En ekologisk mjölkko – vad är det? - Ekologiska Lantbrukarna
En ekologisk mjölkko – vad är det? - Ekologiska Lantbrukarna
En ekologisk mjölkko – vad är det? - Ekologiska Lantbrukarna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
en <strong>ekologisk</strong> <strong>mjölkko</strong> <strong>–</strong> <strong>vad</strong> <strong>är</strong> <strong>det</strong>?<br />
<strong>En</strong> bra vanlig ko <strong>är</strong> ofta också en bra ekoko, men ekobonden har ändå en del andra preferenser.<br />
hur preSterar kor som <strong>är</strong> avlade<br />
för hög mjölkproduktion i konventionell<br />
drift n<strong>är</strong> de sätts i <strong>ekologisk</strong><br />
produktion? Jo, de anpassar sig<br />
rätt väl, menar Therese Ahlman.<br />
Hon har nu i höst försvarat sin avhandling<br />
om samverkan mellan arv<br />
och miljö hos svenska <strong>mjölkko</strong>r i<br />
<strong>ekologisk</strong> och konventionell produktion.<br />
Bland annat <strong>det</strong> faktum att andelen<br />
<strong>ekologisk</strong>a kor som slås ut p g a<br />
sjukdomar kopplade till ämnesomsättningen<br />
(s k metaboliska sjukdomar)<br />
inte <strong>är</strong> större än i konventionell<br />
produktion, tyder på att korna i <strong>ekologisk</strong><br />
produktion klarar att anpassa<br />
sin mjölkproduktion till den lägre<br />
utfodringsintensiteten, menar<br />
Therese Ahlman.<br />
Men även för övriga data som<br />
jämförs i avhandlingen <strong>är</strong> skillnaden<br />
liten för hur <strong>ekologisk</strong> respektive<br />
konventionell miljö och uppfödning<br />
påverkar prestationsförmåga och<br />
hälsa hos korna. Och n<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller<br />
raser (svensk Holstein och SRB <strong>är</strong><br />
<strong>det</strong> som jämförs i avhandlingen) visar<br />
de upp samma skillnader i <strong>ekologisk</strong><br />
produktion som i konventionell.<br />
Avhandlingen bygger på den<br />
svenska kodatabasen fram t o m år<br />
2005, och sedan dess har en viktig<br />
förändring skett i de <strong>ekologisk</strong>a reglerna.<br />
Sedan 2008 ska idisslare utfodras<br />
med 100 % <strong>ekologisk</strong>t foder,<br />
och Therese Ahlman menar att <strong>det</strong><br />
kan vara en så stor miljöförändring<br />
att man av nyare statistik skulle kunna<br />
utläsa en större skillnad mellan<br />
<strong>ekologisk</strong>a och konventionella kor i<br />
samspelet mellan gener och miljö.<br />
<strong>En</strong> <strong>ekologisk</strong> ko idag jämfört med då<br />
måste både kunna äta mer grovfoder<br />
och klara sig på lägre protein- och<br />
energikoncentration i fodret.<br />
gör andra val<br />
Siffrorna i Therese Ahlmans avhandling<br />
visar rätt tydligt att <strong>ekologisk</strong>a<br />
bönder delvis gör andra prioriteringar<br />
och avelsval n<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller<br />
produktion, utslagsorsaker och val<br />
av ras. Och i så fall, menar Therese,<br />
bör de också titta mer på tjurarnas<br />
Den <strong>ekologisk</strong>a kon ska orka gå och stå mycket för att hinna äta <strong>det</strong> grovfoder hon behöver.<br />
avelsv<strong>är</strong>dering för de specifika egenskaperna<br />
istället för att titta på deras<br />
total-index.<br />
N<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller val av ras skiljer sig<br />
de <strong>ekologisk</strong>a besättningarna rätt<br />
markant från de konventionella.<br />
Över hälften av de <strong>ekologisk</strong>a korna<br />
<strong>är</strong> av rasen SRB, en betydligt mindre<br />
andel <strong>är</strong> svensk Holstein som <strong>är</strong><br />
den största konventionella rasen.<br />
Mellanskillnaden fylls ut av fler<br />
korsningsdjur, Jersey och andra raser<br />
i de <strong>ekologisk</strong>a besättningarna.<br />
Generellt sett har den röda boskapen<br />
bättre fruktsamhet och juverhälsa,<br />
ett högre slaktv<strong>är</strong>de och mindre<br />
underhållsbehov av foder, vilket<br />
mycket väl kan uppväga rasens lägre<br />
avkastningsnivå som inte betyder lika<br />
mycket i <strong>ekologisk</strong> produktion.<br />
Celltalen slår ut<br />
Celltalen ligger i stort sett lika i konventionell<br />
och <strong>ekologisk</strong> produktion,<br />
men ändå <strong>är</strong> utslagning på grund av<br />
mastit och höga celltal betydligt van-<br />
Avhandlingen<br />
Organic dairy production <strong>–</strong> Herd characteristics and genotype<br />
by environment interactions<br />
Therese Ahlman, Institutionen för husdjursgenetik, SLU<br />
Finns som pdf (ca 60 sidor) på<br />
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002354/<br />
Avhandlingen baseras på data från Svensk Mjölks kodatabas<br />
om h<strong>är</strong>stamning, insemineringar, kalvningar, mjölkproduktion,<br />
djursjukdata och utslagning hos i stort sett alla kor i både <strong>ekologisk</strong><br />
och konventionell produktion från 1998<strong>–</strong>2005.<br />
Foto: daniel aHlman Starka och välställda ben samt bra klövar rankas högt av många ekobönder vid val av tjur.<br />
<strong>ekologisk</strong>t lantbruk 7/ 010 | 1<br />
Foto: uFFe andersson/svensk mjölk
en <strong>ekologisk</strong> <strong>mjölkko</strong> <strong>–</strong> <strong>vad</strong> <strong>är</strong> <strong>det</strong>?<br />
Semenco AB<br />
telefon 0418 490 450<br />
ligare i <strong>ekologisk</strong> produktion, och<br />
s<strong>är</strong>skilt för svensk Holstein. Den höga<br />
utslagningen menar Therese att<br />
man nog ska tillskriva de <strong>ekologisk</strong>a<br />
produktionsreglernas krav på längre<br />
karenstider och begränsningar i hur<br />
mycket antibiotika som får användas.<br />
Även om man får mindre betalt<br />
för mjölk med höga celltal kan <strong>det</strong><br />
ändå vara försvarbart att behålla en<br />
högmjölkande ko i konventionell<br />
produktion, medan tröskeln för n<strong>är</strong><br />
<strong>det</strong> lönar sig med utslagning <strong>är</strong> betydligt<br />
lägre i <strong>ekologisk</strong> produktion.<br />
Nästa stora orsak till utslagning <strong>är</strong><br />
dålig fruktsamhet. <strong>Ekologiska</strong> kor<br />
kommer fortare i brunst och <strong>det</strong><br />
krävs f<strong>är</strong>re semineringar. Men <strong>det</strong>ta<br />
<strong>är</strong> bara statistik. Sätter man siffrorna<br />
i relation till den lägre mjölkavkastningen<br />
<strong>är</strong> fruktsamheten inte alls<br />
bättre. Vid en given produktionsnivå<br />
<strong>är</strong> fruktsamheten faktiskt något lägre<br />
hos de <strong>ekologisk</strong>a korna, vilket kanske<br />
kan förklaras av att <strong>det</strong> <strong>är</strong> större<br />
risk för att de <strong>är</strong> underutfodrade i<br />
början av laktationen.<br />
Ny säsong <strong>–</strong> nya idéer<br />
Brett sortiment av förstklassiga grönsaksfrö<br />
Sund sättlök från Bejo<br />
KRAV-godkänd gödsel från DCM<br />
Kvalitetsfi berduk, Novagryl<br />
NY KATALOG<br />
UTE NU!<br />
GRUNDEN TILL DIN ODLING<br />
14 | <strong>ekologisk</strong>t lantbruk 7/ 010<br />
4100_10006 Annons Ekologiskt Lantbruk.indd 1 2010-11-10 20.38<br />
Dålig juverhälsa och dålig fruktsamhet<br />
<strong>är</strong> de två vanligaste utslagsorsakerna<br />
även i konventionell<br />
produktion, men de har omvänd<br />
ordning så att <strong>det</strong> <strong>är</strong> låg fruktsamhet<br />
som <strong>är</strong> vanligaste utslagsorsak.<br />
andra avelsmål<br />
I svensk <strong>mjölkko</strong>-avel har <strong>det</strong> ända<br />
sedan 1960-talet funnits målsättningar<br />
som inte bara <strong>är</strong> direkt relaterade<br />
till hög produktion, utan också<br />
till djurvälf<strong>är</strong>d och funktionalitet.<br />
D<strong>är</strong> har vi flera decenniers försprång<br />
framför många andra länder,<br />
och <strong>det</strong>ta kan också vara en förklaring<br />
till att svenska kor klarar sig bra<br />
i <strong>ekologisk</strong> drift.<br />
De <strong>ekologisk</strong>a regelverken, t ex<br />
EUs förordning och IFOAMs Basic<br />
Standards, lägger stark betoning på<br />
att välja raser som har lätt för att anpassa<br />
sig till lokala förhållanden och<br />
på individer som visar god motståndskraft<br />
mot sjukdomar, dvs djur<br />
som har en genetisk förmåga att<br />
samspela med sin miljö. I Sverige<br />
har vi en djurskyddslag som gör att<br />
<strong>det</strong> inte alltid <strong>är</strong> så stor skillnad mellan<br />
djurhållning i <strong>ekologisk</strong> och konventionell<br />
produktion, t ex att vi har<br />
ett lagstadgat beteskrav. Studier i andra<br />
länder visar att de konventionella<br />
avelsmålen inte alls fungerar lika<br />
bra i <strong>ekologisk</strong> produktion som i<br />
Therese Ahlmans avhandling om<br />
svensk mjölkproduktion. Det finns<br />
också tankar om avelsmål som <strong>det</strong><br />
inte arbetas med idag, t ex bättre<br />
förmåga att konsumera och producera<br />
på grovfoder, parasitresistens<br />
och flackare laktationskurvor.<br />
I andra länder tittar man d<strong>är</strong>för<br />
betydligt mer på alternativa avelsprogram,<br />
t ex d<strong>är</strong> tjurarna v<strong>är</strong>deras<br />
efter döttrarnas prestationer i <strong>ekologisk</strong>a<br />
system. Det finns också motstånd<br />
mot användning av semintjurar,<br />
och som alternativ föreslås lokala<br />
avelsprogram med naturlig betäckning<br />
inom en region.<br />
lena karlsson<br />
SÄLJES<br />
Kravgodkänt vallensilage.<br />
1:a skörd. 10,7 Mj, AAT 71 g,<br />
PBV 10g /kg TS. Rundbalar.<br />
Brunne Lantbruk<br />
Lars-Ivar Bylund H<strong>är</strong>nösand<br />
070-348 54 47<br />
Flory Gates stiftelse Fred med Jorden<br />
Ger årligen stipendier till kvinnor som ”vårdar sig om modern<strong>är</strong>ingen”<br />
genom <strong>ekologisk</strong> yrkesodling eller forskning inom <strong>ekologisk</strong>t lantbruk.<br />
Ansökan om stipendium skall innehålla namn, adress, telefonnummer, uppgifter om<br />
odlingens art, storlek och önskad användning av ett ev. stipendium. D<strong>är</strong>till skall ett<br />
utlåtande från kontrollant, rådgivare eller lokal odlarförening bifogas.<br />
Uppgifter önskas även om <strong>vad</strong> sökande gör för att utveckla och sprida information om<br />
<strong>ekologisk</strong>t lantbruk och/eller forskning. Ansökningsblankett finns på vår hemsida! Då<br />
fonden fått en donation från Skåne, vill vi speciellt uppmuntra sökande d<strong>är</strong>ifrån.<br />
Vi delar ut ca 100 000 kr fördelat på ett antal stipendier.<br />
Ansökan ska vara stipendiefonden tillhanda senast den 15 januari.<br />
Postadress: Flory Gates stiftelse Fred med Jorden, Marieberg, 342 34 Alvesta.<br />
För mer information kontakta: Karin Sahlström, tel 0472 <strong>–</strong> 106 37,<br />
karin.sahlstrom@swipnet.se el. stipendium@fredmedjorden.se<br />
www.fredmedjorden.se
Fortplantningstekniker<strong>–</strong> var ska gränsen gå?<br />
Seminering, könssorterad sperma, embryotransfer <strong>–</strong> de tekniska möjlighterna utmanar etiken.<br />
använDningen av Semin <strong>är</strong><br />
självklar i <strong>ekologisk</strong>t produktion i<br />
Sverige, och enligt reglerna <strong>är</strong> <strong>det</strong><br />
även OK att sperman kommer från<br />
tjurar framtagna med embryotransfer,<br />
ET. D<strong>är</strong>emot <strong>är</strong> embryotransfer<br />
i sig inte tillåten. I KRAVs<br />
pågående revision av djurreglerna<br />
övervägs också att tillåta könssorterad<br />
sperma.<br />
Många kritiska<br />
Medan svenska ekomjölkbönder inte<br />
funderar speciellt över olika metoder<br />
för teknisk reproduktion så <strong>är</strong><br />
<strong>det</strong> i den internationella <strong>ekologisk</strong>a<br />
rörelsen föremål för debatt med<br />
starka känslor. Ofta sätts all reproduktion<br />
utom den naturliga i samma<br />
fack och betraktas som oförenlig<br />
med de <strong>ekologisk</strong>a grundtankarna.<br />
Vid IFOAMs första avelskonferens<br />
som hölls 2009 i Californien<br />
diskuterades ett policydokument,<br />
och ett förslag till riktlinjer för <strong>ekologisk</strong><br />
avel tas nu fram inom the<br />
European Consortium för Organic<br />
Animal Breeding. Så långt som nu<br />
<strong>är</strong> känt kommer inseminering att fö-<br />
starka ben ett måste<br />
MARGARETA DAHLBERG <strong>är</strong> erfaren som<br />
rådgivare på LG Husdjurstjänst, och har<br />
både <strong>ekologisk</strong>a och konventionella<br />
mjölkbönder bland kunderna. Hon bekräftar<br />
rätt väl den bild som Therese<br />
Ahlmans avhandling ger, att <strong>ekologisk</strong>a<br />
bönder gör andra prioriteringar än än<br />
konventionella.<br />
<strong>–</strong> Mina <strong>ekologisk</strong>a kunder betonar<br />
ben- och klövhälsan betydligt mer än<br />
mjölkavkastning n<strong>är</strong> de ska välja tjur.<br />
De siktar ändå inte på en så hög avkastning<br />
att <strong>det</strong> <strong>är</strong> kon som <strong>är</strong> begränsningen,<br />
utan <strong>det</strong> <strong>är</strong> mycket viktigare att<br />
hon orkar stå och äta länge och att hon<br />
villigt ger sig ut på betet.<br />
Är stor grovfoderkonsumtion en<br />
<strong>är</strong>ftlig egenskap?<br />
reslås tillåtet för att möjliggöra framsteg<br />
med egenskaper med låg arvbarhet<br />
och för att undvika smittspridning<br />
samt minska risken för<br />
olyckor med tjurar i lantruket. Allt<br />
annat föreslås otillåtet. För svenska<br />
ekomjölkbönder skulle ett förbud att<br />
använda sperma från ET-tjurar<br />
drastiskt minska möjligheten att göra<br />
avelsframsteg och säkra önskv<strong>är</strong>da<br />
egenskaper.<br />
Könssortering<br />
Könssorterad sperma för inseminering<br />
av <strong>mjölkko</strong>r <strong>är</strong> en teknik under<br />
framväxt och användningen <strong>är</strong> fortfarande<br />
högst begränsad. Fördelen<br />
med att att kunna inseminera med<br />
sperma som bara ger kvigkalvar <strong>är</strong> bl<br />
a att minska risken att få in smittor<br />
då man kan slippa ta in djur utifrån<br />
för nyrekrytering. Det möjliggör<br />
också snabbare förbättring av djurmaterialet<br />
i en besättning om man<br />
kan försäkra sig om att få kvigkalvar<br />
från de bästa korna.<br />
Den främsta kritiken mot könssorterad<br />
sperma <strong>är</strong> metoderna som<br />
används för att identifiera de sper-<br />
Den <strong>ekologisk</strong>a kon ska orka stå länge för att hinna äta allt grovfoder hon behöver få i sig.<br />
Margareta Dahlberg, husdjursrådgivare.<br />
Foto: tHeres strand/taurus<br />
mier som innehåller en X-kromosom<br />
(hon-kromosom) och separera<br />
dem från Y-sperma. Det <strong>är</strong> en kemisk<br />
process som bl a misstänks<br />
kunna påverka DNA. Kritik från<br />
<strong>ekologisk</strong>t håll menar också att man<br />
h<strong>är</strong> går ett steg längre i påverkan av<br />
den naturliga biodiversiteten än genom<br />
enbart inseminering med könsblandad<br />
sperma.<br />
Ett skäl för KRAV att säga ja till<br />
könssorterad sperma kan vara att<br />
Jordbruksverket tolkat EUs <strong>ekologisk</strong>a<br />
förordning som att <strong>det</strong> <strong>är</strong> tillåtet<br />
eftersom motsatsen inte står. Det <strong>är</strong><br />
så EUs förordningar <strong>är</strong> uppbyggda;<br />
<strong>det</strong> som inte listas som förbju<strong>det</strong> <strong>är</strong><br />
tillåtet. Men <strong>det</strong> kan också vara en<br />
poäng för KRAV att profilera sig genom<br />
att säga nej till könssortering <strong>–</strong><br />
<strong>det</strong> <strong>är</strong> lite den konflikten KRAV lever<br />
med i både denna och flera andra<br />
frågor.<br />
Läs mer om könssortering och KRAVs<br />
förslag och lämna dina synpunkter:<br />
http://www.krav.se/Foretag/<br />
KRAVs-regler/Regelrevisioner-remisser/<br />
Margareta själv tycker att <strong>det</strong> handlar<br />
mycket om temperament. Pigga och<br />
livliga djur som alltid <strong>är</strong> på jakt efter<br />
mer och bättre. Och så handlar <strong>det</strong><br />
mycket om att l<strong>är</strong>a upp kvigorna så att<br />
de vant sig vid att äta mycket grovfoder<br />
och att beta ordentligt.<br />
Mer än mjölkavkastningen handlar <strong>det</strong><br />
också om fetthalten. Det <strong>är</strong> viktigt att<br />
titta på vid val av tjur. Det <strong>är</strong> bra betalt<br />
för fettet, så att hålla uppe halten i<br />
mjölken kan vara nog så viktigt som<br />
avkastningsnivån för ekonomin.<br />
Men brukar man inte mena att<br />
mycket grovfoder ger fet mjölk?<br />
<strong>–</strong> Jo, <strong>det</strong> står så i l<strong>är</strong>oböckerna, skrattar<br />
Margareta, och jag får också ta på<br />
mig självkritik för att ha spritt <strong>det</strong>ta<br />
<strong>ekologisk</strong>t lantbruk 7/ 010 | 15
Foto: marie magnusson<br />
en <strong>ekologisk</strong> <strong>mjölkko</strong> <strong>–</strong> <strong>vad</strong> <strong>är</strong> <strong>det</strong>?<br />
16 | <strong>ekologisk</strong>t lantbruk 7/ 010<br />
budskap. I verkligheten <strong>är</strong> <strong>det</strong> inte så,<br />
utan <strong>det</strong> <strong>är</strong> svårt att hålla uppe både<br />
fett och protein i mjölken med de <strong>ekologisk</strong>a<br />
foderstaterna.<br />
Juverhälsan menar Margareta också<br />
står högt på listan över egenskaper<br />
som ekogården prioriterar högt i avelsarbetet.<br />
Det kostar för mycket med de<br />
dubbla karenserna, så utslagningen <strong>är</strong><br />
mycket hård.<br />
Margareta ser ingen skillnad på hur<br />
olika raser fungerar på de <strong>ekologisk</strong>a<br />
gårdarna.<br />
CECILIA och TORE ENGSTRöM driver<br />
gården F<strong>är</strong>anäs utanför Vislanda i<br />
Kronobergs län. Cecilia har också en<br />
bakgrund som seminör och har ett<br />
stort avelsintresse men arbetar sedan<br />
några år bara på gården. Besättningen<br />
<strong>är</strong> blandad men mest röda djur, 70 kor<br />
och robot, KRAV-certifierade sedan fyra<br />
år tillbaka.<br />
<strong>–</strong> Vi gjorde tre stora förändringar samtidigt<br />
och <strong>det</strong> var nog lite för mycket för<br />
jag tycker inte att vi har fått riktig snurr<br />
på <strong>det</strong> än, säger Cecilia. Samtidigt som<br />
man la om till KRAV-produktion flyttade<br />
man också från kall lösdrift med<br />
grop till nybyggt robotstall. Och för att<br />
snabbt öka upp koantalet köptes en<br />
<strong>–</strong> Allt funkar, men <strong>det</strong> finns ett större<br />
intresse för korsningsdjur bland de<br />
<strong>ekologisk</strong>a producenterna, och då<br />
g<strong>är</strong>na för att få fram djur med kombinationsegenskaper<br />
som ger lite bättre<br />
betalt i slakten, t ex korsningar med<br />
Simmental och Brown Swiss.<br />
Vad säger hon då om avel på egenskaper<br />
som idag inte indexeras,<br />
t ex flackare laktationskurva och<br />
parasitresistens?<br />
<strong>–</strong> Laktationskurvan tycker jag hålls i<br />
schack av grovfodret, <strong>det</strong> blir inte den<br />
man måste titta på djuren också<br />
Det <strong>är</strong> för mycket index-avel, menar mjölklproducenten Cecilia <strong>En</strong>gström.<br />
hel SRB-besättning in från uppbun<strong>det</strong><br />
system.<br />
<strong>–</strong> Besättningen vi köpte in var av <strong>det</strong><br />
välskötta slaget, men <strong>det</strong> har ändå<br />
varit mycket att göra med den, <strong>det</strong> var<br />
skillnad mot våra egna djur d<strong>är</strong> vi prioriterat<br />
ben och juver stenhårt under<br />
10 års tid. Det går inte att bara titta på<br />
index för juverhälsa. Det får t ex inte<br />
finnas dåliga ligament, anfästningen<br />
ska vara bra och inga täta spenar.<br />
Och n<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller tjuren <strong>är</strong> Cecilia<br />
noga med kroppsdjupet. Den får inte<br />
vara snörd bakom bogen för <strong>det</strong> ska<br />
finnas gott om utrymme för vommen<br />
på ett djur som ska äta mycket grov-<br />
foder. över huvud taget menar hon<br />
d<strong>är</strong> jättetoppen direkt efter kalvning.<br />
Men <strong>det</strong> h<strong>är</strong> med parasittålighet vore<br />
verkligen intressant om någon kunde<br />
göra en studie av. Man har ju fått l<strong>är</strong>a<br />
sig att <strong>det</strong> har en <strong>är</strong>ftlighetsfaktor, men<br />
hur hanterar man den? Vad händer<br />
om man t ex selekterar genom att slå<br />
ut kvigor som ser lite halvtaskiga ut<br />
efter första betessäsongen? Det vore<br />
intressant och viktigt att veta hur man<br />
selekterar fram djur med god parasitresistens.<br />
lena karlsson<br />
att <strong>det</strong> <strong>är</strong> för mycket indexavel <strong>–</strong> man<br />
måste titta på djuren också.<br />
Det <strong>är</strong> inte bara benen som ska hålla,<br />
påpekar Cecilia också. Klövarna <strong>är</strong><br />
minst lika viktiga för kons vilja att gå<br />
och stå. Uppgifter om klövhälsan efter<br />
olika tjurar misstänker Cecilia kan vara<br />
missvisande eftersom de bygger på<br />
klövverkarnas rapporter, men då <strong>det</strong> <strong>är</strong><br />
lantbrukaren som ska skicka in rapporten<br />
tror hon att <strong>det</strong> finns rätt många<br />
klövverkningsrapporter som blir liggande,<br />
glöms och aldrig rapporteras.<br />
Könssortering<br />
Cecilia tar spontant också upp att<br />
KRAV överväger att öppna upp för<br />
könssorterad sperma i den nu pågående<br />
regelrevisionen. Hon har inga<br />
invändningar men påpekar genast att<br />
hon anser att användningen måste regleras,<br />
t ex att sätta ett tak på hur stor<br />
andel av besättningen <strong>det</strong> får användas<br />
på <strong>–</strong> och då menar hon inte i <strong>ekologisk</strong><br />
produktion utan överlag.<br />
<strong>–</strong> Taket borde ligga på 25<strong>–</strong>30 % av semineringarna<br />
i en besättning. Risken <strong>är</strong><br />
annars att avelsbasen på lite sikt blir<br />
alldeles för smal.<br />
Hon tror också att en stor andel kvigkalvar<br />
kommer att dumpa priset på<br />
bra avelsdjur vilket på sikt inte gagnar<br />
någon. Ett tredje skäl <strong>är</strong> att <strong>mjölkko</strong>n<br />
fortfarande <strong>är</strong> den största köttproducenten<br />
och att tjurkalvarna också<br />
behövs av <strong>det</strong> skälet. Ur både ett ekonomiskt<br />
och <strong>ekologisk</strong>t perspektiv behöver<br />
<strong>mjölkko</strong>n producera både mjölk<br />
och kött.<br />
lena karlsson
Change language