November - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Energiveden kan ge huvudbry Det kan vara svårt att avgöra om priset på grot och stubbar och annan energived är dåligt eller bra. Måtten och betalningsgrunderna är många. Begär vid avverkningen ett tydligt pris, då är det lätt att jämföra mellan olika köpare. Priserna angivna i euro/m³ är lättast att jämföra eftersom kubikmeter är den måttenhet som används vid försäljning av massaved och timmer. Andra vanliga måttenheter är euro/hektar, euro/lös-m³ och euro/flis-m³. De två sistnämnda anger samma sak. ENERGIMÄNGDEN I ETT TRÄD Stammen utgör ofta bara drygt hälften av hela biomassan i ett träd. Vid avverkning utan skogsbränsleuttag blir därför mycket biomassa kvar i skogen. Stubben utgör ungefär 20 procent av biomassan. Andelen kvistar är större på ett li- 16 <strong>Skogsbruket</strong> 10/2012 tet träd och större på gran än på tall. På gran är andelen kvistar i medeltal 30 procent och på tall 20 procent. En stor gran med en diameter på 30–35 centimeter kan leverera omkring 3 300 kWh energi om stam, stubbe och kvistar används som bränsle. Det räcker då med 4–5 stora granar för att klara uppvärmningen av ett normalt egnahemshus under ett år. VIKTIGT ATT TA MED Om du säljer energived är det viktigt att du ser till att det i virkeshandelskontraktet också preciseras bl.a. när betalningen ska ske, när energiveden ska vara bortkörd eller flisad och vem som ansöker om statsstöd ifall uttaget av energived omfattas av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Se till att den maximala lagringstiden är två år, även för stubbar. Då finns det ytterst liten risk för att sporer från rotrötesvampen kan sprida sig från upptagna granstubbar till friska träd i grannskapet. Köpare Stubbar Grot Klenvirke från ungskogar Biowatti Carl Rundberg, Åland C. Falck, östra Nyland gratis markberedning efter stubbrytning Agroenergi, – euro/flis-‐m³ euro/m³ eller sydkusten euro/flis-‐m³ Hakevuori, – euro/m³ eller euro/m³ eller östra Nyland euro/flis-‐m³ euro/flis-‐m³ Överrötskadad gran euro/m³ euro/m³ euro/m³ – euro/hektar euro/flis-‐m³ euro/m³ – euro/flis-‐m³ euro/flis-‐m³ euro/m³ eller euro/flis-‐m³ euro/m³ eller euro/flis-‐m³ euro/m³ eller euro/flis-‐m³ Metsäliitto euro/m³ euro/m³ euro/m³ euro/m³ Nurmio Consulting, Kimito – euro/flis-‐m³ euro/m³ euro/m³ Pihlavan Saha, Österbotten euro/m³ euro/m³ euro/m³ euro/m³ Stora Enso euro/m³ euro/m³ euro/m³ euro/m³ Svf Österbotten (förmedlar) – euro/m³ euro/m³ euro/m³ Södra skogreviret/ euro/m³ eller euro/flis-‐m³ euro/flis-‐m³ euro/m³ Nyved euro/flis-‐m³ UPM euro/m³ euro/m³ euro/m³ euro/m³ Wideskog, östra Nyland euro/hektar euro/hektar – euro/m³ Ålands Skogsägar-‐ – euro/avverkad euro/m³ euro/m³ förbund gagnvirkesmängd Som skogsägare ska du inte behöva vänta 1–2 år för att få betalt för groten, stubbarna eller klenvirket från gallringen. Skogstraktorerna har idag vanligtvis kranvåg som standardrutrustning. När energiveden vägs då den lastas på traktorn, kan volymen genast omvandlas från kilo till fastkubikmeter. Det finns inte längre någon orsak för köparen att skjuta fram betalningen tills han fått energiveden flisad. Det kan räcka 1–2 år, då den ska torka. • TEXT: GErD MATTSSOn-TurKu Vilka måttenheter använder energivedsköparna? Grot är en förkortning av grenar och toppar. Det är idag ett virkessortiment på samma sätt som massaved och timmer. 1,0 flis-m³ = 0,4 m³ 1,0 m³ = 2,5 flis-m³ Grenar och barr Gran: 20–35 % Tall: 10–25 % Stamved Gran: 45–60 % Tall: 55–70 % Stubbe Gran och tall: 20 %
Svaveldirektiv hotar investeringar vi har flera trumfkort på hand när det gäller att locka utländska investerare till Finland. Men nu utgör Eu:s svaveldirektiv ett orosmoln som kan få investerare att fly fältet. – Jämfört med hur våra skogsbolag investerar utomlands är den finländska skogsindustrin inte lockande för utländska investerare, säger Antro Säilä, direktör för affärsverksamhet och innovationer på Skogsindustrin r.f. Den senaste stora investeringen i Finland var Billeruds avtal med UPM om att förvärva UPM:s förpackningspappersverksamhet i Jakobstad och Tervasaari. Affären innebar att Billerud tog över två pappersmaskiner, en i Jakobstad och en i Tervasaari. Båda maskinerna producerar ett specialpapper som bättre gagnar Billerud än UPM, eftersom UPM är specialiserat på tryck- och skrivpapper. Säilä berättar att UPM bygger ett bioraffinaderi vid Kaukas bruk i Villmanstrand i sydöstra Finland men att bygget inte kan jämföras med exempelvis Stora Ensos investering i en cellulosafabrik i Kina. Bolaget bygger ett plantagebaserat kartong- och massabruk i staden Beihai i Guangxi i södra Kina. Anläggningen kommer att omfatta en toppmodern kartongmaskin med kapacitet på 450 000 ton per år och en massakapacitet på 900 000 ton per år. Dessutom investerar Stora Enso i Polen i en ny maskin för wellråvara vid Ostroleka Bruk. FINLAND ÄR KONKURRENSKRAFTIGT – Det är viktigt att få utländska investerare intresserade av vår skogsindustri, ifall den FABRIKER MED UTLÄNDSKA ÄGARE inhemska skogindustrin inte vill eller kan investera, säger skogsdirektör Juha Hakkarainen på lantbrukarorganisationen MTK. Han berättar att det runt om i världen ordnas seminarier för investerare och att Finlands skogsindustri ska vara synlig under dessa tillställningar. Enligt Hakkarainen växer Asienmarknaden samtidigt som digitaliseringen gnager på tidningarnas upplagor. – För skogsägaren bådar det inte gott om skogsindustrin skär ner i den inhemska produktionen. Erno Järvinen, forskningschef på MTK, konstaterar att den nyaste pappersmaskinen i Finland är från 1990-talet. – Då trodde man att pappersindustrin var en global verksamhet. Nu har man återgått till en lokal verksamhet, vilket betyder att papper produceras där marknaden finns. Men cellolusa är en global business. Järvinen påpekar att skogsindustrin är den industri som investerat mest i Finland även, trots att här inte byggts några nya fabriker. Att upprätthålla maskinerna innebär nämligen en kostnad på minst en miljard euro per år. Järvinen konstaterar att Finland har alla förutsättningar för att klara sig på den globala marknaden. På flera orter, bland annat i Simpele, Äänekoski och Kyrö har det investerats i kartongindustrin. – När det gäller barrmassa är Finland konkurrenskraftigt. Ur ett globalt perspektiv är Finland, enligt en utredning som Word Economic Forums gjort, rankat som ett mycket konkurrenskraftigt land. Järvinen listar våra trumfkort som gör utländska investerare intresserade: vårt virkesförråd, vår infrastruktur och en kunnig arbetskraft. Pappersbruk Kartongfabrik Cellulosafabrik Spånskivefabrik Såg f Jujo Thermal Oy Kauttua f Georgia-Pacific nordic Oy nokia f Kotkamills Oy Kotka Tainionkoski Kotka Kotka f Mondi Lohja Oy Lojo f Pankaboard Oy Pankakoski Pankakoski f Premium Board Juankoski Juankoski f Puhos Board Oy Kitee f Sappi Finland Oy Lojo Lojo f Savon Sellu Oy Kuopio Kuopio f Sonoco-Alcore Oy Karhula f Tervakoski Oy Tervakoski f – I vår närhet finns dessutom den ryska snabbt växande marknaden. Via WTOmedlemskapet underlättas exporten till Ryssland. – Hurudana investeringar Finland kan se fram emot beror mycket på vad framtiden för med sig. För tillfället är marknadsutsikterna för slutprodukter svaga. Därför ligger de nuvarande investeringarna på en blygsam nivå. Det här gäller inte bara Finland. SJÖTRANSPORT DYRARE EU:s svaveldirektiv är ett hot mot framtida investeringar i Finland. Svaveldirektivet, som träder i kraft år 2015, drabbar Finlands export hårt och kan också påverka investerarnas intresse för finländsk skogsindustri. Svaveldirektivet förutsätter att fartygen går över till renare och dyrare bränsle. Över 80 procent av exporten transporteras sjöledes. – Svaveldirektivet kommer att tvinga rederierna att byta bränsle i sina fartyg, säger Jouni Punnonen, direktör för energi och infrastruktur på Skogsindustrin r.f. Enligt honom löser flytande naturgas eller rökgasrenare bara delvis problemen år 2015. Han säger att sjötransporterna blir mycket dyrare, vilket gör att exportindustrin får lida. De stigande fraktpriserna kan inte slås ut på försäljningspriserna, utan måste kompenseras på annat sätt. På Östersjön sänks svavelhalten i fartygsbränslet till 0,1 procent medan bränslet på Medelhavet får innehålla 3,5 procent svavel. • TEXT: MArIAnnE PALMGrEn f f f f f f f f f f f <strong>Skogsbruket</strong> 10/2012 17 f f
Page 1 and 2: Skogs bruket 10|2012 Skyddskläder
Page 3 and 4: Skogs bruket OBunDEn SPECIALTIDnInG
Page 5 and 6: Ekoturismen kan rädda unika skogsm
Page 7 and 8: Skärp sågens kedja - då mår bå
Page 9 and 10: skydd så vara bra SKÖTSEL AV SKYD
Page 11 and 12: olagen utan arbetar nästan till hu
Page 13 and 14: De här virkestravarna har placerat
Page 15: Det här vill virkesköparna ha Tal
Page 19 and 20: med biobränslen Enligt nuvarande p
Page 21 and 22: val i en tid av förändring Det bl
Page 23 and 24: ägare jobbar själva i skogen Gall
Page 25 and 26: Men hur sköter de sina skogar, vil
Page 27 and 28: virkesprisstatistik Rotpriser vecka
Page 29 and 30: Toppår för grankottar I höst ser
Page 31 and 32: Skogsdag i Lappträsk torsdagen den

November - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?