November - Skogsbruket

upp till bevis!
År 1987 köpte instruktör Henrik Nylund
vid Skogsvårdsföreningen Österbotten sitt
första skogsskifte. Med tanke på sitt jobb
tyckte han att det skulle vara intressant att
vara skogsägare. Efter hand har han investerat
i mer skog i Purmo, Terjärv och Nykarleby.
Nylund har alltid varit speciellt intresserad
av ungskog, med baktanken att få arbeta
i skogen.
– Jag gillar att röja. Det är ett jobb som
snabbt ger resultat. Genom att investera i
ungskog hinner jag ännu påverka beståndets
vidareutveckling.
Nylund är från Purmo, en liten ort där
alla känner alla. Det betyder att han ofta,
också på sin fritid, får svara på skogsvårdsfrågor.
– Det har jag inget emot. Jag brukar inte
visa upp min skog för andra, men de får
naturligtvis besöka skogen.
Nylund är inte en skogsägare som bara
har skogens tillväxt för sina ögon, skogen
betyder mycket mer. Till exempel kan
han bara ta en promenad för att se hur skogen
mår.
– Ögat vilar när skogen är välskött. De
bästa skogsminnena finns i ögonblick när
jag kan betrakta en välvårdad skog och se
mina händers verk.
Blir det inte för mycket av det goda, att
först jobba som instruktör och ut över det
ha skogen som hobby?
– Tvärtom, skogen och mitt arbete kompletterar
varandra. Som instruktör kan
jag bara vid sidan om följa med hur olika
skogsvårdsåtgärder påverkar bestånden,
medan jag som skogsägare konkret på plats
kan följa upp hur skogen växer.
SJÄLVVERKSAM SKOGSÄGARE
Nylunds skog är talldominerad och de älds-
24 Skogsbruket 10/2012
Flera aktörer inom skogssektorn påverkar de beslut som
skogsägare fattar i sina skogar. Av fackfolket är många
själva skogsägare.
Han har skogen
som jobb och hobby
Henrik nylund har en lång karriär
bakom sig, både som skogsägare
och som instruktör. Snart är det
dags att överlåta en välskött och
välmående skog åt barnen.
ta bestånden är i 50–60 års ålder. Tillväxten
är cirka 500 kubikmeter per år.
Skogsbruksplanen använder han främst
som bakgrundsinformation då han i praktiken
själv vet vilka skogsvårdsåtgärder som
är aktuella för skiftena.
– Jag avverkar en del själv, men har också
rotförsäljning. Jag gillar att själv bestämma
i min skog. Förstås kan jag delvis också
vid maskinell avverkning påverka vilka
träd som fälls.
Efter att snön smält är det plantskogsskötsel
som gäller. Det senaste arbetet
var att röja en plantskog. Planteringen utfördes
2006 och på den två hektar stora
ytan var närmare hälften av plantorna uppätna
av hjortdjur.
– Det harmar.
Kanske det är ett uttryck för att Nylund
också är instruktör.
– Man blir extra kritisk och vill inte att
skogsbeslut slår fel. Planteringen hade alla
förutsättningar att lyckas. Det är irriterande
när det oförutsedda inträffar.
I övrigt har skogen skonats från skadegörare,
med undantag för bestånd i Terjärv
som har drabbats av tallstekelangrepp.
Röd tallstekel var ett gissel som drabbade
Österbotten för några år sedan. När träden
har fått ny barrmassa kan gödsling göra att
träden återhämtar sig snabbare. Eftersom
det nu gått två år sedan tallstekelangreppen
är det på sin plats att vitaliseringsgödsla
området.
Nylund förnyar skogen både genom
högläggning och plantering, samt harvning
och sådd på torrare skogsmarker.
– Att så ny skog är i princip samma sak
som naturlig förnyelse.
Torvmarker har han iståndsättningsdikat.
I skogen finns inga viktiga livsmiljöer,
men Nylund har lämnat ett par asp- och
lövträdsdominerade områden vid avverkningen.
MYCKET HAR ÄNDRATS
Småningom blir det dags för Nylund att
överlåta sin skog åt barnen. Vid årsskiftet
går han också i pension.
Henrik Nylund blev utexaminerad från
Forstinstitutet år 1970 och jobbade en tid på
Oy Wilh. Schauman Ab, nuvarande UPM.
I skogsvårdsföreningen Purmos tjänst började
han år 1976.
Under 40 år i skogsbranschen har han
på nära håll följt med omställningarna i
skogen. Han har sett hur avverkningsmaskinerna
på 1990-talet åsidosatte skogsarbetare
och han var med år 1997 då både
naturvårds- och skogsvårdslagstiftningen
förnyades.
Nylund konstaterar att miljöhänsyn var
en del av skogsbruket också innan skogslagen
förnyades. Skiften lämnades odikade,
bergsområden och små sumpmarker blev
utanför avverkningar och man var noggrann
med vattenskyddet.
– Till en början tog det tid att lära sig
att lämna grupper av naturvårdsträd på
avverkningsytan. Den äldre generationen
hade ibland svårt att acceptera nymodigheter.
Men förändringarna i skogsbruket gick
egentligen otroligt snabbt.
Snart träder en ny skogslag i kraft och lagen
om skogsvårdsföreningar ändras under
de närmaste åren.
– Med tanke på framtiden hoppas jag att
skogsfackmän inte rationaliseras bort med
alltför hård hand. I dag behövs yrkesskickligheten
mer än någonsin.
Rådgivning är en viktig del av instruktörernas
arbete, såväl i skolorna som bland
nya skogsägare.
Har skogsägarnas frågor förändrats under
de senaste trettio åren?
– I princip funderar skogsägare på samma
saker. Skillnaden är att folk inte längre
bor vid sin skog och inte är vana vid att röra
sig i skog och mark på samma sätt som
förr. •
TEXT: MArIAnnE PALMGrEn
Henrik Nylund berättar att skogen i bakgrunden
blev gallrad för två år sedan och
gödslades 2011.
Grillstugan har jaktlaget byggt i september.
Alla får använda den när de så önskar.