samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
32<br />
Domstolar avgör<br />
samernas markrättigheter<br />
<strong>Samer</strong> har rensköt<strong>se</strong>lrätt till drygt en tredjedel<br />
av <strong>Sverige</strong>s yta. Rensköt<strong>se</strong>lrätt är samernas<br />
rätt att använda mark och vatten till<br />
underhåll för sig och sina renar. Rättigheten<br />
är avgörande för samernas möjlighet att<br />
bedriva rensköt<strong>se</strong>l.<br />
Rensköt<strong>se</strong>lrätten är en bruksrätt till fast<br />
egendom. En bruksrätt är en rättighet att<br />
använda mark och vatten utan att ha äganderätt.<br />
Andra typer av bruksrätter är nyttjanderätter,<br />
till exempel arrende och jaktupplåtel<strong>se</strong>,<br />
och <strong>se</strong>rvitut, till exempel rätt<br />
för en fastighetsägare att använda brunnen<br />
på en annan fastighet. Enligt nuvarande<br />
ordning äger samerna således inte renbetesmarken,<br />
det gör staten, skogsbolag, lantbrukare<br />
och andra.<br />
Av <strong>Sverige</strong>s cirka 20 000 samer är ungefär<br />
2 500 medlemmar i någon av landets<br />
51 samebyar, vilka utgör såväl geografiska<br />
områden som ekonomiska samarbetsformer.<br />
För att få utnyttja sin rensköt<strong>se</strong>lrätt<br />
måste man vara medlem i en sameby. En<br />
same som är medlem i en sameby får alltså<br />
använda mark och vatten som han eller<br />
hon inte äger med stöd av bruksrätten.<br />
Urminnes hävd<br />
Många bruksrätter uppstår genom avtal. Den<br />
som ska arrendera en bit mark avtalar om<br />
d<strong>ett</strong>a med markens ägare. För rensköt<strong>se</strong>lrätten<br />
behövs inte några sådana avtal. Rensköt<strong>se</strong>lrätten<br />
grundas i stället på urminnes hävd.<br />
Urminnes hävd betyder att någon använt<br />
mark så länge och så mycket att det uppstått<br />
en rättighet att använda den. Rensköt<strong>se</strong>lrätten<br />
har uppstått genom att samerna använt<br />
mark och vatten för rensköt<strong>se</strong>l, jakt och fiske<br />
under mycket lång tid.<br />
<strong>Samer</strong>nas förfäder och andra folk har<br />
levt i nuvarande <strong>Sverige</strong> <strong>se</strong>dan stenåldern.<br />
Då och då har de olika kulturernas markutnyttjande<br />
orsakat konflikter. Det första officiella<br />
brev som hanterar det är från 1584. I<br />
brevet deklarerar konungen urminnes rättigheter<br />
för samerna ovanför Songamuotka<br />
rå och förbjuder Tornebönderna att göra<br />
intrång där. Samtidigt deklarerar konungen<br />
att all <strong>Sverige</strong>s mark som ”obygde ligga …<br />
hörer Gud, oss och <strong>Sverige</strong>s krona till och<br />
ingen annan”.<br />
<strong>Samer</strong>nas rätt erkändes<br />
Århundradena därefter följde en mängd<br />
brev och förordningar i vilka staten gjorde<br />
anspråk på all obebyggd mark, men samtidigt<br />
erkändes samernas urminnes hävd att<br />
använda ”vidsträckta fjelltrakter, så beskaffade,<br />
att endast genom Lapparne och deras<br />
renar utkomst åt människor der kan skapas”<br />
(proposition 1886:2).<br />
Ända <strong>se</strong>dan den första renbeteslagen<br />
från 1886 har rennäringslagstiftningen<br />
Rensköt<strong>se</strong>lområden i <strong>se</strong>x län<br />
Samebyn utgör både en ekonomisk samarbetsform<br />
och <strong>ett</strong> bestämt landområde. Inom det<br />
geografiska området får medlemmarna i samebyn<br />
bedriva rensköt<strong>se</strong>l. I delar av området får<br />
medlemmarna dessutom fiska och jaga.<br />
Rensköt<strong>se</strong>lområdet utgör ungefär en tredjedel<br />
av <strong>Sverige</strong>s yta från Idre i söder till Treriksrö<strong>se</strong>t<br />
i norr. Det betyder att det bedrivs rensköt<strong>se</strong>l i<br />
sammanlagt <strong>se</strong>x län i <strong>Sverige</strong>: Norrbottens, Västerbottens,<br />
Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas<br />
och Gävleborgs län.<br />
Fjällsamebyarna flyttar med renarna, på som-<br />
ang<strong>ett</strong> grän<strong>se</strong>rna för samernas året-runtmarker<br />
och vinterbetesmarker. I dag regleras<br />
rensköt<strong>se</strong>lrätten genom rennäringslagen<br />
från 1971. Den exakta geografiska grän<strong>se</strong>n<br />
för vinterbetesmarkerna har inte fastställts<br />
varför det fortfarande är domstolsvä<strong>se</strong>ndets<br />
uppgift att döma i dessa frågor. Eftersom<br />
urminnes hävd måste bevisas, faller bevisbördan<br />
på renägarna.<br />
Uppmärksammade domar<br />
<strong>Samer</strong> bedriver rensköt<strong>se</strong>l i nuvarande<br />
Jämtland och Dalarnas län <strong>se</strong>dan lång tid<br />
tillbaka. I jämförel<strong>se</strong> med de nordligaste<br />
länen blev man undanträngd tidigare av de<br />
mer omfattande nybyggena och småbruken.<br />
Undanträngningen gick så långt att<br />
staten från mitten av 1800-talet köpte tillbaka<br />
fjällområden och re<strong>se</strong>rverade dessa till<br />
rensköt<strong>se</strong>ln. De jämtländska samernas åretrunt-marker,<br />
de så kallade renbetesfjällen,<br />
utvidgades därmed.<br />
En omstridd fråga är huruvida renägare<br />
har rätt till vinterbete utanför renbetesfjäl-<br />
rarna till fjällen och på vintrarna till barrskogar<br />
österut. Skogssamebyarna stannar i skogslandet<br />
året om.<br />
I Tornedalen bedrivs koncessionsrensköt<strong>se</strong>l.<br />
Den är speciell eftersom även icke-samer får äga<br />
renar efter speciellt tillstånd.<br />
Det landområde som en sameby nyttjar är<br />
uppdelat i året-runt-mark och vinterbetesmark.<br />
Året-runt-mark är <strong>ett</strong> område där rensköt<strong>se</strong>lrätten<br />
får utövas under hela året. På vinterbetesmark<br />
(ligger ofta i skogslandet) får renarna beta<br />
från och med den 1 oktober till och med den 30<br />
april.
Change language