samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
samer– ett ursprungsfolk i Sverige - Samer.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
10<br />
10000–5000 f Kr<br />
Inlandsi<strong>se</strong>n försvinner<br />
i norra Skandinavien.<br />
1800–900 f Kr ändrades<br />
klimatet och vildrenen<br />
kunde vandra till<br />
gräsbete vid kusten på<br />
sommaren och till lavbete<br />
i inlandet på vintern.<br />
Människorna började<br />
fånga vildren.<br />
98 e Kr Den romerske<br />
historieskrivaren Tacitus<br />
berättar om <strong>ett</strong> nordligt folk<br />
som han kallar fenni. De<br />
brukade inte jorden utan åt<br />
vad naturen gav. De gick<br />
klädda i skinn och hade sin<br />
bädd på marken.<br />
550 e Kr berättar<br />
den bysantinske<br />
historieskrivaren Prokopios<br />
om folken i Skandinavien. En<br />
av många folkstammar han<br />
hört om var skridfinnarna.<br />
Skridfinnarna var jägare<br />
och klädde sig i djurens<br />
skinn.<br />
1100–1200-talet Snorre<br />
Sturlason berättar om<br />
samerna. Enligt Snorres<br />
sagor umgicks samerna<br />
med andra nordbor.<br />
1328 Birkarlarna sägs ha varit finnar<br />
från trakten kring det som i dag<br />
är Tammerfors. De hade rätt av den<br />
svenska kronan att både bedriva<br />
handel med, och ta upp skatt från,<br />
samerna. Enligt en överenskommel<strong>se</strong><br />
1328 fick ingen hindra samerna<br />
från att jaga. Birkarlarna delade upp<br />
samernas land i olika handelsdistrikt<br />
som kallades lappmarker.<br />
1543<br />
I brev från<br />
Gustav Vasa<br />
nämns lappgrän<strong>se</strong>n<br />
som en gräns,<br />
som gav samerna<br />
vissa rättigheter.<br />
9000 f Kr De första spåren<br />
efter stenåldersmänniskor i<br />
Sápmi. Jakt på vildren och<br />
laxfiske var den huvudsakliga<br />
sys<strong>se</strong>lsättningen. Man bodde<br />
i flyttbara skinntält. I <strong>Sverige</strong><br />
har man nyligen lyckats<br />
åldersbestämma en bosättning<br />
utanför Arjeplog, den<br />
hittills äldsta. sid 12–13<br />
890 e Kr Den norske storbonden<br />
Ottar, som bodde i närheten av nuvarande<br />
Tromsö, berättade för kung<br />
Alfred den store av England om sina<br />
handelsresor i norr. Ottar ägde 600<br />
tama renar men hans största inkomstkälla<br />
var den skatt han tog av<br />
samerna i form av skinn samt säloch<br />
valhudar.<br />
1553 bestämde Gustav Vasa<br />
att den svenska staten skulle<br />
ta över skatteindrivningen från<br />
birkarlarna, och att samerna<br />
via de så kallade lappfogdarna<br />
skulle betala skatt direkt till<br />
kronan.<br />
700-talet e Kr Historieskrivaren<br />
Paulus Diaconus<br />
berättar om skridfinnarna.<br />
Han beskrev<br />
skidåkning. De kallades<br />
skridfinnar eftersom de<br />
åkte ifatt de vilda djuren<br />
på snön med hjälp av<br />
<strong>ett</strong> redskap av trä, som<br />
böjts som en båge. I<br />
deras land fanns <strong>ett</strong><br />
djur som var likt en<br />
hjort och av vars skinn<br />
man sydde kläder.<br />
1600-talet Fångstsamhället<br />
går mot sitt slut och<br />
tamrensköt<strong>se</strong>ln blir allt<br />
vanligare bland den samiska<br />
befolkningen. sid 39<br />
1606 införde Karl IX, Gustav Vasas yngste son, sockenindelning<br />
i stället för byar, och samerna blev mer än tidigare<br />
inordnade under det svenska skattesystemet<br />
och statens regler. Karl IX försökte hävda att Finnmarken<br />
och norska kusten tillhörde den svenska staten.<br />
1613 Även Ryssland och Danmark<br />
gjorde anspråk på Finnmarken<br />
och den nordligaste<br />
delen av norska kusten.<br />
<strong>Samer</strong>na fick därför under lång<br />
tid betala skatt till tre länder.<br />
En av orsakerna till Kalmarkriget<br />
(1611–1613) var tvisten<br />
om Ishavskusten då <strong>Sverige</strong><br />
förlorade både kriget och<br />
Ishavskusten. <strong>Samer</strong>na blev<br />
därmed norska medborgare.<br />
Med<br />
1673 Under<br />
<strong>se</strong>nare delen<br />
av 1600-talet<br />
uppmuntrade<br />
den svenska<br />
staten till<br />
nybyggande i<br />
lappmarken<br />
för att exploatera rikedomarna i norr.<br />
Varje bonde som flyttade dit fick<br />
mark och slapp skatt i 15 år. Sådana<br />
områden kallades lappskatteland.<br />
<strong>Samer</strong>nas rätt till lappskattelanden<br />
respekterades inte. Enligt Lappmarksplakatet<br />
från 1673 fick nybyggare<br />
bosätta sig utan att samerna<br />
ens tillfrågats. Skattelappens ensamrätt<br />
begränsades endast till renbete,<br />
jakt och fiske i sitt land och så länge<br />
han behövde bete åt sina renar.<br />
1635 öppnade Drottning<br />
Kristinas regering en<br />
silvergruva i Nasafjäll i<br />
Pite lappmark. <strong>Samer</strong>na<br />
fick tvångsarbeta, bland<br />
annat frakta malm med<br />
renar ner till kusten.<br />
Även på andra håll i<br />
Sápmi förekom gruvdrift i<br />
slutet av 1600-talet där<br />
samerna tvingades utföra<br />
transporter.
Change language