November - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

upp till bevis! År 1987 köpte instruktör Henrik Nylund vid Skogsvårdsföreningen Österbotten sitt första skogsskifte. Med tanke på sitt jobb tyckte han att det skulle vara intressant att vara skogsägare. Efter hand har han investerat i mer skog i Purmo, Terjärv och Nykarleby. Nylund har alltid varit speciellt intresserad av ungskog, med baktanken att få arbeta i skogen. – Jag gillar att röja. Det är ett jobb som snabbt ger resultat. Genom att investera i ungskog hinner jag ännu påverka beståndets vidareutveckling. Nylund är från Purmo, en liten ort där alla känner alla. Det betyder att han ofta, också på sin fritid, får svara på skogsvårdsfrågor. – Det har jag inget emot. Jag brukar inte visa upp min skog för andra, men de får naturligtvis besöka skogen. Nylund är inte en skogsägare som bara har skogens tillväxt för sina ögon, skogen betyder mycket mer. Till exempel kan han bara ta en promenad för att se hur skogen mår. – Ögat vilar när skogen är välskött. De bästa skogsminnena finns i ögonblick när jag kan betrakta en välvårdad skog och se mina händers verk. Blir det inte för mycket av det goda, att först jobba som instruktör och ut över det ha skogen som hobby? – Tvärtom, skogen och mitt arbete kompletterar varandra. Som instruktör kan jag bara vid sidan om följa med hur olika skogsvårdsåtgärder påverkar bestånden, medan jag som skogsägare konkret på plats kan följa upp hur skogen växer. SJÄLVVERKSAM SKOGSÄGARE Nylunds skog är talldominerad och de älds- 24 <strong>Skogsbruket</strong> 10/2012 Flera aktörer inom skogssektorn påverkar de beslut som skogsägare fattar i sina skogar. Av fackfolket är många själva skogsägare. Han har skogen som jobb och hobby Henrik nylund har en lång karriär bakom sig, både som skogsägare och som instruktör. Snart är det dags att överlåta en välskött och välmående skog åt barnen. ta bestånden är i 50–60 års ålder. Tillväxten är cirka 500 kubikmeter per år. Skogsbruksplanen använder han främst som bakgrundsinformation då han i praktiken själv vet vilka skogsvårdsåtgärder som är aktuella för skiftena. – Jag avverkar en del själv, men har också rotförsäljning. Jag gillar att själv bestämma i min skog. Förstås kan jag delvis också vid maskinell avverkning påverka vilka träd som fälls. Efter att snön smält är det plantskogsskötsel som gäller. Det senaste arbetet var att röja en plantskog. Planteringen utfördes 2006 och på den två hektar stora ytan var närmare hälften av plantorna uppätna av hjortdjur. – Det harmar. Kanske det är ett uttryck för att Nylund också är instruktör. – Man blir extra kritisk och vill inte att skogsbeslut slår fel. Planteringen hade alla förutsättningar att lyckas. Det är irriterande när det oförutsedda inträffar. I övrigt har skogen skonats från skadegörare, med undantag för bestånd i Terjärv som har drabbats av tallstekelangrepp. Röd tallstekel var ett gissel som drabbade Österbotten för några år sedan. När träden har fått ny barrmassa kan gödsling göra att träden återhämtar sig snabbare. Eftersom det nu gått två år sedan tallstekelangreppen är det på sin plats att vitaliseringsgödsla området. Nylund förnyar skogen både genom högläggning och plantering, samt harvning och sådd på torrare skogsmarker. – Att så ny skog är i princip samma sak som naturlig förnyelse. Torvmarker har han iståndsättningsdikat. I skogen finns inga viktiga livsmiljöer, men Nylund har lämnat ett par asp- och lövträdsdominerade områden vid avverkningen. MYCKET HAR ÄNDRATS Småningom blir det dags för Nylund att överlåta sin skog åt barnen. Vid årsskiftet går han också i pension. Henrik Nylund blev utexaminerad från Forstinstitutet år 1970 och jobbade en tid på Oy Wilh. Schauman Ab, nuvarande UPM. I skogsvårdsföreningen Purmos tjänst började han år 1976. Under 40 år i skogsbranschen har han på nära håll följt med omställningarna i skogen. Han har sett hur avverkningsmaskinerna på 1990-talet åsidosatte skogsarbetare och han var med år 1997 då både naturvårds- och skogsvårdslagstiftningen förnyades. Nylund konstaterar att miljöhänsyn var en del av skogsbruket också innan skogslagen förnyades. Skiften lämnades odikade, bergsområden och små sumpmarker blev utanför avverkningar och man var noggrann med vattenskyddet. – Till en början tog det tid att lära sig att lämna grupper av naturvårdsträd på avverkningsytan. Den äldre generationen hade ibland svårt att acceptera nymodigheter. Men förändringarna i skogsbruket gick egentligen otroligt snabbt. Snart träder en ny skogslag i kraft och lagen om skogsvårdsföreningar ändras under de närmaste åren. – Med tanke på framtiden hoppas jag att skogsfackmän inte rationaliseras bort med alltför hård hand. I dag behövs yrkesskickligheten mer än någonsin. Rådgivning är en viktig del av instruktörernas arbete, såväl i skolorna som bland nya skogsägare. Har skogsägarnas frågor förändrats under de senaste trettio åren? – I princip funderar skogsägare på samma saker. Skillnaden är att folk inte längre bor vid sin skog och inte är vana vid att röra sig i skog och mark på samma sätt som förr. • TEXT: MArIAnnE PALMGrEn Henrik Nylund berättar att skogen i bakgrunden blev gallrad för två år sedan och gödslades 2011. Grillstugan har jaktlaget byggt i september. Alla får använda den när de så önskar.
Men hur sköter de sina skogar, vilka värderingar och målsättningar har de med sitt skogsägande? Det vill vi ta reda på. Den här gången möter vi Purmobon Henrik Nylund. I nästa nummer träffar vi Henrik Mattsson i skogen. Han jobbar som virkesuppköpare och bor i Kimito. <strong>Skogsbruket</strong> 10/2012 25
Page 1 and 2: Skogs bruket 10|2012 Skyddskläder
Page 3 and 4: Skogs bruket OBunDEn SPECIALTIDnInG
Page 5 and 6: Ekoturismen kan rädda unika skogsm
Page 7 and 8: Skärp sågens kedja - då mår bå
Page 9 and 10: skydd så vara bra SKÖTSEL AV SKYD
Page 11 and 12: olagen utan arbetar nästan till hu
Page 13 and 14: De här virkestravarna har placerat
Page 15 and 16: Det här vill virkesköparna ha Tal
Page 17 and 18: Svaveldirektiv hotar investeringar
Page 19 and 20: med biobränslen Enligt nuvarande p
Page 21 and 22: val i en tid av förändring Det bl
Page 23: ägare jobbar själva i skogen Gall
Page 27 and 28: virkesprisstatistik Rotpriser vecka
Page 29 and 30: Toppår för grankottar I höst ser
Page 31 and 32: Skogsdag i Lappträsk torsdagen den

November - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?