Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten

42 Sinnenas samspel
sam gentemot barnet och inte vara en ouppmärksam och likgiltig hand som vaggar
båten, ger gungan fart, stryker med borsten eller vad det nu rör sig om.
Vakenhetsgrad
Detta begrepp nämns överallt i mina presentationer. Det erbjuder ovärderliga sätt
att tänka, när det gäller hur barn tillägnar sig kunskaper, följer med, känner igen
och minns. Det finns olika beskrivningar av medvetandeskalan, vilka dock liknar
varandra. En som jag ofta använder mig av kommer från ”Carolina Record
of Infant Behaviour”. Den går att tillämpa på personer i alla åldrar, inte bara på
småbarn. Den visar skalan av sinnestillstånd som går från den högsta graden av
vakenhet och sinnesrörelse (okontrollerbar oro) till den lägsta (djupsömn):
• Okontrollerbar oro.
• Måttlig oro.
• Nervöst vaken.
• Aktivt vaken.
• Rofyllt vaken.
• Dåsig.
• Aktiv sömn.
• Rofylld sömn.
• Djupsömn.
En av de mest relevanta insikterna som vi kan fördjupa i arbetet med barn med
grav syn- och hörselnedsättning, är förståelsen för hur vi ska identifiera var på
denna skala ett barn befinner sig i varje givet ögonblick, förståelsen för var på
skalan barnet behöver befinna sig för att kunna uppnå ett specifikt mål, samt förståelsen
för hur vi kan hjälpa barnet att självt förflytta sig, eller hur vi kan förflytta
honom eller henne, upp eller ned längs skalan. Detta är ett område när det gäller
utvärdering och undervisning, där kännedom om Jean Ayres arbete får särskild
genklang.
Ingen nivå på skalan är i sig bättre än någon annan. Varje nivå kan fylla en funktion:
för olika människor, med olika behov och olika mål, främjas möjligheten att
fungera bättre av att man befinner sig på vissa nivåer snarare än på andra. Jag har
till exempel en benägenhet att arbeta bättre när jag befinner mig på vakenhetsnivån
”nervöst vaken” eller till och med på nivån ”måttlig oro”. Däremot har jag en
kollega som behöver ligga på vakenhetsnivån ”rofyllt vaken” för att prestera optimalt
i sitt arbete. Jag känner till ett barn med grav syn- och hörselnedsättning som,
när hon låg på vakenhetsnivån ”aktivt vaken” eller ”nervöst vaken”, hade stor
energi och var mycket visuell i sitt beteende och som samtidigt fungerade som om
hon inte kunde höra alls. Först när hon blev riktigt trött och nådde vakenhets-
nivån ”dåsig” slutade hon att använda synen för att förflytta sig. Utsträckt på