samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se

Foto: Ikea
Textiltrycket ”Nean” är en av Marias favoriter.
tillbaka till textil. Bilden ligger mig varmast
om hjärtat.
Bland hennes personliga favoriter finns
ett textiltryck, kallat Nean.
– Det hade ett fredstema och stod för
något. Tyvärr finns det inte i produktion
längre. Sedan tycker jag mycket om gungstolen
Gullholmen. Kanske också för att
den är så omtyckt och har sålt så bra.
Maria säger ”gungstol”, men den lilla
stolen, flätad i bananfibrer och med ett
smalt, skaftliknande ryggstöd, ger många
associationer.
– En ripa, sa pappa första gången han såg
den. Andra tycker den påminner om en
Sameslöjdstiftelsen
Det samiska konsthantverket
och slöjden,
duodji, har ett starkt
samband med den
samiska livsformen.
Produkterna har skapats
utifrån de krav som
har ställts i en skogsoch
fjällmiljö. De
gamla kunskaperna
har tagits till vara
kåsa. Och det är väl inte så otroligt att jag
omedvetet påverkats av mina samiska rötter.
Stolt över ursprunget
Farmors far var renägande same. Marias farmor
satsade på fjällkor i stället. Pappa är
född i Tärnaby, men flyttade tidigt till
Värmland och tog jobb inom sågverksindustrin.
Farmor och farfar flyttade till Västerbottens
inland på 60-talet.
– Jag har alltid gillat att pyssla. Alltid
hållit på. Farmor och farfar var mina förebilder.
Farmor gjorde allt: vävde tyger,
stickade strumpor, virkade överkast. Farfar
var snickare. De gjorde själva allt de behövde
och fick mig att inse att det kan ju jag
också göra.
– Jag är stolt över mitt ursprung, fast jag
är inte ”fullblodssame”. Men tillräckligt
nära för att ha rätt att bära samedräkt,
säger Maria, och avslöjar att hon ännu inte
har någon kolt. Men hon är sugen på att
skaffa en.
Samisk tatuering
En tatuering med samiska
tecken har hon däremot
komponerat. En stor taggig
cirkel som sluter sig
runt Marias vänstra
armbåge.
– Jag tittade i gamla
mönsterark. Den här tri-
Foto: Ikea
generation efter generation och har djupa rötter
och lång tradition i samisk kultur. Slöjden är en
av flera faktorer som tillsammans bildar helhetsbegreppet
samisk kultur.
För att främja, stödja och utveckla samiskt
slöjd- och konsthantverk bildades 1993 Sámi
Duodji, Sameslöjdstiftelsen, av de samiska riksorganisationerna.
Stiftelsen arbetar inom tre
områden: hantverk- och kulturarv, näringslivsutveckling
samt forskning och utveckling. Verksamheten
går bland annat ut på att uppmuntra
utbildning, arbeta med marknadsföring och förbättra
förutsättningarna för hantverket. Verk-
angelformen är tecknet för kåta och detta
betyder boplats, säger hon och pekar på
den tämligen framträdande dekorationen
på hennes späda arm. Tatueraren missförstod
vissa önskningar och linjerna blev kraftigare
än vad hon tänkt sig.
Många gånger, när designuppgiften varit
friare, har hon försökt att formge med mer
medveten samisk anknytning. Men några riktigt
tydliga avtryck har det ännu inte blivit.
Men det kommer förhoppningsvis en ny
grej med tydligt samiskt ursprung. Det är
ett erkännande till det samiska folket, och
alla andra ursprungsfolk.
Gungstolen ”Gullholmen”
ger många associationer,
en ripa eller kåsa kanske
ligger närmast till hands.
samheten finansieras
genom stöd av Sametingets
kulturråd och Nämnden för hemslöjdsfrågor.
Stiftelsen arbetar över hela landet och har sitt
kansli i Jokkmokk.
Stiftelsen ansvarar också för det så kallade
Duodjimärket som är ett varumärke för samisk
slöjd (Sámi Duodji). Avsikten med märket är att
vägleda köparen om att produkten är tillverkad
av samer. Märket skyddar hantverksprodukter
mot plagiering och illojal konkurrens. Produkter
som betecknas som souvenirer och inte har
bruksfunktion märks inte.
49