samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
22 Han driver renar från luften – Det är fartkicken som är grejen! Mattias Eriksson från Arvidsjaur har skaffat sig en motorcykel för roadracing. Det är en mäktig maskin med en toppfart på 280 km i timmen. De få tävlingar han hittills ställt upp i har gått bra. På finhyllan står några bucklor. Problemet är bara att närmaste bana för sporten finns i norra Finland eller i mellersta Norge. Så för att köra och tävla krävs långa färder land och riken runt. – En av anledningarna till att jag börjat tävlingsåka är att man får träffa annat folk, inte bara leva ”lapplivet” ute i skogarna. I dag är Mattias även ofta anlitad som helikopterpilot. Trots att han i dag bara är drygt trettio år har han flugit i tio år. Anledningen till det är dels hans flygintresse, dels att han tidigt insåg hur användbar helikoptern är i renskötseln. Han var bara en yngling när helikoptern började användas i hans hemtrakter. Och då man samlade in renhjordarna så var han alltid i närheten av helikoptern, hjälpte till med vad han kunde och lärde sig allt mer. Samlar renar från luften Under sommarsäsongen arbetar han för ett flygbolag, flyger ut turister, fraktar och lyfter material runt om i de norrländska skogarna och fjällen. Men mest flygtimmar får han genom att samla renar. Ett farligt arbete eftersom han hela tiden måste flyga lågt, sniffa över grantopparna. Där finns ingen plats för misstag. – Det är lättare att flyga uppe i fjällen, här i skogen finns det mycket skräp, som kraftledningar och master, så man måste vara på sin vakt. Trots att han sitter i en maskin som hinner ifatt den snabbaste ren säger han att det är renen som bestämmer. Foto: Lulebild – Vill han inte åt ett visst håll så blir det så, det går knappast att med våld driva renen dit man vill. Han överdriver inte helikopterns betydelse. – Det är ju folket på marken som samlar, helikoptern är enbart ett hjälpmedel som ensam inte utför några stordåd. Sommaren 2004 gick kalvmärkningen dåligt för alla skogssamebyar, det blöta vädret gjorde att hjordarna aldrig samlades som de brukar under försommaren. – Men utan helikoptersamling hade det nog gått ännu sämre, säger Mattias. Tidsfixerad renskötsel – I dag är renskötseln mycket mera tidsfixerad än förr. Nu blir det problem om vädret är dåligt under några dagar, eller om samlingarna går dåligt. Eftersom alla samebyar genomför liknande aktiviteter samtidigt så
Mattias Eriksson arbetar som helikopterpilot, men på fritiden är det roadracing som gäller. borde helikoptrar, slakterier och rentransportbilar egentligen klonas. Alla behöver dessa precis samtidigt. Ibland går inte samlingen av renar som planerat, ofta beroende på väder och vind. En höstslakt kan till exempel bli uppskjuten ytterligare ett år på grund av allt för ihärdigt regnande. Håller fast vid traditionerna När älgjakt, sarvslakt (slakt av okastrerad hanren) och allt som hör barmarkstiden till är över så börjar Mattias liv som renskötare. Tillsammans med sin far flyttar han med sin vinterhjord till kusten nära Piteå. Om möjligt flyttar de längs flyttlederna, men ibland händer det att de lastar in djuren i lastbilar och släpvagnar som snabbt för dem till vintermarkerna. Så Mattias och hans far håller nog fast i det traditionella där det är möjligt. – Och en sak som glädjande nog börjar komma tillbaka här är hundarna. Goda renhundar är faktiskt guld värda. Mattias pratar dock helst om motorcyklar. – Far är väl inte så förtjust i min hobby. Men om man slappnar av när man kör, klämmer fast benen kring hojen och håller lätt i styret så kan man köra väldigt fort. Det är ingen tvekan om att det är farten som är tjusningen i Mattias liv. Redan som liten fick Mattias vara med och hjälpa till att samla ihop renhjordarna med helikopter. Teknisk utveckling inom renskötseln Fram till mitten av 1900-talet bedrevs renskötseln med skidor som enda transportmedel. Med hjälp av vallhundar, så kallade renhundar, kunde man hålla kontroll på och flytta renhjorden. För att klara arbetet behövdes fler renskötare än i dag eftersom man nu förflyttar sig snabbt med hjälp av moderna transportmedel. I slutet av 1960-talet började snöskotern och kommunikationsradion vinna mark bland renskötarna. Det var dock först i slutet på 1970-talet som snöskotern hade utvecklats och förbättrats så pass mycket att den var möjlig att använda som ett arbetsbesparande redskap inom renskötseln. Under 1980-talet tog användningen av den nya tekniken fart på allvar och renhunden börjar till viss del ersättas av motorcyklar och helikoptrar. I dag används ny och gammal teknik sida vid sida. Det beror delvis på att kostnaderna för den moderna tekniken utgör en stor belastning för enskilda renskötselföretag. Ett bra exempel på hur ny och gammal teknik används tillsammans är att renhundar flitigt nyttjas, men nu tillsammans med fyrhjulingar och skotrar. Inom rennäringen och i övriga Sápmi prövas också ny teknik. Med hjälp av satellit och Internet kan man få svar på var renbetet är bra, men det möjliggör även kommunikation i glesbygd där det varken finns vägar, mobilnät eller el. I dag tar satellittelefoner över allt mer av den teletrafik som tidigare sköttes med kommunikationsradio och NMT-telefoner. I takt med att tekniken utvecklas i övriga samhället uppkommer även nya användningssätt inom rennäringen och andra samiska näringar. Teknik som genom historien påverkat renskötseln och livet i Sápmi Tåg Radio Elström Utombordare Bil Snöskoter Kommunikationsradio Sjöplan Helikopter MRG (En kombination av komradio och telefon) NMT (Föregångaren till dagens GSM) Motorcykel GSM Dator Internet Fyrhjuling Satellittelefon Foto: Tor Lundberg Foto: Bengteric Gerhardsson/Scanpix 23
- Page 1 and 2: ett ursprungsfolk i Sverige samer-
- Page 3 and 4: Tiderna förändras Kulturer påver
- Page 5 and 6: Språk Det samiska språkets histor
- Page 7 and 8: Sápmi - från ett annat perspektiv
- Page 9 and 10: Ole Henrik Magga - ger en röst åt
- Page 11 and 12: 13 miljoner 1,5 miljoner 17,5 miljo
- Page 13 and 14: solens folk genom historien 1751 Gr
- Page 15 and 16: 6. 9. 8. 7. 3. 4. 2. Kiruna 1. 5. U
- Page 17 and 18: kom 1913. Den föreskrev att en lä
- Page 19 and 20: Om de första tre åren mest hade g
- Page 21 and 22: Symbolerna ger samhörighet Samiska
- Page 23: Elle Márjás arbetsgivare är rene
- Page 27 and 28: På språng mellan Paris och Mittå
- Page 29 and 30: att ett av barnbarnen just ringt oc
- Page 31 and 32: Foto: Benny Jonsson Tre Toppar - ho
- Page 33 and 34: Foto: Michael Teilus Minnets, myten
- Page 35 and 36: len i Jämtland. År 1990 stämdes
- Page 37 and 38: och blev ett storfurstendöme under
- Page 39 and 40: Torsten och hans fru Elli har bosta
- Page 41 and 42: Framifrån Vänster öra Höger ör
- Page 43 and 44: - Jag använder den till allt. Att
- Page 45 and 46: veta vad som är traditionellt och
- Page 47 and 48: Den traditionella dräkten Samernas
- Page 49 and 50: Glasfatet ”Blue Yonder, Close at
- Page 51 and 52: Foto: Ikea Textiltrycket ”Nean”
- Page 53 and 54: ‘få någon att äta’. Man bild
- Page 55 and 56: lära mig samiska in. Jag såg spr
- Page 57 and 58: kommunen, där familjen Kråik bor,
- Page 59 and 60: Foto: Lars Åke Andersen/Bladet Tro
- Page 61 and 62: Religion i samspel med naturen Reli
- Page 63 and 64: i sameskolan. Men det samiska språ
- Page 65 and 66: Foto: Frida Hedberg Lars-Anders Bae
- Page 67 and 68: Samer - ett ursprungsfolk i Sverige
Mattias Eriksson arbetar som helikopterpilot,<br />
men på fritiden är det roadracing som gäller.<br />
borde helikoptrar, slakterier och rentransportbilar<br />
egentligen klonas. Alla behöver<br />
dessa precis samtidigt.<br />
Ibland går inte samlingen av renar som<br />
planerat, ofta beroende på väder och vind.<br />
En höstslakt kan till exempel bli uppskjuten<br />
ytterligare <strong>ett</strong> år på grund av allt för<br />
ihärdigt regnande.<br />
Håller fast vid traditionerna<br />
När älgjakt, sarvslakt (slakt av okastrerad<br />
hanren) och allt som hör barmarkstiden<br />
till är över så börjar Mattias liv som<br />
renskötare. Tillsammans med sin far flyttar<br />
han med sin vinterhjord till kusten nära<br />
Piteå. Om möjligt flyttar de längs flyttlederna,<br />
men ibland händer det att de lastar<br />
in djuren i lastbilar och släpvagnar som<br />
snabbt för dem till vintermarkerna. Så<br />
Mattias och hans far håller nog fast i det<br />
traditionella där det är möjligt.<br />
– Och en sak som glädjande nog börjar<br />
komma tillbaka här är hundarna. Goda<br />
renhundar är faktiskt guld värda.<br />
Mattias pratar dock helst om motorcyklar.<br />
– Far är väl inte så förtjust i min hobby.<br />
Men om man slappnar av när man kör,<br />
klämmer fast benen kring hojen och håller<br />
lätt i styret så kan man köra väldigt fort.<br />
Det är ingen tvekan om att det är farten<br />
som är tjusningen i Mattias liv.<br />
Redan som liten fick Mattias vara med och hjälpa<br />
till att samla ihop renhjordarna med helikopter.<br />
Teknisk utveckling inom rensköt<strong>se</strong>ln<br />
Fram till mitten av 1900-talet bedrevs rensköt<strong>se</strong>ln<br />
med skidor som enda transportmedel.<br />
Med hjälp av vallhundar, så kallade renhundar,<br />
kunde man hålla kontroll på och flytta renhjorden.<br />
För att klara arbetet behövdes fler renskötare<br />
än i dag eftersom man nu förflyttar sig<br />
snabbt med hjälp av moderna transportmedel.<br />
I slutet av 1960-talet började snöskotern<br />
och kommunikationsradion vinna mark bland<br />
renskötarna. Det var dock först i slutet på<br />
1970-talet som snöskotern hade utvecklats och<br />
förbättrats så pass mycket att den var möjlig att<br />
använda som <strong>ett</strong> arbetsbesparande redskap<br />
inom rensköt<strong>se</strong>ln. Under 1980-talet tog<br />
användningen av den nya tekniken fart på allvar<br />
och renhunden börjar till viss del ersättas<br />
av motorcyklar och helikoptrar.<br />
I dag används ny och gammal teknik sida<br />
vid sida. Det beror delvis på att kostnaderna för<br />
den moderna tekniken utgör en stor belastning<br />
för enskilda rensköt<strong>se</strong>lföretag. Ett bra exempel<br />
på hur ny och gammal teknik används tillsammans<br />
är att renhundar flitigt nyttjas, men nu<br />
tillsammans med fyrhjulingar och skotrar. Inom<br />
rennäringen och i övriga Sápmi prövas också<br />
ny teknik. Med hjälp av satellit och Internet kan<br />
man få svar på var renbetet är bra, men det<br />
möjliggör även kommunikation i glesbygd där<br />
det varken finns vägar, mobilnät eller el. I dag<br />
tar satellittelefoner över allt mer av den teletrafik<br />
som tidigare sköttes med kommunikationsradio<br />
och NMT-telefoner. I takt med att<br />
tekniken utvecklas i övriga samhället uppkommer<br />
även nya användningssätt inom rennäringen<br />
och andra samiska näringar.<br />
Teknik som genom historien<br />
påverkat rensköt<strong>se</strong>ln och livet i Sápmi<br />
Tåg<br />
Radio<br />
Elström<br />
Utombordare<br />
Bil<br />
Snöskoter<br />
Kommunikationsradio<br />
Sjöplan<br />
Helikopter<br />
MRG (En kombination<br />
av komradio och telefon)<br />
NMT (Föregångaren till dagens GSM)<br />
Motorcykel<br />
GSM<br />
Dator<br />
Internet<br />
Fyrhjuling<br />
Satellittelefon<br />
Foto: Tor Lundberg<br />
Foto: Bengteric Gerhardsson/Scanpix<br />
23
Change language