Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten

28 Sinnenas samspel
och gick sin väg alternativt log och kramade om personen. När en flicka med grava
funktionsnedsättningar gavs tid att lukta på ett fat med lavendeldoftande olja, använd
varje vecka vid hennes massage, vidgades hennes ögon och hon visade förväntan
och ljudade svagt.
Alla dessa exempel illustrerar hur luktsinnet kan ge viktig och meningsfull information
till barn med dövblindhet och ge dem möjlighet att ha kontakt med sin
omgivning och även att känna igen och förstå vad som ska hända.
Vissa barn med dövblindhet har inget eller svagt luktsinne. Vi tror att det är fallet
med många av barnen med Charge syndrom på grund av den kraniala nervskadan,
nämnd tidigare och att passagen i näshålan är stängd. Andra tycks inte vara medvetna
om luktsinnet även om det är oskadat och fungerar. I andra fall visar barnen
tydligt att luktsinnet är en viktig sensorisk ingång för dem, som i ovan nämnda
exempel. Många barn visar medvetenhetsnivåer för omgivningsfaktorer som förvånar
oss, som i fallet med pojken som blev upprörd vid sjukhusbesöket, ända tills
vi inser att deras luktsinne har givit dem den viktiga information de behövde för
att bli medvetna om och känna igen platser och händelser. Om vi betänker den försvagning
av sinnesintryck som finns i termen dövblindhet – döv och blind – är det
uppenbart att informationen som kommer från andra sinnen som lukt och smak
har stor betydelse för barnets uppfattningsförmåga och ger mening för dem.
Ibland tänker personer som är involverade i ett barn med dövblindhet på att utnyttja
lukter på ett medvetet sätt för att hjälpa barnen att förstå vad som händer.
Då kan följande råd vara bra:
1. För det första är det viktigt att ta reda på och prata om på vilket sätt barnet
svarar på doftupplevelser. Hur visar de att de har uppfattat en doft och vilken
doft? Kan de lokalisera källan till doften i rummet? Letar de efter en doft?
Känner de igen dofter och hur visar de att de gör det? Dessa är alla viktiga
frågor att ställa sig och att diskutera innan man börjar arbeta med att förstärka
dofter eller införa nya dofter i barnets omgivning.
2. Att hjälpa barnet att bli medveten om dofter och lukter som redan finns i
omgivningen och i deras dagliga rutiner kan vara en bra sak att göra. Det finns
många fler dofter och lukter i vår omgivning än vi själva är medvetna om. Detta
kan innebära att man förstärker dofter som redan finns om det är möjligt eller
det kan innebära att man undersöker vägar som gör barnet intresserat av en
doft och lukt och kan sätta det i samband med en aktivitet. Dessa aktiviteter
kan också hjälpa barnet att lära sig undersöka dofter mer medvetet och
frivilligt. Att ta tid att diskutera det här med andra kan vara till hjälp.
3. Alla idéer om att föra in konstgjorda dofter ska prövas ut mycket försiktigt.
Om den nya doften inte är en redan integrerad del i en aktivitet eller i en miljö
så kan barnet bli förvirrat och distraherat av den. Då en doft introduceras
artificiellt kan det också bli svårt för andra personer som har kontakt med
barnet att komma ihåg när och hur doften ska förekomma och i vilket
sammanhang eller med vilken aktivitet.
4. Många dofter som släpps ut i luften blir kvar en längre tid och man kan inte
”sopa bort dem” från barnets närhet på samma sätt som vi släcker en lampa,
stänger av radion eller tar bort en leksak och lägger den i en låda. Om alltför