64 Käll- och litteraturförteckning OPUBLICERADE KÄLLOR Bildmu<strong>se</strong>et i Umeå, www.bildmu<strong>se</strong>et.umu.<strong>se</strong>, (aug–nov 2004). Es<strong>se</strong>n von, H. Sammanställning av rapport kring jaktens värde. Svenska Jägareförbundet. Falk, Källhänvisningar H. Svenska Jägareförbundet, kontakt 14/9 2004. Idre sameby, diver<strong>se</strong> underlag. <strong>Samer</strong>nas Riksförbunds (SSR) webbplats, www.sapmi.<strong>se</strong>/ssr, (aug–nov 2004). Andersson, G. 1994. Sápmi – samiskt perspektiv. En idébok för undervisning. Skolverket, HLS För- <strong>Samer</strong>nas utbildningscentrums webbplats, www.samernas.nu, (aug–nov 2004). lag, Luleå. Sametingets webbplats, www.sametinget.<strong>se</strong>, (aug–nov 2004). Bågesund, S. 2004. Nomadskolans utveckling mot sameskola, C-uppsats, Luleå tekniska universitet. Svenska Jägareförbundets webbplats, www.jagareforbundet.<strong>se</strong>, (aug–nov 2004). Brändström K-A. 2000. Bilden av det samiska. <strong>Samer</strong>na och det samiska i skönlitteratur, forskning och debatt. Umeå universitet, Umeå. PUBLICERADE KÄLLOR Geijer, U. Rensköt<strong>se</strong>lrätt, SSR. Andersson, G. 1994. Sápmi – samiskt perspektiv. En idébok för undervisning. Skolverket, HLS Förlag, Luleå. Guttorm Kvenangen, P. 1996. <strong>Samer</strong>nas historia, Sameskolstyrel<strong>se</strong>n, Jokkmokk. Bevarandet av det samiska kulturarvet. 1998. Program för stöd. Riksantikvarieämbetet. Hahn, T. SLU Kontakt 11/98, (<strong>Sverige</strong>s Lantbruksuniversitet) . Brändström K-A. 2000. Bilden av det samiska. <strong>Samer</strong>na och det samiska i skönlitteratur, forskning och debatt. Kärrberg, K. 1996. Sápmi, sameland, Örnsköldsvik. Umeå universitet, Umeå. Lantto, P. 2000. Tiden börjar på nytt. En analys av samernas politiska mobili<strong>se</strong>ring i <strong>Sverige</strong> Bågesund, S. 2004. Nomadskolans utveckling mot sameskola, C-uppsats. Luleå tekniska universitet. 1900–1950, Umeå. Geijer, U. Rensköt<strong>se</strong>lrätt, SSR. Lundmark, L. 1998. Så länge vi har marker. <strong>Samer</strong>na och staten under <strong>se</strong>xhundra år, Prisma, Guttorm Kvenangen, P. 1996. <strong>Samer</strong>nas historia. Sameskolstyrel<strong>se</strong>n, Jokkmokk. Stockholm. Kuoljok, S. 1998. <strong>Samer</strong>nas historia. Sametinget, Gällivare. Lundmark, L. 2002. ”Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm.” Den svenska statens samepolitik i Kärrberg, K. 1996. Sápmi, Sameland. Örnsköldsvik. rasismens tidevarv, Norrlands universitetsförlag, Umeå. Lantto, P. 2000. Tiden börjar på nytt. En analys av samernas politiska mobili<strong>se</strong>ring i <strong>Sverige</strong> 1900–1950, Umeå. Material från Idre sameby. Lundmark, L. 1998. Så länge vi har marker. <strong>Samer</strong>na och staten under <strong>se</strong>xhundra år. Prisma. Mörkenstam, U. 1999. Om ”Lapparnas privilegier”. Föreställningar om samiskhet i svensk samepoli- Lundmark, L. 2002. ”Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm”. Den svenska statens samepolitik i rasismens tik 1883–1997, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga instutionen. tidevarv. Norrlands universitetsförlag. Umeå. Mörkenstam, U. 2002 Bilden av den andre i svensk samepolitik i Svenska värderingar, Carlssons, Länsstyrel<strong>se</strong>r, flertal rapporter år 2002–2004. Stockholm. Mijá ednam. 2000. Samebyarnas Laponiaprogram. Gällivare. P<strong>ett</strong>ersson, R. 2004. Sami Tourism in Northern Sweden, Etour, Östersund-Umeå. Mörkenstam, U. 1999. Om ”Lapparnas privilegier”. Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik <strong>Samer</strong>, informationsskrift. 1991. SSR:s kultur- och utbildningsutskott, Luleå. 1883–1997. Stockholms universitet, Statsvetenskapliga instutionen. <strong>Samer</strong>na – Solens och Vindens folk, Ájtte, Jokkmokk. Mörkenstam, U. 2002 Bilden av den andre i svensk samepolitik i Svenska värderingar. Carlssons, Stockholm. Stordahl, V. 1998. Same i den moderne verden, Davvi Girji Os, Karasjok. P<strong>ett</strong>ersson, R. 2004. Sami Tourism in Northern Sweden. Etour, Östersund–Umeå. Vem är same? Ett studiematerial om samisk identitet och kultur, Skan<strong>se</strong>n och Svenska <strong>Samer</strong>nas Ryd, Y. 2001. Snö – en renskötare berättar. Ordfront förlag, Stockholm. Riksförbund. Same, same but different. 2004. Jordbruksdepartementet, Västerås. <strong>Samer</strong>, informationsskrift. 1991. SSR:s kultur- och utbildningsutskott, Luleå. <strong>Samer</strong>na – Solens och Vindens folk. 1993. Ájtte, Luleå. SFS 1992:1433. Sametingslagen. SOU 1999:25. <strong>Samer</strong>na – <strong>ett</strong> <strong>ursprungsfolk</strong> i <strong>Sverige</strong>. Betänkande av Utredningen om ILO:s konvention 169. Stockholm. Stordahl, V. 1998. Same i den moderne verden. Davvi Girji Os, Karasjok. Vem är same? Ett studiematerial om samisk identitet och kultur. Skan<strong>se</strong>n och Svenska <strong>Samer</strong>nas Riksförbund.
<strong>Samer</strong> – <strong>ett</strong> <strong>ursprungsfolk</strong> i <strong>Sverige</strong> Projektledning: Karin Kvarfordt, Nils-Henrik Sikku och Michael Teilus i samarbete med nationellt samiskt informationscentrum vid Sametinget. Form, illustration, redaktionell och grafisk produktion: Svensk Information Texter: Svensk Information, där inte annat anges, samt John Erling Utsi (s. 20–24, 36–37, 58), Anna- Stina Lindén Ivarsson (s. 42–49), Marianne Wanger (s. 30), Lars-Ola Marakatt (s. 60–61) Omslagsfoto: Frida Hedberg Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2004 Beställ boken via: Nationellt samiskt informationscentrums webbportal, www.samer.<strong>se</strong> Beställningsnummer: Jo 04.015 ISBN 91-974667-9-4
Change language