Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten
Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten
Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
18 <strong>Sinn<strong>en</strong>as</strong> <strong>samspel</strong><br />
kan användning<strong>en</strong> <strong>av</strong> större text på datorn hjälpa eleverna trots att synskärpan inte<br />
är dålig utan för att de behöver hjälp med att isolera textrad<strong>en</strong> som de ska fixera.<br />
Förutom syn<strong>en</strong> så samverkar balanssinnet mycket äv<strong>en</strong> med andra sinn<strong>en</strong>.<br />
Hörsel och förståelse <strong>av</strong> sekv<strong>en</strong>ser<br />
Det finns länkar mellan det vestibulära sinnet och förmågan att bearbeta ljud,<br />
att uppfatta och minnas ljudsekv<strong>en</strong>ser och att utveckla och förstå talat språk. För<br />
barn med balanssvårigheter förutom nedsatt hörsel påverkas d<strong>en</strong>na utveckling än<br />
mer vilket kräver samarbete mellan speciallärare och talpedagog, logoped som<br />
är medvetna om sinn<strong>en</strong>as <strong>samspel</strong> (S<strong>en</strong>sory Integration). Svårigheter att bearbeta<br />
ljudintryck bidrar till problem med språkutveckling<strong>en</strong> liksom minnesproblem och<br />
svårigheter att lära sig grundläggande teoretiska kunskaper. Vi behöver alla i viss<br />
utsträckning röra på oss för att kunna lyssna uppmärksamt, m<strong>en</strong> barn med balanssvårigheter<br />
kan behöva röra sig ännu mer. Att säga till dem ”stå eller sitt still och<br />
lyssna” kan få helt motsatt effekt. Att förstå och minnas visuella sekv<strong>en</strong>ser och<br />
rörelsesekv<strong>en</strong>ser blir också <strong>en</strong> större utmaning om balanssinnet är nedsatt.<br />
Minnet<br />
En <strong>av</strong>saknad <strong>av</strong> balanssinne har trolig<strong>en</strong> <strong>en</strong> negativ påverkan på utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong><br />
minnesfunktioner. Tillsammans med problem med syn<strong>en</strong>, särskilt det c<strong>en</strong>trala<br />
se<strong>en</strong>det, och hörseln sker <strong>en</strong> kumulativ påverkan på utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> tal och språk<br />
samt uppfattning<strong>en</strong> <strong>av</strong> visuellt språk exempelvis teck<strong>en</strong>språk, fingerst<strong>av</strong>ning och<br />
skriftspråk. Svårigheter att uttrycka sig eller d<strong>en</strong> konstanta känslan <strong>av</strong> att bli missförstådd<br />
kan resultera i att vissa barn ger upp eller tillgriper explosiva uttryck som<br />
kan tolkas som oförutsägbara, irrationella eller känslomässigt störda. Påtagliga<br />
problem med balans<strong>en</strong> kan också hämma utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> ett effektivt kroppsspråk<br />
eftersom kroppskontroll, jämvikt, muskeltonus och koordination <strong>av</strong> rörelser är<br />
påverkade.<br />
Uppmärksamhet, distraktion och vak<strong>en</strong>hetsgrad<br />
Om vak<strong>en</strong>hetsgrad<strong>en</strong> är onormalt hög eller låg och barnet har <strong>en</strong> mycket begränsad<br />
förmåga till självreglering på grund <strong>av</strong> balansproblem så kan de aldrig uppnå<br />
ett läge som är lugnt m<strong>en</strong> vaket och som är bäst för effektiv inlärning.<br />
Muskeltonus, kontroll <strong>av</strong> kroppshållning och kroppsställning<br />
samt säkerhet<br />
En ihållande låg mukeltonus är ofta knut<strong>en</strong> till balansproblem. Svag muskelspänning<br />
förknippas också med synnedsättning, andningssvårigheter och g<strong>en</strong>erellt<br />
svagare sinnesintryck vilket leder till svagare perceptuell medvet<strong>en</strong>het. När det<br />
kopplas ihop med dålig motivation för att röra sig ger det brist på motion. Skyddsreflexer,<br />
att stå och gå utvecklas s<strong>en</strong>t. När barn<strong>en</strong> sedan kan gå har de ofta <strong>en</strong><br />
karaktäristisk gåstil som kan vara i många år: bredb<strong>en</strong>t, böjda knän för att sänka<br />
tyngdpunkt<strong>en</strong>, ett rullande <strong>av</strong> kropp<strong>en</strong> från sida till sida för varje steg, fötterna släpande<br />
längs golvet eller hårt nedsatta vid varje steg ibland flera gånger och nästan<br />
som att drämma till golvet med fot<strong>en</strong> – samt armarna åt sidan som hos <strong>en</strong> lindan-