samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se

64
Käll- och litteraturförteckning
OPUBLICERADE KÄLLOR
Bildmuseet i Umeå, www.bildmuseet.umu.se, (aug–nov 2004).
Essen von, H. Sammanställning av rapport kring jaktens värde. Svenska Jägareförbundet.
Falk, Källhänvisningar
H. Svenska Jägareförbundet, kontakt 14/9 2004.
Idre sameby, diverse underlag.
Samernas Riksförbunds (SSR) webbplats, www.sapmi.se/ssr, (aug–nov 2004).
Andersson, G. 1994. Sápmi – samiskt perspektiv. En idébok för undervisning. Skolverket, HLS För-
Samernas utbildningscentrums webbplats, www.samernas.nu, (aug–nov 2004).
lag, Luleå.
Sametingets webbplats, www.sametinget.se, (aug–nov 2004).
Bågesund, S. 2004. Nomadskolans utveckling mot sameskola, C-uppsats, Luleå tekniska universitet.
Svenska Jägareförbundets webbplats, www.jagareforbundet.se, (aug–nov 2004).
Brändström K-A. 2000. Bilden av det samiska. Samerna och det samiska i skönlitteratur, forskning
och debatt. Umeå universitet, Umeå.
PUBLICERADE KÄLLOR
Geijer, U. Renskötselrätt, SSR.
Andersson, G. 1994. Sápmi – samiskt perspektiv. En idébok för undervisning. Skolverket, HLS Förlag, Luleå.
Guttorm Kvenangen, P. 1996. Samernas historia, Sameskolstyrelsen, Jokkmokk.
Bevarandet av det samiska kulturarvet. 1998. Program för stöd. Riksantikvarieämbetet.
Hahn, T. SLU Kontakt 11/98, (Sveriges Lantbruksuniversitet) .
Brändström K-A. 2000. Bilden av det samiska. Samerna och det samiska i skönlitteratur, forskning och debatt.
Kärrberg, K. 1996. Sápmi, sameland, Örnsköldsvik.
Umeå universitet, Umeå.
Lantto, P. 2000. Tiden börjar på nytt. En analys av samernas politiska mobilisering i Sverige
Bågesund, S. 2004. Nomadskolans utveckling mot sameskola, C-uppsats. Luleå tekniska universitet.
1900–1950, Umeå.
Geijer, U. Renskötselrätt, SSR.
Lundmark, L. 1998. Så länge vi har marker. Samerna och staten under sexhundra år, Prisma,
Guttorm Kvenangen, P. 1996. Samernas historia. Sameskolstyrelsen, Jokkmokk.
Stockholm.
Kuoljok, S. 1998. Samernas historia. Sametinget, Gällivare.
Lundmark, L. 2002. ”Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm.” Den svenska statens samepolitik i
Kärrberg, K. 1996. Sápmi, Sameland. Örnsköldsvik.
rasismens tidevarv, Norrlands universitetsförlag, Umeå.
Lantto, P. 2000. Tiden börjar på nytt. En analys av samernas politiska mobilisering i Sverige 1900–1950, Umeå.
Material från Idre sameby.
Lundmark, L. 1998. Så länge vi har marker. Samerna och staten under sexhundra år. Prisma.
Mörkenstam, U. 1999. Om ”Lapparnas privilegier”. Föreställningar om samiskhet i svensk samepoli-
Lundmark, L. 2002. ”Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm”. Den svenska statens samepolitik i rasismens
tik 1883–1997, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga instutionen.
tidevarv. Norrlands universitetsförlag. Umeå.
Mörkenstam, U. 2002 Bilden av den andre i svensk samepolitik i Svenska värderingar, Carlssons,
Länsstyrelser, flertal rapporter år 2002–2004.
Stockholm.
Mijá ednam. 2000. Samebyarnas Laponiaprogram. Gällivare.
Pettersson, R. 2004. Sami Tourism in Northern Sweden, Etour, Östersund-Umeå.
Mörkenstam, U. 1999. Om ”Lapparnas privilegier”. Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik
Samer, informationsskrift. 1991. SSR:s kultur- och utbildningsutskott, Luleå.
1883–1997. Stockholms universitet, Statsvetenskapliga instutionen.
Samerna – Solens och Vindens folk, Ájtte, Jokkmokk.
Mörkenstam, U. 2002 Bilden av den andre i svensk samepolitik i Svenska värderingar. Carlssons, Stockholm.
Stordahl, V. 1998. Same i den moderne verden, Davvi Girji Os, Karasjok.
Pettersson, R. 2004. Sami Tourism in Northern Sweden. Etour, Östersund–Umeå.
Vem är same? Ett studiematerial om samisk identitet och kultur, Skansen och Svenska Samernas
Ryd, Y. 2001. Snö – en renskötare berättar. Ordfront förlag, Stockholm.
Riksförbund.
Same, same but different. 2004. Jordbruksdepartementet, Västerås.
Samer, informationsskrift. 1991. SSR:s kultur- och utbildningsutskott, Luleå.
Samerna – Solens och Vindens folk. 1993. Ájtte, Luleå.
SFS 1992:1433. Sametingslagen.
SOU 1999:25. Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige. Betänkande av Utredningen om ILO:s konvention 169.
Stockholm.
Stordahl, V. 1998. Same i den moderne verden. Davvi Girji Os, Karasjok.
Vem är same? Ett studiematerial om samisk identitet och kultur. Skansen och Svenska Samernas Riksförbund.