kallelse 120222.pdf - Ragunda Kommun

RAGUNDA KOMMUN Datum 

2012-02-15 

Kallelse/Kungörelse 

Kommunfullmäktige i Ragunda kommun sammanträder onsdagen den 22 februari 

2012, kl 18.00, Änge gård, Mårdsjön. 

Sammanträdets öppnande, upprop samt fråga om sammanträdets behörighet. 

Val av justerare samt fastställande av dag och tid för justering. 

TEMA: Småbyarnas utveckling. 

Ärenden: 

Information från verksamheterna (tjänstemannainformation). 

Kommunalrådet informerar. 

Kommunfullmäktiges frågor till kommunalråden. 

Allmänhetens frågestund. 

Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag mm. 

Dialog med revisorerna. 

Meddelanden. 

§ 1 Delårsbokslut augusti 2011, Regionförbundet Jämtlands län. 

§ 2 Delårsbokslut augusti 2011, Länstrafiken i Jämtlands län AB. 

§ 3 Renhållningsordning för Ragunda kommun 2012. 

§ 4 Överenskommelse om samarbete gällande personer med psykiska 

funktionsnedsättningar. 

§ 5 Svar på motion, De unga är Ragundas framtid. 

§ 6 Valärende. 

Anders Frimert 

Ordförande 

KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

RAGUNDA KOMMUN Datum 

2012-02-15 

Kallelse/Kungörelse 

MEDDELANDEN 

Varje parti ansvarar själv för att kalla in ersättare. 

Lokaler tillgängliga för gruppmöten från kl 16.00 

Valberedningen sammanträder kl 17.45 

KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

RAGUNDA KOMMUN 

Kommunfullmäktige 2010-02-10 3 

Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag. 

Mikael Modin (a) har lämnat in en motion om redovisning av den vinst 

hushållen gör genom att själva kompostera sitt avfall. 

Elisabet Yngström (s) har lämnat in en motion om regionbildning med 

Västernorrland. 

Elisabet Yngström (s) har lämnat in en motion om folkomröstning i frågan 

om regionbildning. 

Larz Danielsson (c) har lämnat in en motion om el och frikraft. 

Larz Danielsson (c) har lämnat in en motion om matsvinn.



Meddelanden. 

Ny ledamot i kommunfullmäktige för Centerpartiet efter Bernt Östling är 

Larz Danielsson. 

Ny ersättare i kommunfullmäktige för Centerpartiet efter Larz Danielsson 

är Rolf Borglund.



Kf § 1 Dnr 2011/1067 104 

Delårsbokslut augusti 2011, Regionförbundet Jämtlands län. 

Regionförbundet Jämtlands län har upprättat delårsbokslut augusti 2011. 

Delårsbokslutet blev av olika anledningar klart ganska sent under året liksom 

den därpå följande granskningen av revisorerna. Medlemmarna rekommenderas 

att ta beslut vid sitt första sammanträde under 2012. 

Bilagor: Delårsbokslut augusti 2011. 

Granskning av delårsrapport och utlåtande. 

Kommunstyrelsens förslag (Ks § 1/12) 

Fastställa delårsbokslutet.



Kf § 2 Dnr 2011/824 530 

Delårsbokslut augusti 2011, Länstrafiken i Jämtlands län AB. 

Länstrafiken i Jämtlands län AB har upprättat delårsbokslut augusti 2011. 

Bilaga: Delårsbokslut augusti 2011. 


Fastställa delårsbokslutet.



Kf § 3 Dnr 2012/8 450 

Renhållningsordning för Ragunda kommun 2012. 

Tekniska kontoret, renhållningsingenjör Olav Elstad, har utarbetat förslag 

till ny renhållningsordning för Ragunda kommun. 

Dessa föreskrifter avses träda i kraft 2012-02-22, då renhållningsordningen 

för Ragunda kommun, antagen av kommunfullmäktige 2011-06-30 § 30, 

upphör att gälla. 

Bilagor: Renhållningsordning 2012. 

Förslag till ändringar i renhållningsordningen. 


Fastställa renhållningsordning för Ragunda kommun 2012.



Kf § 4 Dnr 2011/572 770 

Överenskommelse om samarbete gällande personer med psykiska 


Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommuner skyldiga att ha 

överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykiska 


De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar på 

området. De innebär att det ställs krav på kommuner och landsting att ingå 

formaliserade övergripande överenskommelser. 

Bilagor: Missivbrev 2011-05-18. 

Överenskommelse om samarbete. 


Anta överenskommelse enligt förslag.



Kf § 5 Dnr 2011/106 101 

Svar på motion, De unga är Ragundas framtid. 

Kommunfullmäktige har remitterat en motion från Diana Lindström om 

satsning på de unga för att få dem att stanna kvar i kommunen eller välja att 

flytta till kommunen. 

Bilagor: Motion. 

Svar på motion. 

Kommunstyrelsen behandlar ärendet 2012-02-21.



Kf § 6 

Valärende. 

1. Katarina Sahlin (s) har avsagt sig uppdraget som vice ordförande i 

kommunstyrelsen och ny vice ordförande skall väljas. 

2. En ledamot och en ersättare till Jämtlands Räddningstjänstförbund skall 

väljas. 

3. Annika Näsström (c) har avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen 

och ny ledamot för Centerpartiet skall väljas. 

4. Jim Salomonsson (s) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Samordningsförbundet 

och ny ledamot skall väljas.

DELÅRSBOKSLUT AUGUSTI 2011 

Version: 1 

Ansvarig: Regiondirektör Anders Byström

Anders Byström 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Delårsbokslut augusti 2011 2 (16) 

2011-10-20 Dnr: 2011-401 

1 SAMMANFATTNING AV ENHETENS VERKSAMHET OCH RESULTAT..........3 

1.1 REGIONDIREKTÖREN...........................................................................3 

1.2 LÄRCENTRA I JÄMTLANDS LÄN............................................................4 

1.3 LANDSBYGDSUTVECKLING / JILU .......................................................5 

1.3.1 Projekt inom lantbruk: ..................................................................5 

1.3.2 Projekt inom skog..........................................................................5 

1.3.3 Projekt inom Trä............................................................................6 

1.3.4 Projekt inom Klimat och Energi.....................................................6 

1.4 JEGRELIUSINSTITUTET FÖR TILLÄMPAD GRÖN KEMI ........................6 

1.5 REGIONAL UTVECKLING ......................................................................7 

1.5.1 Projektstöd ....................................................................................7 

1.5.2 Folkhälsa........................................................................................8 

1.5.3 Miljö ...............................................................................................8 

1.5.4 Infrastruktur..................................................................................9 

1.5.5 Internationella nätverk mm ..........................................................9 

1.6 SOCIAL VÄLFÄRD..................................................................................9 

1.7 UTBILDNINGSENHETEN .....................................................................10 

1.8 ENERGIKONTORET .............................................................................10 

1.9 KONCERNBOLAGEN ............................................................................11 

1.9.1 AV-Media AB ................................................................................11 

1.9.2 Almi Företagspartner Mitt AB......................................................11 

1.9.3 Jämtland-Härjedalen Turism .......................................................12 

2 PERSONAL ..............................................................................................13 

2.1 ANTAL ANSTÄLLDA (EXKL TIMANSTÄLLDA) ......................................13 

2.2 ÖVERTID OCH MERTID.......................................................................13 

2.3 SJUKFRÅNVARO .................................................................................13 

3 EKONOMISKT UTFALL 2011-08-31 ........................................................15 

3.1 EKONOMISKT UTFALL ........................................................................15 

3.1.1 Investeringar ...............................................................................16 

3.2 PROGNOS FÖR EKONOMISKT UTFALL 2011 ......................................16 

Utskrivet: 2012-01-16 Version: 1



2011-10-20 Dnr: 2011-401 

1 SAMMANFATTNING AV ENHETENS VERKSAMHET 

OCH RESULTAT 

1.1 REGIONDIREKTÖREN 

Regionförbundet Jämtlands län är ett kommunalt samverkansorgan. I egenskap av detta har vi 

fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vi arbetar med uppdrag från 

olika statliga myndigheter för att stärka regionens utveckling inom ett antal områden. Vårt 

övergripande mål och vår uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk och social utveckling i 

Jämtlands län. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar 

förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers medverkan. 

Regionförbundet Jämtlands län bildades den 1 januari 2011. Verksamheter från landstinget, 

länsstyrelsen och Kommunförbundet sammanfördes för att bli spjutspetsen för regional 

utveckling. Det förarbete och planering som den tillfälliga direktionen och projektledaren för 

nybildandet av regionförbundet arbetat med under hösten 2010 avslutades i februari 2011. Den 

fortsatta planeringen och driften av förbundet övertogs formellt av den nyvalda styrelsen den 13 

januari 2011. 

Då verksamheterna lyftes över i befintligt skick från tidigare organisationer förlängdes även 

chefernas förordnanden till den 15 september. Detta i avvaktan på den organisationsöversyn 

vars syfte är att bygga ihop förbundets verksamheter. Vårens fokus har varit att på kort tid få till 

en fungerande verksamhet. Tillskapande av tydliga rutiner och interna arbetsdokument utifrån 

lagar och förordningar har prioriterats. I mars startades arbetet med att se över och forma det 

nya förslaget till organisationen. Ledningsgruppen arbetade fram ett antal förslag och 

medarbetarna gavs tillfälle att komma med synpunkter. Dessutom inhämtades synpunkter från 

en utomstående referensgrupp. Det slutgiltiga förslaget beslutades av regionstyrelsen den 20 

juni 2011. Den nya organisationen innebär i korthet att verksamheten delas in i de fem områden 

som bygger på förbundets kärnuppdrag och innehållet i länets utvecklingsstrategi. 

En förutsättning för den nya organisationen är att kunna samla stora delar av de gemensamma 

resurserna under samma tak. I juni i år stod nya lokaler klara för inflyttning vid f d 

Österängsskolan. 

I Regionförbundets verksamhets plan finns följande prioriterade aktiviteter som skall 

genomföras under 2011: 

Fullfölja pågående och beslutade åtaganden 

Utifrån politiska besluta verkställa den regionala utvecklingsstrategin inför ny 

programperiod 

Utarbeta länsgemensamma strategier till stöd för den regionala utvecklingsstrategin. 

Upprätta, samt påbörja genomförandet, av operativa program inom de politiskt 

prioriterade utvecklingsområdena. 

Aktivt etablera partnerskap så att regionen framgångsrikt konkurrerar om 

utvecklingsmedel 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 

Aktivt stödja processer som gör att aktörer i regionen blir bättre på att nyttja 

finansieringskällor i relation till de utvecklingsbehov som finns. 

Göra regionförbundets uppdrag och verksamhet kända 

Ge stöd till de förtroendevalda i arbetet för länets utveckling och tillväxt. 

Forma en effektiv organisation som anpassas till verksamheten 

Upprätta en kommunikationspolicy till stöd för genomförandet av uppdraget. 

Ta fram en bedömningsmall för prioritering av projektstöd. 

Genomföra seminarieserier för medarbetare och samarbetspartners med målet att öka 

kompetensen inom regional utveckling 

Utarbeta styrdokument till stöd för samverkan, arbetsmiljöarbete och 

värdegrundsarbete. 

Förutom de prioriterade aktiviteterna består höstens arbete av att genomföra regeringens 

uppdrag att rapportera in länets prioriterade områden för tillväxt. Regionförbundets uppdrag 

som trafikmyndighet från 1 januari 2012 ska formeras. Om huvudmännen fattar beslut om 

överförande av folkhögskolor och Länskulturen från landstinget från 1 januari 2012 kommer 

även detta att vara en av de frågor regionförbundet ska arbeta med under hösten. 

1.2 LÄRCENTRA I JÄMTLANDS LÄN 

Lärcentra är en regional samordning och utvecklingsverksamhet för kommunernas 

Lärcentra/vuxenutbildning i länet. 

Verksamheten finansieras dels av kommunernas dels genom projektmedel från EU och 

nationella myndigheter. 

Under årets första 8 månader har samordning skett som tidigare år genom länsmöten och 

konferenser där frågor runt vuxenutbildningen och Lärcentra har diskuterats och samråd skett 

kring vissa praktiska områden som information/marknadsföring, webb, teknikfrågor kring 

videokonferens, samverkan med utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen och med 

högskolor och universitet vad gäller distansutbildningar. 

En speciell samordning har skett kring Yrkesvux som är en utbildningsform med 

yrkesutbildning för vuxna där staten betalar kommunerna ett statsbidrag om 50 tkr per 

årselevplats. Vi har i länet haft en gemensam ansökan om dessa medel i 6 av länets kommuner 

där vi erhållit 258 årsplatser. För hela länet är siffran närmare 300 för 2011. Ansökan om 

lärlingsutbildning för vuxna har också samordnats genom en gemensam ansökan i länet, här är 

det färre platser och dessa är kopplade till projektet Lärlingslotsen. 

Vidare har samordning skett kring utredning om samhällsinformation för nyanlända. 

Diskussioner och planering har också skett kring möjligheten av utbyten med vuxenstuderande 

med andra regioner inom EU. Diskussion och dialog har också skett kring utveckling av 

kompetensplattform i länet. 

Lärcentra har också under perioden drivit projekten Lärlingslotsen och Drop outs i enlighet med 

resp. projektplan och med stöd från Tillväxtverket samt ESF. Ett förprojekt för Lärlingslotsen 

steg 2 har också inlämnats och beviljats av ESF. I samarbete med ALMI bedrivs också projekt 

Arena för entreprenörskap under 2011. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 

1.3 LANDSBYGDSUTVECKLING / JILU 

De första åtta månaderna av året har för JiLU:s del präglats av inre ovisshet inför framtiden. 

Icke desto mindre har medarbetarna gjort bra och engagerade arbetsinsatser för att inte tappa 

fart i den utåtriktade verksamheten. 

1.3.1 Projekt inom lantbruk 

-Företagarutbildning 12v. Under vårterminen deltog 19 unga företagare i utbildningen. 11 av 

dessa blev planenligt klara med studierna under våren medan 8 fortsätter under hösten. 

Ytterligare 6 nya deltagare ansluter i höst. Efter genomgången kurs har deltagaren rätt att söka 

startstöd från landsbygdsprogrammet. Om samtliga 11 söker och beviljas stöd inbringar det 2,75 

miljoner kr till länet 

-Mittnordisk lantbrukshögskola och utbildningen Grönt entreprenörskap. Under våren 

avslutades pilotgenomförandet av Grönt entreprenörskap på JiLU resp Grön 

näringslivsutveckling på HINT. 10 svenska studenter klarade samtliga tentor och har nu 

möjlighet att läsa ytterligare ett år på HINT för att erhålla en batchelorexamen. 

Utvecklingsprojektet löper enligt projektplanen. Under hösten skall beslut fattas om regionen 

vill ha kvar högskolan efter projekttidens utgång. 

-Fårkurs för nya fårägare med 16 deltagare har pågått under våren och slutförs under hösten. 

-Ullforumprojektet avslutades den 30/6 efter 3 mycket framgångsrika år. Bland resultaten kan 

nämnas:1) en helt ny fårras, Jämtlandsfåret, är framavlat och finns idag till ett antal av 300 

moderdjur, ägda av fårbönder runt om i länet. 2) Ett minispinneri är inköpt och testat och kan 

idag producera finfibrigt garn som har en mycket hög kvalite. Garnet fungerar i småskalig 

produktion likväl som i WoolPowers stickningsmaskiner. 3) Ett helt designkoncept under 

namnet ”design of Jamtland” bestående av en hel kollektion finfibriga yllekläder (från skor till 

mössor)som rönt stor uppmärksamhet på regionala och nationella designmässor. 4) Regionen 

Limousin i Frankrike har beslutat att importera hela UllFORuM:s projektupplägg för att försöka 

göra samma resa i Frankrike som den vi lyckats med i Jämtland. 

-Lärlingslotsen startade som ett samarbete mellan Kommunförbundet och JiLU och har under 

året fortsatt i enlighet med projektplanen. En medarbetare från JiLU har idag anställning i 

projektet. 

-Ruraland, interreg 4C projektet, som handlar om erfarenhetsutbyte kring landsbygdsutveckling 

mellan 10 regioner i 9 länder inom EU, framskrider enligt projektplanen med seminarier och 

studieresor. 

1.3.2 Projekt inom skog 

-Löv och Barr. Projektet handlar om system för samodling av björk och gran. Genom att först 

gynna björken för att sedan gynna granen erhålls två skördar i stället för en. Mer än 300 

skogsfastigheter har deltagit i projektet som rönt stor uppskattning ifrån skogsägrna. Projektet 

avslutades 30/6. 

-Högproducerande trädslag handlar om att ta fram aspkloner som är anpassade för odling i 

Jämtland och norrlands inland. Inom projektet har en rad försöksodlingar anlagts och resultaten 

så här långt visar på stora möjligheter till lönsam bioenergiproduktion. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 

-Bioenergy promotion handlar om erfarenhetsutbyte mellan östersjöländerna och inspel till 

kommissonen inom området bioenergi . Projektet har genomförts enligt plan och kommer att 

avslutas under hösten 2011. 

-Julgransodling o pyntegrönt är en pilotkurs för presumtiva julgransodlare. Projektet har 

finansierats via landsbygdsprogrammet. 

1.3.3 Projekt inom Trä 

Interregprojektet TRE-ff, Träbranschens mötesplats i NGB löpt enligt plan och sysselsätter 2 

heltidstjänster. 

Bland aktiviteterna kan nämnas OurWOODENfuture med deltagande från 160 elever i 

Jämtland, studieresor till Martinssons trä/ Lindbäcksbygg i Västerbotten samt mässresa till 

Ligna, Hannover, utbildningar i 3D-CAD och renovering av timmerhus och dagliga kontakter 

inom företagsnätverket. 

1.3.4 Projekt inom Klimat och Energi 

Interregprojektet RenRen har pågått enligt plan, med aktiviteterna en workshop i Tjeckien och 

anordnandet av ett seminarium inom ramen för ”energy week” i Bryssel. Därtill skrivande av ett 

”paper” om Best practice och ett studiebesök i Polen. Fem nya interregansökningar inom 4C har 

skrivits fram. Inom ramen för projektet Ruraland har en studieresa till Spanien företagits. Inför 

framtiden är det slutförandet av RenRen och uppstart av nya Interreg 4c projekt som står för 

dörren. 

1.4 JEGRELIUSINSTITUTET FÖR TILLÄMPAD GRÖN KEMI 

Jegreliusinstitutets verksamheter har under årets första åtta månader utvecklats mycket positivt. 

Området tillämpad Grön kemi är under stark utveckling nationellt och regionalt, vilket markant 

har höjt intresset för de utvecklingssatsningar som institutet driver med sina kunder och 

finansiärer. Vår ekonomi är stark, i balans, och med en fördubblad omsättning utifrån 

verksamhetsanslaget. En miljövetare och en kommunikatör har rekryterats under perioden vilket 

ger totalt 7 anställda. 

Innovationsupphandling, som instrument för att snabba på introduktion och användning av 

framtidens miljöanpassade produkter, har uppmärksammats vid flertalet tillfällen av Regeringen 

under 2010 och 2011. Området medicinteknisk utrustning framhålls som särskilt prioriterat, 

vilket gör det extra prestigefullt att Jegreliusinstitutet i augusti 2011 har blivit tilldelat medel 

från EU’s miljöfond LIFE+. Projektet, som omsätter totalt ca 20 miljoner under fyra år, har 

fokus på att snabba på utveckling och introduktion av PVC-fria blodpåsar inom Europeisk 

sjukvård. Vi har ansvaret att koordinera projektets demonstrationsverksamheter av de nya PVCfria 

alternativen, i samverkan med Karolinska sjukhuset och de fyra medverkande företagen, 

samt verka för en koordinering av möjliga köpargrupperingar inom sjukvården med fokus på en 

kommande Europeisk innovationsupphandling. Projektet har en mycket stor internationell 

potential med möjlighet att sätta regionen och Jämtland på kartan som ett centrum för 

innovationsdriven hållbar upphandling. 

Jegreliusinstitutets kompetens inom innovationsupphandling har även efterfrågats av 

Naturvårdsverket i en förstudie av alternativ till giftiga bottenfärger på båtar samt hållbara 

toalettavfallslösningar för fritidsbåtar. En förstudie har levererats med mycket gott resultat 

under sommaren. Svenska Båtunionen (SBU), som är branschorganisationen för ca 900 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 

båtklubbar i Sverige, vill driva projektet vidare mot en innovationsupphandling och en ansökan 

förbereds där ett urval av tekniklösningar för toalettavfall och båtförvaring planeras att testas i 

bl.a. Storsjön under 2012-2013. Vår roll, förutom kompetens inom innovationsdriven 

upphandling, blir att koordinera kommuner och landsting med liknande behov av miljödrivna 

lösningar nationellt. 

Vårt nationella spetsprojekt att tillskapa referensmiljöer för framtidens miljödrivna lösningar, 

finansierat av bl.a. Tillväxtverket och Strukturfonderna, har utvecklats mycket väl. Över 30företag, 

regionalt och nationellt, deltar i en urvalsprocess och stöds i sin 

marknadskommunikation om deras produkters miljöprestanda. En arbetsmetodik håller på att 

byggas upp för hur detta arbete kan spridas vidare i det företagarnätverk som är under framväxt 

vilket kommer resultera i en helt ny regional plattform för hur miljöteknikföretag i vår region 

kan samverka med nationella spetsföretag och möjliggör nya och bättre affärer. 

Arbete med att utreda och kommunicera Jämtländska hushålls exponering för kemikalier utifrån 

konsumtion av vardagsprodukter har rönt stor uppmärksamhet. Riksmedier med Ekot (SR) i 

spetsen uppmärksammade stort våra rön om miljögiftet Bisphenol A i s.k. termopapper t.ex. 

kassakvitton. Slutrapporten presenteras under hösten 2011 och förväntas ge stort avtryck i 

medierna och bidra till den aktiva debatt som nu finns om den ofrivilliga kemikalieexponering 

som vi utsätts för dagligen i våra hem. 

Under hösten 2011 finns planer på att mer aktivt kommunicera vår verksamhet till våra ägare, 

finansiärer och kunder. En stor regional satsning planeras på området tillämpad Grön kemi i 

samverkan med de synnerligen kompetenta aktörer som nu finns i regionen. Jegreliusinstitutet 

har fått förfrågan att koordinera denna process som bl.a. innefattar verksamheter i Örnsköldsvik 

(framtidens bioraffinaderi), forskning om organisk katalys vid Mittuniversitet i Sundsvall, 

skogsindustrierna i Sundsvall (Packaging Mid Sweden), Science Parkerna vid Åkroken och 

Östersund inom Mittuniversitetet samt verksamheterna inom Ekoteknik samt Sportstech vid 

Mittuniversitetet i Östersund. Målsättningen är att starta en uppbyggnadsprocess av en 

Europeisk klusterbildning på området tillämpad Grön kemi med start under 2012. 

1.5 REGIONAL UTVECKLING 

Enheten bildades genom verksamhet från landstingets stab för regional utveckling samt den 

verksamhet för projektstöd som fördes över från länsstyrelsen. Även ansvar för 

infrastrukturplaneringen har legat på enheten. 

1.5.1 Projektstöd 

Under första halvåret har vi skapat de rutiner som behövs för projekthanteringen inom 

Regionförbundet. Dvs tagit fram information om projektstödet samt alla de blanketter som 

gäller för att kunna söka och redovisa ett projekt. Dessa handlingar finns idag utlagda på 

Regionförbundets hemsida. 

Under första halvåret har vi tagit beslut och registrerat om medfinansiering av 22 projektansökningar. 

Totalt beslutat projektstödet är på 23 100 tkr. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 

Dessa är fördelade enligt följande på olika program – 

Mål 2 8 st 

Interreg 4 st 

Regionalt 8 st 

Landsb.prog. 2 st 

Ytterligare tagna beslut, men ej registrerade, uppgår till 22 692 tkr, vilket gör att 

projektengagemanget för tagna beslut för närvarande uppgår till 45 792 tkr. 

Inför den utlysningsperiod som stänger 22 september för Mål 2 har Regionförbundet föreslagit 

att medfinansiera 11 projektansökningar med 16 747 tkr. Sammanlagt uppgår Regionförbundets 

engagemang för tagna beslut och föreslagna beslut till 62 539 tkr. 

1.5.2 Folkhälsa 

Folkhälsopolicyn har överlämnats från Jämtlands läns landsting. En kommunikationsplan samt 

ett antal stöddokument till policyn har tagits fram. Policyn har under våren och sommaren 

antagits i flertalet av länets fullmäktigeförsamlingar inom kommunerna och på landstinget. 

Planering av det fortsatta arbetet med policyn samt utvecklandet av framtida kommunala 

handlingsplaner har skett i nära samverkan med Östersunds kommun samt Folkhälsocentrum på 

landstinget. 

En fortsatt utveckling av det MittNordiska samarbetet pågår i två olika processer - ett med fokus 

på utvecklad samverkan över landsgränsen med de två regionerna i Tröndelag samt ett 

folkhälsofokuserat samarbetsnät, MittNordens Folkhälsonätverk. 

Mittnordens folkhälsonätverk har fortsatt sin utvecklingsprocess i och med att ett första möte 

med våra finska kollegor genomfördes under maj månad. 

Kompetensstödet till EU:s Regionkommittés interregionala grupp för hälsa har under året 

medfört ett antal insatser i att utveckla själva arbetsprogrammet. Ett flertal möten har 

genomförts samt ett antal dokument har skrivits fram. Folkhälsopolitiska strategen ingår numer i 

den exekutiva ledningsgruppen. 

1.5.3 Miljö 

Den andra regionala utvecklingskonferensen i Östersund genomfördes i juni efter 

planeringsarbete i samverkan med länsstyrelsen. Mötet föregicks av besök i Bryssel där möten 

med bl a den svenska representationen samt The Climate Group genomfördes för att 

marknadsföra Östersundskonferensen. 

Möte med OECD i Paris samt ett antal planeringsmöten hemmavid inför OECD studien kring 

"förnyelsebar energi som en motor för regional utveckling". Arbetet med studien har också 

innefattat studiebesök till regionen Puglia i Italien, som liksom vi deltar i OECD studien. 

Ett antal planeringsmöten har genomförts med landstingets grupp för hållbar upphandling där 

miljöstrategen är ordförande. 

De fyra länsstyrelserna i norr driver projektet energisamverkan Norr där miljöstrategen ingår i 

styrgruppen, Projektet har haft ett antal styrgruppsmöten under våren. Inom Europaforum Norr 

har både tjänstemannamöten och rapportörsmöten genomförts. Möten kring landstingets energi 

och klimatstrategi har och skett. 

Encore möte i Tjeckien(styrgrupp) samt möte i Monaco kring energieffektivitet. Möte i Florens 

kring fördjupande samarbete med Toscana kring hållbar turism samt agriturism. 



Arbete med att ta fram en miljöpolicy för Regionförbundet pågår. 


2011-10-20 Dnr: 2011-401 

1.5.4 Infrastruktur 

De resurser som fördes över från länsstyrelsen för infrastrukturplanering har inte kunnat 

besättas. Arbetet har därför, i avvaktan på utformning av förbundets organisation, lagts på 

enheten för regional utveckling. Beredningen för infrastruktur, kollektivtrafik och tillgänglighet 

har påbörjat sitt arbete och har haft tjänstemannastöd från enheten. Samverkan med Trafikverket 

är etablerad och ett antal frågor har hanterats tillsammans. Det rör framför allt genomförandet 

av länstransportplanen. Beredningen har inrättat ett samrådsorgan – referensgrupp för 

infrastruktur och kommunikationer - med företrädare för näringsliv och myndigheter. Yttranden 

över olika nationella utredningar har lämnats. Förbundet deltar i flera projekt inom infrastruktur 

och transporter. Arbetet med att bilda kollektivtrafikmyndigheten och omformningen av 

länstrafikbolaget med dotterbolag har påbörjats och kommer att intensifieras under hösten. 

1.5.5 Internationella nätverk mm 

Arbetet i de internationella nätverken har fortsatt i samma ordning som tidigare. Olika 

aktiviteter har genomförts, främst i Europaforum Norra Sverige (inkl NSPA). AER och 

Mittnordenkommittén, med viktigaste syfte just nu att påverka kommande 

sammanhållningspolitik och EU:s långtidsbudget. Arbetet med organisering och utformning av 

uppdrag till Mid Sweden Office har pågått hela året och beräknas vara slutfört under oktober. 

1.6 SOCIAL VÄLFÄRD 

Enheten social välfärd/administration har förutom enhetschef/social handläggare haft ca 9 

personer anställda med varierande sysselsättningsgrad. Dels i ordinarie verksamhet men de 

flesta i projektform. Enhetschef har under året även varit chef för enheterna FoU välfärd samt 

familjerådgivningen 

Social välfärd omfattar, socialtjänst, LSS och kommunal hälso- och sjukvård. Administrationen 

omfattar utbildningsenheten (konferenser, kurser m.m.) 

Social handläggare finansieras av förbundsavgiften, utbildningsenheten av avgifter från 

kommunerna. 

Länet har fått statsbidrag för uppbyggnad av stödstrukturer inom äldreområdet/socialtjänsten 

som i en förlängning ska utgöra en plattform för en kunskapsbaserad praktik inom hela 

socialtjänsten och de delar av landstingets verksamhet som berörs. Projektet är under tre år. 

Övriga områden/projekt som är kopplade till arbetet med stödstrukturerna är Kunskap Till 

Praktik - implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. E-hälsa 

strategi - ett treårigt projekt med start 1 september 2011 (finansieras till en del av statliga medel 

men övervägande del av kommunerna). Sociala barn- ungdomsvården med start 5 september ett 

projekt som finansieras av statliga medel. 

Nedan kort information från projekten som hittills är igång: 

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling och Bättre liv för sjuka äldre 

Utifrån resultatet av en kartläggning har en handlingsplan arbetats fram där en rad aktiviteter 

planeras för 2011-2013. Syftet med aktiviteterna är att skapa förutsättningar för en 

evidensbaserad praktik samt att bygga strukturer för att inhämta kunskap och för 

kunskapsspridning inom äldreområdet. Samarbete kommer att i tillämpliga delar ske med 

individ- och familjeomsorgens verksamheter. En projektledare på heltid finansieras av staten. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 

Staten finansierar också utvecklingsledare inom äldreområdet de utgör ett stöd för 

äldreområdets verksamheter i arbetet med att införa ett vårdpreventivt arbetssätt. Under året har 

förankringsarbete skett samt planering inför hur stödet ska utformas. Inom vissa kommuner har 

ett praktiskt stöd redan påbörjats. Under hösten kommer utvecklingsledarnas tjänstgöringsgrader 

höjas då efterfrågan av stöd ökar. Ytterligare en projektledare kommer att anställas för att ta 

fram en modell för mottagande/implementering av nationella riktlinjer inom äldreområdet. 

Jämtlands läns landsting är en viktig part i ovanstående satsningar. Projekten finansieras av 

statliga medel. 

Kunskap Till Praktik (KTP) 

KTP påbörjades den 1 sept. 2009 (överenskommelse med SKL). Området avser missbruks- och 

beroendevården. En projektledare på heltid finansieras av SKL för utvecklingsarbetet. 

Kvarstående öronmärkta medel från Länsstyrelsen har använts för arbetet med ”stimulans till 

bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk” varvid en ytterligare person 

anställts. 

Under 2011 har statliga medel avsatts för att ”implementera system för uppföljning av insatser i 

syfte att åstadkomma en kontinuerlig och systematisk kvalitetssäkring och förbättring av 

arbetet”. Ledningsgrupp är bildad i länet för uppdraget, ännu har inga medel nyttjats för detta 

under året. KTP är från och med 2011 en del av en större överenskommelse om evidensbaserad 

praktik i socialtjänsten. 

1.7 UTBILDNINGSENHETEN 

Enheten arbetar med kompetensutveckling för all personal inom länets kommuner även för 

landstinget. Två personer arbetar på enheten f.n. ca 50% samt 60%. Verksamheten är 

konjunkturkänslig eftersom utbildningsanslaget är bland det första som stryks när kommunerna 

ska spara. Det ser dock bra ut med anmälningar i år. 

1.8 ENERGIKONTORET 

Energikontoret har under 2011 beviljats uppdraget att verka som regional energiaktör samt 

samordnare för de kommunala energi- och klimatrådgivarna i länet för åren 2011-2012. Vid 

ansökan har även länets kommuner samt Jämtlands läns Landsting (numer Regionförbundet 

Jämtlands län) beslutat om finansiering för Energikontorets verksamhet. Dessa två uppdrags 

indikatorer utgörs av antal nätverk, nätverksträffar, seminarier, aktiviteter, 

kompetensutvecklingsinsatser, medverkan i förfrågningar utifrån och antal projektansökningar. 

Utöver dessa ska även beräknad eller uppskattad energibesparing i kWh redovisas. Under de 

första åtta månaderna har större delen av de aktiviteter och nätverk, som enligt uppdraget ska 

genomföras, genomförts. Under de kommande månaderna kommer ytterligare aktiviteter samt 

beräkningar för eventuella energibesparingar genomföras. 

Sedan den 1 januari 2010 kan alla kommuner och landsting söka ett energieffektiviseringsstöd 

från Energimyndigheten. I länet har 8 av 9 organisationer sökt och beviljats stödet. Tre av 

kommunerna har gett Energikontoret i uppdrag att projektleda/samordna det arbetet. Det arbetet 

kommer att fortsätta året ut och det skiljer sig något åt mellan de tre kommunerna då det är 

kommunernas arbetsgrupper som sätter agendan för arbetet. Gemensamt är att Energikontoret 

rapporterar till och har kontakten med Energimyndigheten. 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 

Utöver detta sköter Energikontoret den kommunala energi- och klimatrådgivningen för fyra av 

länets kommuner. Arbetet sker löpande och aktiviteter utöver inkommande samtal och att 

annonsera har skett genom medverkan på mässorna: Jamtli Vårmarknad och Fäviken Game 

Fair. Återstående mässor att deltaga vid tillsammans med övriga rådgivare i länet är Åre 

höstmarknad och Världscuppremiären i skidskytte. 

Energikontoret är en verksamhet som medverkar i flera olika projekt med olika projektägare och 

har uppdrag med olika uppdragsgivare. Dessa uppdrag fördelas på 4,5 tjänster. Verksamheten är 

i sin helhet projektfinansierad och efter de åtta första månadernas under 2011 visar det 

preliminära utfallet på ett resultat enligt budget vid årsskiftet. 

1.9 KONCERNBOLAGEN 

1.9.1 AV-Media AB 

Bolagets omsättning per 31 augusti 2011 har minskat med 101 tkr jämfört med samma period 

föregående år och uppgår nu till 5 896 tkr. Kostnaderna under perioden har också minskat och 

uppgår nu till 5 544 tkr (5 704 tkr). Resultatet före skatt har därmed förbättrats med 59 tkr 

jämfört med samma period föregående år och uppgår nu till 351 tkr (293 tkr). 

Balansomslutningen per 31 augusti 2011 uppgår till 4 241 kkr. Eget kapital uppgår till 2 731 tkr 

och obeskattade reserver till 126 kkr. Nyckeltalet för soliditet var på balansdagen 67 % (55 %). 

Nyckeltalet för soliditet definieras som eget kapital och obeskattade reserver i förhållande till 

balansomslutning. 

Noteras att reglerna för avskrivningsinventarier har ändrats i pågående räkenskapsår. Ändringen 

innebär att direktavskrivning nu tillämpas om inventaries anskaffningsvärde inte överstiger 20 

tkr. 

I helårsprognosen för 2011 beräknas intäkterna uppgå till 8 949 tkr och kostnaderna till 8 711 

tkr. Resultatet för 2011 beräknas därmed uppgå till 299 tkr, vilket motsvarar 3,3 % av 

omsättningen. Bolagets mål för året är att resultatet före bokslutsdispositioner och skatter ska 

motsvara lägst 3,0 % av omsättningen. 

1.9.2 Almi Företagspartner Mitt AB 

Bolagets ekonomiska resultat följer budget per andra kvartalet 2011. Per 110630 uppgår 

nyutlåningen till 45 mkr att jämföra med årets prognostiserade utlåning om 120 mkr. Således 

krävs en aktiv höst för att nå upp till volymmålet. Antalsmässigt är nyutlåningen nästan i fas 

med 134 lån per sista juni att jämföra med helårsbudget om 300 lån. En konkret åtgärd avseende 

detta är den säljkurs som samtliga finansieringsrådgivare kommer att delta i under senare delen 

av hösten. 

Affärsrådgivningen ligger väl i fas vad gäller start av nya företag (218/400 startade) samt antal 

rådgivningskunder (845/1 775 kunder). Vi har fortfarande en hög aktivitet gällande 

seminarier/aktiviteter och här ligger vi över budget (2 221/3 250 deltagare). När det gäller antal 

kommersialiserade innovationer (5/35 st) ligger vi dock långt under budget vilket för övrigt 

gäller hela koncernen. Vi har vidtagit åtgärder för att komma i fas med detta, för 

innovationsverksamheten, viktiga mål. 

Verksamheten i projektet Arena för Entreprenörskap löper enligt plan och vi har och kommer att 

ha en hög aktivitetsnivå ända in i mål. Fortfarande en hög andel kvinnor som deltar, 54 %. 

Parallellt med våra egna insatser så intensifierar vi vårt samarbete med det nyetablerade 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 

Nyföretagarcentrum Jämtland där vi är medlem och även deltar i styrelsearbetet. Detta för att vi 

enligt plan ska växla över nyföretagarrådgivningen mot privatpersonen till Nfc i Jämtlands län. 

Då vi planerar för en etablering av ett ALMI-kontor i Åre så har vi sökt och fått ett fortsatt 

samarbete med Åre kommun. 

Efter en vår av viss upphandlingsfrustration har nu verksamheten inom projektet 

InnovationsAlliansen II fallit på plats och rådgivarna har bra verktyg för verifieringsfasen. 

Förutom det löpande rådgivningsarbetet från ALMIs sida pågår ett utvecklingsarbete i och 

mellan inkubatorerna i Östersund och Sundsvall. Inom Östersunds kommun har också ett beslut 

tagits att finansiera ett Science Park-företag med start 2012 vilket är den part som vi ser ska 

överta inkubatorn från 2013. Även beslutet om att Mittuniversitetet får bilda holdingbolag 

påverkar det framtida innovationsarbetet, forskning-näringsliv, positivt. 

Inom projektet Globala Rummet har en plan lagts hur verksamheten ska se ut för kommande 10 

månader efter ett positivt beslut om förlängning t o m 2012-06-30. Vi har redan nu nått de 

volymmål som vi har i projektet (1976/1500 deltagare med ca 50 % kvinnor samt i fördjupade 

aktiviteter/workshops 272/250 företag). 

Interreg IV-projekt Mini Europe är nu avslutat per den 31 augusti. Ett projekt som varit 

framgångsrikt så till vida att vi kunnat skapa mycket bra kontakter till oss själva och andra 

samarbetspartners i regionen. Kontakter som lever vidare även efter projektavslut. Det finns här 

en ny projektansökan ”Smart Europe” som ska ses som en fortsättning tillsammans med tolv 

partners och som är inriktat mot innovation vilket skulle ligga i linje med vårt uppdrag. Beslut 

om det nya projektet kommer i december. 

Genom Regionförbundet i Jämtland har vi fått ett uppdrag att genomföra Inspirationsdagar i 

samtliga kommuner för att få fler kvinnor intresserade av att starta företag. Vi har även fått extra 

resurser för att även kunna erbjuda individuell rådgivning inför 2012. 

1.9.3 Jämtland-Härjedalen Turism 

JHT har under det första halvåret bl a uppdaterat det tidigare utarbetade strategidokumentet för 

besöksnäringen i Jämtland Härjedalen, vilket antagits av JHT:s styrelse. 

Exportprojektet löper under tre år from juni 2010, Matreseprojektet from april 2010 tom 2012 

och förhoppningar finns om finansiering av fortsatt arbete med Destination Storsjön. En 

förstudie med inriktning Film och Event är påbörjad. Uppgraderingen av länsturistdatabasen är 

genomförd, webplatsen www.jamtland.se har fått en ny design och struktur och Upplev 

Jämtland Härjedalen har givits ut i nytt format. 



2 PERSONAL 

2.1 ANTAL ANSTÄLLDA (EXKL TIMANSTÄLLDA) 

Antal anställda 

2011-08-31 

Kvinnor 50 

Män 47 

Totalt 97 

2.2 ÖVERTID OCH MERTID 

Mertid 

1101-1108 (timmar) 

72 701 

Övertid 

1101-1108 (timmar) 


2011-10-20 Dnr: 2011-401 

Analys 

Övertidsuttaget i Regionförbundet är förhållandevis lågt. Juni var den månad då det arbetades 

flest övertidstimmar (250 tim). Anledningen till övertiden var bland annat att flertalet projekt 

som skulle slutredovisas och att vårbruket vid Torsta som måste anpassas till vädret. 

2.3 SJUKFRÅNVARO 

Antal 

sjuktimmar 

0-1 

dgr 

2-14 

dgr 

15-30 

dgr 

31- 59 

dgr 

60-180 

dgr 

180> 

dgr 

2011-08 56 862 0 266 1138 0 328 

Nyckeltal 2011-08 

1. Total sjukfrånvarotid i procent av 

sammanlagd ordinarie arbetstid 

2. Långtidssjukfrånvaro 60 dagar och mer 

i procent av total sjukfrånvarotid 

3. Sjukfrånvarotid för kvinnor i procent av 

ordinarie arbetstid för kvinnor 

2,0 % 

49 % 

2,7 % 

4. Sjukfrånvarotid för män i procent av 1,3 % 

Sjukersättning 



ordinarie arbetstid för män 

5. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 29 år 

eller yngre i procent av ordinarie 

arbetstid för åldersgruppen 29 år eller 

yngre 

6. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 30-49 

år i procent av ordinarie arbetstid för 

åldersgruppen 30-49 år 

7. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 50 år 

eller äldre i procent av ordinarie 

arbetstid för åldersgruppen 50 år eller 

äldre 


2011-10-20 Dnr: 2011-401 

1,1 % 

2,8 % 

1,9 % 

8. Antal sjukfrånvarodagar per anställd 3,1 dagar/anställd 

9. Andel medarbetare med 0 dagar i 

sjukfrånvaro 

64,9 % 

Analys 

Orsaken till flera av de längre sjukskrivningarna är operationer och andra medicinska tillstånd. 

Där det har behövts har rehabiliteringsåtgärder satts in. Även många kortare sjukskrivningar på 

grund av bl. a förkylningar har förekommit. Där det funnits tecken på tidiga signaler för längre 

sjukskrivning har samtal genomförts. 

Av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för perioden januari till augusti är 2 % sjukfrånvarotid. 

För kvinnor är sjukfrånvarotiden 2,7 % och för männen 1,3 %. Uppdelat på ålder så har man 

flest sjukfrånvarotimmar i åldersgruppen 30-49 år. 

Inga arbetsskador har rapporterats. 

Andelen helt friska medarbetare är 64,9 %, dvs de har inte en enda sjukdag! 

Sammantaget är sjukfrånvaron låg i Regionförbundet. 



3 EKONOMISKT UTFALL 2011-08-31 

tkr 


2011-10-20 Dnr: 2011-401 

Utfall Prognos Årsbudget 

2011-08 2011-12-31 2011 

Externa intäkter 32 339 58 000 58 721 

Interna intäkter 14 826 18 000 9 665 

Grundfinansiering 34 867 52 300 53 449 

SUMMA INTÄKTER 82 032 128 300 121 835 

Personalkostnader -33 624 -51 000 -52 122 

Externa kostnader -30 207 -57 000 -59 471 

Interna kostnader -14 826 -18 000 -9 665 

Avskrivningar 0 -600 -577 

SUMMA 

KOSTNADER 

-78 657 -126 600 -121 835 

RESULTAT 3 375 1 700 0 

3.1 EKONOMISKT UTFALL 

Resultatet efter årets första åtta månader är ett överskott om 3 375 tkr. 

Externa intäkter 

Våra medel från länsanslaget 1:1 intäkts- och kostnadsbokförs i samma takt som vi betalar ut 

enligt gjorda rekvisitioner. Av årets 12 000 tkr har per augusti hittills 443 tkr bokförts. 

Prognosen utgår från att medel rekvireras i snabbare takt. Om så inte blir fallet kommer såväl 

externa intäkter som externa kostnader att bli lägre, varför det inte får någon påverkan på 

resultatet. 

Interna intäkter ock kostnader 

Båda posterna överstiger budget beroende på att många av projektens ”köp” av personal från 

basverksamheten inte budgeterats internt. Avvikelsen påverkar inte resultatet. 

Grundfinansiering 

Enligt beslut av primärkommunerna, i samband med avvecklingen av Kommunförbundet 

Jämtlands län skall kostnader för den politiska verksamheten finansieras med det överförda egna 

kapitalet. Bokförda externa intäkter för grundfinansiering kommer därför att understiga 

budgeten med 1148 tkr. 

Personalkostnader 

Personalkostnaderna följer i stort budget. Viss reducering av kostnaderna pga vakanta tjänster 

och uppsägningar i samband med avslutade projekt. 

Externa omkostnader 




2011-10-20 Dnr: 2011-401 

Utfall och prognos för de externa omkostnaderna är starkt kopplade till de externa intäkterna – 

se kommentar ovan. 

Avskrivningar och internränta 

Avskrivningar och internränta kommer att beräknas i samband med bokslutet. På grund av att 

beslut inte fattats i alla kommuner (per 110831) om lånefinansiering av övertagna 

anläggningstillgångar har inga avskrivningar gjorts. I prognosen räknar vi med att detta är 

utklarat till årsskiftet. 

3.1.1 Investeringar 

(tkr) Investering i 

maskiner och 

utrustning 

Utfall 2011-08-31 350 

Budget 2011 helår 2 327 

Kommentar 

Prognos utfall 2011 helår 3 000 Varav 2 327 avser övertagande 

av inventarier från landstinget. 

Övrigt avser investeringar i 

möbler och serverkapacitet på 

Regionkontoret samt 

videokonferensutrustning på 

Rösta 

3.2 PROGNOS FÖR EKONOMISKT UTFALL 2011 

Prognosen visar på ett överskott om 1700 tkr för Regionförbundets första verksamhetsår. 

Främsta orsaken till överskottet är att tjänster, bland annat som statistiker, inte tillsatts under 

året och avveckling av personal i samband med avslutandet av projekt inom 

landsbygdsutvecklingen. Vidare har arbetet med de operativa programmen senarelagts i 

förhållande till den ursprungliga planeringen. Försämringen jämfört med resultatet per augusti 

beror främst på att förbundet hade lägre kostnader i början av året, under uppstartsfasen. 

Bilagor: 

- Resultaträkning 2011-08-31 

- Balansräkning 2011-08-31 


2012-01-11 13:09:35 

Renhållnings- 

ordning 

2012 

Gäller fr.o.m. 2012-xx-xx 

Antagen av Kf 2010-12-01, §68 

Reviderad av Kf 2011-06-30, §30

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Föreskrifter om avfallshantering för Ragunda kommun 3 

Inledande bestämmelser 3 

Ansvar för avfallshanteringen 3 

Avgifter 3 

Allmänna bestämmelser 4 

Sortering av avfall 4 

Informationsskyldighet 4 

Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 4 

Sortering av hushållsavfall 4 

Sortering av avfall med producentansvar 4 

Hushållens farliga avfall och avfall från elektriska och elektroniska produkter 4 

Riskavfall 4 

Grovavfall 5 

Skyldighet att lämna avfall 5 

Förutsättningar för eget omhändertagande 5 

Hämtningsområde 5 

Hämtningsintervall 5 

Soputrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar 5 

Fyllnadsgrad och vikt 6 

Ansvar för anskaffande och underhåll av behållare mm 6 

Latrin 7 

Slam 7 

Tömningsintervall, slam 7 

Annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 8 

Uppgiftsskyldighet 8 

Dispens från föreskrifterna om avfallshantering och anmälan om eget omhändertagande 8 

Förlängd tömningsintervall, slam 8 

Eget omhändertagande, kompostering 8 

Befrielse från hämtning 8 

Befrielse från avgift 9 

Avgiftsbefrielse från grundavgift 9 

Gemensam behållare 9 

Ikraftträdande 9 

Bilaga 1 Sorteringsanvisning 

Bilaga 2 Hämtningsområden 

Bilaga 3 Förklaringar 

2

Föreskrifter om avfallshantering för Ragunda kommun 

antagen av kommunfullmäktige 2010-12-01, §xx. 

Inledande bestämmelser 

1 § För kommunens avfallshantering gäller 

miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2001:1063), 

föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av 

miljöbalken och 

andra författningar. 

Vid sidan av de författningar som anges i första stycket gäller dessa föreskrifter 

om avfallshantering. 

Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som 

enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare. 

Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av 

fastighetsinnehavarebegreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. 

2 § Renhållningsordningen gäller transport av farligt avfall samt hantering av 

hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från fastigheter inom Ragunda 

kommun. Kommunen är skyldig att svara för att hushållsavfall från 

fastigheter inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning. 

Kommunfullmäktige kan besluta att annat avfall än hushållsavfall skall 

forslas bort och slutligt omhändertas av kommunen. Källsortering av avfall 

kan krävas. 

3 § I Renhållningsordningens bilagor 1 och 2 anges föreskrifter vilka bestäms av 

Kommunstyrelsen. 

Ansvar för avfallshanteringen 

4 § I Ragunda kommun är det kommunstyrelsen som ansvarar för att det 

kommunala renhållningsansvaret fullgörs. Tekniska kontoret har 

verksamhetsansvaret för den kommunala avfallshanteringen. 

Avfallshanteringen i kommunen utförs av Ragunda kommun, Tekniska 

kontoret eller de entreprenörer som kommunen bestämmer. Ansvaret för 

hämtning och transport av farligt avfall utförs av kommunen godkänd 

entreprenör. 

5 § För de avfallsslag som omfattas av producentansvar har producenterna 

ansvar. Se bilaga 1. 

6 § Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap miljöbalken och enligt 

föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av Bygg- och 

miljönämnden. 

Avgifter 

7 § Föreskrifter om avfallstaxa meddelas av kommunfullmäktige i särskilt 

taxebeslut med stöd av 27 kap 4 § miljöbalken. Avgift ska betalas för den 

insamling, transport, återvinning och det bortskaffande som utförs genom 

kommunens försorg. Återanvändning, återvinning eller annan miljövänlig 

3

avfallshantering ska stimuleras. 

Som avgiftsskyldig till kommunen är den äger fastigheten, eller den som 

enligt 1 kap §5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) anses som 

fastighetsägare. 

Allmänna bestämmelser 

Sortering av avfall 

8 § Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera sitt avfall 

enligt dessa föreskrifter och bilaga 1. Tekniska kontoret kan därutöver 

meddela särskilda föreskrifter. 

Informationsskyldighet 

9 § Fastighetsinnehavare är skyldig att i erforderlig omfattning informera den 

eller de som bor i eller är verksam i fastigheten om gällande regler för 

avfallshanteringen. 

Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 

Sortering av hushållsavfall 

10 § Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut de 

avfallsslag som anges i §§ 11-15 samt sådana avfallsslag som anges i bilaga 1 

till dessa föreskrifter. Avfall skall sorteras i den omfattning och på det sätt 

som kommunen beslutar samt lämnas vid anvisad plats. Avfallet skall 

transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa 

och miljön inte uppstår. 

Sortering av avfall med producentansvar 

11 § Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut de 

avfallsslag för vilka producentansvar gäller samt lämna detta avfall på plats 

som anvisas enligt särskild information från respektive producents 

branschorganisation. Avfallet skall transporteras bort från fastigheten så ofta 

att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Se bilaga 1. 

Hushållens farliga avfall och avfall från elektriska och 

elektroniska produkter 

12 § Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut 

hushållets farliga avfall och hålla det avskilt från annat avfall. Hushållens 

farliga avfall skall lämnas till kommunen enligt gällande anvisning i bilaga 1. 

13 § Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut 

hushållets avfall av elektriska och elektroniska produkter. Elektronikavfall 

skall hanteras varsamt och hållas avskilt från annat avfall så att det kan 

omhändertas särskilt. Hantering enligt anvisning i bilaga 1. 

Till farligt avfall räknas avfall som innehåller komponenter eller ämnen som 

uppräknas i avfallsförordningen(2001:1063) om farligt avfall. 

14 § Riskavfall från egen medicinering kanyler, sprutor och läkemedelsrester ska 

4

lämnas till apoteket. 

Grovavfall 

15 § Med grovavfall avses, i enlighet med 5§ Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 

2004:4) sådant avfall som är så skrymmande, tungt eller har andra egenskaper 

som gör att det inte är lämpligt att läggas i den ordinarie avfallsbehållaren. 

Grovavfall skall lämnas till kommunens återvinningscentraler. Vid sådan 

lämning skall avfallet sorteras i för avfallsslaget avsedd behållare. Grovavfall 

från en- och tvåfamiljshus samt fritidshus hämtas minst en gång per år enligt 

turlista. Vid fastighetsnära hämtning av grovavfall ingår ej hämtning från 

kommersiell verksamhet, flerfamiljshus, sterbhus eller dödsbon. Hämtning 

av grovavfall kan även utföras under övrig tid på året mot särskild avgift 

enligt kommunens renhållningstaxa. Avfallslämnaren skall ställa ut 

grovavfallet vid ordinarie sopkärl. Avfallet skall förses med märkning som 

klargör att det är fråga om grovavfall och i den mån det är möjligt buntas 

eller förpackas i lämpligt emballage. Hushåll med gemensamhetskärl lämnar 

grovavfallet på plats som anvisas av kommunen. 

Hantering enligt anvisning i bilaga 1. 

Skyldighet att lämna avfall 

16 § Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, med undantag för avfall som 

omfattas av producentansvar, skall lämnas till kommunen om inte annat sägs 

i dessa föreskrifter. Ansvarig gentemot kommunen är innehavaren av den 

fastighet där avfallet uppkommer. 

Förutsättningar för eget omhändertagande 

17 § Förmultningsbart köksavfall och latrin får komposteras av 

fastighetsinnehavare på enskild fastighet förutsatt att komposteringen utförs 

och hanteras enligt kommunens anvisningar. Kompostbehållaren skall vara 

av bygg- och miljönämnden godkänd typ. Anmälan om kompostering skall 

göras enligt 33 § renhållningsordningen. Anmälan handläggs av kommunens 

bygg- och miljönämnd. 

18 § Trädgårdsavfall får komposteras på fastigheten under förutsättning att det 

kan ske utan olägenhet för omgivningen. 

Hämtningsområde 

19 § Kommunen är indelad i hämtningsområden. Se bilaga 2. 

Hämtningsintervall 

20 § Hämtningsintervaller för fastigheter belägna inom samma 

hämtningsområden gäller, med få undantag, gemensamma rutiner för 

renhållningen. Hämtningsintervaller framgår av bilaga 2. 

Soputrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar 

21 § I behållare och utrymmen för avfall får endast avfall läggas för vilket 

behållaren och förvaringsplats är avsedd. Typ av avfallsbehållare, 

latrinbehållare och storlekar fastställs av tekniska kontoret efter samråd med 

5

ygg- och miljökontoret. 

Behållare för uppsamling av avfall skall på hämtningsdagens morgon vara 

uppställd enligt kommunens eller entreprenörens anvisningar så att hämtning 

underlättas. Behållare skall placeras ca 1,5 m från färdvägen så att kärlet kan 

hämtas med sidlastande bil. Fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren är 

ansvarig för utsättning av kärlet. 

Då extra säck eller kartong lämnas skall den vara väl försluten och det skall 

klart framgå vilken abonnent som är avlämnaren. Extra säck eller kartong ska 

placeras ovanpå kärlet. 

Det åligger fastighetsinnehavaren att se till att transportväg fram till 

behållarens hämtnings-/tömningsställe hålls i lätt framkomligt skick. 

Transportvägen skall röjas från snö och andra hinder samt hållas halkfri ända 

fram till behållaren. Vägar och tomtmark som utnyttjas vid hämtning skall 

vara så dimensionerade och hållas i sådant skick att den är farbar för 

hämtningsfordon under hela hämtningssäsongen. 

Kommunen eller dess entreprenör skall ha tillträde till de utrymmen i 

fastigheten där arbete skall utföras. 

Fyllnadsgrad och vikt 

22 § Behållaren får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Överfullt kärl 

debiteras som extratömning av kärl. Kärlet får inte heller vara så tungt att det 

blir uppenbara svårigheter att flytta det. Närmare föreskrifter om maxvikter 

för behållare ges av Tekniska kontoret. 

Ansvar för anskaffande och underhåll av behållare mm 

23 § Avfallsbehållare i plast ägs och tillhandahålls av kommunen. 

Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av 

avfallsbehållaren. Kärl skall handhas med normal försiktighet. Den som 

brister i detta avseende blir ersättningsskyldig för uppkomna skador. 

Fastighetsinnehavaren anskaffar själv vid behov extrasäckar, säcktyp 

godkänns av Tekniska kontoret. 

24 § Avfallsbehållare i plast för flerbostadsområden ägs och tillhandahålls av 

kommunen och underhålls och installeras av fastighetsinnehavaren. 

Fastighetsinnehavaren är också ansvarig för anordnande, installation och 

underhåll av övriga inom fastigheten installerade anordningar för 

avfallshanteringen såsom sopskåp, soputrymme mm. 

Anordningar skall uppfylla följande krav: 

De skall vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll 

och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och 

dylikt. 

De skall utföras, underhållas och installeras så att kraven på god arbetsmiljö 

uppfylls och risken för olycksfall minimeras. 

6

1. De skall vara lättåtkomliga för uppställning och skiftning av 

förekommande behållartyper. 

2. De skall medge hantering med den utrustning som används i 

kommunens renhållningssystem. 

Boverket (BFS 1993:57) och Arbetarskyddsstyrelsen har utfärdat regler med 

betydelse för avfallshanteringen. 

Fastighetsinnehavaren anskaffar själv vid behov extrasäckar, säcktyp som 

godkänts av Tekniska kontoret. 

Latrin 

25 § Latrin får ej lämnas i kärl avsett för hushållssopor. 

26 § Latrinbehållare för engångsbruk och av godkänd typ anskaffas av 

fastighetsinnehavaren och finns att köpa hos Tekniska kontoret. Behållaren 

skall förslutas av fastighetsinnehavaren samt lämnas på en ÅVC eller annan 

plats anvisad av Tekniska kontoret. Därutöver sker hämtning efter särskild 

beställning mot avgift. 

Slam 

27 § Slam från enskilda avloppsanläggningar får endast hämtas av kommunen 

eller av kommunen anlitad entreprenör. 

Slamavskiljare, slutna tankar och fettavskiljare skall vara lätt tillgängliga för 

hämtning av slam. Lock eller manlucka får ej vara övertäckt och ska kunna 

hanteras av en person. Lock eller manlucka på slamavskiljaren skall vara väl 

utmärkt och synligt. Skrymmande växtlighet efter tillfartsväg samt vid 

anläggningen skall röjas bort. Fastighetsinnehavaren svarar för anläggningens 

skötsel och underhåll. 

Avståndet mellan uppställningsplats för fordon och slambrunn får inte 

överstiga 20 meter om inte särskilda skäl föreligger. Vid längre 

tömningsavstånd debiteras extra avgift enligt kommunens renhållningstaxa. 

Slambilens uppställningsplats får inte ligga högre än 6 meter i förhållande till 

slamavskiljarens botten. 

Enskild väg som utnyttjas för slamtömning skall ha sådan bärighet och hållas 

i sådant skick att den är farbar för kommunens eller dess entreprenörs 

hämtningsfordon. 

Tömningsintervaller 

28 § Tömning av slamavskiljare sker enligt i förväg uppgjord turlista. 

Extra och akut tömning utförs på begäran och mot särskild avgift enligt 

kommunens renhållningstaxa. 

Tömning av slamavskiljare och slutna tankar sker enligt följande intervall. 

Permanentboende med WC tömning minst en gång per år 

7

Permanentboende med BDT-avlopp tömning en gång vartannat år 

Fritidshus med WC tömning en gång vartannat år 

Fritidshus med BDT-avlopp tömning en gång vart fjärde år 

Annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt 

avfall 

Uppgiftsskyldighet 

29 § Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än 

hushållsavfall är skyldig att på anmodan av Tekniska kontoret lämna de 

uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som 

behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. 

30 § Den som yrkesmässigt, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en 

vara som är innesluten i en sådan förpackning, ska på anmodan av tekniska 

kontoret lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, 

sammansättning, mängd och hantering, som behövs som underlag för 

kommunens avfallshantering och avfallsplan. 

Dispens från föreskrifterna om avfallshantering och 

anmälan om eget omhändertagande 

31 § Frågor om undantag från renhållningsordningens föreskrifter §§32, 33 och 34 

prövas av Bygg- och miljönämnden, §§35, 36 och 37 prövas av Tekniska 

kontoret. §§ 32, 34, 35 och 36 skall tidsbegränsas. 

Förlängd tömningsintervall, slam 

32 § Fastighetsägare med enskilt avlopp kan ansöka om förlängd 

tömningsintervall. Skriftlig ansökan lämnas till Bygg- och miljönämden. 

Eget omhändertagande, kompostering 

33 § Egen behandling (kompostering) på den egna fastigheten av annat avfall än 

trädgårdsavfall kan medges efter särskild prövning. Anmälan lämnas in till 

bygg- och miljönämnden som prövar ärendet. Kompostering skall utföras 

enligt kommunens anvisningar. Behållaren skall vara skadedjurssäker, 

ventilerad och vid året-runt bruk även värmeisolerad. Beviljad ansökan börjar 

gälla från och med kommande faktureringsperiod. 

Befrielse från hämtning 

34 § Fastighetsinnehavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på den 

egna fastigheten på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt kan få 

befrielse från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, 

återvinning och bortskaffande. Det ankommer på fastighetsägaren att påvisa 

att avfallet omhändertas utan att det innebär risk för olägenhet för 

människors hälsa och miljön. Ansökan ska innehålla uppgifter om vilka 

avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse hur det ska ske så att 

det inte medför någon risk för människors hälsa och miljön. Ansökan ska 

lämnas in till bygg- och miljönämnden som prövar ärendet mot fastställd 

avgift. 

8

Undantag får ej medges för farligt avfall, avfall från elektriska och 

elektroniska produkter, kyl- och frysmöbler, deponirest samt metallskrot. 

Att lämna avfall till kommunens återvinningscentral räknas inte som eget 

omhändertagande. Beviljad ansökan börjar gälla från och med kommande 

faktureringsperiod. 

Befrielse från avgift 

35 § Fastighetsinnehavare vilken äger och för eget bruk nyttjar två eller flera 

enfamiljsfastigheter inom Ragunda kommun kan söka befrielse från 

grundavgiften för en fastighet. Befrielse utgår i första hand för fritidshuset 

och är tidsbegränsat till 1 (ett) år. Ansökan om befrielse görs skriftligen hos 

Tekniska kontoret. Ändrade förhållanden skall anmälas till Tekniska 

kontoret. Beviljad ansökan börjar gälla från och med kommande 


Avgiftsbefrielse från grundavgift 

36 § Avgiftsbefrielse från grundavgift från permanentbostad medges om 

fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid av minst 

sex månader. För fritidshus gäller motsvarande om uppehållet avser ett år. 

Skriftlig anmälan görs till Tekniska kontoret och skall vara inkommet tre 

veckor före avsedd tidsperiod. Beviljad avgiftsbefrielse från grundavgift kan 

inte ges retroaktivt för tid som fastigheten ej nyttjats. Meddelande tillstånd är 

personliga. Ändrade förhållanden skall meddelas skriftligen till tekniska 

kontoret. Beviljad ansökan börjar gälla från och med kommande 


Gemensam behållare 

37 § Närboende abonnenter kan efter skriftlig anmälan till tekniska kontoret 

använda gemensamt kärl. Förutsättningarna för beviljat tillstånd är: 

1. att förutsättningar enligt §22 om fyllnadsgrad och vikt beaktas 

2. att avfallet inte hämtas från en av kommunen särskild anordnad 

hämtningsställe, gemensamhetsanläggning eller sophus etc. 

Ansökan om gemensam behållare gäller endast för permanentboende i en- 

eller tvåfamiljshus och fritidsboende. 

Beviljad ansökan börjar gälla från och med kommande faktureringsperiod. 

Ändrade förhållanden skall anmälas till Tekniska kontoret. 

Ikraftträdande 

Dessa föreskrifter avses träda i kraft den 2012-xx-xx då renhållningsordningen 

för Ragunda kommun, antagen av KF 2011-06-30 §30, upphör att 

gälla. 

9

10 

Bilaga 1 (sid 1 av 3) 

Dessa föreskrifter kan ändras enligt 3 § Renhållningsordningen. 3 § ger 

kommunstyrelsen rätt att delegera ansvaret för ändring till Tekniska kontoret. 

Sådan ändring föregås alltid av utskick till berörda parter. 

Avfallsslag vilka skall sorteras och lämnas vid anvisad plats. Kompletterande 

sorteringsanvisningar kan ges ut av Tekniska kontoret. 

Avfallsslag med producentansvar, enligt § 5 Renhållningsordningen. 

Förpackningar av well, Lämnas till ÅVS 

och kartong 

Förpackningar av plast Lämnas till ÅVS 

Förpackningar av metall Lämnas till ÅVS 

Förpackningar av glas Lämnas till ÅVS 

Förpackningarna skall vara torra, ”rena” och tillplattad så långt som möjligt 

Returpapper Lämnas till ÅVS 

PET-flaskor, dryckesför- Förpackningarna ingår i 

packningar av aluminium pantsystem och skall lämnas 

och glasflaskor med pant i retur till inköpsstället eller 

annan butik som tar emot dem. 

Däck Lämnas till försäljningsställe. 

Bilar Lämnas till Refero anordnad 

mottagningslösning i kommunen 

Elektriska och elektroniska Lämnas på anvisad plats vid 

produkter ÅVC (återvinningscentralen) 

Småbatterier kan även lämnas i 

batteriholkar vid återvinningsstationer 

och vid vissa affärer. 

Övriga avfallsslag 

Bilbatterier 

Kasserade batterier över 3 kg skall lämnas till försäljningsställen. Kan även lämnas 

till kommunens ÅVC.

11 





Grovavfall från hushåll 

På kommunens två återvinningscentraler, Hammarstrand och Stugun, kan följande 

grovavfall lämnas. 

Brännbart. Obs, att avfallet inte får vara större än 2x2x8 dm. 

Metallskrot 

Deponi (ej brännbart). Ex. sanitetsporslin, kakel, keramik, planglas. 

Möbler etc. bestående av olika material som ex. trä, metall och textilier. 

Trädgårdavfall som gräsklipp, löv, kvistar och grenar. 

Träavfall 

Aska

12 





Farligt avfall 

Från hushållen 

Farligt avfall skall lämnas till kommunens återvinningscentraler i Hammarstrand eller 

Stugun. Inlämnat avfall skall vara förpackat så att det kan hanteras och lagras utan 

olägenhet. Avfallet skall också vara märkt med innehåll. Olika slag av avfall får ej 

blandas. 

Följande produkter eller ämnen är exempel på vad som skall hanteras som 

farligt avfall: 

Färg,- lackavfall samt hartser 

Limavfall (ex.. kontaktlim, epoxilim, spackel) 

Glödlampor, lågenergilampor och lysrör 

Lösningsmedel (ex. lacknafta) 

Syror 

Alkaliska ämnen (ex. lut, avkalkningsmedel) 

Fotokemikalier 

Hemkemikalier (ex. hårspray, nagellack mm) 

Bekämpningsmedel 

Spillolja och annat oljeavfall 

Batterier 

Avfall som innehåller kvicksilver, mm 

Elektriska och elektroniska produkter (ex. kyl och frys, spis, TV, datorer, telefon, 

lamparmatur mm) 

Asbest. Obs, att asbestavfall måste paketeras och märkas innan det får läggas i container. 

Medicinrester, sprutor och kanyler från egen medicinering ska lämnas in till apoteket.

13 

Bilaga 2 




Hämtningsområden 

Hämtning utförs i den ordning Tekniska kontoret bestämmer. 

Tätortsområden: 

Huvudsakligen planlagda områden med företrädesvis permanentbostäder. Inslag av 

fritidshus kan förekomma. Till tätort räknas Hammarstrand, Bispgården, Stugun och 

Ragunda. Hämtning av avfall sker normalt vid fastigheten. 

Övriga områden, landsbygd och fritidshusområden: 

Hämtning av avfall sker normalt vid den hämtningsväg för fastighet som kommunen 

bestämt samt från av kommunen anordnade gemensamma hämtningsställen 

Hämtningsintervall 

Permanent- och fritidsboende: 

Hämtning av hushållsavfall från en- och tvåfamiljshus och fritidshus med eget 

renhållningsabonnemang sker varannan vecka året om. 

Fritidsfastigheter: 

Hämtning av hushållsavfall från boende med gemensamhetsanläggningar, Mörtsjön, 

Järsjön och Sättsjön sker varannan vecka under perioden 1 maj – 30 september. 

Affärer m fl: 

Hämtning av hushållsavfall utförs året runt, för hyreshus, allmänna inrättningar, 

affärer m fl enligt överenskommelse.

Förklaringar: 

BDT-avlopp: Bad,- Disk- och Tvättavloppsvatten. (även kallat gråvatten) 

14 

Bilaga 3 

WC-avlopp: Avloppsvatten från toalett och BDT-vatten (även kallat svartvatten) 

Deponianläggning: Anläggning dit avfall som inte kan återanvändas, 

materialåtervinnas eller energiutvinnas transporteras. 

Återvinningscentraler (ÅVC): Här kan hushållen sortera och lämna sitt farliga 

avfall, elektronikavfall, kyl- och frys, vitvaror, träavfall, metallskrot, trädgårdsavfall, 

brännbart grovavfall, möbler bestående av flera material, aska och övrig deponi. 

Dessa finns i Stugun vid gamla deponin i Mörtån och på industriområdet Vikbäcken 

i Hammarstrand. 

Återvinningsstationer (ÅVS): I kommunen finns ett antal stationer där 

allmänheten kan lämna sina förpackningar av t ex glas, papper, metall mm. 

Grovavfall: Avfall som är skrymmande, tungt eller har andra egenskaper som gör 

det olämpligt att att lägga i sopkärl. 

Deponirest: Avfall som ej kan återvinnas, komposteras eller brännas. Avfallet måste 

läggas på deponi. T ex produkter i hemmet som består av lera, keramik, porslin eller 

glas. 

Metallskrot: Metallföremål från hushållen som ej är förpackningar. T ex cyklar, 

hinkar och baljor, grytor, bakplåtar. 

Med hushållsavfall jämförligt avfall: Avfall av samma typ som hushållsavfall men 

som inte kommer från hushåll utan från annan verksamhet. Exempel på sånt avfall 

är t ex saker som människor normalt kastar i papperskorgen i t ex skolor, affärer, 

personalmatsalar, fritidsanläggningar och samlingslokaler. 

Mer information finns på kommunens hemsida www.ragunda.se klicka på 

kommunal service och vidare på renhållning

Föreslag till ändringar i Ragunda kommuns 

Renhållningsordning 

Text som tillkommer är fet och understruken 

Text som tas bort är (överstruken och inom parantes) 

Slam 

27§ 

Slam från enskilda avloppsanläggningar får endast hämtas av kommunen eller av 

kommunen anlitad (dess) entreprenör. 

Slamavskiljare, slutna tankar och fettavskiljare skall vara lätt tillgängliga för hämtning 

av slam. Lock eller manlucka får ej vara övertäckt och (får väga maximalt 50 kg) ska 

kunna hanteras av en person. Lock eller manlucka på slamavskiljaren skall vara väl 

utmärkt och synligt. Skrymmande växtlighet efter tillfartsväg samt vid 

anläggningen skall röjas bort. Fastighetsinnehavaren svarar för anläggningens skötsel 

och underhåll. 

Avståndet mellan uppställningsplats för fordon och slambrunn får inte överstiga 20 

meter om inte särskilda skäl föreligger. Vid längre tömningsavstånd debiteras extra 

avgift enligt kommunens renhållningstaxa. 

Ovanstående stycke är flyttat till §27 från §28 

Slambilens uppställningsplats får inte ligga högre än 6 meter i förhållande till 

slamavskiljarens botten. 

Enskild väg som utnyttjas för slamtömning skall ha sådan bärighet och hållas i 

sådant skick att den är farbar för kommunens eller dess entreprenörs 

hämtningsfordon. 

Ovanstående stycke är flyttat till §27 från §28 

Tömningsintervaller 

28§ 

Tömning av slamavskiljare sker (en gång per år) enligt i förväg uppgjord turlista. 

Extra och akut tömning utförs på begäran och mot särskild avgift enligt 

kommunens renhållningstaxa. 

Tömning av slamavskiljare och slutna tankar sker enligt följande intervall. 

Permanentboende med WC tömning minst en gång per år 

Permanentboende med BDT-avlopp tömning en gång vartannat år 

Fritidshus med WC tömning en gång vartannat år 

Fritidshus med BDT-avlopp tömning en gång vart fjärde år

Dispens från föreskrifterna om avfallshantering och 

anmälan om eget omhändertagande 

Förlängd tömningsintervall, slam 

32§ 

Fastighetsägare med enskilt avlopp kan ansöka om förlängd tömningsintervall. 

Skriftlig ansökan lämnas till (Tekniska kontoret) Bygg- och miljönämden. 

Ikraftträdande 

Dessa föreskrifter avses träda i kraft den 2012-03-15 då renhållningsordningen för 

Ragunda kommun, antagen av KF 2011-06-30 §30, upphör att gälla. 

2 

…………………………………………………………………………………. 

Förklaringar till gjorda ändringar och tillägg 

§27 

Förtydligat att slamtömning endast får hämtas av kommun eller av kommunens 

entreprenör. Kommunen har monopol på hämtning och förtydligandet görs så att 

ingen ska missa att ingen annan får anlitas. 

Tagit bort hur tungt ett brunnslock får väga mot att det i stället ska kunna hanteras 

av en person. Enligt Arbetsmiljöverket är tunga lock ett arbetsmiljöproblem som ska 

åtgärdas. Entreprenören sammanställer årligen ”problembrunnar” detta är en punkt 

de tittar på och meddelar kommunen och brunnsägaren. 

Text flyttat hit från §28 angående avstånd och övriga krav som ställs på 

fastighetsägaren för slambilens framkomlighet. Även lagt till att tillfartsvägar ska 

röjas från skrymmande växtlighet och att nivåskillnad, slambil och brunnsbotten, 

inte får vara mer än 6 meter pga slambilens sugförmåga då avsevärt försämras. Ett 

krav som framförallt måste beaktas vid nyinstallationer av brunnar. 

§28 

Text att tömning sker en gång per år tas bort, förvillande då tömningsintervaller 

sedan preciseras för olika anläggningar. 

Tillägg om akut tömning. 

§32 

Handläggning om ansökningar om förlängt tömningsintervall för enskilda 

avloppsanläggningar föreslås att flyttas över från Tekniska kontoret till Bygg- och 

miljönämnden. BoM är tillsynsmyndighet för dessa anläggningar vilket gör det 

naturligt att de även handlägger ansökningar om förlängt tömningsintervall. 

Ärendet har behandlats i Bygg- och miljönämnden den 22 november, dnr 2011.0735, 

där nämnden beslutade att överta handläggningen av ansökningar enligt §32.

Svar motion; 

De unga är vår framtid 

Kommunstyrelsen håller alla med om att de unga är vår framtid och att vi ska prata mer om dessa 

grupper i kommunen. I motionen beskrivs sätt att kunna få ungdomar att stanna kvar 

* Jobba för att få in unga i den kommunala och privata sektorn när det gäller jobb 

Ragunda Kommun har påbörjat ett arbete att se över de möjligheter vi har till framtida 

rekrytering av personal. Dessa diskussioner har också förts med Näringslivsrådet och företagare 

under företagsbesök. Nu ska vi ta nästa steg i att konkretisera det arbetet om vi tillsammans med 

det privata näringslivet dels ska kartlägga det behov som finns och kommer att finnas samt ha 

några fler konkreta projekt tillsammans. Diskussioner har också fört att påbörja ett liknande 

arbete ”Uppropet” som visat sig framgångsrikt i övriga delar i länet. 

Punkten föreslås bifallas 

* Satsa på bra och billiga bostäder upp till 25 år 

I Ragunda har vi idag hyresrabatter för studerande som fastslogs i KS 2010-06-15 samt KF 2010- 

06-16 där studerande inom Jämtlands gymnasieskola får rabatter i våra hyreshus. Idag har vi inga 

lediga lägenheter i kommunens bestånd. 

Punkten föreslås avslås 

* Förbättra kollektivtrafik 

Länstrafiken kommer under 2012 övergå till Regionförbundet och en stor omorganisation är på 

gång. Ragunda har en ständig dialog kring bussturer och hur dessa ska fördelas och prioriteras. I 

dagsläget är det inom den ansträngda budget som finns svårt att tillsätta fler busslinjer men frågan 

kommer tas med i framtida diskussioner i trafikrådet. Vi ska också ha en dialog med andra 

aktörer om en möjlighet att skapa transporter till Östersund skulle kunna vara möjlig. 

Punkten föreslås avslås 

* Sätt upp tydliga mål för vad kommunen ska föra för att gå behålla ungdomar både 

under och efter gymnasium och högskolestudier och annat 

Detta är en mycket viktig punkt som vi ska genomföra 


* Satsa på de yngre så de vill stanna kvar 

Ragunda Kommun har i sitt nya strategidokument pekat ut en satsning på barn och unga när det 

gäller fördelning av medel. Dels inom fritidssektorn men också när det gäller övriga bidrag, 

bygdemedel osv. Detta arbete fortgår och efter analysen i punkten ovan, nya mål en strategi för 

genomförande, verkställighet ska sedan arbetet utvärderas för att se resultat. Detta ska också 

innefatta att stimulera integrationen av de unga som kommer till Ragunda. 


* Att göra en tydlig plan för hur man ska motivera unga att stanna kvar i kommunen och 

andra att vilja flytta hit 

Punkten föreslås bifallas

kallelse 120222.pdf - Ragunda Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?