November - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

ingbarkning kräver noggrannhet ringbarkning av asp före kalavverkning är ett bra sätt att sätta stopp för aspens otroliga förmåga att bilda rotskott i plantskogen. När ringbarkningen sker i god tid, omkring fem år innan avverkningen ska utföras, hinner asparna dö och bildar inte längre några rotskott. I annat fall ger en kalavverkning en enorm mängd rotskott som är mycket besvärliga att bekämpa i plantskogen. RÖTTERNA DÖR AV NÄRINGSBRIST Vid ringbarkningen avlägsnas ytterbarken och den vita inre delen av barken, det s.k. bastlagret, noggrant. Veden innanför får inte skadas alltför mycket. Målet med ringbarkningen är att förhindra att rötterna får näring från trädkronan, men tillåta att trädkronan får vatten från rötterna via de yttersta årsring- En ringbarkad asp dör först i toppen. Bladen är gröna den första sommaren efter ringbarkningen, men börjar bli rödaktiga den andra sommaren. Mycket stora aspar kräver till och med fem år innan de är helt döda från rot till topp. 14 Skogsbruket 10/2012 Inget bast får bli kvar vid ringbarkningen. Annars kan det levande bastet bilda en brygga över bältet såsom på fotot. Då dör inte aspen. arna i stamveden. Utan näring dör rötterna inom några år utan att bilda rotskott. Du utför ringbarkningen snabbast med motorsåg. En gammal regel säger att det barkfria bältet runt stammen ska vara lika brett som stammens diameter. Människan har blivit latare och allt oftare ser man ringbarkade aspar där det barkfria bältet runt stammen är för smalt, inte bredare är svärdet på motorsågen. Inte att undra på att asparna inte dör fastän de sägs vara ringbarkade. Stammarna på gamla stora aspar är ofta ojämna med djupa fåror. Med smala bälten är det möjligt att lite bast blir kvar i fåror. Då börjar aspen bilda ny ved, bast och bark, och under en sommar kan aspen bilda en brygga över bältet, som transporterar tillräckligt med näring för rötterna. Aspen lider, men den överlever. Vid en ringbarkning måste du vara noggrann. När du har ett brett barkfritt bälte kan du kontrollera att du inte lämnat kvar några enhetliga bastzoner som kan bilda en brygga över såret. LÄMNA HÖGSTUBBAR I en oavverkad skog står döda stora aspar länge kvar. Stammen kan stå i årtionden medan de allra klenaste kvistarna faller ner inom ett par år. Grövre kvistar börjar smulas sönder från spetsen och även toppen kan brista. Men efter en kalavverkning knäcks även ganska nyligen döda aspstammar snabbt. Om kalavverkningsytan redan är planterad, kan stora mängder plantor bli under aspen och därmed skadas. Om du vill bevara stående död ved för fåglar och annan flora och fauna, ska du vid kalavverkningen låta kapa döda aspar på fem meters höjd. Sådana högstubbar tål hård vind och kan stå kvar i årtionden till glädje för många arter. Den övre delen kan du lämna kvar i skogen. Naturen gör ingen skillnad på om du har gjort lågor, döda stammar som ligger på marken, med maskin eller låtit vinden göra det. • TEXT OCH FOTO: MATTI KÄrKKÄInEn
Det här vill virkesköparna ha Tallstock efterfrågas i hela landet medan behovet av andra sortiment varierar beroende på område. Skogsbruket kollade läget bland virkesköpare runt om i landet. UPM Skog – Janne Seilo, regiondirektör i Österbotten och Tero Nieminen, regiondirektör i västra Finland: – Vi köper alla virkessortiment och i synnerhet förnyelseavverkningar som inte kräver vinterföre. Efterfrågan är bra och nu hoppas vi att virkeshandeln ska bli livligare. I nuläget finns det inga sortiment som vi inte skulle köpa. – Marknaden för skogsindustriprodukter påverkar vilka sortiment som efterfrågas. Eftersom UPM är en global aktör har vi stora möjligheter att köpa olika slags virke. Metsä Group – Thomas Sundqvist, distriktschef i Vasa: – Speciellt är vi intresserade av förnyelseavverkningar med mycket tallstock och gallringar som kan avverkas ännu i höst. Björkmassaved vill vi gärna ha och vi köper den gärna på leverans. Även energivedsgallringar intresserar och likaså grot och stubbar. Däremot är björkfanerstock inte lika eftertraktad och det beror på marknadsläget för faner. – Skogsägarnas intresse att sälja virke är i år inte lika stort som det har varit tidigare, men ändå är utbudet rätt bra och verkar vara på stigande. Konjunkturerna inverkar alltid på vilka virkessortiment som är efterfrågade. Markens bärighet på avverkningsobjekten har större inverkan sett ur säsongsperspektiv. Metsä Group – Jan Wasström, virkesköpare i Ingå-Sjundeå: – Efterfrågan är störst på avverkningsobjekt som kan avverkas sommartid. I synnerhet tallstock, björkmassaved och energived är mycket eftertraktade. Vi har haft en jämn efterfrågan på alla virkessortiment och virkeshandeln överlag har varit bra i Lojodistriktet. Utbudet på virke har också varit relativt bra. Stora Enso – Peter Nyman, anskaffningsförman i Vasa: – För närvarande köper vi alla virkessortiment, men efterfrågan är störst på tallstock och granmassavedsdominerade skogar som kan avverkas i höst. Utbudet har varit en aning svagt efter semesterperioden, men nu ser virkeshandeln ut att ta fart igen. – Med tanke på årets sista kvartal köper vi alla sortiment som kan avverkas ännu i år. Behovet i början av nästa år är ännu svårt att förutse, men prognoserna för åtminstone gransågvaran är inte allt för ljusa på grund av den ekonomiska recessionens inverkan på Stora Ensos viktigaste exportmarknader. – Behovet av olika virkessortiment styrs helt av industrins behov av virkesråvara. Köpbehovet utgår från det och det påverkas även av redan köpta virkessortiment som finns i rotstående lager och färdigt upparbetat och lagrat vid väg. Med andra ord är inte säsongen och konjunkturen avgörande utan fabrikernas förbrukning av virkesråvara. Stora Enso – Glenn Westerholm, Helsingfors anskaffningsteam: – Det finns efterfrågan på alla typer av stämplingsposter, i synnerhet sådana som vi kan avverka sommartid och under menföresperioden. Vi är intresserade av både förnyelseavverkningar och gallringar. Högst på listan står tallstock, men utbudet är knappt för närvarande. Efterfrågan på all massaved, speciellt björkmassaved, är också bra, likaså olika på typer av skogsbränsle. – Gällande gransågvara har vi nu en svacka, men den är förhoppningsvis snabbt övergående. Vi köper virke på längre sikt så konjunktursvängningarna är inte så skarpa för oss, men vid längre recessioner inverkar det främst på efterfrågan på timmer. För övrigt har vi haft jämnt behov av alla virkessortiment under hela året. EPM-Metsä – Timo Hongisto verkställande direktör i Österbotten och södra Österbotten: – Vi är intresserade av alla typer av stämplingsposter. För närvarande är efterfrågan störst på talldominerade gallringar och energivedsobjekt. Vi köper också sparrar med en medeldiameter på 10–12 centimeter som ett extra virkessortiment vid rotköp. – Vår nya såg Mylly & Korpi i Lappo har inlett sin verksamhet och det har skapat efterfrågan framför allt på småstock. Behovet av björksågvara och därigenom också av björkvirke är däremot litet för närvarande. Efterfrågan på granstock beror nu helt på hur efterfrågan för sågvaror utvecklas. Junnikkalan saha – Sören Dahlvik, anskaffningsförman i Österbotten: – Skogar som kan avverkas nu under hösten intresserar oss, och helst vill vi ha tallstock, men även granstock behövs. Just nu har vi inget behov av förstagallringar eller gallringar i björkdominerade bestånd. – Utbudet på virke varierar beroende på område, men virkeshandeln kunde vara livligare. Vårt behov av granstock följer långt de inhemska husfabrikernas säsong. Behovet av tallstock är jämnare året om, men behovet är något större vintertid. Wide Skog Ab – Roger Wide, vd och virkesuppköpare i östra Nyland: – Vi köper alla virkessortiment året om, undantaget är juli månad då de flesta sågverk håller stängt. Den allmänna rädslan för en drastisk nedgång i ekonomin i Europa gör att de stora virkesanvändarna i Finland för tillfället är extra noga med att ha små lager av färdigt avverkat virke. – Läget gör att det kan förekomma kortare stopp på virkesmottagningar och transporterna till fabriker och sågverk. Men på årsnivå är behovet av virke stabilt och därför är det viktigt att skogsägarna är aktiva och avverkar och sköter sin skog regelbundet. • TEXT: CHrISTOFFEr THOMASFOLK Skogsbruket 10/2012 15
Page 1 and 2: Skogs bruket 10|2012 Skyddskläder
Page 3 and 4: Skogs bruket OBunDEn SPECIALTIDnInG
Page 5 and 6: Ekoturismen kan rädda unika skogsm
Page 7 and 8: Skärp sågens kedja - då mår bå
Page 9 and 10: skydd så vara bra SKÖTSEL AV SKYD
Page 11 and 12: olagen utan arbetar nästan till hu
Page 13: De här virkestravarna har placerat
Page 17 and 18: Svaveldirektiv hotar investeringar
Page 19 and 20: med biobränslen Enligt nuvarande p
Page 21 and 22: val i en tid av förändring Det bl
Page 23 and 24: ägare jobbar själva i skogen Gall
Page 25 and 26: Men hur sköter de sina skogar, vil
Page 27 and 28: virkesprisstatistik Rotpriser vecka
Page 29 and 30: Toppår för grankottar I höst ser
Page 31 and 32: Skogsdag i Lappträsk torsdagen den

November - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?