Parallellprocesser i grupphandledning

More documents

Recommendations

Info

Teoretiska utgångspunkter De teoretiker som varit viktiga för mig i uppsatsarbetet och som jag främst använt mig av i analysen av intervjuerna kommer att presenteras här nedan. Searls är en av de författare jag främst använt mig av. Jag tar min utgångspunkt i hans tankar om parallellprocesser i uppsatsen. Searls (1955) beskriver att den känslomässiga process som utvecklas mellan patient och psykoterapeut kan föras vidare i nästa led och visa sig mellan psykoterapeut och handledare. Fokus för mig i uppsatsen är främst att studera fenomenet utifrån patientens problematik. Jag har, i förhållande till de handledare jag intervjuat, definierat min användning av begreppet, som beskrivits ovan. Det betyder inte att jag inte ser begreppet parallellprocess som komplext och mångdimensionellt. Jag tror att parallella processer kan härröra från såväl terapeut som handledare. De kan också skapas utifrån skilda arbetssätt, ideologi, och samhällssyn. De skapas i interaktion mellan människor i skilda sammanhang. Jag tänker mig att, man som terapeut och handledare, har egna erfarenheter med sig som gör att man agerar på olika sätt i förhållande till det patienten förmedlar. Jag anser inte att det är en envägskommunikation från patienten till terapeuten/handledaren i skapandet av parallellprocesser däremot har jag lagt min tyngdpunkt i uppsatsen på att studera parallellprocesser vilka i huvudsak skapas utifrån patienten. En annan teoretiker som jag använt i uppsatsen och som varit min främsta inspirationskälla är Sverker Belin. Belin (1993) beskriver i sin bok “Vansinnets makt” hur parallella processer kan skapas i mötet med patienter. Han skriver om behandling av tidigt störda och psykotiska patienter på behandlingshem, institution. Belin menar att patienterna agerar ut starka känslor, konflikter i personalgrupper. Han anser att “<strong>Parallellprocesser</strong> kan beskrivas i termer av parallella problem, låsningar, mönster, lösningar och utveckling i de båda samtidigt existerande relationerna terapeut/patient och handledare/terapeut.” (Belin, s 59) Han hävdar att det kan uppstå låsningar i den ena situationen som sedan kan vidare transporteras till nästa situation. Belin menar att “...särskilt den påverkan som uppstår av starka och överväldigande känslor tenderar att vidaretransporteras till nya mellanmänskliga situationer.” (Belin, s 64) Han förklarar att de parallella processerna kan bli tydliga på gruppnivå tex vid <strong>grupphandledning</strong>. Belin menar att teammedlemmar kan bli bärare av patientens olika relationer till viktigt primärpersoner. Teammedlemmarna kan, hävdar han, bli bärare av känslor och konflikter de sedan agerar ut tex på teamkonferenser. Han skriver att “...motsättningar, konflikter och spänningar som blir synliga i gruppen kan ge ovärderliga ledtrådar till förståelsen av patientens inre värld.” (Belin, 1993, s 86) Belins tankar om hur parallella processer kan fortplanta sig i grupper på ett kraftfullt sätt har jag tagit fasta på i mitt uppsats arbete. Jag tror att parallella processer kan uttryckas, ibland, ännu tydligare i grupp än mellan enskilda personer. Patientens “personliga drama” kan få fler aktörer i en grupp vilka kan spela skilda roller. Konflikter kan uppstå och behandlare kan bli bärare av starka känslor vilka är svåra att hantera. En författare som också har skrivit om gruppen och gruppens agerande i förhållande till det material patienten förlägger i gruppen är Ogden. Ogden skriver om projektiv identifikation, (1982[1987]) dess uttryck i grupper. Han visar på den projektiva identifikationens kraft i grupper. Han menar att grupper kan vilja göra sig av med oönskade känslor, material som kommer utifrån från patienten och som uppstår ur 10
interaktionen inom gruppen, bla beroende på deltagarnas individuella problematik. Gruppen kan formera sig, sluta sig samman i subgrupper och utse någon eller några till syndabockar vilka får bära oönskade känslor. På samma sätt kan vi, i en handledningssituation, tänka oss att någon eller några kan bli bärare av oönskat material vilket främst härrör från patienten. Joseph Sandler (1976) är också en författare jag använt mig av i uppsatsen. Han använder begreppet “role -responsiveness” . Han menar att de roller patienten förmedlar till terapeuten härrör från tidigare objektsrelationer. Enligt Sandler kan patienten, under en period, ta en roll samtidigt som han låter terapeuten ta en annan komplementär roll. Terapeuten tvingas in i en roll, hävdar Sandler. Författaren menar vidare att terapeuten endast blir medveten om sin roll “...through observing his own behaviour, responses and attitudes, after these have been carried over into action.” (Sandler, 1976, s 47) Det är alltså efter rollen agerats ut som terapeuten blir medveten om den. Genom att den medvetandegörs kan den också på ett medvetet sätt användas, uttalas i relation till patienten. Här tänker jag att gruppen kan vara till hjälp för handledaren och psykoterapeuten att uppmärksamma, se den roll som psykoterapeuten givits av patienten. En författare som har en positiv syn gällande användningen av begreppet parallellprocesser är Caligor (1981) vilken jag också inspirerats av och använt i mitt uppsatsarbete. Caligor har också, liksom Doehrman gjort en studie om parallellprocesser. Viss kritik har dock riktats mot den experimentella designen i Caligors fallstudie (Mothersole, 1999). Han menar att den parallella process som skapas i relationen patient/terapeut förs vidare in i relationen terapeut/handledare och sedan tar den sig ytterligare en nivå - den visar sig även i förhållandet mellan handledare/superhandledare. Caligor menar att parallellprocesser alltid är närvarande i större eller mindre utsträckning. Han hävdar att det är viktigt och fruktbart att försöka se parallella processer i handledning. Caligor anser att vi kan lära oss något av parallellprocesser som annars hade varit svårt att se och uppfatta. Han menar att; “When the supervisor and student analyst are not aware of it, a glorious learning opportunity is missed” (Caligor, 1981, s 22) Han tänker sig alltså att parallellprocesser är användbara i skapandet av ny kunskap. För att parallellprocesser skall bli verkligt användbara i handledningssituationer menar han att handledaren måste uppmärksamma egna känslor, intryck i handledningssituationen. Caligor hävdar; “If the supervisor is not “inside” and actively participating in the process but rather functions cognitively and separate from the ongoing process, a didactic approach, the focus inevitably falls on the candidate´s countertransference to his patient, his “inability” or “negative attitude” toward learning in supervision. The supervision becomes a morass.” (Caligor, 1981, s 22) Vidare påvisar Caligor i sin studie, vilket tidigare inte uppmärksammats att, i parallellprocesser kan patient, terapeut, handledare och superhandledare byta roller och ömsom ta på sig rollen som givare, ömsom rollen som mottagare. Detta, beskriver Caligor, kan tex ta sig uttryck i att handledaren tar på sig rollen som patient i superhandledningssituationen. En annan teoretiker jag influerats av är Arlow (1963), han beskriver hur psykoterapeuten kan identifiera sig med patienten. Arlow förklarar hur terapeuten kan identifiera sig med patientens konflikter. Han beskriver hur terapeuten, när terapeuten presenterar patient material, kan “...during the supervisory session, the therapist in presenting the material, 11
Page 1 and 2: Parallellprocesser i grupphandledni
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 5 and 6: Utgångspunkten för mig i uppsatse
Page 7 and 8: Motöverföring Det finns idag inge
Page 9: Ekstien och Wallerstein (1958) skap
Page 13 and 14: Till slut, i min osäkerhet, ville
Page 15 and 16: Handledare C uttalar sig också om
Page 17 and 18: Parallellprocesser kan ta sig uttry
Page 19 and 20: Handledare B menar att man kan se
Page 21 and 22: Båda handledarna ger uttryck för
Page 23 and 24: Handledare A och C menar att man so
Page 25 and 26: tänker jag mig att också material
Page 27: Litteraturförteckning Arlow, J.A.

Parallellprocesser i grupphandledning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?