komma att<br />
explodera under de närmaste 24 månaderna<br />
och öka sin andel av den totala<br />
annonskakan från två till mellan åtta och<br />
tio procent. (Shawn Rieg<strong>se</strong>cker, President,<br />
Intégrent Media). Som en känd politiker<br />
sa: ”Framtiden kommer att vara<br />
bättre i morgon”.<br />
Torsten Söderström<br />
Email: swedeatl@aol.com
En svag annonsmarknad påskyndar nu förändringsproces<strong>se</strong>n.<br />
Annonsörerna ställer hårdare krav på samordnade kampanjer<br />
med ett optimalt utnyttjande av olika media, vilket ställer<br />
krav på förbättrade mätmetoder. Debatten är högröstad och<br />
intensiv och berör inte bara media<br />
utan i förlängningen även de fram-<br />
tida rollerna för annonsbyråer, förmedlare<br />
och olika typer av konsulter.<br />
Konsumenterna blir<br />
motsträvigare<br />
Konsumenterna har ”drabbats” hårt<br />
av de <strong>se</strong>naste årens snabbt ökande<br />
utbud av nyheter och reklam, som<br />
hela tiden finner nya vägar och tar<br />
nya former. Man kan faktiskt i vissa<br />
fall tala om ett bombardemang av<br />
sådana konsumenter som identifierats<br />
som lämpliga potentiella kunder.<br />
Konsumenterna försöker – likaledes<br />
med hjälp av verktyg som ny<br />
teknologi ger dem – att värja sig. Vi<br />
<strong>se</strong>r idag en rätt reklamtrött och misstänksam amerikansk konsument,<br />
som utvecklats till specialist på att undvika ”störande”<br />
reklam.<br />
Ett bra varumärke hjälper<br />
För att möta annonsörernas krav är det samtidigt viktigt för<br />
tidningarna och deras Internetsajter att skaffa fram sådan information<br />
om kundkret<strong>se</strong>n som tydligare identifierar läsarnas<br />
eller kundernas preferen<strong>se</strong>r och behov. Speciellt i en hård<br />
konkurrenssituation är det viktigt för annonsörerna att rätt<br />
budskap går ut till potentiella kunder – i grunden att man<br />
hittar homogena kundgrupper. Internetsajterna lö<strong>se</strong>r problemet<br />
genom att en kund ges tillgång till viss produkt eller <strong>se</strong>r-<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Varumärket –<br />
en värdefull tillgång<br />
De amerikanska tidningarna har återupptäckt varumärket<br />
Vi <strong>se</strong>r dagligen exempel på hur konkurren<strong>se</strong>n inom<br />
och mellan olika media hårdnar. De teknologiska<br />
framstegen, som bland annat lett till ett snabbt växande<br />
och idag omfattande utnyttjande av Internet<br />
både inom företag och hushåll, kabel-TVs frammarsch<br />
samt den potential som kan anas när det<br />
gäller trådlös kommunikation, är på väg att grundläggande<br />
förändra mediavärlden.<br />
Marknadsföringen och<br />
försäljningen av varor<br />
och <strong>se</strong>rvice tar nya vägar.<br />
Se bara vad som<br />
på kort tid hänt med<br />
exempelvis försäljningen<br />
av resor och<br />
vissa grupper av eftertextannon<strong>se</strong>r<br />
12<br />
vice mot att kunden registrerar och lämnar viss personinformation.<br />
Denna registrering kan vara mer eller mindre<br />
omfattande och kräver ett visst mått av goodwill hos reklamtrötta<br />
kunder. De värden i form av tilltro och uppskattning<br />
som kunderna förknippar med varumärket får betydel<strong>se</strong> för<br />
hur långt som kunderna kan vara beredda att utlämna personlig<br />
information.<br />
Etablerade varumärken<br />
hotas<br />
Kunder och konsumenter påverkas av förändringarna inom<br />
media och formerna för marknadsföring. Marknadsföringen<br />
och försäljningen av varor och <strong>se</strong>rvice tar nya vägar. Se bara<br />
vad som på kort tid hänt med exempelvis försäljningen av<br />
resor och vissa grupper av eftertextannon<strong>se</strong>r.<br />
För de olika mediaföretagen<br />
och inte minst dagstidningarna innebär<br />
utvecklingen i realiteten ett hot<br />
mot de varumärken som de byggt upp<br />
– många gånger över en lång tidsperiod.<br />
Men man kan också vända på<br />
problemställningen – här skapas möjligheter<br />
att förstärka och utveckla varumärket<br />
till nya geografiska områden<br />
och nya kundkategorier.<br />
Teknologi till försvar<br />
och anfall<br />
”Det är helt uppenbart att teknologi<br />
kommer att förändra vår affärssituation<br />
... den förändringen är redan<br />
på god väg ... och det kommer<br />
att göra oss starkare”, sade styrel<strong>se</strong>ordföranden<br />
för Newspaper Association of America i ett uppmärksammat<br />
tal vid NEXPO2002 i slutet av juni. Han fortsätter<br />
med att konstatera att tidningarna ”inte bara har<br />
konsumentkontakt, de har kundkontakt”. Tidningarnas närhet<br />
till kunden möjliggör ett starkt försvar och utveckling av<br />
varumärket.<br />
Allt kostar pengar<br />
Att satsa på ny teknologi och försvar eller förstärkning av<br />
varumärket kan ta sig många utryck och kostar ofta stora<br />
pengar. Utan tvekan ligger den hårdnande konkurren<strong>se</strong>n och<br />
brist på investeringskapital hos vissa tidningar bakom den<br />
konsolideringsvåg som vi <strong>se</strong>tt bland dagstidningarna. Inte
minst grupperingar som Tribune Co, KnightRidder och<br />
Gannett har genom tidningsköp och efterföljande sammanslagningar<br />
och nedläggningar medverkat till att de flesta städer<br />
idag bara har en tidning. Den intensiva konsolideringsproces<strong>se</strong>n<br />
inom dagstidningsbranschen verkar nu i huvudsak<br />
att vara över, vilket bland annat avspeglar sig i en rätt kraftig<br />
minskning av investeringar i helt nya anläggningar. Energin<br />
styrs nu mot förstärkta kundkontakter och att moderni<strong>se</strong>ra<br />
verksamheten.<br />
Tidningarnas investeringar i produktion, distribution och<br />
miljö inklusive återvinning har varit betydande. Med snabbare<br />
sättning och tryckning ges mer tid till aktuell nyhetsrapportering,<br />
användning av färg har<br />
gjort tidningarna attraktivare för läsarna,<br />
logistiksatsningar har förenk-<br />
lat och förbilligat distributionen och<br />
ökad återvinning har förbättrat miljö<br />
och sänkt pappers- och bläckkostnader.<br />
En internetsajt är å andra sidan<br />
inte alls lika kapitalintensiv som tidningsproduktion<br />
och ger ej samma<br />
utslag i statistiken. internet-satsningarna<br />
är dock delvis ansvariga för en<br />
förväntad 60-procentig ökning av investeringarna<br />
i interna kommunikationssystem<br />
och en 45-procentig ökning<br />
av datorinvesteringarna från 2001 till 2002. Enligt mediaanalytiker<br />
i New York är det helt klart att dagstidningarna<br />
som grupp skiftat från en defensiv till en aktiv Internetstrategi,<br />
vilket investerinssiffrorna antyder. Detta leder också naturligt<br />
till en aktuali<strong>se</strong>ring av varumärkesfrågorna.<br />
Moderni<strong>se</strong>ra hela<br />
tiden varumärket<br />
På varumärkessidan gäller det att skydda och om möjligt utveckla<br />
varumärket. Den trend med sjunkande upplagesiffror<br />
som kunnat registreras och som beror på en förändrad åldersstruktur<br />
och ökad konkurrens har i högsta grad aktuali<strong>se</strong>rat<br />
vikten av ett attraktivt varumärke, inte minst för ungdomar.<br />
Uppbyggnaden av Internetsajterna, som på sikt kan visa sig<br />
utomordentligt värdefulla för tidningarna i konkurren<strong>se</strong>n med<br />
andra media, är ett annat skäl. Den framtida marknaden för<br />
bredbandstelefoni är ett annat inslag som kommer att kunna<br />
förändra konsumentvanor och där varumärket kan komma att<br />
spela roll.<br />
Kvaliteten i kundkontakten<br />
är avgörande<br />
Ett mediums kraft att engagera är av centralt intres<strong>se</strong> för marknadsförare.<br />
Internet hjälper bland annat genom sin<br />
interaktivitet till att aktivt differentiera en produkt eller en<br />
grupp av produkter. Ett varumärkes styrka beror i sin tur på<br />
relationer mellan nuvarande kunder och potentiella kunder,<br />
något som kan kvantifieras i kvalitet, intensitet och kvantitet.<br />
NAAs ordförande pekar på en framtid med nyhetsavi<strong>se</strong>ring<br />
via mobiltelefoner, inkommande viktiga nyheter pre<strong>se</strong>nterade<br />
på en Web-sajt och en utförlig täckning i tidningen. En sådan<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Ett varumärke som<br />
har en händel<strong>se</strong>rik<br />
bakgrund har en<br />
inbyggd historia<br />
att berätta<br />
13<br />
kombination ger just möjligheter till ökad kvalitet, intensitet<br />
och kvantitet i kundkontakterna men förutsätter i sin tur en<br />
klar identifiering av varumärket.<br />
”Begagnade” varumärken<br />
är värdefulla<br />
De flesta dagstidningarna har varit verksamma under lång<br />
tid. ”Ett varumärke som har en händel<strong>se</strong>rik bakgrund har en<br />
inbyggd historia att berätta. Tricket är att uppdatera berättel<strong>se</strong>n<br />
för en modern publik utan att tappa den personlighet som<br />
varumärket förfogar över” (Alan Siegel). Nödvändigheten att<br />
etablera en Internetsajt re<strong>se</strong>r frågan om<br />
man genom ett nytt varumärke kan nå<br />
en ny publik. Experter avråder klart och<br />
menar att om man inte kan förklara eller<br />
definiera sitt ”gamla” varumärke på<br />
sådant sätt som uppskattas av den nya<br />
publiken, kan det vara dags att moderni<strong>se</strong>ra<br />
varumärket. Att etablera ett nytt<br />
varumärke är både dyrt och riskfyllt.<br />
Rusta upp med<br />
hjälp av Internet<br />
Internet ger möjligheter till att integrera<br />
varumärkesbyggande program – samla<br />
upp och överskådligt internt pre<strong>se</strong>ntera<br />
alla akturella aktiviteter för ett varumärke. Här kan personalen<br />
och ansvariga följa allt som händer med varumärket och<br />
få råd om användning i olika sammanhag. På motsvarande<br />
sätt kan man externt till kunder och andra ge en bild av kärnan<br />
i ett varumärkes identitet. Man kan på olika sätt engagera<br />
och intres<strong>se</strong>ra kunden genom exempelvis omröstningar<br />
i aktuella frågor och andra interaktiva åtgärder.<br />
Hitta rätt sätt<br />
Om vi går tillbaka till hur man bygger vidare på möjligheterna<br />
att förbättra ett varumärke genom att förbättra kvalitet,<br />
intensitet och kvalitet i kundrelationerna är sätten många. Det<br />
gäller att slipa och anpassa budskapet till ens lä<strong>se</strong>- eller kundkrets<br />
på sådant sätt att man framkallar en känslomässig och<br />
positiv reaktion. Folk skall tycka om och uppskatta kontakten<br />
– inte försöka undvika den. Man skall inte tveka att använda<br />
andra media för att komma igenom med sitt budskap. Den<br />
egna personalen skall engageras. De skall förstå budskapet<br />
och ha förmågan att på ett riktigt sätt pre<strong>se</strong>ntera varumärket.<br />
Ett bra exempel på varumärkesreklam när den är som bäst är<br />
Nike’s TVprogram ”Road to Paris” om fenomenale tävlingscyklisten<br />
Lance Armstrong som visats på reguljär TV-tid som<br />
en dokumentär och utan annan reklam än Nike’s logo på<br />
Armstrongs uniform.<br />
Ett expertråd<br />
Hur skall man då bäst klara sig i den föränderliga mediavärlden?<br />
Det bästa sättet är att vara ödmjuk och fortsätta att<br />
oroa sig, enligt en välkänd analytiker.<br />
Torsten Söderström<br />
swedeatl@aol.com
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
<strong>TS</strong>-krys<strong>se</strong>t<br />
14
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Konstruktör: Hans Ståhle<br />
15<br />
Namn:..............................................................................................................<br />
Adress:............................................................................................................<br />
Postadress:.....................................................................................................<br />
Lösningen skickas till:<br />
114 78 STOCKHOLM
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
<strong>Thomas</strong> <strong>Axén</strong> om framtiden för DN:<br />
”Förlorar vi mer pengar<br />
får vi hitta nya vägar”<br />
Nedgången i annonskonjunkturen har medfört<br />
minskade annonsintäkter för alla svenska dagstidningar.<br />
För att bemöta det”ta har man på Dagens<br />
Nyheter skurit ned personal, i den här omgången<br />
får redaktionen också sin beskärda del av besparingarna.<br />
Man övergår från tre till två pressar i<br />
tryckeriet i Stockholm och distributionen och tidningens<br />
format, <strong>se</strong>s över. Hur är det egentligen att<br />
leda tidningar med tanke på det mörka läget? Vi<br />
har talat med <strong>Thomas</strong> <strong>Axén</strong>, VD för Bonnier<br />
Newspapers.<br />
– Det är en utmaning, men det borde inte vara minussiffror.<br />
Dagens Nyheter med sin marknadsposition och storlek ska<br />
inte behöva förlora pengar. Sedan<br />
tycker jag att vi – och jag själv –<br />
har agerat fel, eftersom vi inte tillräckligt<br />
snabbt anpassat vår kostym<br />
efter rådande omständigheter. För<br />
att överleva måste man tjäna pengar.<br />
Det gäller alla företag, även tidningar.<br />
– Vilka åtgärder tar ni till om det<br />
visar sig att sparpaketet för Dagens<br />
Nyheter inte håller?<br />
– Ytterligare besparingar, svarar<br />
<strong>Thomas</strong> <strong>Axén</strong> snabbt, men tillägger<br />
att Dagens Nyheter inte bara gör<br />
besparingar, även om det är ”roligare”<br />
att skriva om detta, utan också<br />
arbetar med intäktssidan. <strong>Thomas</strong><br />
<strong>Axén</strong> berättar att Dagens Nyheter<br />
satsar på nya annonspaket och nya<br />
annonskombinationer. Man arbetar<br />
också intensivt med att identifiera<br />
olika läsar<strong>se</strong>gment för att förstå hur<br />
man bättre ska kunna tillgodo<strong>se</strong> deras behov och på så vis<br />
långsiktigt få en fortsatt positiv upplageutveckling.<br />
– Det viktigaste är att in<strong>se</strong> att det varken är acceptabelt eller<br />
möjligt för Dagens Nyheter att fortsatt förlora pengar. Så om<br />
inte det här ger resultat får vi lov att hitta nya vägar. Och de<br />
finns, säger <strong>Thomas</strong> <strong>Axén</strong> med övertygel<strong>se</strong>.<br />
– Verksamheten inom Bonnier är uppdelad i en rad affärsområden,<br />
av vilka Bonnier Newspapers är ett. Vad är tanken<br />
att det <strong>se</strong>r ut just så som det gör?<br />
– Man organi<strong>se</strong>rar affärsverksamheten på basis av någon<br />
slags logik. Det som gör att Bonnier <strong>se</strong>r ut som det gör är att<br />
när organisationen förvärvade Marieberg blev helt plötsligt<br />
affärsverksamheten så otroligt stor och omfattande. Jag vet<br />
inte hur många miljarder vi omsatte, men idag är det över 17<br />
miljarder och vi sys<strong>se</strong>lsätter ett stort antal medarbetare i ett<br />
stort antal länder. Då måste man organi<strong>se</strong>ra verksamheten på<br />
ett sådant sätt att den blir hanterbar, för alla företag kan inte<br />
rapportera till koncernledningen. Vi valde då att indela i olika<br />
affärsområden. Logiken säger att dagstidningar skulle bli ett<br />
av dem.<br />
– Med lite skvalp på Pres<strong>se</strong>ns Morgontjänst, Pres<strong>se</strong>ns Bild<br />
etc?<br />
– Jo, med de är verksamheter<br />
som är direkt kopplade till dagstidningar.<br />
Vi vill lyfta bort och<br />
rensa så mycket som möjligt,<br />
men det vi själva an<strong>se</strong>r oss kunna<br />
sköta ligger kvar hos oss och det<br />
vi tycker andra kan sköta bättre<br />
lägger vi hos andra eller säljer.<br />
– Men Dagens Industri är väl<br />
ändå en dagstidning. Varför ligger<br />
inte den under Bonnier<br />
Newspapers?<br />
– Förvisso är den en dagstidning,<br />
men den har en så annorlunda<br />
inriktning. Majoriteten av<br />
de som betalar för Dagens Industri<br />
är juridiska personer. Dessutom<br />
är Dagens Industri fullt<br />
upptagen med att framgångsrikt<br />
expandera sitt eget koncept, runt<br />
om i Europa, och då finns det<br />
ingen anledning att komplicera<br />
det genom att tvinga in dem i Bonnier Newspapers.<br />
Tidningen Expres<strong>se</strong>n med GT och Kvällsposten låg förut<br />
utanför vårt affärsområde, men vi såg att det fanns kopplingar,<br />
beröringspunkter och möjligheter till utveckling och samarbete<br />
så numera ingår de i Bonnier Newspapers.<br />
Tomas <strong>Axén</strong><br />
Född: 1960<br />
Familj: Hustru Adine Grate <strong>Axén</strong>, tre barn på<br />
12,12 och 9 år, hund och katt<br />
Bor: Saltsjöbaden<br />
Karriär: Försäljnings- och marknadsdirektör<br />
inom DN 1992–1994, vice VD Duni, med ansvar<br />
för all konsumentverksamhet, 1994–1996,<br />
Dessförinnan fyra år hos McKin<strong>se</strong>y & Co, företrädesvis<br />
inom konsumentvaruindustrin i Skandinavien<br />
och USA. Har även arbetat fyra år som<br />
Brand Manager hos Procter & Gamble i Sverige<br />
och Tyskland.<br />
Inkomst: Cirka 2,5 mijloner.<br />
Bil: Chevrolet Tahoe med åtta säten.<br />
Lä<strong>se</strong>r: Skönlitteratur, deckare, tidskrifter,<br />
dagstidningar.<br />
Tycker om: Barn, idrott, resor, sjön.<br />
Tycker inte om: Orättvisor, högmod, presstöd,<br />
<strong>TS</strong> regler.<br />
16
– Vad var din första uppgift på Dagens Nyheter?<br />
– Jag var ansvarig för upplaga och marknad, prenumeration<br />
och distribution.<br />
– Har du valt det här jobbet eller hamnade du här av en slump?<br />
– Min bestämda uppfattning är att man alltid gör medvetna<br />
eller omedvetna val, så det är klart att jag har valt det. Men det<br />
är till delar en slump att valet blev som det blev. Jag hade mitt<br />
första arbete efter högskolan på Procter & Gamble och koncernchefen<br />
där var Bengt Braun. Sedan slutade jag där och började<br />
på konsultföretaget McKin<strong>se</strong>y. Där var jag ett tag i New York,<br />
men eftersom min fru ville hem för att arbeta så flyttade vi<br />
tillbaka till Sverige. När vi kom hem från USA, så jobbade jag<br />
för McKin<strong>se</strong>ys räkning åt Bengt Braun på Dagens Nyheter och<br />
där blev jag kvar.<br />
– Har du den rätta förståel<strong>se</strong>n<br />
för journalistiskt<br />
tänkande eftersom du inte<br />
själv har någon journalistisk<br />
bakgrund?<br />
– Det är många som påpekar<br />
för mig att jag saknar<br />
journalistisk talang,<br />
säger <strong>Thomas</strong> <strong>Axén</strong> och<br />
skrattar stort. Det märks<br />
när jag skriver. Hans Bergström,<br />
som är chefredaktör<br />
på Dagens Nyheter,<br />
har vid något tillfälle sagt<br />
att ”om du ägnar dig åt att<br />
tänka så skriver jag”. Det<br />
finns de som hävdar att det<br />
finns en inbyggd konflikt<br />
mellan direktörer och redaktörer,<br />
mellan siffror<br />
och bokstäver. Det där an<strong>se</strong>r<br />
jag är rent non<strong>se</strong>ns eftersom<br />
de behöver varandra.<br />
Däremot handlar det<br />
om olika kulturer.<br />
– Hur gör man en tidning<br />
som folk vill läsa?<br />
– En tidning måste absolut<br />
vara tillräckligt<br />
läsarorienterad så att den<br />
attraherar tillräckligt<br />
många av dem man har be-<br />
stämt sig för att den ska<br />
attrahera. Uppdragsgivarna<br />
för en redaktion är i<br />
allra flesta fall läsarna.<br />
Vad det handlar om är kvalité,<br />
trovärdighet och oberoende.<br />
Att bygga team<br />
– Är du duktig på att bygga fungerande team?<br />
– Jag har alltid haft förmånen att få jobba med bra människor.<br />
Bengt Braun är ett exempel. Jag beundrar honom för att<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Jag har alltid haft förmånen att få jobba med bra människor<br />
han är sjysst, duktig, har hög moral och etik. På Procter &<br />
Gamble var en av de främsta kriterierna för befordran ”din<br />
förmåga att utveckla dina medarbetare”. Likadant var det på<br />
McKin<strong>se</strong>y. Och skälet är ganska självklart: Det är så mycket<br />
enklare att göra saker om man är några stycken som hjälps<br />
åt än om man ska göra allting själv. Dessutom är det roligare.<br />
På båda dessa företag fanns dessutom ett kriterium som sa<br />
att ”du ska bara anställa människor som du tycker är bättre<br />
än du själv och som du också kan tänka dig att ha som chefer”.<br />
I mitt nuvarande jobb kan jag peka ut minst två nära<br />
medarbetare som är bättre än jag och som jag skulle kunna<br />
tänka mig att ha som chefer.<br />
SL:s agerande<br />
är<br />
klandervärt<br />
– Hur mycket har Internet<br />
påverkat ert annonstapp?<br />
– Det kan ingen svara<br />
på, men det är nog snarare<br />
helt andra orsaker<br />
som påverkat annonstappet<br />
inte minst konjunkturen.<br />
Men trots allt är<br />
Sveriges ekonomi fortfarande<br />
rätt OK, människors<br />
disponibla inkomster<br />
är än så länge i tillväxt,<br />
om än i något lägre takt,<br />
den offentliga <strong>se</strong>ktorn har<br />
arbetskraftsbrist och så vidare.<br />
Vad som hänt är att<br />
Metro och direktreklam<br />
tagit annonsandelar från<br />
morgontidningarna.<br />
Som fenomen och som<br />
publicistisk och kommersiell<br />
idé är Metro jättebra.<br />
Men Metro är inte bra för<br />
Dagens Nyheters intäkter<br />
och kanske inte heller för<br />
Expres<strong>se</strong>n. Sannolikt inte<br />
heller för Svenska Dagbladet.<br />
Men det faktum att man<br />
möjliggör för människor<br />
som kanske inte har lika<br />
mycket pengar eller tid eller av andra skäl inte är naturliga<br />
köpare av morgontidningar, att läsa nyheter är väldigt bra.<br />
Det förutsätter förstås att det är en bra tidning. Och det är<br />
Metro. Att människor vänjer sig vid att läsa tidningar kan<br />
Det viktigaste är att in<strong>se</strong> att det varken är acceptabelt eller möjligt<br />
för Dagens Nyheter att fortsatt förlora pengar. Så om inte det<br />
här sparpaketet ger resultat får vi lov att hitta nya vägar. Och de<br />
finns, säger <strong>Thomas</strong> <strong>Axén</strong> med övertygel<strong>se</strong>.<br />
17<br />
dessutom vara en möjlighet för våra tidningar.<br />
Fortsättning på nästa sida
Fortsättning från föregående sida<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Metro visar att det går att tjäna väldigt mycket pengar på konceptet<br />
Sedan har Metro visat att det går att tjäna väldigt mycket<br />
pengar på konceptet, även om jag an<strong>se</strong>r det helt oacceptabelt<br />
att de har monopol på T-banan som försäljningsplats. SL har<br />
agerat på ett sätt som är klandervärt. Det luktar nästan korruption.<br />
På grän<strong>se</strong>n i alla fall. Det är hårresande att ingen får<br />
<strong>se</strong> kontraktet.<br />
Upp med korten på bordet, säger jag. Men det här kan man<br />
bara klandra SL för och inte Metro.<br />
Webbsatsningar<br />
– Gör ni några webb-satningar?<br />
– Absolut, men kanske har vi blivit<br />
lite mer försiktiga och lite mer<br />
noggranna när vi väljer vad vi vill<br />
göra på nätet. Tidigare var det så<br />
urskillningslöst när alla tidningar<br />
skulle ut på nätet utan att fundera<br />
över varför och i vilket syfte. Och<br />
den intäktsmodell tidningarna har<br />
passar inte för Internet, vilket innebär<br />
att vi bör ta oss en funderare<br />
på hur vi ska få betalt för våra satsningar.<br />
Det pågår för närvarande en diskussion<br />
om hur man ska hitta en<br />
gemensam betalningsmodell i<br />
branschen.<br />
” Det viktigaste är<br />
att in<strong>se</strong> att det<br />
varken är acceptabelt<br />
eller möjligt<br />
för DN att<br />
fortsatt förlora<br />
pengar.<br />
Månadsredovisning<br />
eller inte<br />
– Blir det inte väldigt liten marginal på de pengar man lägger<br />
ut på den hetsiga upplagejakten?<br />
– Det finns tidningar som kanske inte jagar upplaga lika<br />
mycket som vi, men för Dagens Nyheter i Stockholm och Expres<strong>se</strong>n<br />
i riket är konkurrenssituationen extrem. Det handlar<br />
om den enes vinst och den andres förlust. Och då är det klart<br />
att man jagar upplaga.<br />
– Varför redovisar inte Dagens Nyheter månadsupplagor<br />
när Svenska Dagbladet gör det. Är det av feghet?<br />
– Månadsredovisning är ingenting vi är rädda för, men vi<br />
är inte speciellt villiga till att göra det. Vi an<strong>se</strong>r att det ska<br />
finnas ett värde i att redovisa så ofta, men eftersom morgontidningarnas<br />
upplagor inte tillnärmel<strong>se</strong>vis skiftar på samma<br />
sätt som kvällstidningarnas så kan man fråga sig vari det värdet<br />
ligger? Det kan egentligen vara lika förvirrande att redovisa<br />
per månad, eftersom den statistiken lätt kan bli vil<strong>se</strong>ledande.<br />
– Men man måste ju jämföra med samma månad året innan.<br />
– Det gör inte Expres<strong>se</strong>n.<br />
– Nej, men om de följt reglerna borde de ha gjort det.<br />
– Redovisar Metro varje månad? Nej. Betyder det att<br />
annonsörerna är ointres<strong>se</strong>rade av Metro? Nej. Vad är intressant<br />
för en annonsör att få veta? Är det att veta hur en tidnings<br />
upplaga <strong>se</strong>r ut i förhållande till föregående månad eller<br />
till föregående år? Vem bryr sig om hur det såg ut för ett år<br />
<strong>se</strong>dan?<br />
18<br />
Nu talar jag mot mig själv för då borde ju Dagens Nyheter<br />
redovisa per månad. Problemet är bara att upplagejakten på<br />
morgontidningarna är märklig och i realiteten så skiljer det<br />
ingenting månad för månad, förutom när folk tar <strong>se</strong>mester<br />
och ställer av sin tidning. Jag tycker att prenumererade morgontidningar<br />
skulle redovisa en gång i halvåret eller en gång per<br />
år.<br />
Det som är intressant i fallet Expres<strong>se</strong>n är att den bryter ett<br />
säsongsmönster, som i vanliga fall funnits, dvs att upplagan<br />
går ner på våren för att <strong>se</strong>dan öka något. Nu helt plötsligt går<br />
den upp <strong>se</strong>dan flera månader och<br />
det är jätteintressant. Gapet mot<br />
Aftonbladet krymper. Jag förstår att<br />
<strong>TS</strong> tycker det är jobbigt och kriti<strong>se</strong>rar<br />
Expres<strong>se</strong>n för att de bryter<br />
mot det gäng<strong>se</strong> sättet att redovisa<br />
upplaga på.<br />
Ur annonsörperspektiv är det<br />
viktiga att det finns någon slags<br />
”notarius publicus” som kan ge bekräftel<strong>se</strong><br />
på att det <strong>se</strong>r ut som man<br />
påstår. Men det behöver faktiskt<br />
inte vara <strong>TS</strong>.<br />
När vi kommer in på <strong>TS</strong>-reglerna<br />
har <strong>Thomas</strong> <strong>Axén</strong> en del kritiska<br />
synpunkter. Bland annat gillar<br />
han inte att Dagens Nyheter inte<br />
får räkna in de studenter, som betalar<br />
ett lägre pris, som fullbetalda.<br />
Idag hamnar dessa exemplar som<br />
friexemplar.<br />
– Varför ska Tidningsstatistik<br />
tala om vilket pris Dagens Nyheter<br />
ska ha på sin tidning? Jag raljerar lite, men det finns väldigt<br />
mycket konstigheter i reglerna. Jag kommer ihåg när jag<br />
och Raoul Grunthal, som då var chefredaktör och VD på<br />
Finanstidningen, skulle göra ett specialerbjudande. Vi ville<br />
erbjuda prenumeranterna att få både Dagens Nyheter och<br />
Finanstidningen. Det gick inte eftersom <strong>TS</strong> regelverk var sådant<br />
att det skulle bli dyrare för prenumeranter än om de köpte<br />
varje tidning var för sig.<br />
Tabloid eller inte<br />
– Det har varit tal om att göra om delar av Dagens Nyheter till<br />
tabloidformat. Är det ett första steg till att hela tidningen kommer<br />
att få det formatet?<br />
– Helst skulle vi vilja ha ett format som inte finns i Sverige,<br />
det s k sjuspaltformatet alternativt New Timesformatet, där<br />
man krympt en spalt. Men problemet är att vi och andra i så<br />
fall skulle vara tvungna att bygga om tryckpressarna för att<br />
kunna hantera det och det är en mycket dyr investering. Dessutom<br />
trycks kvällstidningarna på samma pressar. Så det är en<br />
svår ekvation att lösa. Därför har ledningen beslutat att behålla<br />
broadsheetformatet för A-delen, som är den tunga, klassiska<br />
nyhetsdelen, som man också tror gör sig bättre i större<br />
format medan de andra delarna bättre lämpar sig för tabloidformat.<br />
Men hur det blir i framtiden kan man aldrig veta.<br />
– Har formatförändringen något att göra med sparpaketet?
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Det är viktigt hur man strukturerar och förpackar innehållet<br />
– Kortsiktigt kostar förändringen mycket, men förhoppningen<br />
och tron är att Dagens Nyheter ska få fler läsare genom<br />
att det nya formatet gör tidningen mer attraktiv.<br />
Framtiden<br />
– Har dagstidningar någon framtid med tanke på konkurren<strong>se</strong>n<br />
från till exempel Internet?<br />
– Ja, sbsolut. Det handlar om hur papperspri<strong>se</strong>rna och<br />
distributionskostnaderna<br />
kommer att utvecklas, hur<br />
Posten och andra aktörer,<br />
som är viktiga för tidningsutveckling,<br />
kommer att<br />
agera, vad tryckpressar kostar,<br />
skatter som gynnar<br />
direktreklamen osv. Allt detta<br />
gör det svårt att sia om framtiden,<br />
men jag är övertygad<br />
om att tidningen som<br />
informationsförmedlare är<br />
unik. Idag går det inte att förmedla<br />
nyheter lika bra på en<br />
skärm som via en papperstidning.<br />
Om det kommer att<br />
gå om tio eller tjugo år så är<br />
det jättebra, för då slipper vi<br />
distribuera på papper som<br />
kostar mycket pengar och vi<br />
slipper vara beroende av ti-<br />
BONNIER NEWSPAPERS<br />
Dagens Nyheter GT<br />
Sydsvenska Dagbladet<br />
Trelleborgs Allehanda<br />
Ystad Allehanda<br />
Kristianstadsbladet<br />
Expres<strong>se</strong>n<br />
der som tryckerier och distributionsorganisationer kräver. Men<br />
då måste det vara någonting som är snarlikt en tidning. Förutsatt<br />
att tidningarna hänger med i utvecklingen tror jag alltså<br />
att de kan <strong>se</strong> framtiden an med tillförsikt. Människor vill ha<br />
Tidning Utg-dag<br />
1:a halvår 2002<br />
Nr/vecka<br />
(ant nr)<br />
<strong>TS</strong>upplaga<br />
Betalngrad<br />
19<br />
hjälp med att sortera nyheterna och det har tidningarna varit<br />
väldigt bra på att göra. Tidningarna måste anpassa sig och<br />
utvecklas i takt med att tiderna förändras. Förstasidan på Dagens<br />
Nyheter förändras ständigt. Det är viktigt hur man strukturera<br />
och förpackar innehållet.<br />
– Men när det till exempel gällde katastofen den 11 <strong>se</strong>ptember<br />
i USA så var väl nätet oslagbart, eller hur?<br />
– Ja, då var nätet fantastiskt men alla former av<br />
nyhetsfömedling måste<br />
på något sätt finna sitt<br />
Kvällsposten<br />
Bold Printing<br />
Diena A/S<br />
Pres<strong>se</strong>ns Bild<br />
Pres<strong>se</strong>ns Morgontjänst<br />
(50%)<br />
sätt att existera, sina<br />
unika fördelar. Sådana<br />
här ”breaking news”<br />
som ”11 <strong>se</strong>ptember”<br />
kanske inte tidningarna<br />
kommer att vara bäst<br />
på, men när det gäller<br />
att förklara sammanhang<br />
och ge bakgrund<br />
är de helt unika. Man<br />
kan inte – i alla fall<br />
fungerar inte min<br />
hjärna så – göra det<br />
med samma överblick<br />
via nätet. Läsaren<br />
printar ut materialet istället<br />
och då är vi tillbaka<br />
till någon slags<br />
tidning, men som är<br />
mycket sämre redige-<br />
rad än papperstidningen. Det gäller alltså för tidningarna att<br />
bemöta motkrafterna. Om de gör det på rätt sätt tror jag absolut<br />
att de kommer att ha en framtid. Men strukturen kommer<br />
att <strong>se</strong> annorlunda ut.<br />
Inga Cedronius<br />
P-O Sundqvist<br />
Förändring<br />
Ex %<br />
Dagens Nyheter vard 6 370 400 82% 6 900 9 700 387 000 81% 381 300 5 700 1,5<br />
sönd (25) 415 700 84% 5 800 8 300 429 800 84% 429 600 200 0,0<br />
per utgd 7 377 000 82% 6 700 9 500 393 200 81% 388 300 4 900 1,3<br />
Näringsliv a) 6 6 000 99% 176 500 14 300 196 800 75% 184 200 12 600 6,8<br />
Svenska Dagbladet vard 6 183 900 77% 3000 3 900 190 800 76% 177 000 13 800 7,8<br />
sönd (25) 193 800 79% 2400 3 200 199 400 79% 190 600 8 800 4,6<br />
per utgd 7 185 400 77% 2900 3 700 192 000 76% 179 000 13 000 7,3<br />
a) Huvuddelen av <strong>TS</strong> Total distribueras som en del av Svenska Dagbladet<br />
<strong>TS</strong> Total<br />
Övriga exemplar ej<br />
ingående i <strong>TS</strong> Upplagan<br />
Betalda ex Obetalda ex<br />
<strong>TS</strong> Total<br />
2002<br />
Betalngrad<br />
för<br />
<strong>TS</strong> Total<br />
<strong>TS</strong> Total<br />
2001
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
DAGSPRESS<br />
Dagspress (vardag, söndag, helgdag och per utgivningsdag) första halvår 2002 och jämförel<strong>se</strong> med motsvarande period<br />
föregående år enligt gällande bestämmel<strong>se</strong>r. Om annan redovisningsperiod förekommer anges detta vid tidningsnamnet.<br />
Tidning/avläggare<br />
01 Stockholm/Södertälje<br />
Dagens Nyheter vard 6 370 400 82% 365 100 5 300 1.5 226 100 37 900 57 900 8 900 11 500 11 200 16 900<br />
sönd (25) 415 700 84% 415 600 100 0.0 261 500 39 800 57 900 8 900 19 800 11 900 15 900<br />
a) per utgd 7 377 000 82% 372 500 4 500 1.2 231 300 38 200 57 900 8 900 12 700 11 300 16 700<br />
Nya Dagen, tisdag-torsd 3 17 800 89% 15 600 2 200 14.1 13 400 3 400 100 100 800<br />
Nya Dagen, fredag 1 24 200 90% 23 200 1 000 4.3 19 200 3 700 100 1 200<br />
Nya Dagen per utgd 4 19 400 89% 17 400 2 000 11.5 14 800 3 500 100 100 900<br />
Näringsliv 6 6 000 99% 6 300 -300 -4.8 5 900 100<br />
Svenska Dagbladet vard 6 183 900 77% 174 000 9 900 5.7 102 200 12 100 42 400 5 900 5 700 4 500 11 100<br />
sönd (25) 193 800 79% 187 600 6 200 3.3 110 000 12 100 42 300 5 000 8 900 4 600 10 900<br />
per utgd 7 185 400 77% 176 000 9 400 5.3 103 400 12 100 42 300 5 800 6 200 4 500 11 100<br />
Viikkoviesti 2002 Mar 1 7 200 93% 6 000 1 200 20.0 6 000 900 300<br />
a) Utgåvan den 30/5 ingår ej i upplagan pga produktionsstörningar.<br />
17 Västervik<br />
Västerviks-Tidningen 6 13 200 97% 13 100 100 0.8 11 700 900 100 200 300<br />
19 Oskarshamn<br />
Nyheterna 6 6 100 85% 5 800 300 5.2 3 800 700 700 100 300 100 400<br />
20 Kalmar/Nybro<br />
Östra Småland 6 12 000 85% 11 100 900 8.1 7 800 1 300 1 400 200 400 200 700<br />
27 Helsingborg/Landskrona<br />
Helsingborgs Dagblad med<br />
Nordvästra Skånes Tidningar<br />
och Landskrona Posten vardag<br />
Helsingborgs Dagblad med<br />
Nordvästra Skånes Tidningar<br />
och Landskrona Posten söndag<br />
Helsingborgs Dagblad med<br />
Nordvästra Skånes Tidningar<br />
och Landskrona Posten<br />
51 Sala<br />
Sala Allehanda Östra<br />
Länstidningen<br />
57 Bollnäs/Söderhamn<br />
Ljusnan, Tidning för<br />
Hälsingland<br />
63 Östersund<br />
Utg- Nr/vecka<br />
dag<br />
(ant nr)<br />
vard 6 88 100 96% Saknar jämförel<strong>se</strong>period 81 500 2 000 500 100 1 400 900 1 700<br />
sönd<br />
<strong>TS</strong>-upplaga<br />
Betaln-<br />
2002 grad 2001<br />
(26) 89 600 96% Saknar jämförel<strong>se</strong>period 81 400 2 000 500 3 200 800 1 700<br />
per utgd 7 88 300 96% Saknar jämförel<strong>se</strong>period 81 500 2 000 500 100 1 700 800 1 700<br />
3 9 600 96% 9 500 100 1.1 8 400 600 100 300 200<br />
6 15 500 96% 14 900 600 4.0 13 800 600 100 500 200 300<br />
Östersunds-Posten 6 29 500 94% 29 400 100 0.3 24 900 1 400 1 100 1 000 300 800<br />
20<br />
Abonnerade exemplar<br />
Förändring Fullt bet Rabatt Rabatt<br />
Ex % ex 1-25% 25-50%<br />
Block<br />
ab<br />
Sålda<br />
lösnr<br />
Friex<br />
dok<br />
Friex<br />
övr
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
TIDSKRIFTER<br />
Tidskrifter första halvår 2002 och jämförel<strong>se</strong> med motsvarande period föregående år enligt gällande bestämmel<strong>se</strong>r för<br />
upplagejämförel<strong>se</strong>r. Om annan redovisningsperiod förekommer anges detta vid tidningsnamnet.<br />
Tidskrift<br />
Antal<br />
utgåvor<br />
<strong>TS</strong>-upplaga Förändring<br />
2002 2001 Ex %<br />
Allas 25 136 800 134 100 2 700 2.0 44 100 22 900 3 500 63 900 300 2 100<br />
Allers 25 248 800 241 200 7 600 3.2 122 800 35 900 5 500 81 900 600 2 100<br />
Antik & Auktion 6 58 100 56 800 1 300 2.3 33 000 10 900 800 11 600 300 1 500<br />
Cosmopolitan 6 54 900 47 100 7 800 16.6 9 800 3 600 400 39 600 1 500<br />
Damernas Värld 6 91 200 80 900 10 300 12.7 48 000 200 200 40 500 2 300<br />
Femina Månadens Magasin 6 115 200 108 200 7 000 6.5 36 100 15 400 5 700 55 600 2 400<br />
FOTO 6 26 000 23 900 2 100 8.8 11 800 6 100 100 6 800 100 1 100<br />
FRILUF<strong>TS</strong>LIV - i alla väder 2 39 100 Nyansluten 2002<br />
200 38 400 500<br />
Hemmets Veckotidning 25 223 700 217 400 6 300 2.9 108 000 32 900 3 500 77 000 400 1 900<br />
Hänt Extra 26 144 000 126 700 17 300 13.7 14 500 11 200 400 116 300 1 600<br />
Kapital och Visioner Trender Affärer 5 53 300 66 000 -12 700 -19.2 1 100 2 100 2 400 44 800 2 900<br />
Matmagasinet 5 52 800 45 000 7 800 17.3 16 200 13 700 1 200 13 500 6 700 1 500<br />
Moderna Tider 5 15 900 22 100 -6 200 -28.1 6 400 1 500 1 600 2 000 2 600 1 800<br />
Må Bra 6 130 600 125 200 5 400 4.3 39 500 37 200 900 49 800 100 3 100<br />
Packmarknaden Nordica 10 3 100 Saknar jämförel<strong>se</strong>period 900 700 1 500<br />
Plastforum Nordica 7 4 300 Saknar jämförel<strong>se</strong>period 1 100 1 000 2 200<br />
Primärvårdens Nyheter 7 4 600 Nyansluten 2002<br />
1 300 200 1 100 2 000<br />
Se & Hör 25 125 100 108 800 16 300 15.0 32 100 18 300 1 700 65 200 6 200 1 600<br />
Svensk Damtidning 26 144 000 133 600 10 400 7.8 45 800 22 600 300 71 800 1 500 2 000<br />
Tara 6 90 200 78 000 12 200 15.6 62 500 100 27 100 500<br />
Vecko Revyn 13 54 700 47 900 6 800 14.2 7 700 3 100 7 700 34 200 2 000<br />
Året Runt 25 190 400 186 700 3 700 2.0 103 600 30 700 3 600 49 900 1 200 1 400<br />
21<br />
Abonnerade exemplar<br />
Fullt bet<br />
ex<br />
Rabatt<br />
1-25%<br />
Rabatt<br />
25-50%<br />
Sålda Medlem<br />
lösnr ex<br />
Friex<br />
dok<br />
Friex<br />
övr
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
RS DISTRIBUTION<br />
Redovisningsperiod 1. 1 - 30.6 2002, där ej annat anges. RS Distribution anges per utgåva.<br />
Upplysningar om bl a spridningsområde, mottagarkategorier och distributionssätt publiceras i<br />
Svensk Reklamtaxa.<br />
Namn Utgivningsort<br />
1. Tidskrifter<br />
Avvikande<br />
redovisningsperiod Antal utgåvor<br />
RS<br />
Distribution<br />
2002<br />
RS<br />
Distribution<br />
2001<br />
BrainHeart Magazine Stockholm 1.1 - 31.3 2002 1 19 200 Nyansluten 2002<br />
Förändring<br />
Ex %<br />
Friskispres<strong>se</strong>n Stockholm 3 103 800 92 000 11 800 12,8%<br />
Sommar-Turist Ängelholm 1 100 500 100 700 -200 -0,2%<br />
Södermalms-sporten/Bajenland Stockholm 1.3 - 30.4 2002 1 92 500 Nyansluten 2002<br />
Tidningen Insikt Stockholm 4 12 900 Nyansluten 2002<br />
Vi i Villa Stockholm 5 1 959 800 1 974 000 -14 200 -0,7%<br />
Villafakta Ljusdal Nr 2/2001 1 66 000 70 200 -4 200 -6,0%<br />
2. Kataloger/Kalendrar<br />
Svensk Inrikes Handelskalender Solna 1.1 - 31.12 2002 1 3 000 3 000 0 0,0%<br />
Eniro Sveriges Gula Sidorna<br />
Ystad (2) Aug 2001 1 65 600 69 800 -4 200 -6,0%<br />
Helsingborg (3) Okt 2001 1 223 000 231 400 -8 400 -3,6%<br />
Kristianstad (4) Aug 2001 1 121 300 124 400 -3 100 -2,5%<br />
Jönköping (7) Okt/nov 2001 1 229 600 237 300 -7 700 -3,2%<br />
Skövde (12) Sept/okt 2001 1 177 500 182 400 -4 900 -2,7%<br />
Gävle (21) Sept/okt 2001 1 210 900 217 500 -6 600 -3,0%<br />
Sundsvall (22) Oktober 2001 1 196 800 195 500 1 300 0,7%<br />
Karlskrona (25) Aug 2001 1 116 800 120 600 -3 800 -3,2%<br />
Växjö (26) Okt/nov 2001 1 129 300 135 200 -5 900 -4,4%<br />
Gulan, Stockholm 1.11 2001-15.4 2002 1 834 200 Nyansluten 2002<br />
Stortele 2002 års utgåvor<br />
Gävleborg/Dalarna Solna Dec 2001 1 22 300 17 800 4 500 25,3%<br />
Göteborg/Västra Götaland Solna Dec 2001 1 48 900 37 500 11 400 30,4%<br />
Mälardalen Solna Dec 2001 1 30 800 25 000 5 800 23,2%<br />
Norrland Solna Dec 2001 1 36 300 27 400 8 900 32,5%<br />
Skåne Solna Dec 2001 1 39 100 33 400 5 700 17,1%<br />
Småland/Blekinge/Halland/Öland Solna Dec 2001 1 40 700 30 800 9 900 32,1%<br />
Stockholm Solna Dec 2001 1 31 000 20 100 10 900 54,2%<br />
Värmland/Närke Solna Dec 2001 1 21 600 16 600 5 000 30,1%<br />
Östergötland/Gotland Solna Dec 2001 1 16 800 13 100 3 700 28,2%<br />
22
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Hur mår tidskrifterna?<br />
Boka in den 9 oktober då <strong>TS</strong> bjuder in till en eftermiddag<br />
med strålkastarlju<strong>se</strong>t riktat på tidskrifter.<br />
Vad har hänt och händer på den svenska<br />
marknaden? Vad har hänt med upplaga,<br />
läsare, innehåll och ägandet? Hur <strong>se</strong>r det<br />
ut i andra länder?<br />
Detta är några av de frågor <strong>TS</strong> med hjälp av<br />
de inbjudna talarna Helene Hafstrand och<br />
Fred Bergholtz ska försöka att besvara.<br />
Helene Hafstrand är civilekonom och forskar i<br />
massmedieekonomi med särskilt fokus på<br />
tidskrifts<strong>se</strong>ktorn. Fred Bergholtz är konsult<br />
med bred erfarenhet inom tidskriftsområdet<br />
med tonvikt på populärpress.<br />
Vill du veta mer ring Magnus Paulsson,<br />
tel 08-5074 24 19<br />
23
En kulen höstkväll 1439 i den tyska staden Mainz skulle en<br />
uppmärksam fotgängare kunnat ana en skugga som smög in i<br />
portgången under en handmålad träskylt med texten<br />
”Druckerei J. Gutenberg”. Hade han bestämt sig för att stanna<br />
upp ett slag, hade ett svagt belåtet skrockande nått hans öron<br />
inifrån den mörka verkstaden. I dunklet stod Lucifer själv och<br />
betraktade tryckpres<strong>se</strong>n. Ett nytt verktyg för att ställa till förtret<br />
för människan stod till hans förfogande.<br />
Få av Johann Gutenbergs verk lämnades ifred av djävulens<br />
svarta hand, hans första tryckalster är nedlusat med tryckfel,<br />
och inte ens den 42-radiga bibeln från 1455 lämnades därhän.<br />
De första stapplande försöken med boktryckning<br />
utvecklades snabbt till en allmänt vedertagen<br />
hantverksform; böcker trycktes överallt, och<br />
djävulen var inte <strong>se</strong>n att finnas till hands där<br />
han så ansåg det vara lämpligt. Eftersom det<br />
mesta som producerades under 1500-talet var<br />
biblar och religiösa texter, kan man förstå<br />
att det vattnades i munnen<br />
på honom.<br />
Det var också under<br />
detta <strong>se</strong>kel som hans<br />
arbete allt mer kom att<br />
uppmärksammas.<br />
Tryckerikonsten var ung och<br />
sättarnas erfarenhet liten och han<br />
kunde ostört frossa i sin favoritsys<strong>se</strong>lsättning;<br />
att kasta om bokstäver, leva rövare med textförfattarens<br />
formuleringar eller helt låta ord och meningar försvinna.<br />
Ingenting var heligt<br />
1559 trycktes en tunn bok på 172 sidor: The Anatomy Of The<br />
Mass. På grund av de omfattande tryckfelen började utgivaren,<br />
en plikttrogen och from munk, att mödosamt framställa<br />
en fullständig errata för att på så sätt förekomma Satans ränker.<br />
Djävulen lät dock först dränka hela manuskriptet till rättel<strong>se</strong>n<br />
i en pöl innan tryckningen. Andra gången lät han det<br />
gå troll i sättningen, så många fel hade aldrig tidigare förekommit<br />
i ett så litet verk.<br />
En annan populär skrift där onda makter uppenbarligen haft<br />
sitt finger med i spelet, är den så kallade Syndabibeln, The<br />
Wicked Bible. Boken trycktes i England år 1631 av det kungliga<br />
hovtryckeriet Barker&Lukas. Här och där dyker ett och<br />
annat tryckfel upp, och när man <strong>se</strong>dan når det viktigaste avsnittet<br />
står det att läsa i det sjätte budet: ”Du skall begå äktenskapsbrott”.<br />
300 pund böter blev förlagets fall och<br />
Barker&Lukas tvingades i konkurs.<br />
Påven Sixtus den femtes upplaga av Vulgata, den romerskkatolska<br />
kyrkans officiellt godtagna latinska bibeltext, blev<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Bevare oss från<br />
tryckfelsdjävulen!<br />
Feltryck eller tryckfel? Nis<strong>se</strong> eller Djävulen – vem är ansvarig?<br />
24<br />
en enastående succé. Trots att påven själv korrekturläste varje<br />
ark vimlade bibeln av fel. Efter att ha försökt lappa över de<br />
värsta felen genom att klistra över dem med rättel<strong>se</strong>r, gav man<br />
upp försöket och drog in hela upplagan. I samband med utgivningen<br />
av Vulgatan följde en påvlig bulla, som väckte stor<br />
munterhet hos kättarna: ”Bannlyst vare varje boktryckare som<br />
vid en eventuell omtryckning företa någon ändring av texten!”<br />
Författare som under denna tid ville gäcka den katolska<br />
kyrkans organ för uppspårande och utrotande av kätteri;<br />
inkvisitionen, kunde använda sig av vetskapen om de många<br />
tryckfel som florerade. Förbjudna ord och uttryck byttes ut<br />
mot sådana som var så bokstavslika som möjligt i det manuskript<br />
som skulle godkännas. Sedan ändrade man i korrekturet<br />
och fick sagt vad man tänkt sig att säga. Inkvisitorns<br />
anklagel<strong>se</strong>r avfärdades med en menande blick och<br />
orden: ”Tryckfelsdjävulen har varit framme<br />
återigen”.<br />
Mänskliga medarbetare<br />
I en del fall fick den onde lite<br />
mänsklig hjälp. En tysk boktryckaränka<br />
i vars hus en bibel höll på att tryckas,<br />
passade en natt på att ändra den mening<br />
om underdånighet inför maken som yttras<br />
till Eva i första mo<strong>se</strong>bokens tredje<br />
kapitel, vers 16. Texten kom att lyda<br />
”och han skall vara din narr”, istället<br />
för ”och han skall vara din herre”. Tilltaget<br />
slutade olyckligt; kvinnan fick<br />
plikta med sitt liv.<br />
1800-talets rika bokutgivning gav ännu fler möjligheter att<br />
ställa till med tras<strong>se</strong>l. De många billiga omtryckningarna av<br />
klassikerna vimlade av fel. Ofta gjordes också medvetna ändringar<br />
av boktryckare som ville ”förbättra” ursprungstexten<br />
eller snygga till spalterna.<br />
I Sverige tillskrevs tryckfelen oftast den lite beskedligare<br />
Tryckfelsnis<strong>se</strong>n, en liten illvillig pyssling med smak för litterära<br />
spratt. Även han kunde då och då få hjälp av någon tjänstvillig<br />
mänsklig medarbetare. I åttonde upplagan av Röda rummet<br />
ändrade en företagsam korrekturläsare Olle Montanus<br />
uttalande om ”Stiernhielm, som nu var en dum karl” till<br />
”Stiernhielm som icke var en dum karl”, något som måste<br />
fått den inte helt stabile Strindberg att <strong>se</strong> korrekturläsarens<br />
rum i rött.<br />
Första gången Tryckfelsnis<strong>se</strong> omnämns i en svensk text var<br />
1895, något som med tanke på att det bara är drygt 100 år<br />
<strong>se</strong>dan kan ge en antydan om vilken respekt man hade för de<br />
onda makterna. Göteborgs handels- och sjöfartstidning åter-<br />
Fortsättning på nästa sida<br />
Teckning: Hans Ståhle
Fortsättning från föregående sida<br />
gav sålunda den 21 <strong>se</strong>ptember detta år ett landstingsmöte i<br />
Göteborg på följande sätt:<br />
”Det var både många och långa ärenden som förelågo vid<br />
detta ting; och bland dem var järnvägsfrågan ingalunda den,<br />
som antogs, att gå lättast i spårvidden är som bekant ganska<br />
växlande, även om icke allt för bokstafligt af<strong>se</strong>ende fästes vid<br />
framställningen att understöda järnvägar med 891 eller 1,435<br />
mm spårvidd. Den <strong>se</strong>nare tycktes onekligen bli väl smal äfven<br />
för herr Holmlin, och när han skulle förklara saken därmed,<br />
att det naturligtvis skulle vara meter och inte millimeter, fann<br />
han själf vid närmare eftertanke,<br />
att 891 meters bredd vore bra<br />
mycket för mycket. Tryckfelsnis<strong>se</strong><br />
tar sig sina friheter ibland, vilket<br />
naturligtvis en referent aldrig<br />
göra”.<br />
Spratt med kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r<br />
Många gånger kan ett litet<br />
komma på fel ställe, eller en siffra<br />
som hamnat fel få obehagliga följder.<br />
För att skydda de inhemska<br />
odlarna, skulle USA i slutet av<br />
1800-talet införa importbegränsningar<br />
för frukt. Här<br />
kunde naturligtvis Tryckfelsnis<strong>se</strong><br />
inte låta bli att blanda sig i; ett<br />
litet komma flyttades i den tjocka<br />
luntan lagtexter. Plötsligt fick<br />
enorma mängder frukt importeras<br />
och såväl fruktodlarna som den amerikanska staten förlorade<br />
gigantiska summor.<br />
En annan historia är den om biskopen Rundgren, som 1898<br />
ska resa till Värmland och där sammankalla prästerna till ett<br />
möte. Det råder upprorsstämning hos prästerna och för att<br />
blidka dem skickar biskopen i sin inbjudan en hänvisning till<br />
13:e kapitlet i Paulus första brev till Korintierna, ”kärlekens<br />
lov”. Istället <strong>se</strong>r något till att ändra hänvisningen till Paulus<br />
andra brev, 13:e kapitlet, med orden ”Till dem som förut hava<br />
syndat och till alla de andra har jag redan i förväg sagt, och<br />
jag säger nu åter i förväg... att jag icke skall visa någon skonsamhet,<br />
när jag kommer igen”. Man kan lugnt säga att detta<br />
tog luften ur mötet.<br />
Djävulen har dock anhängare<br />
Många av de tilltag som Tryckfelsdjävulen står bakom, har<br />
lett till att tryckalstren blivit värdefulla samlarobjekt. Påve<br />
Sixtus den femtes bibel är okristligt värdefull och en av de<br />
mest eftertraktade böckerna för samlare, det samma gäller<br />
Syndabibeln.<br />
Att kalla alla felaktigheter som förekommer i tryckalster<br />
för tryckfel, är inte helt rätt. Ska man vara riktigt noga, så<br />
skiljer samlare på tryckfel och feltryck.<br />
Ett världsberömt svenskt frimärke, tre skilling banco, är<br />
resultatet av ett feltryck; alstret har oavsiktligt fått fel färg,<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Tryckfelsnis<strong>se</strong> har inte<br />
tagit pension under<br />
modern tid. Tvärtom<br />
har den digitala<br />
tekniken kanske för<strong>se</strong>tt<br />
Djävulen med ett ännu<br />
effektivare medel att<br />
sprida sina små infall<br />
25<br />
text, valör eller något annat fel på grund av omständigheter<br />
vid själva tryckarbetet. Det svenska frimärket med valören<br />
20/tretio, från 1879, är däremot ett tryckfel, vilket naturligtvis<br />
inte minskar dess samlarvärde.<br />
Alla de pengar som ligger i ett unikt tryckalster, har lett till<br />
att en del samlarobjekt medvetet skapats. 1966 kom The<br />
Chiffons med ”Sweet talkin guy”, som hade samma låt på<br />
båda sidor. Skivbolaget annon<strong>se</strong>rade om misstaget och gav ut<br />
en ny skiva med en annan låt på sidan två.<br />
Effekten blev att samlare och Chiffonfans jagade båda utgåvorna.<br />
Produktionsbolaget till<br />
Paul McCartneys singelskiva<br />
”More lonely nights” misstänkts<br />
för att ha gjort ett medvetet tryckfel<br />
på skivetiketten, 100 000 skivor<br />
bär en etikett, där lonely stavats<br />
”lonley”, något som gjorde<br />
skivan till en säker storsäljare.<br />
Ingen rast, ingen ro<br />
Tryckfelsnis<strong>se</strong> har inte tagit pension<br />
under modern tid. Tvärtom<br />
har den digitala tekniken kanske<br />
för<strong>se</strong>tt Djävulen med ett ännu effektivare<br />
medel att sprida sina<br />
små infall.<br />
Klart är att åttiotalet fick en del<br />
prov på hans humor. Vad säjs om<br />
de val<strong>se</strong>dlar som i Eskilstuna<br />
kommunalval fick vpk:s kodnummer<br />
istället för miljöpartiets? Eller<br />
när Hässleholms kommun skulle göra en engelskspråkig<br />
turistbroschyr. I den färgglada och faktaspäckade pre<strong>se</strong>ntationen<br />
skulle det berättas om var man kunde finna olika kommunala<br />
institutioner. Det gällde sådant som brandkåren,<br />
energiverket och hälsovårdsförvaltningen. Tillsammans blev<br />
det <strong>se</strong>x enheter varför texten i broschyren löd: ”The other <strong>se</strong>x<br />
administrations are situated in the town as follows”. Felet<br />
korrigerades året därpå, och man tyckte sig ha märkt en minskning<br />
av antalet besökanre till staden.<br />
Sex är för övrigt ett ämne som lockat Tryckfelsnis<strong>se</strong> till<br />
flera upptåg. En mindre aktad tidning uppmanade sina läsare<br />
att ringa en av de nakna och mycket utvikta kvinnorna i tidningen.<br />
Nio telefonnummer erbjöds. Fyra av numren var feltryckta<br />
och de stackars abonnenterna överöstes av telefonsamtal<br />
från lystna herrar.<br />
Nu ska man kanske inte heller i vårt upplysta tidevarv skylla<br />
allt på högre makter eller elaka nissar. Motiven bakom tryckfelen<br />
kanske ska tillskrivas konflikter i sättarens inre själsliv.<br />
Det antog i alla fall Freud. Enligt honom följer felskrivningar<br />
samma regler som felsägningar, vilket betyder att allt kan<br />
skyllas på ett förvirrat undermedvetande. De människor som<br />
känner på sig att de lämnar ifrån sig ovanligt mycket omkastade<br />
bokstäver eller saknade ord ska kanske sluta muttra om<br />
hin håle och sätta sig och läsa Vardagslivets psykopatologi<br />
istället.<br />
Anders Rudin<br />
Källa: Tidningen Uttryck 94 (KTH)
E-mail används allt mer ofta som distributions- och<br />
marknadsföringskanal idag. Därför har NETcheck tagit fram<br />
en metod som tar reda på hur tillförlitliga maillistorna är.<br />
Syftet med metoden är att få en tredjepartsverifikation.<br />
NETcheck mailrevision innebär att en kvalitetsgranskning<br />
av e-maillistor utförs, vilket betyder en opartisk verifiering av<br />
antal utsända e-mail.<br />
Resultatet publiceras i ett officiellt revisionsintyg som redovisas<br />
varje månad. Intyget visar ett genomsnitt av antal<br />
utskickade mail per mailtjänst (mätobjekt) under aktuell månad.<br />
E-maillistorna och gjorda utskick har granskats.<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Netcheck Mailrevision<br />
Andra kvartalet 2002<br />
Mailtjänst (mätobjekt) Antal mail<br />
Nyhet.nu 50 737<br />
Stockpicker Market Update 56 775<br />
Uppsnappat 52 728<br />
26<br />
Revisionen har utförts enligt god revisions<strong>se</strong>d. Det innebär<br />
att vi har planerat och genomfört revisionen för att försäkra<br />
oss om att redovisningen inte innehåller felaktigheter. Revisionen<br />
innebär dels granskning av ett urval av underlagen för<br />
redovisningen, dels att pröva kvalitén i denna.<br />
Inom IFABC (International Federation of Audit Bureaux of<br />
Circulations) finns en särskild kommitté, där en av de viktigaste<br />
uppgifterna i är att ta fram standardi<strong>se</strong>rade regler för emailrevision.<br />
Netcheck mailrevision innebär opartisk granskning av e-maillistor<br />
i syfte att verifiera antal utsända och mottagna e-mail (netto).<br />
Dagspres<strong>se</strong>ns annonsvolym 1995 – 2001<br />
År<br />
1995<br />
1996<br />
1997<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
Storstadspress<br />
260 162<br />
250 109<br />
258 069<br />
265 419<br />
242 319<br />
242 836<br />
207 444<br />
Landsortspress<br />
623 962<br />
568 530<br />
571 008<br />
599 209<br />
589 719<br />
604 744<br />
557 351<br />
4.867<br />
2.332<br />
1.406<br />
Dagspres<strong>se</strong>n<br />
totalt<br />
678<br />
582<br />
548<br />
530<br />
469<br />
466<br />
448<br />
426<br />
16.653<br />
884 124<br />
818 639<br />
829 077<br />
864 628<br />
832 038<br />
847 580<br />
764 785<br />
29,2<br />
14,0<br />
8,4<br />
4,1<br />
3,5<br />
3,3<br />
3,2<br />
2,8<br />
2,8<br />
2,7<br />
2,6<br />
100,0<br />
(-9,8%)<br />
De största tidning<strong>se</strong>nheternas ekonomi 2001<br />
Tidning<strong>se</strong>nhet<br />
Bonnier AB (dagstidningar)<br />
Schibsted (AB och SvD)<br />
Tidnings AB Stampen (GP)<br />
Nya Wermlands-Tidningen AB<br />
Gefle Dagblads Förvaltnings AB<br />
Herewnco AB (J-P m fl)<br />
Centertidningar AB (HN, Ö-P m fl)<br />
Sydostpress i Kalmar AB<br />
Norrköpings Tidningars AB<br />
VLT AB<br />
Nerikes Allehanda<br />
Dagspres<strong>se</strong>n totalt<br />
Intäkter<br />
Milj. kr Andel (%)<br />
Källa: Dagspres<strong>se</strong>ns ekonomi 2001,<br />
Presstödsnämnden<br />
Nettoresultat<br />
Milj. kr<br />
111<br />
-107<br />
-18<br />
35<br />
-3<br />
55<br />
42<br />
17<br />
41<br />
43<br />
-11<br />
287<br />
Källa: Dagspres<strong>se</strong>ns ekonomi<br />
2001, Presstödsnämnden
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
PS i <strong>TS</strong>-tidningen Nya ansikten på <strong>TS</strong><br />
Kvalitetsjournalistik<br />
och upplaga<br />
Pulitzer-pri<strong>se</strong>r skapar respekt men inte<br />
nödvändigtvis läsare. En genomgång av<br />
18 städer i USA med dagstidningar som<br />
vunnit minst fyra Pulitzerpris under 90talet,<br />
visade att bara två tidningar uppvisar<br />
en tillväxt mellan 1997 och 2000.<br />
Kvalitetsjournalistik är bara en av de<br />
faktorer som påverkar en tidnings lä<strong>se</strong>krets.<br />
Långa bilresor till jobbet, noterbar invandring<br />
och större konkurrens om läsare,<br />
tittare och lyssnare har stor betydel<strong>se</strong><br />
när man analy<strong>se</strong>rar minskande<br />
upplagesiffror för tidningarna.<br />
(Media Audit).<br />
Visste du att...<br />
... man redan i det gamla romarriket för<br />
tvåtu<strong>se</strong>n år <strong>se</strong>dan använde handskrivna<br />
nyhetsbrev för att informera romarna<br />
om statliga händel<strong>se</strong>r.<br />
När boktryckarkonsten uppfanns i<br />
mitten av 1400-talet kunde man börja<br />
trycka enkla nyhetsblad som såldes vid<br />
marknader. Det äldsta kända flygbladet<br />
med nyheter hette Avisa Relation oder<br />
Zeitung och började utkomma 1609.<br />
... Bellman inte bara var trubadur och<br />
poet utan dessutom redaktör för en egen<br />
skämttidskrift, med namnet Hwad<br />
Behagas.<br />
... Sverige som första land i världen införde<br />
tryckfrihet 1766.<br />
... Axel Danielsson, som grundade tidningen<br />
Arbetet i Malmö 1887, dömdes<br />
till fängel<strong>se</strong> för sina religionskritiska<br />
artiklar.<br />
1. 1622<br />
2. Post och Inrikes Tidningar (hette 1645<br />
Ordinari Post Tijdener)<br />
3. Norrköpings Weko-Tidningar<br />
4. Folkviljan (som började ges ut 1882)<br />
Annon<strong>se</strong>ring<br />
11 <strong>se</strong>ptember<br />
51 procent av konsumenterna i USA<br />
tycker att marknadsförarna skall undvika<br />
annon<strong>se</strong>ring den 11 <strong>se</strong>ptember. 62 procent<br />
av de tillfrågade sa dock att deras<br />
uppfattning om ett företag inte skulle ändras<br />
om det annon<strong>se</strong>rade denna dag. Fox’s<br />
TV-kanaler har uppgivit att de inte kommer<br />
att ta annon<strong>se</strong>ring – ett försäljningsbortfall<br />
på fem miljoner dollar. Andra<br />
talar om olika former av sponsring.<br />
Enligt uppgift talar General Electric<br />
med NBC om att sponsra en speciell<br />
kvällskon<strong>se</strong>rt ”Concert for America”.<br />
(AdAge.com)<br />
Kan du svara?<br />
1.<br />
När kom den första dagstidningen<br />
ut i London?<br />
2.<br />
Vilken tidning är världens<br />
äldsta alltjämt utkommande<br />
tidning?<br />
3.<br />
Vilket namn hade Norrköpings<br />
Tidningar när den kom<br />
ut 1758?<br />
4.<br />
Vad hette den första socialistiska<br />
tidningen i Sverige?<br />
Rätt svar längst ner på sidan.<br />
27<br />
Den 1 februari började<br />
Annel Johansson<br />
på <strong>TS</strong> som<br />
assistent på avdelningen<br />
för medieinformation.<br />
I mer<br />
än 30 år har Annel<br />
arbetat med modern<br />
fridans och<br />
dansteater, vilket<br />
innebar dansträning och föreställningar<br />
men också administrativt arbete som<br />
turnéläggningar, projektbeskrivningar osv.<br />
Vid sidan av tre dagar i veckan på <strong>TS</strong> studerar<br />
Annel på halvfart näringsinriktad yrkespedagogik<br />
och ledarskap, retorik och<br />
danshistoria. Hon har en tjugoårig dotter<br />
och ägnar fritiden åt sin koloni, sin katt<br />
och silversmide.<br />
I augusti började<br />
Jenny Ramberg<br />
som vikarie på <strong>TS</strong>.<br />
Hon kommer<br />
främst att arbeta<br />
med försäljning.<br />
Jenny kommer närmast<br />
från Re<strong>se</strong>arch<br />
International, affärsområde<br />
Brand<br />
& Communication, där hon var i två år.<br />
Jenny har studerat marknadskommunikation<br />
och information på RMI Berghs.<br />
På fritiden umgås hon helst med goda vänner,<br />
men hinner även med ett och annat<br />
träningspass.<br />
Återbördad till<br />
fadershu<strong>se</strong>t kan man<br />
säga att Peter Andersson<br />
är, eftersom<br />
han under 14 år var<br />
ett känt ansikte ute<br />
bland tidningarna i<br />
sin roll som <strong>TS</strong>-revisor.<br />
Därefter arbetade<br />
Peter i Sifo<br />
Interactive och Jupiter MMXI under 5 år.<br />
När Re<strong>se</strong>arch International/Sifo Media<br />
(Orvesto, RM mm) köpte tillbaka<br />
Netcheck följde Peter med och arbetar <strong>se</strong>dan<br />
den 27 maj med webb- och e-mailrevisioner<br />
samt drift- och kundsupport av<br />
olika slag.<br />
K<br />
W
Nyhet<br />
<strong>TS</strong>-tidningen 2 <strong>se</strong>ptember 2002<br />
Barnsligt<br />
enkelt<br />
<strong>TS</strong> webbtjänst är ett lätthanterligt verktyg vid<br />
medieval eller branschbevakning.<br />
Tjänsten innehåller detaljerad information om<br />
dagspress, tidskrifter och RS-medier som t ex<br />
annonspri<strong>se</strong>r, tekniska fakta, adres<strong>se</strong>r, kontaktpersoner<br />
och utgivningsplaner. Du hittar även<br />
<strong>TS</strong> Upplaga och RS Distribution för de <strong>se</strong>naste tio<br />
åren och hushållstäckning på A-region-, kommunoch<br />
församlingsnivå för de <strong>se</strong>naste fem åren.<br />
En nyhet är att du kan jämföra upplagor och<br />
hushållstäckning mellan olika tidningar med stöd<br />
av tydliga interaktiva kartor.<br />
Genom en enkel exportfunktion till Excel kan du<br />
bearbeta datan vidare.<br />
Intres<strong>se</strong>rad?<br />
Kontakta Helena <strong>Svensson</strong>,<br />
tel: 08-5074 24 27,<br />
e-mail: helena.svensson@ts.<strong>se</strong><br />
eller Jenny Ramberg,<br />
tel: 08-5074 24 26,<br />
e-mail: jenny.ramberg@ts.<strong>se</strong><br />
Tidningsstatistik AB<br />
tel 08-5074 24 00<br />
e-mail: tidningsstatistik@ts.<strong>se</strong>
Change language