November - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Lagra virket rätt! virkestravar placeras ofta intill allmänna vägar trots att det är förbjudet. Det beror främst på att det kan vara svårt att hitta en lämplig lagerplats. Den bästa lösningen är att bygga en tillfällig anslutning. Vi befinner oss på en allmän väg, en stamväg i Närpes. Kjell Huldén, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten i Närpes behövde inte söka länge för att hitta virkestravar som har lagrats felaktigt. – Här är ett exempel, se själv. Virkesklamparna når över vägkanten. Det är förbjudet att lagra virke så här nära vägen. Det här är farligt i synnerhet om två bilar möts här, säger Kjell Huldén. TRAFIKFARA Fallet som Huldén förevisar i Närpes bryter mot en rad olika föreskrifter. I synnerhet mot den att travarna inte får placeras för nära vägen så att de blir en trafikfara. I och med att den punkten inte uppfylls bryter man samtidigt mot en hel del andra. 12 Skogsbruket 10/2012 – Här finns inte tillräckligt med plats för att lasta virket och transportera bort det. Så här kommer virkesbilen att stå på vägen när virket ska lastas, vilket är förbjudet, förklarar han. Huldén kan inte uttala sig om vem som har det yttersta ansvaret för lagringen av virket i enskilda fall. Men enligt honom är det i allmänhet virkesköparen som ansvarar för att virket lagras lagenligt. – Om en skogsägare säljer virke på rot åt en virkesköpare är det bolaget som tar hand om avverkningen och i slutändan också om lagringen. Men om en skogsägare avverkar själv och säljer på leverans är det han som ska se till att lagringen av virket sker på rätt sätt, säger Huldén. – Om det skulle ske en trafikolycka i samband med att virket har lagrats fel är det upp till rätten att besluta vem som har det yttersta ansvaret. Och jag kan tänka mig att det skulle kunna ta tid att reda ut vem som är skyldig om det uppstår en tvist. SITUATIONEN HAR FÖRBÄTTRATS Huldén anser dock att situationen har för- bättrats de senaste åren. – Det verkar som om skogsägare, virkesköpare och andra aktörer inom kedjan har blivit upplysta om problematiken. Hela kedjan verkar bättre informerad så det är inte lika vanligt numera att virkestravar placeras för nära riks- och stamvägar. Men hur motverkas problemet om själva lagringen av virket är ett problem, det vill säga att det inte finns lämpliga platser? – Det bästa sättet är att bygga en anslutning invid en riks- eller stamväg, anser Huldén. Han kör längs riksväg åtta, som plöjer genom hela Österbotten. Längs vägen finns en hel del anslutningar. – Som du ser finns det många anslutningar och det är vanligt att bygga en sådan vid en större avverkning, där virkesuttaget är 300 kubikmeter eller mera. Här kan virkesbilen backa in och lasta virket utan att utgöra en trafikfara, förklarar han. BYGG EN TILLFÄLLIG ANSLUTNING Det är vanligtvis virkesköparen som ansöker om tillstånd av vägverket för att bygga en tillfällig anslutning för lagring av virke.
De här virkestravarna har placerats för nära vägkanten, konstaterar Kjell Huldén, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten i Närpes. Men det bästa för skogsägaren på lång sikt är att vara alert och ansöka om tillstånd för en permanent anslutning om vägverket planerar en vägförbättring. – Då lönar det sig att ta kontakt med NTM-centralen och se om det går att få tillstånd att bygga en anslutning. Senast den här riksvägen förbättrades tog vägverket bort några anslutningar, men byggde också nya. – Men många skogsägare är inte medvetna om den här möjligheten, säger Huldén. Enligt Kaj Mattsson som övervakar allmänna vägar i Österbotten för NTM-centralen, räcker det med en muntlig överenskom- melse för att få tillstånd för en tillfällig anslutning. Är det fråga om en permanent anslutning, som markägaren eller flera ägare själva bekostar, krävs en ansökan. Markägarna kan fylla i ett formulär och skicka det till NTM-centralen. Ansökan kostar cirka 160 euro och det tar drygt två veckor för att få ett svar. – Vi arbetar enligt direktiv för hur tätt det får vara mellan anslutningarna och längs riksvägar har vi de senaste åren strävat efter att få bort onödiga anslutningar som inte längre används, säger han. • TEXT OCH FOTO: CHrISTOFFEr THOMASFOLK vad säger polisen? Virkestravar intill vägar på vägavsnitt där det finns dubbla gula mittlinjer är ingen ovanlig syn. Tidningen Skogsbruket frågade överkommissarie Bengt Renlund vid Östra Nylands polisinrättning i Borgå vad poliserna gör när de ser en virkestrave på en sådan plats. – När en polispatrull kör förbi en sådan plats, kan det nog bli en diskussion i bilen om hur vidaretransporten ska gå till utan att man bryter mot trafikreglerna. Men någon åtgärd från polisens sida blir det inte i det här skedet, säger Bengt Renlund. – Men om där står en virkesbil, som lastar virket när polispatrullen kommer till platsen, är det en helt annan sak. Om polisen inte är kontaktad i förväg blir det böter, säger Renlund. Enligt honom kan chauffören eller den som äger virket lösa problemet på två sätt. – Om det inte har funnits någon annan plats att lagra virket på, kan chauffören eller virkesägaren kontakta polisen och be om trafikdirigering för den tid som lastningen pågår. I mån av möjlighet ställer vi upp, men anhållan ska komma i god tid, helst ett par veckor innan virket ska köras bort. Det här är en tjänst utöver det normala polisarbetet och polisen tar betalt för det. – Chauffören kan också tillsammans med en medhjälpare sköta trafikdirigeringen. Men polisen ska i det fallet vara informerad om saken i förväg. En heldragen gul linje betyder att det är förbjudet för fordon att med något hjul köra till vänster om denna linje. Renlund säger avslutningsvis att det inte hör till medborgarnas plikt att anmäla till polisen om felaktigt placerade virkestravar. – Jag är själv skogsägare och jobbar i egen skog, så jag vet att det finns situationer när det helt enkelt saknas platser för virkeslagring och då är vägkanten den enda möjligheten. • TEXT: GErD MATTSSOn-TurKu Skogsbruket 10/2012 13
Page 1 and 2: Skogs bruket 10|2012 Skyddskläder
Page 3 and 4: Skogs bruket OBunDEn SPECIALTIDnInG
Page 5 and 6: Ekoturismen kan rädda unika skogsm
Page 7 and 8: Skärp sågens kedja - då mår bå
Page 9 and 10: skydd så vara bra SKÖTSEL AV SKYD
Page 11: olagen utan arbetar nästan till hu
Page 15 and 16: Det här vill virkesköparna ha Tal
Page 17 and 18: Svaveldirektiv hotar investeringar
Page 19 and 20: med biobränslen Enligt nuvarande p
Page 21 and 22: val i en tid av förändring Det bl
Page 23 and 24: ägare jobbar själva i skogen Gall
Page 25 and 26: Men hur sköter de sina skogar, vil
Page 27 and 28: virkesprisstatistik Rotpriser vecka
Page 29 and 30: Toppår för grankottar I höst ser
Page 31 and 32: Skogsdag i Lappträsk torsdagen den

November - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?