samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
och blev <strong>ett</strong> storfurstendöme under den<br />
ryska tsaren med nya grän<strong>se</strong>r. Norge, å sin<br />
sida, skiljdes från Danmark 1814 och tvingades<br />
in i en personalunion med <strong>Sverige</strong>.<br />
Även om Norge då underställdes den<br />
svenska kungen, tillämpades fortfarande<br />
Lappkodicillen och de renskötande samerna<br />
kunde fortsätta flytta sina djur över den<br />
svensk-norska grän<strong>se</strong>n.<br />
I början av 1840-talet tillsattes dock en<br />
gemensam svensk-norsk kommission som<br />
skulle utvärdera och föreslå ändringar i<br />
Lappkodicillen. Norge ville, så långt som<br />
möjligt, begränsa de svenska renskötande<br />
samernas renbetesrätt. De ville också<br />
genomföra stränga kontroll- och ersättningsbestämmel<strong>se</strong>r.<br />
Kommissionen enades<br />
vis<strong>se</strong>rligen 1844 om att kodicillens rättigheter<br />
skulle begränsas, men i praktiken<br />
skulle det dröja länge innan de nya bestämmel<strong>se</strong>rna<br />
genomfördes.<br />
Betraktades som vilda<br />
Den negativa norska hållningen på den<br />
tiden hörde i hög grad samman med jordbrukskolonisationen<br />
av delar av Nordnorge.<br />
Vidare hade rasistiska och kolonialistiska<br />
åsikter börjat göra sig gällande. Bland annat<br />
blev de renskötande samerna i början av<br />
1840-talet jämställda med de ”ville” (vilda).<br />
Enligt en tidningsartikel behandlades de<br />
norska jordbrukskolonisatörerna mycket<br />
värre av de svenska renskötande samerna än<br />
den behandling som kolonialister i övriga<br />
världen fick utstå från ”vilde urindvaanere”.<br />
År 1852 skedde den så kallade gränsstängningen<br />
mellan Norge och Finland.<br />
Därefter blev det förbjudet att flytta med<br />
renarna över grän<strong>se</strong>n. För rensköt<strong>se</strong>lsystemen<br />
på hela Nordkalotten var gränsspärrningen<br />
en katastrof. Ett tydligt exempel är<br />
den stora utflyttningen av renskötande<br />
samer från Kautokeino i Nordnorge till<br />
svenska Karesuando under 1850-talet.<br />
Dessa samer fortsatte att nyttja vinterbetesmarkerna<br />
i Finland, men nu som svenska<br />
undersåtar.<br />
För att få slut på svenska samers<br />
användning av finska betesmarker bad de<br />
finska myndigheterna den ryska regeringen<br />
att spärra grän<strong>se</strong>n mot <strong>Sverige</strong>. Till en början<br />
fick man emellertid inte gehör för<br />
d<strong>ett</strong>a, men år 1889 stängdes även grän<strong>se</strong>n<br />
mellan Finland och <strong>Sverige</strong> för överflyttning<br />
med renar. Därmed blev även denna<br />
gräns <strong>ett</strong> reellt hinder för den samiska<br />
gemenskapen inom rensköt<strong>se</strong>ln. Följden<br />
blev att en stor del av de Kautokeinosamer<br />
som hade skrivit sig i Karesuando, återvände<br />
till Norge även om många familjer stannade<br />
kvar.<br />
Det gränsöverskridande renbetet blev<br />
<strong>se</strong>dan en av de svåraste frågorna i samband<br />
med unionsupplösningen 1905 mellan <strong>Sverige</strong><br />
och Norge. Norge ville bli kvitt Lappkodicillen<br />
och de svenska samernas renbetesrätt.<br />
De norska kraven avvisades och<br />
Norge fick i princip acceptera att kodicillen<br />
inte kunde sägas upp.<br />
Bitter dragkamp<br />
De följande åren fortsatte den bittra<br />
dragkampen i renbetesfrågan.<br />
Först 1919 lyckades parterna<br />
enas om en renbeteskonvention.<br />
Med den begränsades<br />
de svenska samernas<br />
renbetestillgång i<br />
Norge starkt. D<strong>ett</strong>a<br />
ledde till en svår<br />
situation<br />
i de nordligaste renbetesområdena i <strong>Sverige</strong><br />
och renskötande familjer tvångsflyttades<br />
söderut.<br />
Renbeteskonventionen reviderades<br />
1949, utan några grundläggande ändringar.<br />
I 1972 års renbeteskonvention gjordes<br />
emellertid betydande ändringar som ytterligare<br />
inskränkte de svenska renskötande<br />
samernas renbetesrätt i Norge.<br />
Under flera år har <strong>Sverige</strong> och Norge<br />
förhandlat om en ny konvention. En intressant<br />
fråga i d<strong>ett</strong>a sammanhang är vad som<br />
sker om länderna inte blir eniga. Är det då<br />
Lappkodicillens regelverk som åter reglerar<br />
rensköt<strong>se</strong>ln över grän<strong>se</strong>n mellan Norge och<br />
<strong>Sverige</strong>?<br />
Steinar Peder<strong>se</strong>n<br />
Cand. philol. Verkställande direktör<br />
SEG/Samisk Nærings- og utrednings<strong>se</strong>nter<br />
i Deatnu-Tana.<br />
Gräns 1751<br />
Gräns 1809<br />
Gräns 1826<br />
Gräns 1830<br />
Gräns 1920–44<br />
Gräns 1944<br />
35
Change language