21.09.2013 Views

Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten

Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten

Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

18 <strong>Sinn<strong>en</strong>as</strong> <strong>samspel</strong><br />

kan användning<strong>en</strong> <strong>av</strong> större text på datorn hjälpa eleverna trots att synskärpan inte<br />

är dålig utan för att de behöver hjälp med att isolera textrad<strong>en</strong> som de ska fixera.<br />

Förutom syn<strong>en</strong> så samverkar balanssinnet mycket äv<strong>en</strong> med andra sinn<strong>en</strong>.<br />

Hörsel och förståelse <strong>av</strong> sekv<strong>en</strong>ser<br />

Det finns länkar mellan det vestibulära sinnet och förmågan att bearbeta ljud,<br />

att uppfatta och minnas ljudsekv<strong>en</strong>ser och att utveckla och förstå talat språk. För<br />

barn med balanssvårigheter förutom nedsatt hörsel påverkas d<strong>en</strong>na utveckling än<br />

mer vilket kräver samarbete mellan speciallärare och talpedagog, logoped som<br />

är medvetna om sinn<strong>en</strong>as <strong>samspel</strong> (S<strong>en</strong>sory Integration). Svårigheter att bearbeta<br />

ljudintryck bidrar till problem med språkutveckling<strong>en</strong> liksom minnesproblem och<br />

svårigheter att lära sig grundläggande teoretiska kunskaper. Vi behöver alla i viss<br />

utsträckning röra på oss för att kunna lyssna uppmärksamt, m<strong>en</strong> barn med balanssvårigheter<br />

kan behöva röra sig ännu mer. Att säga till dem ”stå eller sitt still och<br />

lyssna” kan få helt motsatt effekt. Att förstå och minnas visuella sekv<strong>en</strong>ser och<br />

rörelsesekv<strong>en</strong>ser blir också <strong>en</strong> större utmaning om balanssinnet är nedsatt.<br />

Minnet<br />

En <strong>av</strong>saknad <strong>av</strong> balanssinne har trolig<strong>en</strong> <strong>en</strong> negativ påverkan på utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong><br />

minnesfunktioner. Tillsammans med problem med syn<strong>en</strong>, särskilt det c<strong>en</strong>trala<br />

se<strong>en</strong>det, och hörseln sker <strong>en</strong> kumulativ påverkan på utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> tal och språk<br />

samt uppfattning<strong>en</strong> <strong>av</strong> visuellt språk exempelvis teck<strong>en</strong>språk, fingerst<strong>av</strong>ning och<br />

skriftspråk. Svårigheter att uttrycka sig eller d<strong>en</strong> konstanta känslan <strong>av</strong> att bli missförstådd<br />

kan resultera i att vissa barn ger upp eller tillgriper explosiva uttryck som<br />

kan tolkas som oförutsägbara, irrationella eller känslomässigt störda. Påtagliga<br />

problem med balans<strong>en</strong> kan också hämma utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> ett effektivt kroppsspråk<br />

eftersom kroppskontroll, jämvikt, muskeltonus och koordination <strong>av</strong> rörelser är<br />

påverkade.<br />

Uppmärksamhet, distraktion och vak<strong>en</strong>hetsgrad<br />

Om vak<strong>en</strong>hetsgrad<strong>en</strong> är onormalt hög eller låg och barnet har <strong>en</strong> mycket begränsad<br />

förmåga till självreglering på grund <strong>av</strong> balansproblem så kan de aldrig uppnå<br />

ett läge som är lugnt m<strong>en</strong> vaket och som är bäst för effektiv inlärning.<br />

Muskeltonus, kontroll <strong>av</strong> kroppshållning och kroppsställning<br />

samt säkerhet<br />

En ihållande låg mukeltonus är ofta knut<strong>en</strong> till balansproblem. Svag muskelspänning<br />

förknippas också med synnedsättning, andningssvårigheter och g<strong>en</strong>erellt<br />

svagare sinnesintryck vilket leder till svagare perceptuell medvet<strong>en</strong>het. När det<br />

kopplas ihop med dålig motivation för att röra sig ger det brist på motion. Skyddsreflexer,<br />

att stå och gå utvecklas s<strong>en</strong>t. När barn<strong>en</strong> sedan kan gå har de ofta <strong>en</strong><br />

karaktäristisk gåstil som kan vara i många år: bredb<strong>en</strong>t, böjda knän för att sänka<br />

tyngdpunkt<strong>en</strong>, ett rullande <strong>av</strong> kropp<strong>en</strong> från sida till sida för varje steg, fötterna släpande<br />

längs golvet eller hårt nedsatta vid varje steg ibland flera gånger och nästan<br />

som att drämma till golvet med fot<strong>en</strong> – samt armarna åt sidan som hos <strong>en</strong> lindan-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!