samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se

Symbolerna ger samhörighet
Samiska symboler som språk, klädsel och hantverk är de synliga uttrycken för
den etniska identiteten. Genom att anamma symbolerna markerar man tillhörighet
i gruppen. Men identitet är betydligt mer komplicerat, enligt etnologen
Christina Åhrén som forskar i samiska identitetsfrågor vid Umeå universitet.
Frågor om identitet – för alla – uppkommer
i ungdomsåren när individen lämnar
den identitet som föräldrar givit och söker
sin egen. Samtidigt söker individen efter
den grupp hon eller han vill tillhöra.
– Identiteten för in oss i ett socialt sammanhang
där man definierar sin självuppfattning,
säger Christina Åhrén. Den går
igen i alla processer: Vill jag tillhöra denna
grupp? Är detta jag? Tror jag på denna
identitet och de symboler som är förknippade
med identiteten? Slutsatsen gör att
jag landar i det som är jag.
Svårt att hantera arvet
Christina Åhrén, same från Jämtland, började
intressera sig för frågan när yngre
samer hon träffade på universitetet berättade
om svårigheterna med att hantera sitt
samiska arv. I hennes forskning har hon
sedan följt en grupp på 30 samer från tonåren
till strax under 30 år. I gruppen finns
extremerna representerade – från dem som
tonat ner det samiska till dem som anammat
allt samiskt.
Några har ställts inför valet att fortsätta
familjens renskötartradition eller söka en
annan framtid. Andra, som inte tillhör
någon sameby, har att ta ställning till i vilken
utsträckning de vill bli en del av den
samiska kulturen.
– Äldre som gick i sameskola fick skämmas
och lärde därför inte sina barn språket.
De ville inte att barnen skulle få det svårt.
Skammen över att vara same har numera
arbetats bort och ungdomar känner större
stolthet. Nu vill barnen lära sig språk och
traditioner och drar ofta med sig äldre.
Genom symbolerna känner
man sig som en del av
gruppen och blir en del i
gemenskapen. Men det är
inte alldeles enkelt eftersom
de samiska symbolerna,
enligt Christina Åhrén,
åsätts olika värden. Att
kunna samiska betyder till
exempelvis mer än att inte
kunna. Att vara renskötare anses
av en del som mer värt än att inte
vara renskötare.
– Dessa skillnader uttrycks i en kulturstege
där man ständigt tvistar om vad
som är mest äkta, mest genuint. Det finns
olika uppfattningar om vad som är mest
äkta och det diskuteras i oändlighet. ”Du är
renskötare, men gift med en svensk”. ”Du
kan sy skinn men är inte renskötare”. Det
leder till att man aldrig finner den ”perfekta”
samen.
Inneboende kulturell kompetens
Några har den inneboende ”kulturella kompetensen”
som vägleder rätt och fel. Andra
måste tillägna sig denna kompetens i en
kulturstege.
– Vem som helst kan anamma symbolerna,
bära kolt eller lära sig språket. Men
fostran som same under uppväxten ger en
viss kulturell kompetens. Då kan man lättare
ha en personlig identitet som same utan
att ta till sig alla symboler och behöva visa
hela världen att man är same.
Några känner ett tryck att bejaka det
samiska. Inte det nedärvda trycket utan i
stället det faktum att den moderna värl-
dens olika influenser
rycker och sliter åt olika håll. I den grupp
som Christina Åhrén följt har dock ingen
valt att lämna den samiska gemenskapen,
snarare tvärtom. En ny generation finner
vägar att jämka samman sina intressen och
kulturella kompetenser från två världar, det
svenska och samiska.
– Man tar med sig sina intressen in i den
samiska världen, musikintresserade börjar
jojka eller ett miljöengagemang i den
svenska politiken blir ett lika starkt engagemang
i den samiska politiken.
Anammandet av den samiska kulturen
är samtidigt en del av globaliseringen, anser
Christina Åhrén. Länder betyder allt mindre,
allt fragmenteras, och då blir det attraktivt
att företräda något unikt.
– Det är tryggt och stabilt att tillhöra
något, vare sig det är en etnisk tillhörighet
eller exempelvis en sexuell identitet.
19