samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se

50
Samiska språket
– en historisk gåta
Samiska språkets historia är i många avseenden
fortfarande en gåta. Det är svårt att
veta var språket har talats under historiens
gång och vilka kontakter talarna har haft.
Klart är dock att samiskan har talats i nuvarande
Sápmi i tusentals år och att det är
ganska nära besläktat med de östersjöfinska
språken, så som finska.
Samiska är egentligen inte bara ett språk,
utan åtminstone tre olika samiska språk:
östsamiska, som talas på Kolahalvön,
centralsamiska som talas i Finland, Norge
och Sverige och sydsamiska som talas i
Sverige och Norge. Därutöver kan dessa
språk indelas i dialekter. I Sverige talas
nord- och lulesamiska, som är centralsamiska
dialekter samt sydsamiska. Talare av de
olika samiska språken har svårt att förstå
varandra. Det är inte så märkvärdigt att ett
språk som talas i ett så stort område har
skillnader, speciellt med tanke på att språken
har utvecklats i olika riktningar i hundratals
år, till och med tusentals år.
Jägarfolk från öster
Det samiska urspråkets talare har för
tusentals år sedan haft kontakt med jägarfolk
längre österut. En del ord som nu finns
i samiskan har motsvarigheter i språk öster
om Uralbergen. Sådana ord är till exempel
njuolla ‘pil’, juoksa ‘pilbåge’ och suotna
‘sena’. En del ord är enbart gemensamma
med språk väster om Uralbergen, så som
exempelvis goahti ‘kåta’ och njuovvat ‘slakta’.
Dessa kontakter kan ha skett redan för
6 000–8 000 år sedan!
Av ett språks ordförråd kan man dra
slutsatser om språkkontakter under histori-
ens gång och också hur talarna av ett språk
kan ha levt, även om osäkerheten givetvis
är stor. Man kan också komma fram till att
samernas förfäder har haft kontakt med
germanska folkgrupper i tusentals år och
lånat in ord som exempelvis bassi ‘helig’.
Det finns också lånord från urnordiskan,
som började lånas in med början under de
första århundradena efter vår tideräkning,
till exempel áiru ‘åra’, gáica ‘get’ och
vuostá ‘ost’. Sådana lånord i samiskan visar
inte bara vilka kontakter man har haft, utan
visar också hur orden kan ha uttalats på
urnordiska.
Det finns några samiska lånord i svenska,
till exempel nåjd (av noaidi), sarv (av
sarvvis ‘rentjur’).
Många talar inte
Det finns cirka 70 000 samer i Sápmi och
kanske 20 000 av dem har kunskaper i
något av de samiska språken. De flesta talar
nordsamiska, kanske 85 procent av alla som
talar samiska talar det språket. På Kolahalv-
Jojken – ett sätt att minnas
Många hävdar att jojken är en av de äldsta
musikformerna i Europa. Men under århundradena
har den inte alltid varit uppskattad av
dem som haft makten. Den dansk-norske
kungen Christian IV lät 1609 meddela att de
som utövade så kallade samiska trolldomskonster,
till vilket jojken räknades, skulle dömas
till döden.
Under många århundranden har jojken levt
ett undanskymt liv. De senaste årtiondena har
dock jojken fått ett uppsving och många unga
samer har börjat bli medvetna om sin egen kultur.
Intresset för andra minoritetsfolks musik
ön talar de flesta kildinsamiska, ungefär
600–800 personer. I Finland talas skoltsamiska
och enaresamiska. Båda dessa grupper
består av cirka 500 personer. Nordsamiska
talas av uppskattningsvis 16 000–18 000
personer, varav i Sverige 5 000–6 000, i
Norge 9 000–10 000 och i Finland 2 000.
Lulesamiska talas av uppskattningsvis
600–800 personer och lika många talar sydsamiska.
Uppgifterna är dock osäkra, eftersom
någon tillförlitlig statistik inte finns.
Samiskan är ett språk som har många
former. Ett verb så som ordet borrat ‘äta’
får olika former när det böjs efter olika personer
i presens (nutid), som exempel betyder
mon boran ‘(jag) äter’ och (mii) borrat
‘(vi) äter’. Verbet får olika form för varje
personform och när det dessutom finns en
personform som omfattar två personer, till
exempel moai borre ‘vi två äter’ blir det nio
olika former i presens. Eftersom man på
samiskan har olika verbformer i preteritum
(dåtid), i uppmaningar (imperativ), i satser
med villkor (konditionalis) och i satser som
anger någonting tveksamt (potentialis) så
kan ett verb böjas i 45 olika former.
Formrikedomen gäller inte bara böjningsformer,
utan man kan bilda nya ord
med hjälp av ändelser, så kallade avledningsändelser.
Av verbet borrat kan man till
exempel bilda borastit ‘äta lite’, borralit ‘äta
hastigt’, boradit ‘äta länge och väl’, borahit
runt om i världen har säkert också hjälpt till.
Det finns i dag både samer och icke-samer
som nytolkar jojken och skapar ny modern
musik. Sångerskan Mari Boine är en av de
mest kända.
I jojken är melodi och text inflätade i
varandra. Man jojkar inte om något, utan man
jojkar något. Det kan vara ett fjäll, ett djur eller
en person. Jojken kan också beskriva en
känslostämning, att man är glad eller ledsen.
Liksom i samiskan finns många dialekter inom
jojken beroende på varifrån jojkaren kommer.