Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten
Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten
Sinnenas samspel - en artikelsamling av David Brown - Skolporten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
• Paradoxalt nog – efter månader och år <strong>av</strong> tung gång på hela fot<strong>en</strong> vid inlärning<br />
<strong>en</strong> – börjar vissa barn utveckla och föredra <strong>en</strong> barfota tåspetsgång. De bara<br />
fötterna ger maximal taktil upplevelse och att gå på tåspetsarna maximerar<br />
d<strong>en</strong> proprioceptiva upplevels<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om fötterna, vristerna, knäna, höfterna och<br />
bakdel<strong>en</strong>. Det blir <strong>en</strong> förstärkt känselupplevelse <strong>av</strong> musklerna i b<strong>en</strong><strong>en</strong> och<br />
fötterna g<strong>en</strong>om att de spänns hårt så att hjärnan vet exakt var de är och vad de<br />
gör.<br />
• Klumpighet och dåligt koordinerade rörelser så att barnet ibland måste göra<br />
flera försök för att uppnå det önskade resultatet. Barn<strong>en</strong> kan ha speciella själv-<br />
inlärda strategier för att minimera fel, såsom granskande utforskning på nära<br />
håll med olika sinn<strong>en</strong> som lukt, smak, känsel och syn. De kan låta hand<strong>en</strong> glida<br />
utefter <strong>en</strong> vägg eller ett bord för att kunna nå fram till <strong>en</strong> sak, vilket ger barn<strong>en</strong><br />
taktil information om sina rörelser och hjälper till att stabilisera arm<strong>en</strong> i<br />
rörels<strong>en</strong> framåt.<br />
• Användande <strong>av</strong> dåligt <strong>av</strong>vägda rörelser som för lite kraft eller alldeles för<br />
mycket kraft när de rör vid, klappar på, griper, knuffar eller skjuter fram och<br />
drar, lyfter eller sätter ner saker. Barnet kan använda abnormt hög muskeltonus,<br />
överdrivna rörelser, alltför hårt grepp och överdriv<strong>en</strong> kraft i umgänget med<br />
personer eller saker. Allt det kan misstolkas som aggressivt, hårdhänt, klumpigt<br />
eller ouppmärksamt bete<strong>en</strong>de <strong>av</strong> andra.<br />
• Barnet söker efter starka tryck- och sträckningssignaler. Exempel på det kan<br />
vara att pressa sig in i trånga utrymm<strong>en</strong>, som <strong>en</strong> papperskartong eller under <strong>en</strong><br />
stol, att korsa eller tvinna ihop armar och eller b<strong>en</strong>, binda upp kroppsdelar med<br />
tyg, snöre eller gummiband, dra tänderna och underkäk<strong>en</strong> neråt, gnissla<br />
tänder, slå med saker mot tänderna, slå sig själv i ansiktet eller huvudet, klappa<br />
eller flippra med händerna, p<strong>en</strong>dla med b<strong>en</strong><strong>en</strong> när man sitter, hänga dubbel över<br />
<strong>en</strong> stång eller <strong>en</strong> gunga, hoppa upp och ner med vrister och knäleder så stela<br />
som möjligt, hamra med <strong>en</strong> sak mot golvet eller bordet, sparka på tunga föremål<br />
som möbler och dörrar.<br />
Extremt hög- eller låg muskeltonus är vanligtvis förknippat med dåligt anpassade<br />
taktila och proprioceptiva sinn<strong>en</strong> hos dessa barn, taktil överkänslighet kan också<br />
finnas med och medvet<strong>en</strong>het<strong>en</strong> om beröring, smärta och temperatur kan vara svag<br />
eller skiftande. Barn<strong>en</strong> antar ofta speciella kroppsställningar som att ligga på rygg<strong>en</strong><br />
med b<strong>en</strong><strong>en</strong> böjda och <strong>en</strong> vrist vilande på det andra knäet, ha b<strong>en</strong><strong>en</strong> surrade<br />
runt ett stolsb<strong>en</strong>, fingrarna korsade eller sammanflätade, händerna hårt knutna<br />
eller armarna tätt surrade framför eller bakom kropp<strong>en</strong>. Dessa olika kroppsställningar<br />
ger väs<strong>en</strong>tlig extra taktil och proprioceptiv information till hjärnan om var<br />
barnets kroppsdelar befinner sig och de bekräftar också för barnet att dess kropp<br />
är säkert fixerad och inte är i rörelse eller flyter omkring.<br />
Vad kan vi göra för att ge stöd och anpassningar?<br />
• Konsultera <strong>en</strong> arbetsterapeut eller <strong>en</strong> sjukgymnast, som är tränade i sinn<strong>en</strong>as<br />
<strong>samspel</strong> (S<strong>en</strong>sory Integration Therapy) och delge dem de observationer du har<br />
gjort <strong>av</strong> sådana bete<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som nämnts ovan. Terapeuterna kan ge speciella råd<br />
både om terapi och om miljöanpassningar, som kan underlätta för bättre<br />
kontroll <strong>av</strong> rörelser. De kan också ha idéer som gör det lättare för barnet att<br />
<strong>Sinn<strong>en</strong>as</strong> <strong>samspel</strong> 11