samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Religion i samspel med naturen<br />
Religion har i dag lika stor – eller liten –<br />
betydel<strong>se</strong> för samer som för alla andra i <strong>Sverige</strong>.<br />
Men det fanns en tid då religionen spelade<br />
en betydligt mer dramatisk roll i den<br />
samiska kulturen.<br />
Innan kristendomen infördes hade samerna<br />
en egen tro. Eftersom allt som levde i naturen<br />
hade en själ var det nödvändigt med en<br />
god harmoni mellan människa och natur.<br />
Med särskilda riter försäkrade sig samerna<br />
om <strong>ett</strong> fungerande samspel med naturen.<br />
De hade en världsbild som innebar att<br />
man delade upp världen i tre sfärer: den<br />
underjordiska, den jordiska och den himmelska.<br />
Alla tre världar hade sina egna<br />
gudar och vä<strong>se</strong>n. I den jordiska levde bland<br />
andra människor och djur och i den underjordiska<br />
de döda.<br />
Nåjden och schamantrumman<br />
Männens riter gällde jakt och fiske, väder och<br />
vind, kvinnornas hem och familj. Vid religiösa<br />
ceremonier spelade nåjden en central roll<br />
som medlaren mellan människorna<br />
och gudavärlden. Schamantrumman<br />
var <strong>ett</strong> hjälpmedel för<br />
nåjden att få kontakt med<br />
den gudomliga världen.<br />
Trummans ljud<br />
hjälpte honom att<br />
i trans förflytta sig<br />
till gudarnas<br />
värld, till dödsriket<br />
eller till fjärran<br />
länder. Där<br />
kunde han<br />
uppleva och<br />
<strong>se</strong>dan förmedla<br />
det<br />
Bilden av nåjden med sin trumma är ur professor<br />
Johannes Schefferus bok ”Lapponia”, utgiven 1673.<br />
som andra inte kunde <strong>se</strong>. Nåjden var också<br />
siare, läkare, botare och örtspecialist. Schamantrumman<br />
var också i vissa områden varje<br />
familjs egendom, som <strong>ett</strong> medel för att uttyda<br />
framtiden. De kristna missionärerna<br />
betraktade <strong>se</strong>nare nåjdens förbindel<strong>se</strong>r med<br />
andarna som <strong>ett</strong> band med djävulen.<br />
Särskilda plat<strong>se</strong>r i naturen – en ovanlig<br />
sten, klippa eller annan upp<strong>se</strong>endeväckande<br />
naturformation – betraktades som religiösa<br />
kraftcentra och heliga områden. Där<br />
var det övernaturliga starkt förekommande<br />
och de blev offerplat<strong>se</strong>r. Vid dessa offerplat<strong>se</strong>r<br />
placerade man särskilda stenar eller<br />
träfigurer, <strong>se</strong>itar. Djur, framför allt renar,<br />
offrades på plat<strong>se</strong>n och <strong>se</strong>iten smordes in<br />
med blodet och f<strong>ett</strong>et från offerdjuret.<br />
Björnen <strong>ett</strong> heligt djur<br />
I samernas traditionella tro var björnen <strong>ett</strong><br />
heligt djur. Det gällde att hålla sig väl med<br />
björnen som var besjälad av <strong>ett</strong> mäktigt<br />
andevä<strong>se</strong>n. Många riter syftade till att neutrali<strong>se</strong>ra<br />
denna kraft – björnens ande skulle<br />
blidkas och hedras. Efter måltiden skulle<br />
björnens ben begravas i den ordning som<br />
de suttit på den levande björnen. Därigenom<br />
skulle björnen vara tillfreds och inte<br />
hämnas på människorna.<br />
Kristnas med tvång<br />
De första ansträngningarna att kristna och<br />
undervisa samerna hörde nära ihop med<br />
strävan att införliva dem i <strong>Sverige</strong>. I början<br />
av 1600-talet började kyrkor anläggas och<br />
skolor startas i lappmarken.<br />
Det blev också vid denna tid angeläget<br />
att skaffa samisktalande präster och klockare.<br />
Skytteanska skolan i Lyck<strong>se</strong>le blev 1632<br />
den första där utvalda samiska pojkar skulle<br />
få undervisning i läsning och kristendom.<br />
År 1685 bestämde staten att samer skulle<br />
kristnas med tvång. Lagmansting skulle<br />
Trumman var <strong>ett</strong> medel för att uttyda framtiden.<br />
Centralt i bilden är solen. Runt den avbildades<br />
människornas omgivning liksom gudar och<br />
vä<strong>se</strong>n som hade speciellt stor betydel<strong>se</strong> för den<br />
person eller familj som ägde trumman.<br />
hållas i samtliga lappmarker för att avgöra<br />
om avgudadyrkan förekom. Nåjdens trummor<br />
skulle brännas och de som motsatte<br />
sig statens vilja skulle straffas med ”spöslitande<br />
på tingstuväggen” eller få löpa gatlopp.<br />
Seitar och offerlavar revs och de heliga<br />
samiska plat<strong>se</strong>rna skändades.<br />
1723 beslutades att skolor skulle byggas<br />
vid lappmarkskyrkorna. Dessa skolor var<br />
små internatskolor och kronan svarade för<br />
uppehälle för <strong>se</strong>x elever vid varje skola.<br />
Skolgången var i allmänhet tvåårig och gällde<br />
läsning och kristendom.<br />
Laestadius av samisk släkt<br />
På 1800-talet kom väckel<strong>se</strong>rörel<strong>se</strong>n laestadianismen<br />
till de samiska områdena. År<br />
1826 blev Lars Levi Laestadius kyrkoherde<br />
i Karesuando, <strong>Sverige</strong>s nordligaste församling.<br />
Han var av samisk släkt på moderns<br />
sida och var uppväxt i en samisk miljö.<br />
Laestadius förmedlade det kristna budskapet<br />
på <strong>ett</strong> nytt sätt och använde sig bland<br />
annat av samernas förkristna religion i sin<br />
förkunnel<strong>se</strong>.<br />
59
Change language