samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den traditionella dräkten<br />
<strong>Samer</strong>nas traditionella dräkt kallas kolt.<br />
Kolten är en viktig sammanhållande identitetssymbol<br />
och den har en särskilt stor<br />
betydel<strong>se</strong> i festliga sammanhang. Vid dop,<br />
begravningar, bröllop, konfirmation och<br />
andra högtidliga tillfällen bär många samer<br />
kolt.<br />
Dräktens ut<strong>se</strong>ende varierar mellan olika<br />
områden i Sápmi. Dessutom skiljer sig koltens<br />
grundsnitt beroende på kön och i vissa<br />
områden även beroende på bärarens ålder<br />
och civilstånd. Några exempel på skiftningar<br />
i snittet är att manskolten är kortare än<br />
kvinnokolten och att kolten tenderar att<br />
vara längre i södra Sápmi än längre norrut.<br />
På samma sätt som andra kläder varierar<br />
koltens ut<strong>se</strong>ende delvis med modet. Sömmerskans<br />
egen fantasi kan dessutom ge<br />
individualitet till dräkten i färg, dekor och<br />
bandmönster.<br />
Tidigare tillverkades de flesta kläder i<br />
hemmen. Grundmaterialet kom från renen<br />
och andra pälsdjur och av päls, skinn och<br />
<strong>se</strong>nor gjordes både kläder och skor. Vadmal<br />
och kläde, liksom ullgarn till bandvävning,<br />
köptes av handelsmän. I dag sys kolten lik-<br />
som förr av kläde och vadmal men lika ofta<br />
används material som siden, sammet och<br />
olika syntetblandningar.<br />
Till den samiska kolten hör traditionellt<br />
s<strong>ett</strong> bälte, skor och skoband samt sjal eller<br />
barmkläde. Dessutom används ofta tillbehör<br />
så som oväderskrage, smycken, handskar,<br />
byxor och mössa.<br />
Signaturer av några sameslöjdare ur boken Duodji – slöjdens mästare av Kurt Kihlberg.<br />
Foto: Kurt Kihlberg<br />
Ann-Ristiinna Anti, Nils Anders Appfjell-Utsi och<br />
Anna Caroline Siri-Fyhn.<br />
Lars Pirak (f 1932) räknas<br />
som en stor förnyare av<br />
både samisk bildkonst<br />
och slöjd. 2003 blev han<br />
som första samiska konstnär<br />
ut<strong>se</strong>dd till hedersdoktor<br />
vid Umeå universitet.<br />
Nålhus i helhorn av<br />
Anders Sunna. Han är<br />
son till den kände slöjdaren<br />
Erik Knutsson Sunna<br />
(1894–1976), en av de<br />
första som slöjdade på<br />
heltid i Kirunaområdet.<br />
Foto: Kurt Kihlberg<br />
Foto: John Erling Utsi<br />
Silvret – bank och statussymbol<br />
Silver användes länge som statussymbol<br />
och bank i det samiska samhället. Det silver<br />
som användes vid högtider speglade<br />
om man var framgångsrik i rensköt<strong>se</strong>l och<br />
handel. Silvret fungerade också som en<br />
slags bank och borgade för familjen och de<br />
efterlevandes ekonomiska trygghet.<br />
Gammalt silver berättar om forna möten<br />
mellan kulturer, exempelvis mellan kristendomen<br />
och schamanism. Dagens samiska<br />
silversmycken inspireras både av det traditionellt<br />
samiska och det moderna.<br />
Renkrage i skinn, dekorerad med rött och grönt<br />
kläde och tennbroderi. Av Lena Persson, Hallen.<br />
John Pålsson Fankki (1880–1961) ”lappknivens<br />
gudfader” kallad. Hans slöjdalster<br />
har karakteri<strong>se</strong>rats av en mycket<br />
personlig och konstnärligt fri dekor.<br />
Smyckena tillverkade av Kautokeino sølvsmie<br />
Foto: Thorbjørn Bjørkli/Varanger Samiske Mu<strong>se</strong>um<br />
Foto: Kurt Kihlberg<br />
45
Change language