Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten

Luktsinnet
Luktsinnet har en avgörande betydelse för nästan alla levande varelsers existens
– för att hitta föda, för att undvika faror eller för att välja partner. Vi människor
som är kapabla att urskilja tusentals olika luktmolekyler och använder vårt luktsinne
till en mängd olika aktiviteter från att sköta sin hygien till att njuta av doften
från nybakat bröd till att bestämma vem man vill sitta bredvid på bussen.
Vi tror att vi luktar med näsan, men det är inte mer sant än att vi hör med ytteröronen
eller ser med hornhinnan. Den del av näsan som vi kan se har bara till uppgift
att samla in relevant information. Varje gång vi andas in strömmar luft genom
näsborrarna upp till miljontals luktreceptorceller som finns långt in i näshålan i
ett område som kallas luktepitelet, som har en storlek som ungefär ett frimärke.
Dess celler är känsliga för kemikalier som löses upp i den mjuka delen av näshålan.
Dessa är mycket känsligare än smakreceptorerna och är kapabla att samla och
föra vidare information som hjälper oss att skilja mellan många tusen olika dofter.
Forskare menar att luktsinnet är 10 000 gånger känsligare än smaksinnet och att
systemet är så komplicerat att man inte kunnat dela in det i de fem grupper som
man delar in smaksinnet i. Ingen forskare har ännu kunnat finna några grundkategorier
för luktsinnet. I själva verket uppmärksammar vi sällan luktsinnet utom
när det blir tydligt avvikande lukter eller dofter och vi har inga speciella ord för att
beskriva dem. Tänk bara på hur många olika ord det finns för att beskriva olika
nyanser av blått: ljus-, blek-, mörk-, djup-, marin-, indigo-, himmelsblått aquamarin
och så vidare, och hur få ord vi har för att beskriva de olika dofterna från
en ros eller en hund. Det är alltså mycket svårt att förklara hur något luktar för en
person som inte har känt doften tidigare.
Luktsinnet är unikt då det, olikt de andra sinnessystemen, skickar signaler och
information direkt till högre centra i hjärnan utan att passera thalamus, som är det
område i hjärnan där all annan information från alla andra sinnen sorteras i två
grundkategorier – det som kräver vår uppmärksamhet och det som inte behöver
vår uppmärksamhet. Eftersom det inte behöver passera genom denna första sorterings-
och analyseringsprocess är luktsinnet det sinne som ger vår hjärna direktkontakt
med yttervärlden som inget annat sinne kan göra. Luktsinnet har alltså
snabb, direkt och kraftfull kontakt med det limbiska systemet, den del av hjärnan
som styrs av primitiva instinkter och drifter, den del som registrerar känslor och
minnen. I boken Understanding Deafblindness skriver Geegee Larringtone om
luktinformationerna som att ”de rör sig via korta, breda och snabba fibrer direkt
till djupet av hjärnan”. Det är anledningen till att speciella dofter kan väcka så
starka känslor och minnen, baserade på associationer som skapats av tidigare upplevelser.
Detta sker mycket snabbt och omedvetet!
Sinnenas samspel 25