November - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Skogens giganter Motorsågen har tappat vikt som få. Den första motorsågen vägde 120 kilo. Arbor räknas som den första motorsågen. Den tillverkades i Åbo åren 1916–1920. Så här skriver Turun Sanomat om Arbor 1920: ”Arbor, den flyttbara motorsågen, kunde i går beskådas hos tillverkaren. På lite under en minut kapade sågen, som har en 2,5 hk bensinmotor, en nästan halv meter grov trädstam. Sågen väger omkring hundra kilo och därför är det rätt lätt att förflytta den i skogen, speciellt vintertid när den kan placeras på ett underlag byggt på ett par skidor. På en timme fäller Arbor omkring femton stammar i skogen. Sågen kostar cirka 6 000 mark och den säljs i Åbo av handelsman J.E. Sunden.” Arbor vägde 120 kilo. Enbart motorn, som var tvåcylindrig, vägde 42 kilo. Sågen var nästan 1,6 meter lång. Svärdet var 76 centimeter långt och 6–12 centimeter brett. Det finns uppgifter om att närmare 100 Arbor varit i bruk i Finland. De första, någorlunda användbara motorsågarna, kom från USA i slutet av 1940-talet. Det var bensindrivna tvåmanssågar som vägde omkring 40 kilo. Sågarna var lönsamma att använda endast i mycket grov skog. Det skulle dröja till 1950-talet innan motorsågen gjorde sitt intåg i skogarna på allvar. Nu kom de första enmanssågarna; tunga, klumpiga och dyra i inköp. De hade flottörförgasare, som gjorde att svärdet eller förgasaren måste vridas 90 grader vid övergång från fällning till kapning. Småningom utvecklades sågar med membranförgasare som är okänsliga för lutning. 6 <strong>Skogsbruket</strong> 10/2012 Comet, som tillverkades i Sverige, introducerades i Finland 1951. Comet var extremt lätt jämfört med andra samtida sågar. Den vägde 8 kilo och hade en 3 hästkrafters motor. Svärdet var 46 centimeter långt. Motorn var av semidieseltyp med tändrör och den gick att köra på oljeblandad bensin, fotogen och diesel. I instruktionsboken står det att oljeblandningen ska vara 30 procent de första tre timmarna. I fortsättningen ska 10 procent olja tillsättas vid dieseldrift och 14 procent vid bensin- och fotogendrift. Vid start värmdes tändröret upp med en inbyggd propangasbrännare. Efter tjugo Comet. MOTORSÅGSMUSEUM sekunders förvärmning var sågen klar för start. Det främre handtaget fungerade som gasbehållare och det rymde gas för drygt hundra starter. Vid demonstrationer visades ofta hur Comet startade även efter att ha doppats helt i vatten. Efter ett vattendopp togs den upp och tömdes på vatten. Därefter tändes propangasbrännaren och sågen startades som vanligt, vilket var otänkbart med andra sågar. Comet såldes till Jonsered 1954. • TEXT: GErD MATTSSOn-TurKu FOTO: LuSTO Gamla motorsågar finns utställda i bl.a. Gårdskulla Gårds museum i Sjundeå. I museet finns ett hundratal sågar, de flesta från 1950- och 1960-talet, men även en Arbor från 1918. Lusto, Finlands skogsmuseum, beläget i Punkaharju, har 120 motorsågar utställda, från den äldsta Arbor till dagens lättviktare. I Lusto finns också många gamla skogsmaskiner såsom en skogsdikesplog från slutet av 1950-talet. Den väger 4,5 ton. Arbor.
Skärp sågens kedja – då mår både du och sågen bättre Motorsågskedjorna håller mer och mer på att bli en slit- och slängprodukt, men genom rätt filning kan du förlänga kedjans livslängd. Att lära sig vässa kedjan är ingen omöjlighet då det finns både tydliga instruktioner och bra hjälpmedel att tillgå. Kedjan kan vässas på fri hand, med olika typers filningsmallar eller med hjälp av slipmaskiner. Det är viktigt att hålla reda på av hurudan typ kedjan är för att du ska kunna välja rätt sorts fil. Greppet om filen är också viktigt. – Att fila motorsågskedjan är ett samspel mellan vinklar. Vinklarna kan dessutom variera beroende på vad sågen skall användas till och hurdan kedjetyp det är, förklarar Kjell Selenius som arbetar som lektor på skogsutbildningen inom Axxell. Selenius rekommenderar att en ovan motorsågsägare börjar med att lära sig vässa med hjälp av en mall för att sedan gå över till att vässa på fri hand. – Kom ihåg att mallen också slits och behöver bytas ut med jämna mellanrum. FILA VID VARJE TANKING Om du låter det gå alltför lång tid mellan vässningarna blir jobbet större och du tappar lätt koncentrationen om filningen tar alltför lång tid. – Jag lär mina elever att fila vid varje tankning. På så sätt hålls kedjan vass och arbetet blir inte för stort. Ifall du filat fel går det oftast att rätta till med en ny filning. Ris- Ta för vana att fila sågen vid varje tankning. ken finns dock att kedjan lättare brister på grund av felaktig vässning. En dålig kedja sliter dessutom på sågen och kan orsaka vibrationer som är till skada för den som hanterar motorsågen. Kedjans hållbarhet varierar beroende på t.ex. årstid och det trädslag som sågas. Kedjans totala livslängd kan du förlänga genom att växla mellan två eller flera kedjor. ALLA KAN LÄRA SIG FILA – Det finns mycket bra handböcker och tydliga instruktionsvideon på internet, berättar Selenius. I takt med att erfarenheten blir större växer känslan för när vässningen har lyckats. Med blotta ögat ser du på kedjan att den är vass genom att eggen på kedjan inte syns. Senast vid användningen av sågen märker du om filningen lyckats. • TEXT: SIv KArLSSOn FÖR DEN LATA PowerSharp är ett användarvänligt precisionsverktyg för vässning av motorsågskedjan på tre sekunder. Verktyget består av en specialkedja och en vässare som monteras på svärdspetsen. När kedjan blir slö handlar vässningen om att enkelt sätta vässaren på svärdet och pressa spetsen av vässaren mot till exempel en stubbe ett par sekunder. Powersharp passar till de vanligaste motorsågarna och de eldrivna sågarna, bl.a. Husqvarna, Jonsered, Stihl och Partner. Priset för kedja och vässare är ungefär 40 euro. <strong>Skogsbruket</strong> 10/2012 7
Page 1 and 2: Skogs bruket 10|2012 Skyddskläder
Page 3 and 4: Skogs bruket OBunDEn SPECIALTIDnInG
Page 5: Ekoturismen kan rädda unika skogsm
Page 9 and 10: skydd så vara bra SKÖTSEL AV SKYD
Page 11 and 12: olagen utan arbetar nästan till hu
Page 13 and 14: De här virkestravarna har placerat
Page 15 and 16: Det här vill virkesköparna ha Tal
Page 17 and 18: Svaveldirektiv hotar investeringar
Page 19 and 20: med biobränslen Enligt nuvarande p
Page 21 and 22: val i en tid av förändring Det bl
Page 23 and 24: ägare jobbar själva i skogen Gall
Page 25 and 26: Men hur sköter de sina skogar, vil
Page 27 and 28: virkesprisstatistik Rotpriser vecka
Page 29 and 30: Toppår för grankottar I höst ser
Page 31 and 32: Skogsdag i Lappträsk torsdagen den

November - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?