Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten

36 Sinnenas samspel
Det sensoriska integrationsperspektivet
och vad det kan erbjuda
inom fältet för dövblindhet, del 2
Att anpassa terapin så att den även inbegriper grav syn-
och hörselnedsättning
Varje gång jag föreslår att man ska göra en utvärdering av den sensoriska integrationen
hos ett barn, brukar jag kalla det för ”ett betraktelsesätt av typen sensorisk
integrationsteori”. Jag antyder dessutom att det vore önskvärt att utvärderingen
inleddes av en utbildad arbetsterapeut, om detta är möjligt, även om det kan ta
lång tid att finna och engagera en terapeut med lämplig utbildning. Jag betonar
hur nödvändigt det är med flexibilitet, kreativitet och lagarbete. Annars kan det
hända att den sensoriska integrationsterapin inte leder till någonting, särskilt om
arbetsterapeuten känner sig ur stånd att göra en bedömning av ett barn utan språk,
ett barn som kan ha en synnerligen begränsad rörelseförmåga eller extremt lång
bearbetningstid, eller ett barn vars inre drivkraft kan vara svag eller vars uppmärksamhet
på yttre stimuli kan vara mycket underutvecklad. För de flesta barn med
grav syn- och hörselnedsättning fungerar det inte alls att man strikt håller sig till
det klassiska synsättet. Tillvägagångssättet när man gör en bedömning behöver
anpassas avsevärt, liksom sättet att presentera behandlingsprogrammet för barnet.
Det är dock fullt möjligt att hålla sig till de principer som Jean Ayres har ställt upp,
till och med när man arbetar med ett barn med den mest grava sensoriska flerfunktionsnedsättning.
Om barnet inte självmant och på ett aktivt sätt söker eller
avvisar sensoriska intryck, behöver utvärderingen innehålla sådant som att barnet
utsätts för vissa stimuli, så att man kan få en uppfattning om vad som händer.
När man begär att det ska göras en utvärdering av den sensoriska integrationen,
är det till stor hjälp för terapeuten att få en lista över precis de speciella beteenden,
som har lett till misstanken om att barnet har denna typ av svårigheter. På så sätt
kan terapeuten på förhand få hjälp att åtminstone förstå vilka några av de grundläggande
problemen kan vara. Hos barn med grav syn- och hörselnedsättning,
utgörs några av de vanligast förekommande tecknen på nedsatt funktion av den
sensoriska integrationen exempelvis av sådana beteenden som:
– ett sökande efter mycket starka sensoriska intryck.
Exempelvis genom att barnen biter, river eller plockar på sig själva, snurrar,
vaggar, studsar, rycker på axlarna, svänger med benen, hyperventilerar, viftar
med händerna, slår sig själva eller stirrar rakt in i starkt ljus