Ny solidaritet - LaRouche.se
Share Embed Flag
Download ePaper

Ny solidaritet - LaRouche.se

Ny solidaritet - LaRouche.se Ny solidaritet - LaRouche.se

larouche.se
21.09.2013 Views

Bygg Jordens nästa 50 år med LaRouche! Avslöja det brittiska imperiets roll i ”krig mellan civilisationerna” – Sid. 5 Ny Solidaritet Internationell tidning för statskonst, fysisk ekonomi, vetenskap, kultur Årg. 33 mars 2006 Stephen Brawer, Ulf Sandmark och Hussein Askary kandiderar för EAP i höstens riksdagsval och till Botkyrka kommun. Vi sätter Sverige på världskartan EAP:s ledande kandidater i valet presenterar sig: Ulf Sandmark – sid. 2 Stephen Brawer – sid. 3 Hussein Askary – sid. 4 Globalisering gör alla till slavar – Ge Sverige en framtid med infrastruktursatsningar och kärnkraft Nu inleder vi den eurasiska epoken! Världens ungdomar, gå med och ta över – Sid. 12-13 Medlemmar i LaRouches ungdomsrörelse samlade till en utbildningshelg i Kalifornien. Lyndon LaRouche: Dagens ekonomer vet inte vad ekonomi är! Sid. 6–13 www.nysol.se B-POST

Bygg Jordens<br />

nästa 50 år med<br />

<strong>LaRouche</strong>!<br />

Avslöja<br />

det brittiska<br />

imperiets roll<br />

i ”krig mellan<br />

civilisationerna”<br />

– Sid. 5<br />

<strong>Ny</strong> Solidaritet<br />

Internationell tidning för statskonst, fysisk ekonomi, vetenskap, kultur<br />

Årg. 33 mars 2006<br />

Stephen Brawer, Ulf Sandmark och Hus<strong>se</strong>in Askary kandiderar<br />

för EAP i höstens riksdagsval och till Botkyrka kommun.<br />

Vi sätter Sverige<br />

på världskartan<br />

EAP:s ledande kandidater i valet pre<strong>se</strong>nterar sig:<br />

Ulf Sandmark – sid. 2<br />

Stephen Brawer – sid. 3<br />

Hus<strong>se</strong>in Askary – sid. 4<br />

Globali<strong>se</strong>ring gör alla<br />

till slavar – Ge Sverige<br />

en framtid med<br />

infrastruktursatsningar<br />

och<br />

kärnkraft<br />

Nu inleder vi<br />

den eurasiska<br />

epoken!<br />

Världens ungdomar, gå med och ta över – Sid. 12-13<br />

Medlemmar i <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong> samlade till en utbildningshelg<br />

i Kalifornien.<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong>: Dagens ekonomer<br />

vet inte vad ekonomi är! Sid. 6–13<br />

www.nysol.<strong>se</strong><br />

B-POST

LEDARE<br />

Vi sätter Sverige på<br />

världskartan!<br />

Vi leder <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n i Sverige och<br />

Europeiska arbetarpartiet, EAP. Politiskt<br />

ledarskap är inte att lova en massa<br />

saker, utan att berätta sanningen och lägga<br />

fram idéer och lösningar. Nu, när även Japan<br />

stoppar floden av lån till USA:s underskott,<br />

kan den internationella bubbelekonomin<br />

spricka totalt, speciellt om planerna att även<br />

dra in Iran i krigen i Sydvästasien blir verklighet.<br />

Vi vill ge Sverige en politik som kan hantera<br />

denna gigantiska världskris, ingenting mindre.<br />

Vi är hoppfulla, därför att våra<br />

vänner i USA och internationellt<br />

har fått upp en ny politik på bordet.<br />

Det ger Sverige och världen<br />

en chans.<br />

Det som du måste veta, och<br />

som nyhetsrapporteringen från<br />

USA hittills bara förmedlat<br />

skuggbilder av, är den omsvängning<br />

som sker i amerikansk politik<br />

under inverkan av den amerikanske<br />

statsmannen Lyndon La-<br />

Rouche. Han mobili<strong>se</strong>rar USA<br />

på basis av de högsta principerna<br />

i den amerikanska konstitutionen<br />

och det amerikanska ekonomiska<br />

systemet. Ledande personer<br />

inom det demokratiska partiet vänder sig<br />

dagligen till <strong>LaRouche</strong> för att stoppa krigspolitiken<br />

och de neokon<strong>se</strong>rvativa (d.v.s. fascistiska)<br />

krigshökarna i Bush-administrationen.<br />

Det demokratiska partidistriktet i Los Angeles,<br />

som är USA:s största, har bildat en Franklin<br />

D. Roo<strong>se</strong>velt-klubb för att officiellt organi<strong>se</strong>ra<br />

samarbetet med <strong>LaRouche</strong>s mycket aktiva<br />

ungdomsrörel<strong>se</strong>.<br />

Nu, i upptakten till de amerikanska kongressvalen<br />

i höst, håller <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n på<br />

att vrida partiet ur händerna på Wall Streets<br />

handgångna män Felix Rohatyn och George<br />

Soros. <strong>LaRouche</strong>s programskrift sprids i 1,5<br />

miljoner exemplar bland det demokratiska<br />

partiets gräsrötter, för att rädda det som finns<br />

kvar av den amerikanska industrin från spekulanternas<br />

och globali<strong>se</strong>ringens härjningar och<br />

sätta USA i arbete med att bygga en modern infrastruktur<br />

med magnettåg, vattensystem och<br />

kärnkraftverk. En sådan omställning av USA:s<br />

ekonomi till produktion och export är grunden<br />

för att ställa om USA:s utrikespolitik till fredligt<br />

samarbete, som i Marshallplanen.<br />

Den amerikanska Bush-regeringen är<br />

mycket farlig, så länge krigshökarna, ledda av<br />

<strong>Ny</strong> Solidaritet<br />

ISSN 0345 - 8350<br />

Organ för Europeiska arbetarpartiet – EAP<br />

chefred., ansv. utgiv.: Astrid Sandmark redaktion: Göran Haglund, Chris Märlin adress:<br />

Box 11918, 161 11 Bromma tel. 08-98 30 10 fax 08-98 30 90 e-post: larouche@nysol.<strong>se</strong><br />

pg. 57 50 45-0 bg. 160-6268 Köpenhamn EIR, Postboks 2613, 2100 Kbh Ø, Tlf. 35 43 00 33<br />

pren: helår 250:- (stödpren. helår 500:-), halvår 130:- samarbetsavtal: Executive Intelligence<br />

Review News Service (EIRNS) hemsida: www.nysol.<strong>se</strong> tryck: Tabloidtryck, 2006<br />

2 NY SOLIDARITET<br />

den skjutglade vicepresidenten Dick Cheney,<br />

finns kvar vid makten. Men om <strong>LaRouche</strong>s<br />

kampanj för att avsätta Cheney lyckas, ger det<br />

möjlighet att svänga världen bort från katastrofkur<strong>se</strong>n.<br />

Denna amerikanska mobili<strong>se</strong>ring av det demokratiska<br />

partiet, och även av många normala<br />

republikaner, ger oss hoppet att det nu går att<br />

vända utvecklingen även i Sverige, liksom i<br />

Tyskland, Frankrike, Italien och Danmark, där<br />

vänner till <strong>LaRouche</strong> och våra systerpartier<br />

deltar i val. Tillsammans med vänner i många<br />

andra länder har vi möjlighet att vända globali<strong>se</strong>ringen,<br />

som styr mot arbetslöshet,<br />

fascism och krig, till ett uppsving<br />

som liknar efterkrigstidens amerikanskledda<br />

återuppbyggnad i Tyskland<br />

och Japan på 1950- och 1960talet,<br />

men denna gång för hela världen.<br />

Vi vill att du skall lära känna<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong>, <strong>LaRouche</strong>s<br />

ungdomsrörel<strong>se</strong> och<br />

oss, för att vi tillsammans skall börja<br />

ta fram de begrepp vi behöver för<br />

att ta itu med denna ekonomiska<br />

och politiska kris, en kris som de<br />

flesta politiker inte låtsas om därför<br />

att de inte har någon lösning att<br />

komma med. Vi menar att bara den är kapabel<br />

att regera, som vågar ta sig an de mest kritiska<br />

frågorna. Ingen som vill vara en verklig medborgare<br />

borde nöja sig med mindre. Vi vill inspirera<br />

fler att ha modet att, precis som vi, göra<br />

sig av med maktlöshetskänslorna, för att ta itu<br />

med saker som man aldrig tidigare förmått.<br />

Inte för att vi är särskilt duktiga, utan därför att<br />

vi an<strong>se</strong>r det meningsfullt att ägna våra liv åt att<br />

förbättra världen.<br />

Vi vill ha ditt stöd, men vi vill framför allt<br />

att du med ditt föredöme inspirerar också andra<br />

att växa till medborgare. Oberoende av<br />

dina partisympatier, vill vi samarbeta med dig<br />

för att skapa en kulturell, vetenskaplig och industriell<br />

renässans, som är så stark att den bryter<br />

igenom all den dynga, ondska och förnedring<br />

som makthavarna och deras pessimistiska<br />

följeslagare kastar i ansiktet på oss varje dag i<br />

medier och på löp<strong>se</strong>dlar. Vi vill med denna tidning<br />

visa viljan, modet och hoppet att det nu<br />

går att bygga upp Sverige, för att kunna spela<br />

en viktig roll till det bättre i världen.<br />

Ulf Sandmark<br />

Stephen Brawer<br />

Hus<strong>se</strong>in Askary<br />

40-talisterna<br />

behöver en<br />

framtid!<br />

Ulf Sandmark<br />

partiledare för EAP<br />

och kandidat till<br />

Sveriges riksdag<br />

Hur kan dina pengar rädda<br />

dig från en pandemi skapad<br />

ur fågelinfluensan?<br />

Vad gör det om du får en bra pension,<br />

om civilisationen hotas?<br />

För att stoppa en pandemi behövs<br />

det ett fungerande samhälle<br />

med tillräckliga resur<strong>se</strong>r att hålla<br />

en re<strong>se</strong>rv på tu<strong>se</strong>ntals extra sjukhusplat<strong>se</strong>r<br />

och fabriker för masstillverkning<br />

av vaccin till hela<br />

befolkningen. Det missade på<br />

något sätt 40-talisterna, precis<br />

som nödvändigheten att skapa<br />

motsvarande resur<strong>se</strong>r för hela<br />

världsbefolkningen. När det gäller<br />

sjukdomar sitter hela mänskligheten<br />

i samma båt. Den svagaste<br />

människan i världen kan<br />

bli den där viru<strong>se</strong>t muterar och<br />

börjar sprida sig.<br />

Det här är bara ett exempel på<br />

hur min generation, 40-talisterna,<br />

låtit hela samhälls<strong>se</strong>ktorer<br />

förfalla. Trots tidigare generationers<br />

ansträngningar att ge ”rekordgenerationen”<br />

alla förutsättningar,<br />

lämnar vi över ett<br />

samhälle utan framtid till ungdomarna.<br />

Vi är många som kämpat<br />

på och gjort bra saker, men som<br />

generation har vi misslyckats.<br />

Det måste slås fast! Det gäller<br />

även de ytligt <strong>se</strong>tt mest lyckade<br />

exemplaren, hur många miljonbonusar<br />

de än har tjänat eller hur<br />

mycket de än har fått stå i ramplju<strong>se</strong>t,<br />

d.v.s. i detta generationsperspektiv<br />

är även Göran Persson<br />

och Carl Johan Svanberg<br />

helt misslyckade. Det som vi<br />

som generation lämnar efter oss,<br />

är en katastrof.<br />

Information för<br />

idioter<br />

Alltför många av oss lät sig fångas<br />

upp av det människofientliga<br />

informationssamhället. Där utgör<br />

inte heller 60-talisterna, med<br />

Fredrik Reinfeldt i spet<strong>se</strong>n, någon<br />

ljusning. I stället för att söka<br />

sanningen och begripa verkliga<br />

idéer började vi söka ”information”.<br />

Som informatörer idiotförklarade<br />

vi oss själva, genom<br />

att vi lät oss programmeras med<br />

andras tankar. Med informationssamhället<br />

opererade vi bort<br />

det sant mänskliga hos oss, kognitionen,<br />

viljan att förstå och<br />

skapa begrepp och idéer.<br />

Fastän många av våra generationskamrater<br />

dog av just detta,<br />

genom självmord eller narkotika,<br />

tog vi bara avstånd från knarket<br />

men inte från det verkliga giftet<br />

existentialismen, nihilismen<br />

och andra former av den fascistiska<br />

meningslöshetsideologin<br />

som från 1950-talets ”Kongress<br />

för kulturell frihet” påbjöds i<br />

hela den Nato-dominerade västvärlden<br />

via staten, radio/TV och<br />

till slut även i skolan.<br />

Med samma reduktionism<br />

klamrade vi oss fast vid det tomma<br />

begreppet energi, så att en<br />

vedpanna blev lika bra som ett<br />

kärnkraftverk. Det svåra blev<br />

inte längre lika intressant. Vetenskap<br />

och industriproduktion<br />

blev hotfulla när dumhet jämställdes<br />

med kunskap.<br />

Vår generation blev parasiter<br />

i stället för producenter, och när<br />

den anti-industriella vänstervågen<br />

ersattes av den lika anti-industriella<br />

bubbelekonomin,<br />

”Med informationssamhället<br />

opererade<br />

vi bort det sant<br />

mänskliga, kognitionen,<br />

viljan att förstå<br />

och skapa begrepp<br />

och idéer.”<br />

blev vi lättfångade offer för intern<br />

och utländsk plundring, privati<strong>se</strong>ring<br />

och globali<strong>se</strong>ring.<br />

40-talisternas chans<br />

Nu riktar jag detta upprop till 40talisterna,<br />

att som jag medge vår<br />

generations misslyckande. Det<br />

är nämligen förutsättningen för<br />

att vi som generation skall ta ett<br />

sista krafttag att bygga en framtid.<br />

Vad skall du annars lämna efter<br />

dig till nästa generation? Några<br />

slitna golfbollar? En trädgård<br />

som ingen orkar sköta?<br />

Glada fotografier från många<br />

vintrar i varmare trakter? Vad<br />

skall nästa generation med dem<br />

till när ingenting funkar?<br />

Har du inte så mycket medborgaranda,<br />

att du kan engagera<br />

dig för helasamhället, så att ungdomen<br />

får en chans? Säg mig,<br />

vad är nöjet med att pensionera<br />

sig och sin hjärna, jämfört med<br />

det? Och till dagens ungdom: Är<br />

det inte dags att ställa lite krav på<br />

40-talisterna så att de får en<br />

chans att rycka upp sig, så att de<br />

som generation kan bli värda att<br />

bli ihågkomna i framtiden?<br />

Ulf Sandmark

Dags att tala sanning:<br />

Vad vi kan lära av<br />

tragedins roll<br />

i historien<br />

Varför jag ställer upp till val i Sverige<br />

Som amerikan och medlem i<br />

<strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n, som<br />

har bott i Sverige i omkring<br />

femton år och därmed numera är<br />

både amerikansk och svenskt<br />

medborgare, har jag fått vissa insikter<br />

i den svenska själen, som<br />

jag vill dela med mig av. Jag gör<br />

det av kärlek och omtanke om<br />

det svenska samhället, i en uppriktig<br />

önskan om att kunna bidra<br />

till dess förbättring och välgång.<br />

Jag har bott här med min afrosvenska<br />

fru och mina tre barn,<br />

med avsikten att aktivt engagera<br />

mig i den svenska politiken. Jag<br />

gör detta trots de ofta mycket negativa<br />

reaktionerna från det politiska<br />

etablis<strong>se</strong>manget. Men det<br />

är inte det nuvarande svenska<br />

parlamentariska systemet som<br />

jag sätter min hopp till, utan till<br />

svenskarna och deras möjligheter<br />

att åstadkomma en förändring.<br />

Exemplet Kreuger<br />

För inte så länge <strong>se</strong>dan skrev jag<br />

en artikel här i <strong>Ny</strong> Solidaritet om<br />

den svenske tändstickskungen<br />

Ivar Kreugers roll i världshistorien.<br />

Det mesta som jag skrev<br />

där stämmer fortfarande, men<br />

jag har nu fått en djupare insikt i<br />

tragedin Ivar Kreuger, än vad jag<br />

hade då.<br />

Ivar Kreugers tragiska död<br />

1932 är en bra utgångspunkt i<br />

både Sveriges och världens historia,<br />

för att dra de lärdomar som<br />

vi behöver dra i dag. Intres<strong>se</strong>t lever<br />

fortfarande för att få veta vad<br />

som verkligen hände den svenske<br />

tändstickskungen. Men all<br />

verklig debatt har tystats av samma<br />

mäktiga privata bankintres<strong>se</strong>n,<br />

d.v.s. Wallenbergs Enskilda<br />

Bank och Handelsbanken, som<br />

fick en enormt stärkt ställning<br />

efter mordet på Kreuger.<br />

Men om man verkligen går in<br />

för att söka sanningen, går det att<br />

få reda på vad som faktiskt hände.<br />

Ivar Kreuger mördades av<br />

bankintres<strong>se</strong>n, samma mäktiga<br />

bankintres<strong>se</strong>n som hade bestämt<br />

sig, omedelbart efter det första<br />

världskriget, genom undertecknandet<br />

av Versaillesfördraget,<br />

för att skapa de ekonomiska och<br />

politiska förutsättningarna för<br />

fascismen, först under Mussolini,<br />

och <strong>se</strong>dan under Hitler.<br />

Kreuger stod på den motsatta<br />

sidan, han byggde upp sin internationellafinansieringsverksamhet<br />

med hjälp av det som han<br />

själv kallade ”amerikanska metoder”.<br />

Kreuger var först och<br />

främst en industriman, en byggherre<br />

och ingenjör, inte spekulant<br />

eller monetarist, som hans<br />

finanskolleger och motståndare<br />

var.<br />

Men Kreuger spelade trots<br />

allt med i spelet. Han ifrågasatte<br />

aldrig de falska axiom som finanssystemet<br />

vilade på. Därför<br />

lät man honom hållas ett tag,<br />

trots hans ”amerikanska metoder”.<br />

Men när han till slut kom på<br />

kollisionskurs med de synarkistiska<br />

bankirernas makt, krossades<br />

han. Han blev ett blodigt offerlamm<br />

för samma internationella<br />

finansintres<strong>se</strong>n som hotar<br />

att göra slut på civilisationen i<br />

dag.<br />

Den egentliga ”gåtan Ivar<br />

Kreuger”, den kvarvarande paradoxen<br />

för svenskarna, är hur<br />

en sådan världshistorisk person,<br />

med namn om sig som ett affärsgeni,<br />

bara kunde bli uppslukad,<br />

och släpad i smut<strong>se</strong>n, över en<br />

natt. Kreuger förstod inte det<br />

världshistoriska skeende han<br />

var indragen i, han var bara en<br />

aktör i någon annans manuskript.<br />

Det var hans tragiska<br />

misstag.<br />

”Vanliga människor”<br />

Hela sanningen om mordet på<br />

Ivar Kreuger har ännu inte kommit<br />

fram. Men mordet tystades<br />

ned och hans företagsimperium<br />

togs över av samma oligarkiska<br />

intres<strong>se</strong>n som än i dag fortsätter<br />

att länka Sveriges öden. Låt oss,<br />

för sanningens skull, sluta simma<br />

i samma gamla grumliga<br />

vatten som riskerar att dra in oss<br />

alla i en ny tragedi, en ny mörk<br />

tid.<br />

Det internationella finanssystemet<br />

är just nu mitt uppe i en<br />

sammanbrottskris, faktiskt den<br />

värsta sammanbrottskri<strong>se</strong>n i<br />

modern tid. Detta är ingen vanlig<br />

cyklisk konjunkturnedgång<br />

eller depression i ordets vanliga<br />

bemärkel<strong>se</strong>. Poängen är att<br />

”pengar” i vilken form som helst<br />

som folk kan tänkas vilja placera<br />

dem i, inte är säkra.<br />

Det största problemet, särskilt<br />

här i Sverige, men tyvärr<br />

nästan överallt i världen, är att<br />

nästan ingen vill tro att det är så.<br />

”Vanliga människor” stiger upp<br />

varje dag och går till jobbet, planerar<br />

för <strong>se</strong>mestern, bygger ett<br />

Det fullkomligaste av alla<br />

konstverk är uppyggandet<br />

av en sann politisk frihet.<br />

Friedrich Schiller<br />

Stephen Brawer<br />

kandidat för EAP till<br />

Sveriges riksdag och<br />

Botkyrka kommun<br />

nytt hus, köper en bil och sätter<br />

in sina sparpengar i en pensionsfond,<br />

eller någon annan fond.<br />

Sådana vanliga människor tänker:<br />

”I dag är inte så mycket annorlunda<br />

från i går, och i morgon<br />

kommer inte att skilja sig särskilt<br />

mycket från i dag.” Detta<br />

patologiska beteende är ett hot<br />

mot såväl den svenska nationens<br />

framtid som mot de barn och<br />

barnbarn som ska ta vid efter<br />

oss. Detta är det stoff som klassiska<br />

tragedier vävs av.<br />

Den <strong>se</strong>naste fa<strong>se</strong>n i detta finanssammanbrott<br />

är beskedet<br />

från den japanska centralbanken<br />

att det är slut med nollräntepolitiken.<br />

Det betyder att möjligheten<br />

att pumpa in enorma mängder<br />

likviditet i det globala finanssystemet<br />

genom att låna<br />

yen till noll procents ränta (den<br />

s.k yen carry trade) stängs. Det<br />

betyder i sin tur att hedgefonderna<br />

inte längre kan få tag i pengar<br />

i princip gratis att spekulera<br />

med. Paniken har redan börjat<br />

sprida sig bland hedgefonder<br />

och andra spekulanter, och ställde<br />

till med stor turbulens på Island,<br />

vars valuta har varit direkt<br />

ihopkopplad med denna bubbla.<br />

Sverige och de svenska storbankerna,<br />

SEB, Handelsbanken,<br />

Nordea och Föreningssparbanken,<br />

är i högsta grad en del av<br />

denna bubbelekonomi. Finns<br />

det då över huvud taget någonting<br />

som backar upp alla dessa<br />

pengar som folk tror att de har? I<br />

sin dårskap, eftersom folk inte<br />

har förstått sig på ekonomi förut,<br />

och kanske inte ens vill förstå det<br />

nu, tänker svenskarna: ”Det är<br />

inget som jag kan påverka, så<br />

varför bry sig och bete sig annorlunda<br />

nu.” Det är detta slags be-<br />

teende som leder civilisationen<br />

in i en mörk tid.<br />

Som tur är finns det ett bättre<br />

alternativ. Svårigheten för svenskarna<br />

är att denna lösning ligger<br />

utanför de vanliga normerna<br />

för hur samhället ska tänka och<br />

uppföra sig. Vissa traditioner<br />

och åsikter som kännetecknar<br />

det svenska sättet att tänka måste<br />

brytas. Är det möjligt? Ja. Är<br />

det lätt att göra? Nej. Men valet<br />

borde inte vara svårt: fortsätta<br />

med det invanda beteendet som<br />

leder till en oundviklig katastrof,<br />

eller ändra beteende och<br />

trygga en framtid.<br />

En princip som<br />

befriar<br />

Lösningen jag tänker på är ingen<br />

specifikt svensk lösning, utan en<br />

internationell ekonomisk lösning<br />

som innebär att USA återknyter<br />

till arvet från Franklin D.<br />

”Sådana vanliga<br />

människor tänker: ’I<br />

dag är inte så mycket<br />

annorlunda från i går,<br />

och i morgon kommer<br />

inte att skilja sig särskilt<br />

mycket från i<br />

dag.’ Detta patologiska<br />

beteende … är det<br />

stoff som klassiska tragedier<br />

vävs av.”<br />

Roo<strong>se</strong>velt – det s.k. amerikanska<br />

ekonomiska systemet (<strong>se</strong><br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong>s artikel i detta<br />

nummer av <strong>Ny</strong> Solidaritet,<br />

”Underskott som kapitaltillväxt”).<br />

Inget annat land i världen<br />

har ett sådant system. Det är varken<br />

den socialistiska marxistiska<br />

ekonomiska modellen eller<br />

det brittiska systemets kapitalistiska<br />

ekonomiska modell med<br />

s.k. frihandel och lais<strong>se</strong>z-faire.<br />

Och det är absolut inte Keynes<br />

ekonomiska teori.<br />

Var finns då referenspunkterna<br />

för svenskar och för européer<br />

i allmänhet, när man inte har någon<br />

sådan historisk erfarenhet?<br />

Problemet här är att Sveriges<br />

och Europas historia har dominerats<br />

av den oligarkiska modellen,<br />

där makten över kreditgivningen<br />

har legat i händerna på<br />

centralbanker som inte har styrts<br />

av suveräna nationalstater, utan<br />

av mäktiga privata bankintres<strong>se</strong>n<br />

som därmed haft den yttersta<br />

makten över de europeiska nationerna<br />

och deras befolkningar.<br />

Svenska folket är fortfarande<br />

förslavat under dessa mäktiga<br />

privata bankintres<strong>se</strong>n. Den<br />

svenska regeringen tjänar i första<br />

hand dessa mäktiga privata<br />

bankintres<strong>se</strong>n, inte folkets intres<strong>se</strong>n.<br />

Därför är svenskarna så<br />

arga på sina politiker och politiska<br />

partier. De röstar troget, på<br />

det ena eller andra partiet, men<br />

ingenting händer. De har inte begripit,<br />

att regeringen har satts<br />

där inte för att tjäna folkets eller<br />

nationens intres<strong>se</strong>n, utan för att<br />

tjäna de bankers intres<strong>se</strong>n som<br />

äger regeringen.<br />

Så har det tråkigt nog alltid<br />

varit i Sverige, men inte alltid<br />

om man <strong>se</strong>r till hela mänskligheten.<br />

Det är därför som <strong>LaRouche</strong><br />

lyfter fram Roo<strong>se</strong>velt, som ett<br />

exempel på det amerikanska<br />

systemet som återigen måste<br />

blåsa liv i USA:s demokratiska<br />

parti.<br />

Risken är att man kan förstärka<br />

svenskarnas litenhetskänsla.<br />

Om de får höra sanningen, kommer<br />

det att befria dem, eller<br />

kommer de att känna sig ännu<br />

mindre och därmed mer benägna<br />

att fortsätta som förut – samma<br />

vanor, samma traditioner,<br />

samma beteende – utan att det<br />

händer någonting? Jag hoppas<br />

på det förra fallet – att befria<br />

människor, genom att insistera<br />

på att sanningen inte är relativ.<br />

Sanningen skiftar inte med människors<br />

åsikter, hur djupt den<br />

uppfattningen än sitter hos svenskarna<br />

– en uppfattning som<br />

gjort dem mer passiva, mer vanmäktiga<br />

än kanske något annat<br />

folk i Europa.<br />

Människor är inte bara produkter<br />

av sina sinnesintryck. De<br />

har en gudagiven förmåga att<br />

tänka kreativt, d.v.s. att inte bara<br />

upprepa samma inlärda beteende<br />

som apor kan, utan en förmåga<br />

att upptäcka nya univer<strong>se</strong>lla<br />

fysikaliska principer, som kan<br />

och kommer att förändra livsvillkoren<br />

här i Sverige och i<br />

resten av världen. Det är denna<br />

kreativa kraft som, om den<br />

släpps lös, kommer att ge svenskarna<br />

ett verkligt hopp om att<br />

kunna förändra framtiden. Det<br />

är sanningssökandets kraft.<br />

Denna absoluta skillnad mellan<br />

människan och djuren är den<br />

enda princip som kan befria<br />

svenskarna ur deras nuvarande<br />

oligarkiska fängel<strong>se</strong>.<br />

Stephen Brawer<br />

NY SOLIDARITET 3

Hus<strong>se</strong>in Askary<br />

kandidat för EAP till<br />

Sveriges riksdag och<br />

Botkyrka kommun<br />

Jag har befriat mig från det<br />

svenska systemets invandrarslaveri,<br />

och är en fullvärdig<br />

svensk medborgare. Visst,<br />

jag är irakier, men det här är mitt<br />

land också. Jag har adopterat<br />

det, och tänker ta fullt ansvar för<br />

dess välfärd, liksom för resten<br />

av världen, nu och i framtiden.<br />

Det jag har fått och kommer<br />

att få tänker jag ge igen. Jag känner<br />

ingen skuld till någon, bara<br />

glädje. Det är ingens förtjänst att<br />

jag har det bättre eller sämre.<br />

Självklart finns det en massa individer<br />

vars hjälp och stöd jag<br />

uppskattar. Men jag har ingen<br />

skuldkänsla som hämmar mig i<br />

mitt uppdrag. Tvärtom, att jag<br />

har hamnat i Sverige, precis som<br />

hundratu<strong>se</strong>ntals andra ickesvenskfödda,<br />

bör betraktas som<br />

en tillgång, en gåva till denna nation,<br />

inte en belastning.<br />

Det svenska systemets politiska<br />

spel, speciellt socialdemokraternas,<br />

har varit att använda<br />

”invandrarna” och ”invandringspolitiken”<br />

som ”material” i<br />

valkampanjerna. Det är dags för<br />

nysvenskar och invandrare att<br />

befria sig själva och det svenska<br />

samhället från detta slaveri. Vi,<br />

precis som den tredjedel av alla<br />

svenskar och skandinaver som<br />

utvandrade till Amerika för att<br />

börja ett nytt liv i frihet och delta<br />

i att bygga den unga republiken,<br />

måste betrakta vår invandring<br />

till Sverige som vår suveräna<br />

och okränkbara rätt. Inte någon<br />

politikers förtjänst.<br />

Å andra sidan känner jag att<br />

jag måste ta ansvar för nationen<br />

politiskt för att, tyvärr, inte tillräckligt<br />

många svenskar gör det.<br />

Att gå och rösta vart fjärde år<br />

räcker inte för att kallas medborgare.<br />

Vad medborgarskap betyder<br />

är först och främst att ta ansvar<br />

för den här nationen och dess<br />

framtid: ekonomiskt, politiskt<br />

och kulturellt. Det samma gäller<br />

hela mänskligheten. Det är det<br />

som ger oss evigt liv. Vi skall sluta<br />

vara och tänka som outsiders.<br />

Vi skall lära oss det bästa av det<br />

här samhället, dess kultur och<br />

historia, samtidigt som vi måste<br />

kriti<strong>se</strong>ra och rätta till felen. Vi<br />

har också många gåvor från våra<br />

kulturer och historia som vi bör<br />

skänka med glädje till Sverige.<br />

Suveränitet: för<br />

individer och<br />

nationer<br />

Att ta ansvar för hela samhället,<br />

inte bara Sverige utan hela<br />

mänskligheten, dess nutid och<br />

framtid, är att vara en suverän<br />

4 NY SOLIDARITET<br />

Vad det innebär<br />

att vara medborgare<br />

medborgare, en<br />

suverän världsmedborgare.<br />

Men<br />

vad är suveränitet?<br />

För mig är det<br />

den medfödda<br />

förmågan att bli<br />

en kreativ skapare<br />

inom den stora<br />

skapel<strong>se</strong>n och<br />

delta i universums<br />

utveckling.<br />

I kristendomen<br />

heter det att vara<br />

”i Guds avbild”, i<br />

islam att ha ”Guds ande i sig”,<br />

bara för att ta två exempel. Det är<br />

att använda sin kreativitet och<br />

kärlek till hela mänskligheten<br />

för att utöka sin kunskap om universum<br />

och människans natur<br />

och förbättra den. Det betyder<br />

också att ha friheten att utveckla<br />

denna kognitiva kreativitet. Det<br />

finns likadana beskrivningar av<br />

denna förmåga även i andra kulturer.<br />

Genom mänsklighetens universalhistoria<br />

har vi bevittnat en<br />

stor, ofta blodig strid, för och<br />

emot denna suveränitet. På ena<br />

sidan står slaveriets idé: imperieidén<br />

om ett samhälle som<br />

styrs av en liten elit, som kontrollerar<br />

en stor hop av slavar<br />

och mänsklig boskap som alltid<br />

måste hållas borta från kunskap,<br />

frihet och utveckling. På andra<br />

sidan har det funnits de humanistiska<br />

republikanska idealen<br />

om ett fritt samhälle, en republik<br />

av fria individer. Den grekiska<br />

historien ger oss en strålande<br />

bild av den kampen, en viktig<br />

läxa om på vilket plan denna<br />

strid utspelar sig, och hur samhällen<br />

utvecklar sig till det sublima<br />

eller förnedrar sig själva till<br />

den absoluta avgrunden av krig,<br />

kulturellt förfall och sjukdom.<br />

I Aischylos’ drama ”Den<br />

fjättrade Prometheus” <strong>se</strong>r vi den<br />

grekiska revolten mot slaveriet<br />

och imperiemodellen. Titanen<br />

Prometheus döms av ärkefascisten<br />

Zeus, gudarnas gud, till evig<br />

tortyr och lidande, fastbunden<br />

vid en klippa på en öde bergstopp.<br />

Prometheus’ brott: att han<br />

inte bara gav de ”värdelösa människorna”<br />

eldens gåva, varifrån<br />

de lärde sig smide och många<br />

hantverk för att förbättra sina liv,<br />

utan också lärde dem att bygga<br />

hus av tegel, att resa med hjälp av<br />

astronomi, samt matematik,<br />

språk, poesi och konst, medicin<br />

och många andra vetenskaper.<br />

Han ville befria dem, en gång för<br />

alla, från det in<strong>se</strong>ktsliknande livet<br />

i grottor. Det var frihet! ”Förbjudet!”,<br />

sa fascisten Zeus.<br />

Så fatta all sanning, så våga all rätt,<br />

och bilda det sköna med glädje!<br />

De tre dö ej ut bland mänskors ätt,<br />

och till dem från tiden vi vädje.<br />

Vad tiden dig gav må du ge igen,<br />

blott det eviga bor i ditt hjärta än.<br />

Denna frihet för människoindividen<br />

att utveckla och använda<br />

sin kreativitet till sin fulla potential<br />

är grundstenen för all<br />

mänsklig civilisation genom<br />

hela historien. Den har stött på<br />

många hinder och imperier, men<br />

fortsätter som den ledande frågan<br />

än idag.<br />

Men precis som själen behöver<br />

en kropp, behöver människan<br />

ett kärl som kan skydda och<br />

ge näring åt hennes frihet och<br />

kreativitet. I modern europeisk<br />

tid har detta blivit möjligt, trots<br />

alla motgångar, tack vare den<br />

moderna formen av nationalstat.<br />

Det var genom strävan för fred<br />

och rättvisa efter många decennier<br />

av Venedigs manipulerade<br />

korståg, religionskrig och epidemier,<br />

och en lång resa från<br />

kardinal Nicolaus Cusanus idé i<br />

hans ”Concordantia catholica”<br />

till den Westfaliska freden 1648,<br />

som nationernas rätt till slut erkändes<br />

enligt naturrätten, vars<br />

grundpelare är frihet och självständighet<br />

(suveränitet) för<br />

både individ och nation, trots det<br />

fortsatta motståndet från den<br />

feodala europeiska eliten. (Se<br />

”A Contribution for Nicolaus of<br />

Cusa’s 600th Birthday: A Dialogue<br />

of Cultures”, av Helga<br />

Zepp-<strong>LaRouche</strong>, EIR 6 juli<br />

2001.)<br />

Den amerikanska revolutionen<br />

1776 och grundandet av den<br />

amerikanska republiken var en<br />

kröning av denna strävan. Men<br />

tyvärr har imperiekrafterna,<br />

speciellt <strong>se</strong>dan slutet av andra<br />

världskriget, arbetat intensivt,<br />

ibland under FN:s flagga, för att<br />

demolera den moderna nationalstaten<br />

genom globali<strong>se</strong>ring<br />

och permanenta religionskrig.<br />

Iran – varför?<br />

Esaias Tegnér<br />

Tänk nu på den farliga situation<br />

som har uppstått runt Irans önskan<br />

att skaffa sig kunskap om<br />

kärnteknologi och använda den<br />

för att utveckla den iranska nationen.<br />

Tänk på detta inom ra-<br />

marna för<br />

ovannämndaPrometheus-drama.<br />

För det första<br />

har hela<br />

situationen<br />

manipulerats<br />

fram av<br />

brittiskamerikanskainstitutioner<br />

runt<br />

Blair-regeringen<br />

i London<br />

och Bush-Cheney i Washington.<br />

Det finns ingen hållbar<br />

grund för att skapa en kris av det<br />

hela, annat än den anglo-amerikanska<br />

finansoligarkins önskan<br />

att fortsätta det permanenta religionskriget<br />

mot den utvalda<br />

”Kan Sverige försörja<br />

Irans eller Indiens befolkning<br />

om dessa nationer<br />

ger upp kärnkraften?<br />

Sverige kan<br />

knappt försörja sig<br />

självt snart. … Utan en<br />

återuppbyggnad av<br />

hela Europas ekonomi<br />

genom de produktiva<br />

satsningar som mitt<br />

parti och <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n<br />

kräver, kan<br />

det här problemet<br />

inte lösas.”<br />

måltavlan ”islam”, efter Sovjetunionens<br />

fall. Möjligheterna att<br />

granska Irans intentioner gällande<br />

”atomvapen” är vidöppna<br />

och mångskiftande.<br />

Men dessa eventuella intentioner<br />

är inte grunden till ”kri<strong>se</strong>n”.<br />

Situationen runt Iran är ändå<br />

perfekt ur en annan synvinkel<br />

för att slå sönder en massa fördomar,<br />

axiom, hyckleri och idioti<br />

som har drabbat västvärlden under<br />

de <strong>se</strong>naste 40 åren av post-industriell<br />

avveckling. För det första<br />

har Iran, som en suverän nationalstat,<br />

all rätt i världen att utveckla<br />

och utnyttja kärnkraften.<br />

Att nationen Sverige har kastat<br />

bort denna rätt (som förresten<br />

måste tas tillbaka snarast), är<br />

inget argument.<br />

Det vanliga uttalandet att<br />

”Iran har mycket olja, varför vill<br />

de ha kärnkraft?”, är inte bara<br />

idiotiskt utan på grän<strong>se</strong>n till rasism.<br />

Ett snällare uttryck är ”teknologisk<br />

apartheid”. Det kommer<br />

från den stereotyp av muslimer<br />

och andra mörkhyade folk<br />

som målas upp i europeiska och<br />

amerikanska massmedier:<br />

”skäggiga män som misshandlar<br />

kvinnor och lever på kameler<br />

i kanten av en öken”.<br />

Iran är en stor nation med<br />

lång historia. Den har bidragit<br />

till världen med stora filosofiska,<br />

medicinska, matematiska<br />

och kulturella verk. Dess befolkning,<br />

nära 80 miljoner, varav<br />

70 procent är ungdomar, har<br />

en stor framtid framför sig. Den<br />

har enorma tillgångar, men också<br />

stora behov och utmaningar.<br />

Världen har allt att vinna på<br />

att stödja Irans industriella utveckling.<br />

Kärnkraften är inte<br />

bara produktion av energi, som<br />

Iran faktiskt behöver mycket av<br />

för sin utveckling, utan den har<br />

också betydel<strong>se</strong> för modern medicin,<br />

jordbruk, framställning<br />

av nya förnybara bränsleformer<br />

m.m. Men först och främst är<br />

den en strid om kunskap och<br />

vem som har rätt till den, Zeus eller<br />

människan. Den stolta iranska<br />

befolkningen, inte bara dess<br />

ledare, står enad bakom sin suveräna<br />

rätt att skaffa sig den kunskapen<br />

och är redo att kämpa för<br />

den. Och de gör rätt!<br />

Den här striden slår också<br />

hårt mot det europeiska moderna<br />

storhetsvansinnet, speciellt<br />

mot nationer som historiskt har<br />

betraktats som underlägsna.<br />

Man tror fortfarande att nationer<br />

i söder måste vara helt beroende<br />

av västvärlden både för teknik<br />

och finansiell hjälp. Inget tillåts<br />

att bryta detta beroende. Samtidigt<br />

vill man ge den politiken ett<br />

snällare och mänskligare ansikte.<br />

Det heter ”bistånd”.<br />

På svenska Sidas hemsida<br />

står det: ”Varför ger Sverige bistånd?<br />

Sverige ger bistånd grundat<br />

på medmänsklighet och <strong>solidaritet</strong><br />

med fattiga och utsatta<br />

människor i andra länder. Men<br />

vi gör det också för vår egen<br />

skull.” Det finns ingen förklaring<br />

för den sista meningen, men<br />

enligt de flesta svenskar jag har<br />

frågat betyder det: ”Det känns<br />

bättre, att vi gör någonting för<br />

eländet i världen. Men i verkligheten<br />

gör det inget nytta.”<br />

Kan Sverige försörja Irans eller<br />

Indiens befolkning om dessa<br />

nationer ger upp kärnkraften?<br />

Sverige kan knappt försörja sig<br />

självt snart. Sveriges olika regeringar<br />

har bidragit till fattigdom<br />

och elände i utvecklingsländerna<br />

genom sitt aktiva stöd till In-

ternationella valutafonden och<br />

Världsbanken, vilkas politik<br />

och omänskliga villkor an<strong>se</strong>s<br />

vara en huvudorsak till fattigdom<br />

och brist på utveckling.<br />

Samtidigt har det bekräftats i<br />

många fall att hjälporganisationer<br />

genom sitt stöd till gerillagrupper<br />

och militära diktatorer<br />

har bidragit till ökat inbördeskrig,<br />

som i södra Sudan, Uganda,<br />

Rwanda och Burundi.<br />

I Europa skyller man gärna<br />

allting på ”korrupta diktatorer”<br />

med mörk hudfärg, men aldrig<br />

på det globala systemet som skapat<br />

tragedin.<br />

En sak måste nämnas här om<br />

den svenska ”bidragsmentaliteten”.<br />

Många svenskar tror att invandrare<br />

är här för att ta emot socialbidrag.<br />

Kanske alla behöver<br />

en knuff i början, när man har<br />

lämnat nästan allting bakom sig.<br />

En del görs beroende av bidrag,<br />

för att de betraktas som en ”belastning<br />

och börda” från första<br />

början. Listan på hur det fungerar<br />

kan göras lång. Men gå och<br />

titta på alla läkare, tandläkare,<br />

vårdpersonal som fyller Sveriges<br />

sjukhus och mottagningar,<br />

och tänk: Hur mycket har deras<br />

ursprungsnationer spenderat av<br />

dyrbara resur<strong>se</strong>r för att utbilda<br />

dem? Tänk: Hur mycket har<br />

Sverige fått gratis från Afrika,<br />

Östeuropa och Asien.<br />

Religionskrig<br />

En militär attack mot Iran kommer<br />

att destabili<strong>se</strong>ra hela Sydvästasien<br />

och väcka hämndreaktioner<br />

som kan sprida elden av<br />

ett fullskaligt religionskrig i hela<br />

Eurasien. Det finns inget religionskrig<br />

just nu, men det finns<br />

krafter som leker med elden runt<br />

religionens krutdurk. Den kris<br />

som skapats genom ”Mohammad-karikatyrerna”<br />

i danska<br />

Jyllands-Posten har givit Skandinavien<br />

ett smakprov på vad<br />

som kan komma.<br />

Vi i <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n har<br />

Sky Shields från <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

visar hur såpvattnet hittar den minsta<br />

ytan i den spiraltvinnade ståltråden.<br />

avslöjat vilka krafter som ligger<br />

bakom denna provokation (<strong>se</strong><br />

flygbladet ”Vem vill ha krig<br />

mellan Väst och den muslimska<br />

världen”, www.nysol.<strong>se</strong>). Det är<br />

inte frikopplat från Iranfrågan.<br />

Men Iran är inte målet för de anglo-amerikanskaimperieförespråkarna.<br />

Iran har valts ut på<br />

grund av sitt strategiska, ekonomiska<br />

och geografiska läge. Målet<br />

är, enligt den amerikanske vicepresidentens<br />

teorier, att skapa<br />

en världsordning av preventiv<br />

krigföring mot alla nationer som<br />

Skall ett nytt<br />

världskrig<br />

startas i Asien?<br />

● DEN BRITTISKE premiärministern<br />

på 1860-talet, Lord<br />

Palmerston, sa en gång: ”England<br />

har inga permanenta allian<strong>se</strong>r,<br />

bara permanenta intres<strong>se</strong>n.”<br />

När det brittiska imperiet såg<br />

vilket inflytande det amerikanska<br />

ekonomiska systemet vann<br />

bland de tunga nationerna på<br />

den eurasiska kontinenten –<br />

Frankrike, Tyskland, Ryssland<br />

och t.o.m. Japan – under 1800talets<br />

<strong>se</strong>nare hälft, tog det till den<br />

gamla venetianska metoden att<br />

skapa, manipulera och spräcka<br />

allian<strong>se</strong>r, för att så split bland de<br />

kontinentala makterna och få<br />

dem att skära hal<strong>se</strong>n av varandra.<br />

Betet som Venedig höll upp<br />

för korsfararna var det Heliga<br />

landets ära och rikedomar; det<br />

brittiska imperiet lockade sina<br />

allianspartners med att de kunde<br />

få vara med och dela det koloniala<br />

bytet i Afrika och Asien. Ef-<br />

kan utgöra en potentiell ekonomisk<br />

och militär utmaning i<br />

framtiden. För dem som står<br />

bakom Cheney handlar det om<br />

vem som kontrollerar världens<br />

”rikedomar” (läs: värld<strong>se</strong>konomin):<br />

den transatlantiska synarkistoligarkin,<br />

eller världens<br />

suveräna nationalstater?<br />

Religionskrig har varit ett<br />

perfekt medel för oligarkiska<br />

imperier som Rom och Venedig<br />

att kontrollera nationer. Genom<br />

korstågen fick t.ex. Venedig total<br />

kontroll över handel och finan<strong>se</strong>r<br />

i hela Medelhavet i 300-<br />

400 år.<br />

Det brittiska imperiet ärvde<br />

den ”venetianska modellen”, i<br />

form av devi<strong>se</strong>n ”härska genom<br />

att söndra”. Vi som härstammar<br />

från f.d. brittiska kolonier i Sydvästasien<br />

förstår väl den brittiska<br />

metoden. Den förståel<strong>se</strong>n ger<br />

oss en fördel mot de svenska<br />

”experter” som <strong>se</strong>r med respekt<br />

och beundran på brittisk politik.<br />

Den destabili<strong>se</strong>ring som pågår<br />

i Sydvästasien just nu är en<br />

produkt av den brittiska Sykes-<br />

Picot-planen från 1917, då britterna<br />

delade upp hela området<br />

från Västeuropa genom Mellanöstern<br />

till Indien med fransmännen<br />

och ryssarna, för att kunna<br />

behålla sin imperiemakt efter<br />

kriget. Med oljan kom en ny faktor,<br />

de så kallade amerikanska<br />

intres<strong>se</strong>na. Som Churchill sa efter<br />

andra världskriget, ”med<br />

brittisk hjärna och amerikanska<br />

muskler kan vi härska över världen”.<br />

<strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n arbetar<br />

intensivt för att befria republiken<br />

USA från denna imperiehjärna.<br />

(Se ruta.)<br />

Britterna studerade grundligt<br />

de kulturella, sociala och religiösa<br />

förhållandena i de samhällen<br />

terkonfrontationen i Fashoda<br />

1898 gav<br />

britterna, trots<br />

sitt övertag,<br />

bort en del av<br />

sina afrikanska<br />

territorier till<br />

Frankrike; den<br />

anglo-franska<br />

allian<strong>se</strong>n be<strong>se</strong>glades<br />

med entente cordiale<br />

1904. Den ryske tsaren lurades<br />

med i spelet med ett erbjudande<br />

om att få en del av Persien (nuv.<br />

Iran). Genom<br />

ett fördrag<br />

1907 delades<br />

Persien upp<br />

mellan Ryssland<br />

(norra delen)<br />

och Storbritannien<br />

(södra delen) med en<br />

persisk marionett i Teheran. När<br />

britterna väl hade fått med sig<br />

Frankrike och Ryssland i ententen,<br />

blev första världskriget<br />

oundvikligt.<br />

Britterna hade en liknande<br />

krigsplan för Mellanöstern. Det<br />

handlade om hur man skulle<br />

krossa och lägga beslag på det<br />

ottomanska riket, ”Europas sjuke<br />

man”. För detta ändamål bollade<br />

britterna med flera motstridiga<br />

planer samtidigt: man lovade<br />

helt enkelt bort allt till alla.<br />

de hade under ockupation, inte<br />

för att ha en dialog med dem,<br />

utan för att kunna manipulera.<br />

Man profilerar religiösa grupper,<br />

<strong>se</strong>dan manipulerar man deras<br />

religiösa känslor för att<br />

åstadkomma ett önskat resultat.<br />

Ena gången för att få muslimer<br />

med i kriget mot Sovjet, de<br />

”gudlösa” kommunisterna, som<br />

ockuperade Afghanistan, andra<br />

gången för att göra samma ”mujaheddin”,<br />

som MI-6 och CIA<br />

hade hjälpt att befria Afghanistan,<br />

till sin nya globala fiende.<br />

Vi nysvenska muslimer, som<br />

kan den islamiska världens idéhistoria,<br />

historia och kultur, men<br />

också har kunskap om västerländsk<br />

kultur och historia, är en<br />

unik tillgång för Sverige.<br />

Det finns 300-400 000 muslimer<br />

i Sverige bland en miljon<br />

nybyggare. I stället för att den<br />

svenska staten och Säpo skall<br />

betrakta dem som ett potentiellt<br />

hot, bör deras potential användas<br />

för att berika det svenska<br />

samhällets kunskap om islam<br />

och världen, samtidigt som de<br />

kan bli en bro till en miljard muslimer<br />

som bor i nationalstater<br />

hela vägen från Indonesien genom<br />

Sydvästasien och Afrika<br />

till Marocko. Det är en massa nationer,<br />

rika på marknader och<br />

tillgångar.<br />

Många av de svenska muslimerna<br />

är flerspråkiga och välutbildade.<br />

Varför inte utnyttja dem<br />

som ambassadörer för Sverige?<br />

Varför skall de dömas till att vara<br />

ett afrikanskt eller arabiskt ansikte<br />

på någons valaffisch för att<br />

visa att det partiet är invandrarvänligt<br />

och icke-rasistiskt. De<br />

skall ta riktigt ledarskap och ansvar<br />

för landet också.<br />

De arabiska stammarna i<br />

Mellanöstern vanns med ett löfte<br />

om självständighet efter kriget.<br />

Men fransmännen fick samtidigt<br />

löfte om att hela det nuvarande<br />

Irak, Syrien, Jordanien,<br />

Libanon och Palestina skulle<br />

delas i en brittisk och en fransk<br />

sfär, det s.k. Sykes–Picot-fördraget<br />

1916–17. Ryssland, Italien<br />

och Grekland blev lovade delar<br />

av Turkiet. Och judarna i<br />

England fick löfte om en ”judisk<br />

stat” i Palestina, i den s.k.<br />

Balfourdeklarationen 1917.<br />

”Härska genom att söndra”<br />

är imperiereligionen<br />

Vid första världskrigets slut<br />

svek britterna vartenda löfte de<br />

hade gett, och uppror bröt ut i<br />

hela området.<br />

Deras tidigare erfarenheter<br />

av religiösa manipulationer gav<br />

dem idén att använda islamistiska<br />

rörel<strong>se</strong>r som en motvikt mot<br />

nationalistiska befriel<strong>se</strong>rörel<strong>se</strong>r,<br />

som var på uppåtgående.<br />

Muslimska brödraskapet, som<br />

lan<strong>se</strong>rades med hjälp av den<br />

brittiska och <strong>se</strong>nare även den<br />

amerikanska underrättel<strong>se</strong>tjänsten,<br />

har tillsammans med sina<br />

Rädda Sveriges och<br />

världens ekonomi<br />

Med den nuvarande ekonomiskfinansiella<br />

kri<strong>se</strong>n i världen,<br />

kommer de ekonomisk-sociala<br />

problemen, som arbetslöshet,<br />

fattigdom och kriminalitet att<br />

öka. Det är ett faktum att invandrargrupperna<br />

i Europa är de<br />

sämst lottade ekonomiskt. Klyftan<br />

kommer att öka ännu mer.<br />

Men det går inte att isolera det<br />

problemet som ett ”invandrarproblem”.<br />

Utan en återuppbyggnad<br />

av hela Europas ekonomi<br />

genom de produktiva satsningar<br />

som mitt parti och La-<br />

Roucherörel<strong>se</strong>n kräver, kan det<br />

här problemet inte lösas. När det<br />

gäller kulturen, måste stora steg<br />

tas för att återuppbygga den<br />

klassiska kulturen och utbildningen,<br />

så att nya invandrare introduceras<br />

till det bästa av västerländsk<br />

kultur, inte bara flum.<br />

Utbildningen av barn skall först<br />

och främst byggas på det humanistiska<br />

klassiska arvet, med fokus<br />

på klassisk musik, icke-euklidisk<br />

sfärisk geometri, astronomi,<br />

flerspråkighet, antikens<br />

historia, etc.<br />

Det ena följer av det andra.<br />

Kan vi lösa de ekonomiska och<br />

kulturella problemen, så kan vi<br />

rädda civilisationen från en ny<br />

mörk tid av religionskrig, epidemier<br />

och kulturellt förfall.<br />

Svenskarna måste stå upp för sin<br />

nation, sin kultur och sin ekonomi,<br />

som riktiga medborgare, så<br />

att vi blir av med befolkningens<br />

litenhetsvansinne och de ledande<br />

politikernas storhetsvansinne<br />

och arrogans. Vi nysvenskar<br />

kommer att ge dem allt stöd.<br />

Hus<strong>se</strong>in Askary<br />

5 mars 2006<br />

hemliga militanta organisationer<br />

varit en nagel i ögat på samtliga<br />

regeringar i området ända<br />

<strong>se</strong>dan självständigheten efter<br />

andra världskriget.<br />

Kontrollen sköttes framför<br />

allt från det brittiska utrikesdepartementets<br />

Arab Bureau, som<br />

hade inrättats under första<br />

världskriget. En av de i dag mest<br />

kända personerna från Arab Bureau<br />

är Bernard Lewis, den s.k.<br />

experten på islam. Han hittade<br />

på att man skulle stoppa kommunismens<br />

spridning genom att<br />

låta det kommunistiska Rysslands<br />

”veka liv” kantas av islamistiska<br />

regimer hela vägen<br />

från Pakistan, Afghanistan, Iran<br />

och Arabiska halvön till Östafrika,<br />

den s.k. ”krisbågen”. Detta<br />

döptes <strong>se</strong>dan till ”islamkortet”,<br />

när man använde de islamistiska<br />

mujaheddin direkt mot de ryska<br />

styrkorna i Afghanistan.<br />

Efter Afghanistankriget och<br />

Sovjetunionens fall hittade Lewis<br />

på ”islamproblemet”. Det<br />

var Lewis, inte Samuel Huntington,<br />

som började tala om en<br />

”kamp mot islam”, i slutet av<br />

1989 efter Afghanistankriget.<br />

Lewis tjänstgör nu som rådgivare<br />

till de neokon<strong>se</strong>rvativa kretsarna<br />

runt Bush-administrationen<br />

i frågor som rör islam.<br />

Hus<strong>se</strong>in Askary<br />

NY SOLIDARITET 5

UNDERSKOTT SOM KAPITALTILLVÄXT<br />

Hur man skapar kapital för<br />

en ekonomisk återhämtning<br />

Today, as then, the personable and the popular sway the public; today, as then, little men<br />

with little minds loom too large for the public good.<br />

– Hanson Baldwin, 1960. 1<br />

Ju större skuld,<br />

desto större rikedom<br />

● UTGIFTSTAK, ÖVERSKOTTSMÅL, Maastricht, stabilitetspakten, EMU, IMFvillkor<br />

och andra krav på budgetbalans ligger som ett trycklock över alla möjligheter<br />

för land efter land att komma ur depressionen. Dessa dogmer dömer miljoner människor<br />

till fortsatt arbetslöshet. Kraven är speciellt perversa, om man samtidigt <strong>se</strong>r<br />

den gigantiska skuldtillväxt som det internationella banksystemet tillåter sig för att<br />

bygga upp större och större finansbubblor.<br />

Denna skrikande orättvisa och detta slö<strong>se</strong>ri med mänskliga och produktiva resur<strong>se</strong>r<br />

upprätthålls med hjälp av barnsligt förenklade monetaristiska dogmer om pengar<br />

och ekonomi, som om det var en hushållsbudget.<br />

I artikeln på de följande sidorna hugger <strong>LaRouche</strong> in på dessa begrepp.<br />

Principer bättre än regelfusk<br />

När de stora EU-länderna Tyskland och Frankrike inte kunde uppfylla EMU-systemets<br />

krav om underskott i statsbudgeten på högst tre procent, började de fuska. De<br />

vill undanta allt mer från det som länge ingått i budgetbalan<strong>se</strong>n: forskning, utbildning<br />

och även militärutgifter. På så sätt skall de få budgeten att gå ihop.<br />

Vad <strong>LaRouche</strong> föreslår är en mer principiell hållning. Långsiktiga investeringar i<br />

infrastruktur skiljs från de årliga utgifterna. Det liknar den uppdelning av statsbudgeten<br />

i en Kapitalbudget och en Driftbudget som fanns under Gunnar Strängs tid<br />

som finansminister. Det gjorde det möjligt för staten att låna till investeringar, samtidigt<br />

som staten upprätthöll balans i Driftbudgeten.<br />

<strong>LaRouche</strong> framhåller att det amerikanska systemet går mycket längre än så, genom<br />

sin konstitutionella kontroll över penningutgivningen och krediterna. Där kan<br />

den federala staten låna av sig själv genom vad som motsvarar den svenska statens<br />

lån från Riksbanken. I Sverige behövde Sträng inte låna av Riksbanken så länge APfonderna<br />

växte och den privata kapitalmarknaden var reglerad. Det viktiga var att regeringen<br />

med hjälp av statligt styrda investeringar kunde <strong>se</strong> till att landets ekonomi<br />

växte med alla resur<strong>se</strong>r och all arbetskraft som fanns förhanden.<br />

Sätts pri<strong>se</strong>r av Gud eller av människor?<br />

Det är utifrån regeringarnas uppgift att främja det allmänna bästa, som <strong>LaRouche</strong> tar<br />

tag i själva grundfrågan om pengars värde och prissättning i pengar.<br />

Några tydliga exempel kan visa hur den mesta prissättningen sker, så som <strong>LaRouche</strong><br />

beskriver det. Staten reglerar pri<strong>se</strong>t på bilar, el och sprit med skatter, avgifter, acci<strong>se</strong>r<br />

m.m. Så sätts det mesta av dessa pri<strong>se</strong>r till vad som politiskt an<strong>se</strong>s vara lämpligt.<br />

Men styrningsmetoderna är inte bara enkla punktvisa pristillägg, som monetarister<br />

tror, utan handlar om hur hela strukturer i samhället organi<strong>se</strong>ras som helheter.<br />

Det är t.ex. inte tillgång och efterfrågan som bestämmer att mjölk skall kosta ungefär<br />

lika mycket som Coca-Cola. Det är ett jordbrukssystem med många regler och<br />

stödformer som <strong>se</strong>r till att barnfamiljer för<strong>se</strong>s med massor av mjölk till lågt pris. Regeringen<br />

styr mjölkens produktion och distribution, så att pri<strong>se</strong>rna hamnar där det är<br />

lämpligt för att barnen och därmed landet skall utvecklas på bästa sätt.<br />

<strong>LaRouche</strong> betonar att dessa fysisk-ekonomiska system är primära och pri<strong>se</strong>rna<br />

endast följdeffekter. Genom att lyfta diskussionen på detta sätt, gör han det möjligt<br />

för politiker och medborgare att föra en intelligent diskussion om vad som är syftet<br />

med ekonomin och hur den skall organi<strong>se</strong>ras.<br />

Pri<strong>se</strong>t borde inte vara heligt för någon utanför nyliberalernas tempel. Det är i alla<br />

fall inte heligt för handlare och andra mellanhänder. Man tar ut vad man kan, oberoende<br />

av kostnaden. Det är bara att <strong>se</strong> på den vilda prissättningen på kläder, där samma<br />

märkesplagg kan kosta hälften så mycket i en annan affär ägd av samma ägare!<br />

Pri<strong>se</strong>t skiftar, som om det vore en loppmarknad! Här kan bara nyliberalismens prissättningsgud<br />

veta rätt pris. Den guden säger nämligen, att rätt pris är alltid det pris<br />

som det blev. Varför behöver ekonomer en fyraårig universitetsutbildning för att lära<br />

en sådan rundgång?<br />

Varför inte i stället låta dem läsa <strong>LaRouche</strong>s utläggning på dessa sidor?<br />

Ulf Sandmark<br />

6 NY SOLIDARITET<br />

Ofta går inte bara individer, utan<br />

hela nationer under därför att de,<br />

som den dumme kung Kroisos, *<br />

nöjde sig med att ställa fel fråga, och <strong>se</strong>dan<br />

tolkade svaret på ett sätt som vållade<br />

den undergång som de själva var orsaken<br />

till. Till exempel har till och med tongivande<br />

regeringar, som vår egen, ofta, som<br />

forntidens Kroisos, godtagit svaret de fått<br />

när de ställt fel fråga till en uppenbart opålitlig<br />

källa. Typiska sådana källor är Federal<br />

Re<strong>se</strong>rve-chefen Alan Greenspan, eller<br />

diver<strong>se</strong> faktiskt eller underförstått synarkistiska<br />

företrädare för de alltid lika delfiska<br />

Mont Pelerin Society och American<br />

Enterpri<strong>se</strong> Institute.<br />

Den främsta orsaken till att vår nation<br />

har så svårt att handskas med den annalkande<br />

sammanbrottskri<strong>se</strong>n i det nuvarande<br />

internationella finans- och valutasystemet,<br />

är de bedrägliga tankemönster som<br />

har drivits till ytterlighet under de <strong>se</strong>naste<br />

cirka fyrtio åren, samtidigt som vår republik<br />

har fallit från att ha varit världens ledande<br />

producentnation, till dagens plundrade<br />

post-industriella ”tjänsteekonomi”-vrak.<br />

Detta envist dåraktiga, invanda<br />

sätt att tänka kommer numera ofta till uttryck<br />

i utbrott av typen: ”Man kan inte<br />

stoppa tillbaka tandkrämen i tuben.”<br />

Samtidigt visar alla jämförel<strong>se</strong>r av de<br />

<strong>se</strong>naste fyrtio årens fysisk-ekonomiska<br />

levnadsvillkor i USA, med förbättringstakten<br />

i fysisk levnadsstandard och produktivitet<br />

under de första två efterkrigsdecennierna,<br />

att övergången efter 1968<br />

till en ”tjänsteekonomi” har varit en katastrof<br />

i alla av<strong>se</strong>enden för vår nations fysiska<br />

ekonomi, förklaringen till vår nations<br />

förlorade kreditvärdighet, och orsaken<br />

till att 80 procent av hushållen i USA har<br />

fått en kraftigt försämrad ekonomi. I det<br />

perspektivet ska vi <strong>se</strong> de lärdomar vi måste<br />

dra av den upp<strong>se</strong>endeväckande utarmning<br />

som skett av den fysiska ekonomin i<br />

de västra delarna av delstaterna New York<br />

och Pennsylvania, och av hela delstats-<br />

ekonomierna i Michigan, Ohio och Indiana.<br />

I hela nationen har man upplevt en liknande<br />

utveckling.<br />

Men till och med trots president Trumans<br />

dårskaper och Arthur Burns’ förskräckliga<br />

rekommendationer förblev<br />

den genom president Franklin Roo<strong>se</strong>velts<br />

ledarskap återuppbyggda amerikanska<br />

ekonomin världens mest framgångsrika<br />

ekonomi genom tiderna, fram till och med<br />

perioden efter mordet på president John F.<br />

Kennedy. Det var inte bara starten på<br />

USA:s långvariga krig i Indokina som<br />

punkterade den ekonomiska uppgången;<br />

nedgången orsakades av ett ökat inflytande,<br />

särskilt med början 1968–72, från en<br />

efterkrigsgeneration som kom ut från Ivy<br />

League-universiteten och liknande ställen,<br />

dres<strong>se</strong>rade som Pavlovs hundar till att<br />

sofistiskt lämna de godkända svaren på<br />

fel frågor.<br />

av Lyndon H. <strong>LaRouche</strong><br />

Innan denna nedgång började, i slutet<br />

av 1960-talet, hade vi officiellt, mer eller<br />

mindre uttalat, trott på att måttstocken på<br />

hur det stod till med ekonomin var den fysiska<br />

förbättringstakten för nationen som<br />

helhet. Vi kunde tänka oss att mäta den i<br />

motsvarigheter till per capita- och per<br />

kvadratkilometer-mått. Men den unga<br />

vuxna generationen i slutet av 1960-talet<br />

och under hela 1970-talet, med sin avoga<br />

inställning till industriarbetare, bönder<br />

och riktig naturvetenskap, vände sig, som<br />

Kroisos, till delfiska orakel; och i och med<br />

övergången till en ”tjänsteekonomi” störtade<br />

vi oss själva i fördärvet, så att vi nu<br />

står inför ett hot om att hela världen kommer<br />

att gå in i en ny mörk tid.<br />

Det är självfallet oundvikligt att saker<br />

och ting förändras från den ena<br />

generationen till den andra. Men<br />

det var inte oundvikligt att det<br />

skulle förändras till det sämre, så<br />

som skett under merparten av de<br />

<strong>se</strong>naste fyrtio åren.<br />

Tyvärr biter sig det invanda sättet att<br />

tänka och handla fast, som en kronisk<br />

sjukdom, även när man, som under de <strong>se</strong>naste<br />

decennierna, har känt en stark längtan<br />

tillbaka till det länge<strong>se</strong>dan förlorade<br />

ekonomiska välståndet. Först nu, när det<br />

har blivit nästan outhärdligt, när folk mer<br />

eller mindre sätter sig upp mitt i natten och<br />

skriker rakt ut: ”Så här kan det inte få fortsätta!”,<br />

och nostalgiskt längtar tillbaka till<br />

svunna bättre tider, så är det också allt fler<br />

som drar sig till minnes hur vi skötte saker

Douglasdammen byggdes 1942 (bilden), som ett led i president Franklin D. Roo<strong>se</strong>velts stora infrastruktursatsningar<br />

som tog USA – och därmed så småningom världen – ur den djupa depressionen på 1930-talet.<br />

och ting då, för flera decennier <strong>se</strong>dan.<br />

Det är alltså fler och fler som känner en<br />

växande förtvivlan över att ”vi har tappat<br />

nästan allt!” Förtvivlan föder ingen optimism;<br />

men visionen om hoppingivande<br />

alternativ utövar stark lockel<strong>se</strong> när, som<br />

nu, tron på <strong>se</strong>nare tiders populära illusioner<br />

kraftigt försvagas, så som skett under<br />

fem bedrövliga år med ”Bush 43”-administrationen.<br />

1. Grundvalen för en<br />

statlig kapitalbudget<br />

I tidigare publikationer, t.ex. ”Vernadsky<br />

and Dirichlet’s Principle” och ”The Principle<br />

of ’Power’ ”, har jag förklarat varför<br />

en kompetent ekonomisk vetenskap<br />

grundar det funktionella begreppet ekonomiskt<br />

värde på de fysikaliska principerna<br />

i G.W. Leibniz’ fysisk-ekonomiska<br />

vetenskap, och inte på pengar i sig. Att jag<br />

alltså förlitar mig på den fysiska ekonomins<br />

principer, och inte på någon monetaristisk<br />

”frihandel”, är ett uttryck för den<br />

principiella skillnaden mellan det överlägsna<br />

amerikanska nationalekonomiska<br />

systemet och de underlägsna, specifikt<br />

europeiska monetära system som för närvarande<br />

bygger på den anglo-holländska<br />

liberala 1700-talstraditionen att låta privata<br />

centralbankssystem reglera staters<br />

ekonomiska förehavanden. Bank of England,<br />

och ännu värre, den europeiska centralbanken<br />

ECB, är exempel på de <strong>se</strong>nare<br />

systemen. Det amerikanska Federal Re<strong>se</strong>rve-systemets<br />

dårskaper, i synnerhet<br />

<strong>se</strong>dan de fördärvliga förändringar som infördes<br />

mellan 1971 och 1981, är ett utslag<br />

av det främmande inflytandet från det<br />

brittiska systemet.<br />

De med dagens europeiska centralbanker<br />

förknippade monetära systemen är<br />

produkter av den form av europeisk imperialism<br />

som präglade medeltiden, det vill<br />

säga: det ultramontana imperiesystem<br />

som styrdes av Venedigs ocker i allians<br />

med det normandiska ridderskapets råa<br />

styrka. Den nutida versionen av detta feodala<br />

system, det s.k. ”nya Venedig” i tradi-<br />

tionen från Paolo Sarpi, har legat till<br />

grund för det finansimperialistiska angloholländska<br />

liberala system som växte<br />

fram under 1600-talet. I och med freden i<br />

Paris 1763 blev detta system den ledande<br />

imperiemakten i världen, grupperad<br />

kring Lord Shelburnes med fleras brittiska<br />

Ostindiekompani.<br />

Den amerikanska revolutionen<br />

drevs fram som ett försvar, lett av<br />

Benjamin Franklin, för människornas<br />

ekonomiska rättigheter i<br />

de engelska kolonierna i Nordamerika,<br />

mot Londons försök att krossa<br />

kolonisternas ekonomier och<br />

forna friheter. Denna principiella<br />

skillnad kvarstår än i dag.<br />

Enligt det amerikanska nationalekonomiska<br />

systemet, som infördes i opposition<br />

mot de vid den tiden rådande europeiska<br />

systemen, är det bara den federala regeringen<br />

som har rätt att sätta pengar i omlopp<br />

i USA. Denna penningpolitiska<br />

egenhet i vår konstitutionella styrel<strong>se</strong>form<br />

går tillbaka, som en tradition, till kolonin<br />

i Massachu<strong>se</strong>tts Bay under tiden<br />

före 1689 och föreskrifterna som gavs av<br />

sådana ledare som Cotton Mather och<br />

hans efterträdare Benjamin Franklin angående<br />

införandet av <strong>se</strong>dlar.<br />

I vårt eget konstitutionella system, när<br />

vi lever upp till det, är pengar en form av<br />

kredit som används som betalningsmedel<br />

i utbytet av varor och tjänster, och inte någon<br />

förmodad värdemätare. Statliga regleringssystem<br />

som tullar och andra handelsbestämmel<strong>se</strong>r,<br />

möjligheten att ge ut<br />

statliga krediter och givetvis beskattningsrätten<br />

sörjer för att regeringen har de<br />

regleringsverktyg som behövs för att <strong>se</strong><br />

till att värdet i form av penningpri<strong>se</strong>r på<br />

varor i cirkulation håller sig inom ett variationsband<br />

som är anpassat till de relativt<br />

stabila värdena för handel och långsiktiga<br />

investeringar.<br />

I vår historia har den bästa tillväxttakten,<br />

särskilt tillväxt upp ur tillfälliga ekonomiska<br />

nedgångsperioder, berott på att<br />

den federala regeringen har använt sin rätt<br />

att ge ut långfristiga krediter, som t.ex. under<br />

president Franklin Roo<strong>se</strong>velt. Man<br />

har på så sätt befrämjat en långsiktig produktiv<br />

kapitalbildning inom såväl den offentliga<br />

som den privata <strong>se</strong>ktorn. Detta<br />

har framför allt vilat på att den federala regeringen<br />

haft ensamrätt på att omvandla<br />

sina långsiktiga statliga underskott till<br />

den säkerhet som erhålls genom att man<br />

skapar motsvarande, produktiva långsiktiga<br />

tillgångar för det offentliga och för<br />

privata företagare. På så vis har vi kunnat<br />

generera den våg av ökad kapitalbildning<br />

som behövts för att ta oss ur ekonomiska<br />

kri<strong>se</strong>r, som den som hela vår nation nu är<br />

inne i.<br />

Den principiella skillnaden är att i det<br />

amerikanska systemet är fysiska värden<br />

primära. Regleringar ska användas för att<br />

koppla detta fysiska värde till ett pris som<br />

är anpassat till värdet på pengarna som används<br />

som betalningsmedel i utbytet av<br />

varor och tjänster. Det amerikanska nationalekonomiska<br />

systemet är, trots allt som<br />

kan sägas emot det, det enda rationella<br />

sättet att inrätta och sköta en fysiskt framgångsrik<br />

ekonomi, som varit i funktion<br />

under en längre tid: från och med grundandet<br />

fram till den dag som i dag är. Europas<br />

återuppbyggnad efter kriget, särskilt<br />

den utomordentligt lyckade återuppbyggnaden<br />

av Tyskland under de första<br />

två decennierna efter kriget, är ett typiskt<br />

exempel på detta amerikanska system.<br />

Utan en återgång till det amerikanska<br />

nationalekonomiska systemets<br />

beprövade principer finns det för<br />

närvarande ingen möjlighet att<br />

stoppa det ekonomiska sammanbrott<br />

som just nu är ett hot mot hela<br />

världen.<br />

I detta amerikanska system regleras<br />

pengarnas värde till att, i sin funktion som<br />

betalningsmedel, rätta sig efter det verkliga<br />

relativa fysiska värdet, snarare än något<br />

nominellt monetärt värde. Det sålunda<br />

definierade värdet mäts som ett fysiskt<br />

värde, per capita och per kvadratkilometer,<br />

över hela en nations territorium, eller<br />

över hela världen. Som stöd för detta måste<br />

det finnas ett stabilt penningsystem, eller<br />

ett block av var för sig suveräna penningsystem,<br />

inom vilket värdet som<br />

pengarna ska tillskrivas stabili<strong>se</strong>ras i ungefärlig<br />

överensstämmel<strong>se</strong> med de relativa<br />

fysiska värden som anges av långsiktiga<br />

trenders behov.<br />

Med fysiskt värde menar jag inte den<br />

primitiva betydel<strong>se</strong> som reduktionisterna<br />

lägger i detta ord.<br />

Jag menar att det enda kompetenta<br />

värdemåttet är det man får genom<br />

att mäta den fysiska effekt som förverkligandet<br />

av en av människan<br />

upptäckt fysikalisk princip åstadkommer,<br />

i form av en förbättring<br />

av människans villkor.<br />

Denna effekt mäts som en uppskattning<br />

av den därmed ökade potentiella relativa<br />

befolkningstätheten i ekonomin<br />

som helhet, en potential som måste mätas<br />

som en dynamisk helhet, som Leibniz<br />

gjorde, och inte på det vetenskapligt inkompetenta,<br />

cartesianska sättet.<br />

Titta i det lju<strong>se</strong>t på de utmaningar som<br />

USA:s och Europas så gott som finansiellt<br />

bankrutta ekonomier nu står inför. Foku<strong>se</strong>ra<br />

på USA:s situation. Fråga <strong>se</strong>dan: Hur<br />

ska man gå till väga för att införa och upprätthålla<br />

en statlig kapitalbudget – till<br />

skillnad från att bunta ihop kortsiktiga<br />

och långsiktiga balan<strong>se</strong>r helt urskillningslöst<br />

i en enda meningslös hög, som<br />

en enda budget? Det får inte vara en budget<br />

av det slag som USA haft på <strong>se</strong>nare tid,<br />

under t.ex. de båda presidenterna Bush,<br />

”41” och ”43”, en budget vars kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r<br />

skvallrar om att den tycks ha sammanställts<br />

av psykiskt obalan<strong>se</strong>rade människor.<br />

Långsiktiga<br />

kapitalinvesteringar<br />

Omkring hälften av årsproduktionen i en<br />

sund modern nationalstat<strong>se</strong>konomi bör<br />

vara vikt för kapital- och andra utgifter för<br />

att göra och hålla i gång investeringar i<br />

långsiktiga fysiska förbättringar av vad<br />

som borde betraktas som den totala ekonomins<br />

offentliga <strong>se</strong>ktor. I vår republiks<br />

ursprungliga, och fortlevande, amerikanska<br />

nationalekonomiska system tar sig<br />

denna investering i den offentliga <strong>se</strong>ktorn<br />

uttryck i en uppdelning av arbetet mellan<br />

myndigheter på statlig, delstatlig, grevskaps-<br />

och kommunal nivå. Även om en<br />

del av dessa offentliga utgifter övergår till<br />

former av privat ägande, som t.ex. obligationsinnehav<br />

i ett reglerat affärsdrivande<br />

verk, så ligger ansvaret för den offentliga<br />

infrastrukturen, tagen som ett sammanhängande<br />

helt, hos vårt konstitutionella<br />

styrel<strong>se</strong>skick. Att det är denna utveckling<br />

av ekonomin som helhet som är målsättningen<br />

slog vår första finansminister,<br />

Alexander Hamilton, fast, allra tydligast i<br />

sin rapport till kongres<strong>se</strong>n 1791, On the<br />

Subject of Manufactures.<br />

Denna sida av den totala ekonomin kan<br />

inte hanteras på ett kompetent sätt bara<br />

med hjälp av en vanlig årlig statsbudget.<br />

De mest grundläggande formerna av investeringar<br />

i en ekonomi exemplifieras i<br />

dag av idén att det tar ungefär ett kvarts<strong>se</strong>-<br />

NY SOLIDARITET 7

kel för en individ att utvecklas från föd<strong>se</strong>ln<br />

till att uppnå mogen ålder och avsluta<br />

sina universitetsstudier med en specialistkompetens.<br />

De flesta stora offentliga investeringar<br />

av detta nödvändiga, långsiktiga<br />

slag har en fysisk ”livstid” på ett<br />

kvarts<strong>se</strong>kel, eller upp till ett halvt <strong>se</strong>kel<br />

(d.v.s. två sådana generationer).<br />

Det allra viktigaste ekonomiska inslaget<br />

i det amerikanska systemet är alltså<br />

den statliga kreditgivningens roll i att stimulera<br />

investeringar i utbyggnad och underhåll<br />

av den nödvändiga offentliga delen<br />

av nationens grundläggande ekonomiska<br />

infrastruktur, och att samtidigt stimulera<br />

långsiktiga investeringar i projekt<br />

från det privata näringslivets sida av det<br />

slag som ligger i hela nationens intres<strong>se</strong>.<br />

Allt detta bygger på vårt systems helt avgörande,<br />

konstitution<strong>se</strong>nliga princip, att<br />

den federala regeringen har monopol på<br />

att ge ut pengar. Det var den principen som<br />

8 NY SOLIDARITET<br />

tillämpades under Franklin Roo<strong>se</strong>velts<br />

tid som president, när t.ex. Reconstruction<br />

Finance Corporation användes för<br />

detta ändamål. Forskningstunga program<br />

som Ei<strong>se</strong>nhowers ”post-Sputnik”-satsning<br />

och Kennedys bemannade färd till<br />

månen är andra bra exempel.<br />

Dessa ömsom offentliga, ömsom privata<br />

kapitalinvesteringar består till största<br />

delen av långsiktiga investeringar för<br />

ett kvarts<strong>se</strong>kel framåt, eller längre. Den<br />

statliga kreditgivningen till dessa investeringar<br />

utgör därmed en skuld; och en stor<br />

del av denna skuld är alltså skulder med<br />

långa löptider. Så länge själva den finansiella<br />

skulden inte skjuts framåt till en tidpunkt<br />

bortom kapitalinvesteringens nyttiga<br />

fysiska livstid, kommer skulden med<br />

största sannolikhet att fortsätta vara nyttig<br />

och värdebeständig. Det är därför rena<br />

idiotin att behandla långsiktiga statliga<br />

krediter som skapats på detta sätt som att<br />

Så bestämmer man<br />

en valutas värde<br />

● HUR BESTÄMMER MAN en valutas värde? Den<br />

frågan fick Lyndon <strong>LaRouche</strong> vid ett strategi<strong>se</strong>minarium<br />

som hölls i Berlin den 28–29 juni 2005 under rubriken<br />

”För ett <strong>Ny</strong>tt Bretton Woods”. På <strong>se</strong>minariet deltog<br />

ekonomer och politiker från Ryssland, Kina, Indien,<br />

Egypten, Israel, Ungern, Kroatien, Slovakien, Tjeckien,<br />

Polen, Schweiz, Italien, Frankrike, Tyskland och USA.<br />

Frågan om hur man bestämmer värdet på en valuta<br />

och vilka växelkur<strong>se</strong>r som ska gälla i det nya valutasystem<br />

som världens ledande nationer snabbt måste enas<br />

kring, ställdes av den ryske professorn Stanislav Mensjikov.<br />

<strong>LaRouche</strong> svarade så här:<br />

<strong>LaRouche</strong>: Värdet på en valuta är inget statistiskt<br />

medelvärde, värdet på en valuta kommer från dess verkningskraft,<br />

uttryckt i ekonomisk tillväxt. Investeringar<br />

är samtidigt investeringar i valutan. Vad är en valutas<br />

verkligt förtjänade värdestegring? Det är denna värdestegring<br />

som bestämmer valutans relativa värde.<br />

Vad bestämmer en valutas verkningskraft? Det måste<br />

vara ett politiskt beslut taget av de berörda regeringarna.<br />

Poängen är att vi kan bestämma värdet på valutan.<br />

<strong>Ny</strong>ckeln till alltihop är kreditgivningen! USA till exempel<br />

har inte investerat tillräckligt mycket pengar,<br />

d.v.s. krediter, i infrastrukturen. Om jag var president<br />

skulle jag, med kongres<strong>se</strong>ns stöd, och i enlighet med den<br />

amerikanska författningen, ge ut nya krediter, och jag<br />

skulle öronmärka dessa krediter för en uppbyggnad av<br />

den grundläggande ekonomiska infrastrukturen, som<br />

det redan finns mer eller mindre färdiga planer för –<br />

vatten- och energiprojekt, masstransporter, sjukvård<br />

och liknande – med vars hjälp vi redan i år skulle kunna<br />

få den amerikanska ekonomins produktion att visa på<br />

plus! Den har länge visat på minus.<br />

Sedan 1999–2000 har USA drivits som ett bankrutt<br />

företag. Men det är inte bankrutt, för det är en nation, och<br />

en nation har makten att bestämma att den inte ska vara<br />

bankrutt. Med ett enkelt beslut. Om vi bestämmer att vi<br />

ska öka utgivningen av lågräntekrediter, och om vi har en<br />

fast växelkurs, då skulle dollarn, som nu är i risigt skick,<br />

plötsligt stiga i värde.<br />

Det var det som Roo<strong>se</strong>velt gjorde, särskilt från 1940<br />

och framåt – plötsligt var den amerikanska ekonomin<br />

starkast i världen. Valutans värde är alltså en effektav beslut<br />

som fattas av regeringar.<br />

Exemplet Kina<br />

Mensjikov: Får jag avbryta lite? Igår hörde jag kine<strong>se</strong>rnas<br />

inlägg. De talade om precis det som du talar om.<br />

De sa: ”Okey, USA vill att vi ska ändra vår växelkurs mot<br />

dollarn. Men det var ju precis den växelkur<strong>se</strong>n som<br />

hjälpte vårt land att utvecklas långsiktigt, tillväxt o.s.v.”<br />

de skulle kunna skapa obalans i statsbudgeten.Det<br />

nuvarande europeiska monetära<br />

systemet erbjuder ett exempel på det<br />

dåraktiga i att förenklat räkna in långsiktiga<br />

kapitalinvesteringar bland de årliga<br />

kostnaderna, drivet till sin radikala ytterlighet.<br />

Om man, i ett läge där den nationella<br />

produktionen är mindre än de nationella<br />

behoven, behandlar långsiktiga kapitalinvesteringar<br />

som kortsiktiga betalningsförpliktel<strong>se</strong>r<br />

– som vi också har lutat<br />

åt att göra, under t.ex. den förvirrade president<br />

George W. Bush – är det att betrakta<br />

som en tanklöshet gränsande till vansinne,<br />

vilket också kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna av<br />

hans administration så här långt mycket<br />

smärtsamt vittnar om. Under Bush har<br />

USA gått till ytterlighet i att behandla<br />

obetalda betalningsförpliktel<strong>se</strong>r till utlandet<br />

som långsiktiga skulder på minussidan<br />

i statsbudgeten, samtidigt som man<br />

har satt stopp för så gott som alla långsik-<br />

Du kommer ihåg. ”Det var den<br />

växelkur<strong>se</strong>n som hjälpte oss att bevara<br />

ekonomisk tillväxt och politisk<br />

stabilitet.” De är i närheten av<br />

den idén – fast jag antar att din idé<br />

är mer sofistikerad.<br />

<strong>LaRouche</strong>:Nej. De är inte i närheten.<br />

De närmar sig den i sina intentioner,<br />

men de är inte nära den i<br />

praktiken.<br />

Mensjikov: Jag förstår, de närmar sig den i sina intentioner.<br />

Men huruvida det är rätt växelkurs eller inte,<br />

det är en annan – de är ju mera uppknutna till den mera<br />

näraliggande frågan om konkurrenskraft, om att sälja<br />

sina varor på världsmarknaden.<br />

<strong>LaRouche</strong>: Det måste vi genast ändra på, hur som<br />

helst.<br />

Mensjikov: De vill göra det. Men då kommer du och<br />

säger: ”Titta här. Ni säljer era grejer för pri<strong>se</strong>r som är för<br />

låga. Fem eller <strong>se</strong>x gånger lägre än de borde vara” – eller<br />

hur? Om de börjar sälja dem för det pris som du talar om,<br />

då får de aldrig något överskott i sin ekonomi.<br />

<strong>LaRouche</strong>: Det stämmer inte. Det stämmer inte.<br />

Mensjikov: Enligt nuvarande regler – enligt nuvarande<br />

regler.<br />

<strong>LaRouche</strong>: Aha!<br />

Mensjikov: Det är klart att det inte stämmer! Det<br />

skulle ju vara en helt annan sak. Men – ja, man måste gå<br />

till väga på ett helt annat sätt, nånting i stil med det som<br />

du talar om nu. Men att beräkna dessa växelkur<strong>se</strong>r, på basis<br />

av dessa långsiktiga, dynamiska faktorer, det är ingen<br />

lätt sak. Men det går. Och de tänker i den riktningen.<br />

<strong>LaRouche</strong>: Kina är lätt för mig. Kinas problem är ett<br />

väldigt lätt problem i det här av<strong>se</strong>endet.<br />

Mensjikov: Därför att de har en regering som kan<br />

göra som den vill.<br />

<strong>LaRouche</strong>: Nej, nej. Det är inte det. Det är att Kina<br />

har en förpliktel<strong>se</strong> till sitt folk.<br />

Mensjikov: Jo, det stämmer.<br />

<strong>LaRouche</strong>: I Indien har vi ett problem med kastvä<strong>se</strong>ndet,<br />

som är ett hinder för att vissa ledande kretsar ska<br />

ta på sig ansvaret för de fattiga. I Kina finns det folk i ledningen<br />

som tänker på Kinas framtid, över de kommande<br />

två generationerna. Hela det kinesiska folkets framtid.<br />

Det som alltså behövs är en makt som är hela det kinesiska<br />

folkets makt. Vilket är ett problem som Kina har nu. Vi<br />

hörde ju föredraget igår – Kina vill inte bara vara ett verktyg<br />

som utnyttjas, genom att ta in saker från andra länder,<br />

förädla det, och <strong>se</strong>dan exportera det igen. De vill ha en<br />

självständig ställning som nation och kunna bestämma<br />

över sin egen ekonomi. Och de borde få det.<br />

Men problemet är att de nu tvingas sälja under marknadsvärdet,<br />

det riktiga marknadsvärdet, på världsmarknaden.<br />

Resultatet är att vissa kinesiska miljardärer<br />

skummar av pengar som inte kommer den kinesiska ekonomin<br />

till del. Men resultatet av de internationella förhållandena<br />

är att inflödet till Kina är för litet för att hålla<br />

i gång den snabba kapitalbildning de behöver för att de<br />

ska kunna nå sina mål, som är satta av den kinesiska regeringen<br />

för i princip de kommande 25 till 50 åren – mål<br />

som sträcker sig över två generationer.<br />

Alltså, när man ska bestämma hur valutors verkningskraft<br />

förhåller sig till varandra, så tittar man minst<br />

tiga produktiva kapitalinvesteringar i<br />

själva USA.<br />

Just nu opererar alla ekonomier i<br />

Nordamerika och Europa på en fysiskekonomisk<br />

nivå långt under nollstrecket.<br />

Våra privata banksystem är generellt <strong>se</strong>tt<br />

två generationer framåt i varje land. Man bestämmer valutans<br />

värde, på basis av en tvågenerationersberäkning.<br />

Varför? Därför att vi skapar tillväxt med hjälp av skulder.<br />

Vi ska öka världens skuldsättning. Men vi ökar den<br />

på ett kalkylerbart sätt: det vill säga vi ger ut krediter som<br />

löper över 25–50 år. Vi skapar en skuld som kommer att<br />

kunna betalas tillbaka inom 25 till 50 år. Därför vill vi<br />

veta var vi kommer att befinna oss, när det blir dags att<br />

betala tillbaka skulden.<br />

Man vill inte hamna i den situation som USA var i<br />

1957, när jag började göra mina progno<strong>se</strong>r på det här området.<br />

Man vill inte hamna i en situation där krediten löper<br />

över en längre tid än produkten för vilken den getts ut<br />

varar. Man kan ge ut hur mycket krediter som helst, så<br />

länge som den ekonomiska nettotillväxten ökar snabbare<br />

än betalningsförpliktel<strong>se</strong>rnas nettosumma.<br />

Om vi kan utveckla en ekonomi upp till en viss nivå,<br />

inom loppet av 25–50 år, då kan vi också skapa de krediter<br />

som gör denna utveckling möjlig. Om den inte kan<br />

växa med den takten så kan man inte heller skapa krediterna<br />

för det – det vore helt galet.<br />

Långa utvecklingscykler<br />

Ekonomins verkningskraft, valutans relativa verkningskraft,<br />

ligger alltså i den potentiella tillväxttakten<br />

under den tidsperiod som man räknar med. Ett kärnkraftverk<br />

till exempel har en livstid på 25 eller kanske 35<br />

år, vattenanläggningar brukar ha en livstid på 50 år. Inom<br />

jordbruket får man räkna med minst tre år, för att få ut en<br />

vanlig skörd, och att iordningställa marken så att man<br />

kan odla på den kan ta mellan fem och tio år.<br />

Dessa långa cykler är det som utmärker den fysiska<br />

ekonomin. Och om vi kan bestämma den fysisk-ekonomiska<br />

utvecklingskraften, då kan vi lägga fast växelkur<strong>se</strong>rna<br />

i relation till den tillväxttakt som vi kan förut<strong>se</strong> –<br />

förutsatt att vi för en politik som <strong>se</strong>r till att det också sker!<br />

På en valutakonferens så säger man: ”Håll bokhållarna<br />

borta, för de kommer bara att röra till diskussionen<br />

med strunt, och man får inte den diskussion man vill ha<br />

för man kommer att prata strunt i det oändliga, och bli<br />

osams om det.”<br />

Så man slänger ut bokhållarna, och så frågar man:<br />

”Vilken politik har nationerna – vilken politik måste de<br />

ha?” Och företrädarna som är där och förhandlar, rapporterar<br />

tillbaka till sina regeringar: ”Så här <strong>se</strong>r förslaget<br />

ut. Om vi antar den politiken, kommer vår valuta att få<br />

den här verkningskraften, och andra regeringar kommer<br />

att respektera det, och skriva på överenskommel<strong>se</strong>n.”<br />

Man får alltså en överenskommel<strong>se</strong> som inte bygger<br />

på bokhållarnas kalkyler, utan på frågan: Vilka fysiskekonomiska<br />

investeringsbeslut kommer ni att fatta, för<br />

de kommande 25 till 50 åren? För de kommande två generationerna?<br />

Vi måste få folk att enas kring vad de är beredda att<br />

göra, för att stödja varandras utveckling. I stället för att<br />

ha en överenskommel<strong>se</strong> på basis av en hobbesk konfliktbasis,<br />

måste man ha en överenskommel<strong>se</strong> grundad på de<br />

medverkande nationernas önskan om att hjälpa varandra.<br />

Den princip som låg till grund för Westfaliska freden.<br />

Det kan vi åstadkomma.<br />

Mensjikov: Ja. Mycket bra.<br />

❏

djupt bankrutta. Bara en rätt använd<br />

långsiktig offentlig kreditexpansion kan<br />

ge oss möjlighet att avstyra en stor och<br />

global finan<strong>se</strong>konomisk katastrof. I annat<br />

fall har användningen av olika former av<br />

rena spelskulder, s.k. finansderivat, som<br />

brett ut sig i eskalerande takt <strong>se</strong>dan börskraschen<br />

i USA i oktober 1987, tillsammans<br />

med effekterna av den tilltagande<br />

globali<strong>se</strong>ringen skapat en situation som är<br />

mogen för en global kedjereaktionskollaps<br />

till sina effekter jämförbar med den<br />

mörka tiden i Europa vid 1300-talets mitt.<br />

Vi måste således behandla idéer om en<br />

”statsbudget i balans” som antingen ett<br />

verk av psykiskt obalan<strong>se</strong>rade människor,<br />

eller som en medveten politik beslutad<br />

av fiender som försöker få oss att skada<br />

oss själva på detta sätt.<br />

Det är hög tid att sätta stopp för sådana<br />

monetaristiska dogmer som den kultiska<br />

tron på s.k. ”frihandel” och ”globali<strong>se</strong>ring”.<br />

Sätt stopp för<br />

”frihandels”-kulten<br />

Mrs Joan Robinson träffade rätt när hon<br />

gjorde narr av den dumme professor Milton<br />

Friedman som en ekonom med en kultisk<br />

”post hoc, ergo propter hoc”-tro. **<br />

Den intellektuellt erbarmlige Friedman<br />

har ömsom beskrivit sig som en anhängare<br />

av den beryktade Bernard Mandeville,<br />

de nutida Mont Pelerin Society-anhängarnas<br />

idol, ömsom som en anhängare av<br />

en skamlös 1700-talsplagiator av Mandeville,<br />

Adam Smith, en Smith som helt<br />

obesvärad av varje hederskänsla också<br />

plagierade fysiokraterna dr François<br />

Quesnay och A.R.J. Turgot. Att Quesnay<br />

och Turgot var skurkar i sin egen rätt förbättrar<br />

inte omdömet om denne bluffmakare,<br />

den dumme s.k. professorn i moralfilosofi,<br />

Smith. Friedman har t.ex. sagt att<br />

den allmänna välfärden är beroende av att<br />

sådana personliga laster som prostitution,<br />

olaglig handel med narkotika och hasardspel<br />

får utövas helt fritt, i Mandevilles<br />

anda.<br />

Det övergår kanske Friedmans begränsade<br />

förståndsgåvor att kunna fatta<br />

att det system han ansluter sig till faktiskt<br />

kommer från ytterligare en verkligt satanisk<br />

skurk med en erkänt självständig kriminell<br />

kapacitet, Jeremy Bentham, den<br />

f.d. chefen för den brittiska utrikestjänstens<br />

”<strong>se</strong>kreta utskott”, och mannen bakom<br />

många otyg, bl.a. ett försvar för ocker,<br />

inbegripet den utilitaristiska dogm som<br />

genomsyrar de korrupta och inkompetenta<br />

teorier som lärs ut som ekonomi till de<br />

lättrogna på universiteten i dag.<br />

För den som är kapabel att tänka på<br />

dessa saker på ett vetenskapligt sätt har<br />

den ekonomiska historien upprepade<br />

gånger bevisat, att det inte finns någon inneboende<br />

princip i pengarnas fria omlopp<br />

som kan garantera rätt inbördes pris på någonting.<br />

Enligt den brittiska Haileyburyskolans<br />

tolkning av Karl Marx är ”konjunkturcykler”,<br />

fast kanske inte precis<br />

tioåriga sådana, en naturlig följd av att<br />

pris och fysiskt ekonomiskt värde inte<br />

sammanfaller på lite längre sikt. Olika<br />

Ett kommunikationssystem är inte bara en sak som transporterar människor och<br />

gods. Det är uttryck för en princip för hur hela samhället ifråga är organi<strong>se</strong>rat.<br />

Med magnettåg (bilden) kan produktiviteten i hela samhället öka ett snäpp.<br />

sorters regleringar av utrikes- och inrikeshandeln,<br />

från statens sida, har alltid visat<br />

sig nödvändiga för att förhindra att pri<strong>se</strong>rnas<br />

och krediternas relativt anarkistiska<br />

rörel<strong>se</strong>r ska leda till ett nytt utbrott av en<br />

cyklisk form av ekonomisk katastrof.<br />

Ett av syftena med regleringar är<br />

att skydda den nyttiga långsiktiga<br />

kapitalbildningen och investeringar<br />

i giltiga upptäckter av fysikaliska<br />

principer från den spekulativa<br />

”fria” marknadens härjningar.<br />

Förr i tiden talade man om en sådan<br />

protektionistisk politik som ”rättvis handel”<br />

(fair trade), till skillnad från den ofelbart<br />

fördärvliga ”fria handeln” (free trade);<br />

ett bättre namn på den <strong>se</strong>nare är<br />

”loppmarknad” (flea trade), symboli<strong>se</strong>rat<br />

av vår tids geschäft med det skräp som<br />

ofta, upprörande nog, benämns ”modern<br />

konst”.<br />

Regleringssystemet som initierades<br />

under president Franklin Roo<strong>se</strong>velt, och<br />

som var i kraft fram till 1971–72, lyckades<br />

kontrollera krisrörel<strong>se</strong>rna, och förhindrade<br />

därmed en faktisk depression, i den<br />

amerikanska ekonomin under den tiden.<br />

Så fort dessa regleringar avskaffades, av<br />

de dåraktiga regeringar som styrde<br />

1969–72, bröt det ut en <strong>se</strong>rie olycksbådande<br />

kri<strong>se</strong>r, däribland kri<strong>se</strong>n i oktober<br />

1987, som i praktiken var ett eko av Hooverdepressionen<br />

1929. <strong>Ny</strong>a verktyg fogades<br />

till repertoaren efter oktober 1987,<br />

men effekten av dessa nya verktyg har varit<br />

att hotet 1987 om en konjunkturnedgång<br />

av Hoover-modell har bytts ut mot<br />

det nu aktuella hotet om en allmän sammanbrottskris<br />

av modellen ny mörk tid,<br />

av samma typ som den i Europa vid 1300talets<br />

mitt.<br />

Utan den alltjämt tillgängliga möjligheten<br />

att avskaffa frihandelsoch<br />

globali<strong>se</strong>ringssystemet, skulle<br />

den globala civilisationen faktiskt<br />

snart gå in i en global sammanbrottskris.<br />

Men t.o.m. i denna <strong>se</strong>na<br />

timme skulle rätt regleringsåtgärder,<br />

av den typ som återfinns inom<br />

det amerikanska nationalekonomiska<br />

systemet, kunna erbjuda<br />

världen en utväg ur den nu överhängande<br />

katastrofen.<br />

När vi talar om principer i samband<br />

med ett lands styrel<strong>se</strong>, bör vi tala om två<br />

olika saker i samma andetag. Å ena sidan<br />

talar vi om principer som har innebörden<br />

av univer<strong>se</strong>lla vetenskapliga principer; å<br />

andra sidan talar vi också om en principgrundad<br />

politik, en politik som är den<br />

approximation av vetenskapsliknande<br />

principer som är politiskt möjlig att föra<br />

under uppnåeliga rådande förhållanden.<br />

President Roo<strong>se</strong>velts reformer, som räddade<br />

oss från Coolidge- och Hoover-administrationernas<br />

destruktiva effekter,<br />

var approximationer, såsom Roo<strong>se</strong>velts<br />

användning av Reconstruction Finance<br />

Corporation visar.<br />

Risken med att välja ofrånkomliga<br />

approximationer, är att regeringar ofta<br />

glömmer bort de verkliga principer vars<br />

effekter de försöker approximera. Athens<br />

förfall till sofism ledde t.ex. till Athens<br />

självförvållade undergång i det peloponnesiska<br />

kriget; även vi upplevde likartade<br />

effekter när Kongres<strong>se</strong>n för kulturell frihet<br />

principlöst fick sprida sin existentialistiska<br />

sanningshatande sofism, liksom<br />

när USA lät sig dras in i det långa kriget i<br />

Indokina, och när den amerikanska ekonomin<br />

sköts i sank av den radikala sofismen<br />

under president Nixons administration<br />

och under Zbigniew Brzezinskis Trilaterala<br />

kommissions styre 1977-81.<br />

För att återigen understryka: En av de<br />

värsta förbannel<strong>se</strong>r som USA har nedkallat<br />

över sin ekonomi under dessa gångna<br />

decennier, var försöket att pressa in den<br />

amerikanska statens rätt att skapa krediter<br />

i en årlig ”balan<strong>se</strong>rad statsbudgets” prokrustesbädd.<br />

*** Denna sofism, ”balan<strong>se</strong>rad<br />

årlig statsbudget”, tillsammans med<br />

effekterna av en valutaordning med flytande<br />

växelkur<strong>se</strong>r, hade en effekt på den<br />

amerikanska ekonomin som kan liknas<br />

vid hunnerhövdingen Attilas och Djingis<br />

Khans härjningar i Europa.<br />

Världen befinner sig nu i en situation<br />

där det rådande internationella valutasystemet<br />

är mer än bankrutt, och där ”Bush<br />

43:s” administration har lekt att den har<br />

byggt ett imperium, när den i själva verket<br />

har grävt en djup grop åt sig själv. Precis<br />

som kung Belshassars, mäts Bush-administrationens<br />

idioti i dess ”schmittska arrogans-enheter”.<br />

2 Denna Bush-administration<br />

har ruinerat själva USA så till den<br />

grad att vår nations ekonomi snart kan<br />

dyka ned i inte bara en djup depression<br />

utan ett systemsammanbrott, om vi inte<br />

slår in på en annan ekonomisk och monetär<br />

politik mer eller mindre genast.<br />

Hotet om en plötslig kollaps av bolånebubblorna<br />

i USA och Storbritannien,<br />

och andra länder, är bara<br />

betecknande för den sprängkraft<br />

av ”vätebomb”-format som just nu<br />

präglar hela det internationella av<br />

finansderivat genomfrätta finanssystemet.<br />

Den hyperinflationistiska våg som<br />

gömmer sig bakom den numera globalt<br />

dominerande spekulationen i finansderivat,<br />

betyder att det internationella finanssystemet<br />

nu balan<strong>se</strong>rar på randen till utplåning,<br />

såvida vi inte omgående agerar<br />

för att radikalt omorgani<strong>se</strong>ra vårt eget<br />

USA-system, tillbaka till Roo<strong>se</strong>velt-, Ei<strong>se</strong>nhower-<br />

och Kennedy-administrationernas<br />

betoning, 1933, 1958 och<br />

1961–63, på den statliga kreditgivningens<br />

roll i att sätta fart på det ekonomiska<br />

välståndsskapandet.<br />

Tyvärr är det bara USA, bland världens<br />

tongivande nationer, som är kapabelt att<br />

driva fram den nödvändiga reformen av<br />

både sitt eget och världens finanssystem.<br />

Vår förmåga att driva fram en sådan nödvändig<br />

global ekonomisk reform finns uttryckligen<br />

stadgad i vår konstitution;<br />

möjligheten att förverkliga dessa stadganden<br />

i denna konstitution ligger i det<br />

faktum att denna konstitutionella princip<br />

är en djupt rotad, vulkanisk kraft i vår nations<br />

historia, även om den vid det här laget<br />

är till största delen omedveten.<br />

En av mina uppgifter är att återigen<br />

göra våra medborgare medvetna om denna<br />

speciella förmåga i vårt nationella arv.<br />

2. Inget pris är rätt pris!<br />

Det problematiska är att så gott som ingen<br />

nu levande bokhållare, och endast ett<br />

litet fåtal föregivna ekonomer, vet vad en<br />

ekonomi egentligen är, i vetenskapligt<br />

funktionella termer. En disciplinerad<br />

bokföring behövs vis<strong>se</strong>rligen; men den<br />

har så gott som ingen oberoende behörighet<br />

inom ekonomins område.<br />

Med andra ord, tvärtemot den europeiska<br />

monetaristiska dogmen i<br />

dess nuvarande form, har pengar i<br />

sig, och kan inte ha, någon egen betydel<strong>se</strong><br />

som en funktionell ekonomisk<br />

värdemåttstock. Annorlunda<br />

uttryckt: ”Inget pris är rätt pris!”<br />

Om vi ska tala om denna distinktion i<br />

tekniska termer: realekonomiska proces<strong>se</strong>r<br />

är i grund och botten fysiska proces<strong>se</strong>r,<br />

och inte de påklistrade monetära proces<strong>se</strong>r<br />

som tyvärr inte bara bokhållaren befattar<br />

sig med, utan även de flesta ekonomer<br />

i dag. Denna utbredda okunnighet om<br />

själva det ekonomiska ämnets egentliga<br />

ontologiska natur är förklaringen till att<br />

de flesta större förändringarna i USA:s<br />

ekonomiska politik de <strong>se</strong>naste närmare<br />

fyrtio åren har skapat ett tillstånd av tilltagande<br />

dårskap på grän<strong>se</strong>n till mass-självmord.<br />

Grundproblemet är att den ekonomiska<br />

analy<strong>se</strong>n i dag, precis som den statistiska<br />

finansanaly<strong>se</strong>n, bygger på en vetenskapligt<br />

inkompetent metod, nämligen en<br />

cartesiansk, reduktionistisk metod; medan<br />

verkliga ekonomiska proces<strong>se</strong>r är både<br />

fysiska och dynamiska i leibnizisk bemärkel<strong>se</strong>.<br />

Till exempel: De som accepterar dessa<br />

inkompetenta statistiska prognosmetoder<br />

försöker förutsäga tidpunkten för en<br />

viss händel<strong>se</strong>; medan i det verkliga livet<br />

den fria viljan och andra komplikationer i<br />

ekonomiska och därmed sammanhängande<br />

proces<strong>se</strong>r vanligtvis omöjliggör förutsägel<strong>se</strong>r<br />

av denna förenklade, med den<br />

cartesianska statistiska metoden förknippade<br />

typ. I det verkliga livet sker de mest<br />

kritiskt avgörande förut<strong>se</strong>bara förändringarna<br />

inte som mekaniskt bestämda<br />

händel<strong>se</strong>r, utan som kritiska fasförändringar<br />

i proces<strong>se</strong>ns dynamiska konfiguration,<br />

som ett kvalitativt förändrat val av<br />

destination lite längre bortåt vägen.<br />

Återigen: i kompetenta progno<strong>se</strong>r behandlar<br />

man ekonomiska proces<strong>se</strong>r som<br />

dynamiska, som jag gör, inte som statistiskt<br />

bestämbara. Detta är den främsta förklaringen<br />

till att de flesta av mina förmenta<br />

rivaler så kon<strong>se</strong>kvent har misslyckats i<br />

sina progno<strong>se</strong>r. De har misslyckats, därför<br />

att de har närmat sig ämnet ekonomi<br />

mekanistiskt, i reduktionistiska termer,<br />

och inte har förstått dess dynamiska karaktär.<br />

Hur som helst är det bokföringens<br />

egentliga, och nyttiga, uppgift att vara ett<br />

verktyg med begränsad behörighet. Den<br />

inordnas vederbörligen under den bredare<br />

kategorin ”regleringsåtgärder”. Det<br />

valutasystem med fasta växelkur<strong>se</strong>r som<br />

infördes med det ursprungliga Bretton<br />

NY SOLIDARITET 9

Hejda det svenska lämmeltåget!<br />

Sverige kan omedelbart starta en investeringsboom<br />

ledd av staten för att<br />

hejda lämmeltåget mot det postindustriella<br />

stupet. Staten kan skapa krediter<br />

ur ingenting; det enda som behövs är<br />

människor villiga att arbeta.<br />

De flesta svenskar har en obehaglig<br />

känsla att det är något fel med den svenska<br />

ekonomin.<br />

”Läget är gott”, säger politikerna. ”De<br />

offentliga finan<strong>se</strong>rna är i balans, industrin<br />

går för högvarv och handelsbalan<strong>se</strong>n visar<br />

ett rekordstort överskott.”<br />

Men den öppna arbetslösheten har<br />

fastnat runt fem procent (i verkligheten är<br />

1. Bruttoinvesteringar<br />

i procent av BNP<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

1950 1960 1970 1980 1990 2000<br />

Woods-systemet, under ledning av president<br />

Franklin Roo<strong>se</strong>velts administration,<br />

exemplifierar de oundgängliga regleringsåtgärder<br />

som måste ersätta bokföringen.<br />

Pengarnas användning i den dagliga<br />

ekonomiska verksamheten måste regleras<br />

på detta och liknande sätt. Bokföringens<br />

främsta funktion är att sörja för<br />

regleringsåtgärdernas praktiska tillämpning,<br />

till tid och plats. Regleringsåtgärderna<br />

är i sin tur tänkta att styra in olika kategorier<br />

av fysiska transaktioner inom<br />

ekonomin till att motsvara den effekt som<br />

den lagenliga ekonomiska regleringen av<br />

hela den ekonomiska proces<strong>se</strong>n syftar till<br />

att uppnå.<br />

Bokföringen måste därmed inte bara<br />

utåt <strong>se</strong>tt anpassas till den statliga regleringspolitikens<br />

fysisk-ekonomiska målsättning;<br />

den måste också ha insikt i och<br />

acceptera den princip som ligger bakom<br />

den målsättningen. Medborgaren får använda<br />

pengarna bäst han eller hon vill, så<br />

länge det sker inom ramarna för villkoret<br />

att nationens valuta inte används på ett<br />

sätt som strider mot den konstitution<strong>se</strong>nliga<br />

målsättning som uttrycks genom statens<br />

lagenliga skapande av pengar för att<br />

användas som betalningsmedel. Regleringspolitikens<br />

normer måste respekteras.<br />

I en modern nationalstat<strong>se</strong>konomi som<br />

är fri från det venetianska ockrandets gift,<br />

har pengar ett naturrättsligt existensberättigande<br />

bara som den suveräna nationalstatsrepublikens<br />

skapel<strong>se</strong>, egendom och<br />

ansvar. Denna statens funktion är dock<br />

själv ansvarig inför hela folket, genom en<br />

repre<strong>se</strong>ntativ regering vars högsta konstitutionella<br />

princip är att befrämja det gemensamma<br />

bästa för alla nu levande generationer<br />

och deras efterkommande.<br />

Folket måste därför kontrollera dessa<br />

pengar politiskt, pengar som inte tillhör<br />

den enskilde innehavaren, utan den av<br />

hela folket styrda regeringen. Frågan om<br />

10 NY SOLIDARITET<br />

den mycket högre), nedskärningar och<br />

besparingar är diskussionsämnet för dagen<br />

på nästan alla arbetsplat<strong>se</strong>r och i<br />

massmedierna.<br />

Vi har inte längre råd med den skola, det<br />

försvar, den sjukvård, den äldreomsorg,<br />

det polisvä<strong>se</strong>n eller det kulturliv som vi<br />

byggt upp under de <strong>se</strong>naste 50 åren.<br />

För 30 till 35 år <strong>se</strong>dan skedde ett trendbrott.<br />

De styrande började avvika från<br />

idén att deras viktigaste uppgift var att<br />

bygga upp Sverige. Avsikten med den<br />

ekonomiska politiken började bli en annan.<br />

Det har i dag lett till att för första<br />

gången på mycket länge <strong>se</strong>r dagens me-<br />

2. Typ av sys<strong>se</strong>lsättning<br />

i procent av den totala arbetskraften<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

jordbruk, industri,<br />

byggverksamhet<br />

bank, finans,<br />

försäkring<br />

0<br />

1975 1985 1995 2005<br />

folkets vilja på denna punkt är kompetent<br />

eller ej, bedöms mot den högsta konstitutionella<br />

principen i varje modern europeisk<br />

form av suverän stat, en suverän nationalstat<br />

av formen det gemensamma bästa:<br />

en stat och dess befolkning förpliktad till<br />

nu levande och kommande generationers<br />

gemensamma bästa. Pengar har ingen legitim,<br />

naturrättslig rätt att existera i en<br />

modern form av verklig civilisation, annat<br />

än som ett av staten skapat instrument<br />

för att befrämja det gemensamma bästa<br />

för nu levande och kommande generationer.<br />

Ontologiskt <strong>se</strong>tt är realekonomiska<br />

proces<strong>se</strong>r fysikaliska proces<strong>se</strong>r som bör<br />

beskrivas i enlighet med G.W. Leibniz’<br />

synsätt att en modern fysisk-ekonomisk<br />

vetenskap bygger på principer som är dynamiska<br />

till sin karaktär, till skillnad från<br />

det brittiska systemets och Karl Marx’ beskrivning<br />

av ett anti-dynamiskt, mekanistiskt<br />

system av cartesiansk typ. Dynamisk<br />

ska också tolkas på det sätt som V.I. Vernadskij<br />

använde den termen 1935–36 för<br />

att beskriva det som utmärker levande<br />

proces<strong>se</strong>r över huvud taget. 3 Dessa ontologiska<br />

distinktioner är av en karaktär<br />

som sammanfaller med C.F. Gauss’ avslöjande,<br />

i utgivningen 1799 av hans doktorsavhandling,<br />

i frågan om det som han<br />

<strong>se</strong>nare skulle kalla ”algebrans fundamentalsats”,<br />

om den vetenskapliga inkompeten<strong>se</strong>n<br />

i Eulers och Lagranges arbete. 4<br />

Det behövs en ny ansats<br />

I en modern form av värld<strong>se</strong>konomi på<br />

2000-talet, med mer än <strong>se</strong>x miljarder nu<br />

levande individer på den här planeten, och<br />

med en ökningstakt som innebär att vi<br />

måste förlita oss mer och mer på relativt<br />

låghaltiga råvaror som underlag för produktionen,<br />

måste vi, till skillnad från de<br />

närmast föregående <strong>se</strong>klen, <strong>se</strong> på ekonomin<br />

utifrån Vernadskijs begrepp ”biosfä-<br />

delålders generation ett samhälle där deras<br />

barn får sämre förhållanden än de själva<br />

haft.<br />

Det enda som naturrättsligt legitimerar<br />

en regering är att den tar ansvar för alla nu<br />

levande och kommande generationers<br />

medborgares välfärd. Detta har de <strong>se</strong>naste<br />

35 årens regeringar misslyckats med. Avsikten<br />

finns inte kvar utom som tom retorik.<br />

Anledningarna till att vi inte redan är<br />

utfattiga är två. För det första att det som<br />

byggdes och beslutades fram till 1975 är<br />

det som vi lever av och förbrukar i dag,<br />

och för det andra att nästan alla konsumtionsvaror,<br />

utom mat som subventioneras<br />

över skatt<strong>se</strong>deln, tillverkas i u-länder eller<br />

före detta östblocket för slavarbetslöner.<br />

Diagram 1 visar bruttoinvesteringarna<br />

i procent av bruttonationalprodukten<br />

under de <strong>se</strong>naste 54 åren. Inget av dessa<br />

mått är bra verktyg för att analy<strong>se</strong>ra en<br />

ekonomi men diagrammet visar ändå en<br />

tydlig trend. Man kan säga att det visar hur<br />

stor del av vår totala produktion som används<br />

för att bygga upp Sverige för framtiden.<br />

Mellan 1950 och 1970 var investeringarna<br />

i Sverige runt 28 procent av vår<br />

bruttonationalprodukt. Mellan 1991 och<br />

2005 var motsvarande siffra 18 procent.<br />

Under den första perioden levde vi i Bretton<br />

Woods-systemet, den värld<strong>se</strong>konomiska<br />

ordning som skapades av Franklin<br />

D. Roo<strong>se</strong>velt efter andra världskriget. I<br />

detta system betonades regeringars ansvar<br />

för den ekonomiska utvecklingen.<br />

Under den andra perioden råder avregleringarnas<br />

och globali<strong>se</strong>ringens anarki<br />

samt djungelns lag.<br />

ren” och ”noosfären”. Det betyder att vi<br />

nu bland kostnaderna för hela produktionen<br />

måste räkna in den fysiska kostnaden<br />

för att (1) bibehålla den relativa kostnaden<br />

för mänskliga insat<strong>se</strong>r för utvinningen<br />

av s.k. ”råvaror” på samma nivå globalt<br />

<strong>se</strong>tt, och (2) utveckla den grundläggande<br />

ekonomiska infrastruktur som används<br />

för att upprätthålla människors bostäder<br />

och produktion.<br />

Något som inte ändrats mycket i det<br />

av<strong>se</strong>endet är att samhällets möjlighet till<br />

fortlevnad alltid, så länge människosläktet<br />

har funnits på vår planet, har hängt på<br />

att hela människosläktets kvalitativa produktivitet,<br />

per capita och per kvadratkilometer<br />

av hela territoriet, har ökat. För detta<br />

har det alltid krävts att människan har<br />

gett uttryck för en förmåga som inte finns<br />

hos sådana lägre livsformer som människoaporna:<br />

förmågan att upptäcka och<br />

använda en univer<strong>se</strong>ll fysikalisk princip,<br />

antingen en fysikalisk princip som sådan,<br />

eller en jämförbar princip inom klassisk<br />

konstnärlig komposition. Det som ofta<br />

beskrivs som ett ”traditionellt” samhälle<br />

är således, per definition, en kultur som är<br />

dömd att gå under; endast ett samhälle inställt<br />

på att höja hela befolkningens produktiva<br />

förmåga per capita till en högre<br />

principmässig ordning, genom att använda<br />

upptäckter av univer<strong>se</strong>lla fysikaliska<br />

principer gjorda av individer, kan blomstra<br />

under någon längre tid.<br />

Människosläktet kan överleva som<br />

art endast genom de framsteg i användningen<br />

av upptäckta univer<strong>se</strong>lla<br />

vetenskapliga principer som<br />

<strong>se</strong>r till att hålla arbetets nettoproduktivitet<br />

per capita uppe, mot den<br />

motverkande effekt som kommer<br />

från den successiva marginella uttömningen<br />

av de förhållandevis<br />

rikaste fyndigheterna.<br />

Vår bruttonationalprodukt är nu ungefär<br />

2 300 miljarder kronor per år. Om investeringskvoten<br />

nu vore densamma som<br />

under början av perioden skulle det byggas<br />

för framtiden för 250 miljarder kr mer<br />

per år, alltså för totalt ca 700 miljarder kr<br />

per år.<br />

Eftersom den fysiska verksamheten<br />

med att förändra Sverige till det bättre<br />

minskar, försvinner också arbetskraften<br />

från detta område. Se diagram 2. Den övre<br />

kurvan visar andelen anställda inom jordbruk,<br />

industri och byggnadsverksamhet<br />

som procent av den totala arbetskraften.<br />

Den undre kurvan visar andelen anställda<br />

inom bank-, finans- och försäkringsverksamhet<br />

samt närliggande områden. Den<br />

<strong>se</strong>nare gruppen producerar ingenting varken<br />

för konsumtion eller investeringar för<br />

framtiden.<br />

Regeringen är genom lag förbjuden att<br />

ta ett helhetsansvar för den ekonomiska<br />

politken. De styrande i Sverige har förbjudit<br />

sig själva att föra en aktiv kreditpolitik<br />

som under 1950- och 1960-talet, genom<br />

kreditavregleringen 1986, valutaavregleringen<br />

1989, införandet av en oberoende<br />

riksbank 1999 och anpassning till EU:s<br />

regelverk.<br />

Välfärden i ett land bestäms inte av om<br />

de offentliga finan<strong>se</strong>rna är i balans eller<br />

inte. Inte heller av om vi har ett stort bytesbalansöverskott<br />

eller inte. Välfärden<br />

bestäms av om ett lands befolkning får<br />

möjlighet och dessutom vill utveckla sin<br />

nation för sig själva och kommande generationer.<br />

En regerings uppgift är att, i samklang<br />

med andra nationer, <strong>se</strong> till att detta<br />

görs.<br />

Kjell Lundqvist<br />

Detta faktum, tillämpat på världssamhällets<br />

nuvarande och tänkta framtida tillstånd,<br />

nödgar oss att betrakta de suveräna<br />

nationalstaternas ekonomiska funktion ur<br />

en kvalitativt mer rigorös synvinkel än<br />

som förut varit acceptabelt.<br />

När vi tittar på befolkningsmönster<br />

och levnadsstandard i t.ex. Asien möter<br />

vi, i de typiska fallen Indien och Kina, en<br />

situation där dessa ekonomiers ytligt <strong>se</strong>tt<br />

självklara, enkla konkurrenskraft i den<br />

nuvarande globala, och ”globali<strong>se</strong>rade”<br />

handeln, för närvarande hänger på att omkring<br />

sjuttio procent av befolkningen, och<br />

motsvarande delar av det nationella territoriet,<br />

hålls nere i vad som faktiskt eller<br />

potentiellt är en hopplös fattigdom. Om<br />

levnadsstandarden i Asien ska kunna lyftas<br />

upp till den nivå som kommer att krävas<br />

för stabila ekonomier och styresskick<br />

under de två närmast följande generationerna,<br />

måste den fysiska produktiviteten<br />

lyftas upp rejält, både per capita och per<br />

kvadratkilometer. Det betyder, bland annat,<br />

en relativt kraftig ökning av per capita-förbrukningen<br />

av s.k. råvaror, och även<br />

ett därmed sammanhängande behov av<br />

både extensiva och intensiva förbättringar<br />

av kvaliteten på den allmänna miljön<br />

och närmiljön.<br />

Dessa direkt förut<strong>se</strong>bara behov innebär<br />

en kraftig ökning, globalt <strong>se</strong>tt, av det<br />

som nu är den relativa råvarukostnaden,<br />

så som råvarukostnad skulle definieras i<br />

termer av den nu rådande fysiska produktiviteten<br />

mätt, relativt <strong>se</strong>tt, i per capitaoch<br />

per kvadratkilometer-mått i dag. Den<br />

kostnadsökningen skulle inte kunna bäras<br />

om inte samhällskostnaden per capita<br />

pressades ned av successiva språng uppåt<br />

i den använda vetenskapliga tekniken.<br />

Det vill säga: om inte dessa per capitakostnader<br />

minskades till att utgöra en vä<strong>se</strong>ntligt<br />

mindre procentandel av den fysiska<br />

kostnaden mätt per capita och per kvadratkilometer<br />

än som nu är fallet.

Detta behov betyder en stark betoning<br />

på ekonomisk planering; men det betyder<br />

inte ”marxistisk planhushållning”. Det<br />

marxistiska systemet är, som Marx och<br />

marxisterna alltid har framhållit, ett derivat<br />

av det brittiska nationalekonomiska<br />

systemet. Bland marxisterna, liksom i det<br />

ursprungliga brittiska systemet, finns<br />

ingen förståel<strong>se</strong> för att världsbefolkningens<br />

nuvarande tillstånd kräver en viss<br />

nödvändig, fysisk vinstkvot. 5 Det finns<br />

ingen förståel<strong>se</strong> för det faktum att det är<br />

det intellektuella framåtskridande som<br />

åstadkoms av enstaka individuella, kreativa<br />

intellekt, som ger upphov till den höjda<br />

produktivitet, genom vetenskapligt<br />

och teknologiskt framåtskridande, som är<br />

förutsättningen för en faktisk extra produktionsökning.<br />

Vi måste därför gå tillbaka,<br />

nu, till den av vetenskapsmannen<br />

G.W. Leibniz utformade fysisk-ekonomiska<br />

vetenskapen, som låg till grund för<br />

finansminister Alexander Hamiltons med<br />

fleras utveckling av det amerikanska nationalekonomiska<br />

systemet. 6<br />

3. Det brådskande<br />

nödvändiga programmet<br />

Ett landsomfattande järnvägsnät är inte<br />

en företeel<strong>se</strong>; det är en princip, en princip<br />

som ett dåraktigt folk i USA har övergivit,<br />

och därmed nästintill utplånat. Med princip<br />

menar jag fysikalisk princip i samma<br />

mening som Johannes Keplers upptäckt<br />

av gravitationen, som en princip i det fysiska<br />

universum. Vattensystem, kraftsystem,<br />

kommunikationssystem o.s.v. är inte<br />

bara ting; de är uttryck för en förhållandevis<br />

univer<strong>se</strong>ll princip för hur territoriet<br />

och de samhälleliga förbindel<strong>se</strong>rna i samhällen<br />

är organi<strong>se</strong>rade. De är lika karakte-<br />

<strong>LaRouche</strong> om<br />

”globali<strong>se</strong>ring”<br />

– Alla förlorar<br />

● TYCKER DU ATT globali<strong>se</strong>ring låter<br />

trevligt, med internet, öppna grän<strong>se</strong>r och<br />

en fri handel? Låt dig inte luras av reklamkampanjen!<br />

Globali<strong>se</strong>ringen är en<br />

utopi som leder till krig, om inte hela<br />

världen lägger sig platt för de finansintres<strong>se</strong>n<br />

som har drivit fram nedmonteringen<br />

av nationalstaternas skydd för<br />

medborgare och företag. I båda fallen blir<br />

resultatet en ny mörk tid.<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong> har förklarat krig<br />

mot hela det globali<strong>se</strong>ringstänkande som<br />

har fått bestämma samhällsutvecklingen<br />

de <strong>se</strong>naste 30 åren. I artikeln ”Globalization,<br />

The New Imperialism” (EIR nr<br />

42/2005) säger han att globali<strong>se</strong>ring bara<br />

är ett annat namn för den nya imperialismen:<br />

ett system där en grupp privata finansoligarkiska<br />

kretsar kräver att nationalstaterna<br />

antingen helt ska upphöra att<br />

existera, eller förnedras till att bli lakejer,<br />

som tigger vid de finansoligarkiska<br />

makthavarnas fötter.<br />

Samma typ av krav låg bakom de två<br />

s.k. världskrigen och den stora kärnvapenkonflikten<br />

under 1900-talet. Samma<br />

drivkrafter förklarar också krigspolitiken<br />

som kommer från den av Dick Cheney<br />

styrda Bush-administrationen. Man<br />

skulle kunna säga, menar <strong>LaRouche</strong>, att<br />

samma Synarkistinternational som skapade<br />

Mussolini, Hitler och Franco, nu<br />

åstundar någonting i stil med ett nukleärt<br />

”Harmagedon”, som de tror att de ska<br />

kunna vinna. Meningen med någonting<br />

ristiska för specifika slags samhällen som<br />

gravitationen är som en princip för universum<br />

som helhet.<br />

Det måste understrykas att principen<br />

för investeringar i produktion och infrastruktur<br />

inte egentligen bör vara investeringar<br />

i saker, utan investeringar i den extra<br />

produktivitetshöjning som fås genom<br />

att tonvikten läggs på vetenskap i både<br />

produktionen och i produktutvecklingen.<br />

Investeringar bör i huvudsak inriktas<br />

på införande och tillämpning<br />

av principer, och inte bara på<br />

tillverkning av saker.<br />

Det största omedelbara hotet mot den<br />

amerikanska ekonomin är hotet om att<br />

den kapacitet att konstruera verktygsmaskiner<br />

som för närvarande återfinns<br />

främst hos yrkesarbetarna inom bil- och<br />

rymdflygindustrin ska gå förlorad. Om vi<br />

tillåter att biltillverkarna genomför de<br />

massiva kapacitetsneddragningar som de<br />

nu hotar med, kommer USA att gå miste<br />

om den viktigaste delen av sin oumbärliga<br />

verktygsmaskintillverkning, och hela<br />

USA kommer att bli ett ekonomiskt ”uland”,<br />

med de sociala kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r för<br />

nationen som detta medför.<br />

Verktygsmaskintillverkningen kan<br />

räddas kvar genom en omorganisation av<br />

denna näringsgren. Det som man då måste<br />

tänka på, är att den i praktiken nationella<br />

politiken har skapat ett kraftigt överdrivet<br />

beroende av biltillverkning som sådan,<br />

jämfört med behovet av andra transportmöjligheter,<br />

som t.ex. järnvägsnätet.<br />

Nationen är nu i stort behov av andra<br />

saker, som t.ex. kollektiva<br />

transportsystem, kraftverk och reparation<br />

av vattenleder, och i<br />

så fasansfullt skulle vara<br />

att utrota de sista spåren<br />

av nationalstatens institutioner,<br />

i USA inberäknat.<br />

De skulle aldrig kunna<br />

lyckas med att upprätta<br />

ett permanent nytt världsimperium.<br />

Men resultatet<br />

av deras försök skulle bli<br />

katastrofalt, för både angripare<br />

och offer.<br />

Det största problemet, säger <strong>LaRouche</strong>,<br />

är att politiker och andra, både i Europa<br />

och i USA, är rädda för finansoligarkin.<br />

Om, menar <strong>LaRouche</strong>, en majoritet<br />

av världens ledare var fullt rationella,<br />

skulle de raskt avbryta de <strong>se</strong>naste trettio<br />

årens vettlösa monetaristiska experiment,<br />

och återgå till den framgångsrika<br />

ekonomiska politik som fördes under<br />

1950- och 1960-talet. Då låg tonvikten<br />

på utveckling av den fysiska ekonomin,<br />

och ekonomin styrdes mycket medvetet<br />

med hjälp av regleringar. Staten skapade<br />

helt enkelt, med politiska medel, en miljö<br />

i vilken företag och hushåll kunde utvecklas.<br />

”Globali<strong>se</strong>ringen” slår sönder allt<br />

detta, och ställer företag och arbetskraft<br />

nakna mot den internationella finansoligarkins<br />

omättliga aptit. Välfärd och höga<br />

löner sprider sig inte ut från de rika länderna,<br />

utan det är tvärtom de fattiga ländernas<br />

låga löner och avsaknad av sociala<br />

skyddsnät som exporteras till de forna<br />

välfärdsstaterna, med avsikt att slå sönder<br />

välfärdssystemen. Det är en rent fascistisk<br />

politik, som återigen, precis som<br />

på 1930-talet, har satts på dagordningen<br />

för att ”lösa” en finanskris. Det ena landets<br />

företag och människor spelas ut mot<br />

det andra landets företag och människor,<br />

som slås ut i en ständigt nedåtgående spiral<br />

som till slut, om den får fortsätta, försvagar<br />

mänskligheten så långt att en ny<br />

mörk tid blir oundviklig.<br />

många fall skulle den kapacitet<br />

som nu finns inom bilindustrin<br />

vara den självklara lösningen.<br />

Många av dessa möjligheter till ny tillverkning<br />

ligger inom ramarna för den offentliga<br />

infrastrukturen på federal, delstatlig<br />

eller kommunal nivå. Kontrakt<br />

som ingås till stöd för produktion av sådana<br />

komponenter i offentlig infrastruktur<br />

skulle vara det effektivaste sättet att använda<br />

de framför allt statligt initierade<br />

långsiktiga kapitalinvesteringarna, för att<br />

stimulera en återhämtning och moderni<strong>se</strong>ring<br />

av de <strong>se</strong>ktorer inom det privata näringslivet<br />

som nu är i fara.<br />

Verklig vinst<br />

Omvandlingen från en producent- till en<br />

tjänsteekonomi har medfört att skatteunderlaget<br />

har kollapsat i nästan hela nationen,<br />

mest direkt i samband med att industri-<br />

och andra kvalificerade jobb har ersatts<br />

med lågavlönade, okvalificerade<br />

jobb inom tjänste<strong>se</strong>ktorn. Delstaternas<br />

och kommunernas krympande skatteintäkter<br />

till följd av de förlorade kapitalintensiva<br />

industri- och jordbruksjobben,<br />

tillsammans med de förlorade skatteintäkterna<br />

på grund av övergången till<br />

okvalificerad eller kvasi-kvalificerad billig<br />

arbetskraft, är en tydlig del av det mönster<br />

som har lett till att såväl hela delstater<br />

som hela nationen nu befinner sig på ruinens<br />

brant.<br />

Det är dags att sätta stopp för denna<br />

omläggning, till ett system med flytande<br />

växelkur<strong>se</strong>r med betoning på billig arbetskraft<br />

i världsdelar med relativt <strong>se</strong>tt<br />

mest fattigdom, och minst ekonomisk utveckling<br />

per capita och per kvadratkilo-<br />

I artikeln ”The Power to Prosper”<br />

(EIR nr 17/2005) förklarar <strong>LaRouche</strong>,<br />

med ett uttryck lånat från fysiken, att man<br />

måste <strong>se</strong> på den ekonomiska proces<strong>se</strong>n<br />

som ett fält, som bestäms av en viss allmän<br />

vetenskaplig och teknologisk nivå i<br />

samhället, inklusive kultur, infrastruktur,<br />

utbildning, som i sin tur bestämmer<br />

vilka möjligheter man har i den givna situationen.<br />

Om man <strong>se</strong>r på ekonomin på<br />

det sättet, kan man förstå varför ”utflyttning<br />

av tillverkningen av en vara, även<br />

med användning av samma teknik, från<br />

en utvecklad ekonomi till en mindre utvecklad<br />

ekonomi under de <strong>se</strong>naste 25<br />

åren totalt <strong>se</strong>tt har lett till att ökningstakten<br />

i produktiviteten per capita i världen<br />

har kollapsat!”<br />

I ett samtal med diplomater förtydligade<br />

<strong>LaRouche</strong>:<br />

– Om man flyttar en fabrik från ett<br />

land, där lönerna är höga just därför att en<br />

utvecklad ekonomi måste upprätthålla<br />

den uppbyggda infrastrukturen, till ett<br />

annat land, där lönerna är låga just därför<br />

att man ännu inte har byggt upp den infrastrukturen,<br />

så sänker man den fabrikens<br />

produktivitet, vilket är till nackdel för<br />

den totala produktiviteten i värld<strong>se</strong>konomin.<br />

Varken låglönelandet eller höglönelandet<br />

tjänar någonting på det, det är<br />

ohållbart i längden och det sänker produktiviteten<br />

globalt. Detta är ett världsproblem,<br />

trots att varken ekonomerna eller<br />

politikerna, och ännu mindre den breda<br />

allmänheten, har en aning om det.<br />

Utvägen ur globali<strong>se</strong>ringens dilemma,<br />

säger <strong>LaRouche</strong>, är ett <strong>Ny</strong>tt Bretton<br />

Woods, d.v.s. ett långsiktigt produktionsorienterat<br />

valutasystem med fasta<br />

växelkur<strong>se</strong>r, samt att suveräna nationalstater<br />

bekänner sig till det gemensamma<br />

bästa och till Westfaliska fredens princip<br />

att befordra ”den andres väl”.<br />

❏<br />

meter, bort från det tidigare globala systemet<br />

med fasta växelkur<strong>se</strong>r ba<strong>se</strong>rat på kapitalintensiva<br />

produktiva investeringar,.<br />

Vissa ekonomiska elementa kan behöva<br />

gås igenom på denna plats i vår redogörel<strong>se</strong>.<br />

Den yttersta källan till verklig nettovinst<br />

från en investering är vetenskapliga<br />

teknologiska framsteg, kompletterat av<br />

framsteg i klassiska konstnärliga kompositioners<br />

inflytande. Dessa förbättringar<br />

tar sig många olika uttryck, men de kännetecknas<br />

alltid av att de använda principerna<br />

inom vetenskap och klassisk konst<br />

lyfts upp till en högre nivå, med en därmed<br />

sammanhängande förbättring av den fysiska<br />

kvaliteten på de landområden till<br />

vilka det mänskliga livet och produktionen<br />

är förlagda.<br />

Den europeiska civilisationen kunde<br />

uppnå sin överlägsna ställning, under perioden<br />

från Solon, pythagoréerna och Platon<br />

fram till modern tid, främst tack vare<br />

två tenden<strong>se</strong>r: naturvetenskapens och den<br />

klassiska konstens utveckling, samt att<br />

man i viss mån lyckades ersätta samhällen<br />

präglade av slaveri eller kvasi-slaveri för<br />

merparten av undersåtarna, med det som i<br />

den moderna europeiska civilisationen<br />

blev känt som 1400-talsmodellen av moderna<br />

suveräna nationalstater förknippade<br />

med ett starkt vetenskapligt och konstnärligt<br />

framåtskridande bland befolkningen<br />

i gemen.<br />

Offentlig infrastruktur<br />

och privat kapital<br />

Min specifika rekommendation till omedelbart<br />

agerande från kongres<strong>se</strong>ns sida<br />

för att dra i gång den amerikanska ekonomins<br />

återhämtning, har varit att man bör<br />

koncentrera sig på ett paket av kombinerade<br />

stora satsningar på dels ekonomisk<br />

infrastruktur, dels kraftverk och kraftnät.<br />

Denna rekommendation tar hänsyn till<br />

både fördelen med att koncentrera satsningarna<br />

till den offentliga <strong>se</strong>ktorn, där<br />

statens roll är mycket effektivare, och ofta<br />

helt nödvändig, och våra begränsade tillgängliga<br />

möjligheter att åstadkomma relativt<br />

högavkastande fysisk-ekonomiska<br />

satsningar.<br />

Det bör framhållas, vid pre<strong>se</strong>ntationen<br />

av ett sådant paket, att utbyggnaden av ett<br />

landsomfattande järnvägs- och magnetbanenät<br />

har en sådan högavkastande potential:<br />

den skulle stimulera en utveckling<br />

av hela den ekonomiska potentialen på<br />

bredast möjliga sätt, och sammanfaller<br />

med behovet av att ta fram ett vettigare<br />

system med kombinerade flyg- och tågtransporter<br />

för hela det nationella territoriet.<br />

Detsamma gäller återuppbyggnaden<br />

av våra hamnar och inhemska flod- och<br />

kanalsystem, som ryggraden i befordran<br />

av bulkfrakter, vilka ger låga kostnader<br />

per ton. Kapitalkostnaderna för att återaktivera<br />

det vattenburna systemet för godstransporter<br />

från området söder om de Stora<br />

sjöarna, mellan Klippiga bergen och<br />

Appalacherna och söderut till hamnarna i<br />

Louisiana, ger en bild av storleken på de<br />

kapitalinvesteringar som krävs för detta<br />

projekt.<br />

När vi nalkas dessa föreslagna åtgärder,<br />

måste vi vara medvetna om att den<br />

kvalificerade arbetskraft som behövs för<br />

detta arbete inte längre finns i samma utsträckning<br />

som förut, både beroende på<br />

att den har fallit för åldersstrecket och på<br />

att antalet yrkesarbetare har krympt under<br />

det <strong>se</strong>naste kvarts<strong>se</strong>klet.<br />

Vi måste välja ut ett antal mycket<br />

stora projekt, som i sig får stort genomslag<br />

i hela ekonomin, men som<br />

också har den effekten att de kataly<strong>se</strong>rar<br />

en ökning av den kvalificerade<br />

arbetskraftens andel av hela<br />

den potentiella arbetsstyrkan.<br />

Ett sådant projekt skulle kunna vara att<br />

införa magnetsvävartekniken i det ameri-<br />

NY SOLIDARITET 11

kanska transportsystemet. I det sammanhanget<br />

kan man tänka på hur det tyska<br />

magnettågsystemet har införts i Kina och<br />

planeras för länken från München till den<br />

stadens flygplats. Att bygga magnetbanor<br />

till högtrafikerade flygplat<strong>se</strong>r kan vara ett<br />

sätt att komma i gång med utvecklingen<br />

av den nödvändiga arbetsstyrkan och produktionskapaciteten<br />

för mer storskaliga<br />

tillämpningar. En självklar prioritet skulle<br />

t.ex. vara en magnetbana för passagerartrafik<br />

från Boston ner längs den amerikanska<br />

östkusten till Washington D.C.<br />

Detta <strong>se</strong>nare val skulle lyfta upp förlorad<br />

produktionskapacitet till magnettågsnivå<br />

längs hela denna rutt, och därmed svara<br />

för en an<strong>se</strong>nlig del av uppbyggnaden av<br />

kapaciteten att producera ett landsomfattande<br />

magnetupphängt stambanenät.<br />

Genom utbyggnaden av ett integrerat<br />

nät av flyg-, järnvägs-, magnetsvävaroch<br />

vattentransporter skulle stora delar av<br />

hela nationen öppnas på nytt, däribland de<br />

nu ödelagda regionerna i västra New<br />

York, västra Pennsylvania, Michigan,<br />

Ohio och Indiana, med internationella<br />

länkar till Atlanten, genom de Stora sjöarna,<br />

och till Mexikanska golfen genom<br />

Mississippisystemet.<br />

Det självklart nödvändiga komplementet<br />

till en sådan utbyggnad av masstransportsystem,<br />

är massiva investeringar<br />

i kraftverk och därmed sammanhängande<br />

distributionssystem.<br />

Till detta behövs primära investeringar<br />

som sträcker sig ett kvarts<strong>se</strong>kel till ett<br />

halv<strong>se</strong>kel framåt i tiden, och innebär investeringar<br />

i motsvarande omfattning i<br />

kapitalförbättringar som understöder huvudprojektet.<br />

USA:s Federal Re<strong>se</strong>rve-system, liksom<br />

det internationella finanssystemet, är<br />

i grunden bankrutt, och hopplöst bankrutt<br />

med konventionella mått mätt. Tanken att<br />

man skulle kunna förlita sig på privat kapital<br />

för en utveckling av den grundläggande<br />

ekonomiska infrastrukturen vore<br />

därför rena bedrägeriet. Bara genom en<br />

långsiktig, kvarts<strong>se</strong>kellång ungefär, statlig<br />

omorganisation under gång av det<br />

bankrutta Federal Re<strong>se</strong>rve-systemet kan<br />

en någorlunda stark återhämtning av den<br />

amerikanska ekonomin komma i gång.<br />

Det faktum att USA:s konstitution föreskriver<br />

ett statligt kreditsystem, till skillnad<br />

från ett monetärt system av nuvarande<br />

europeiskt snitt, ger oss den avgörande<br />

fördelen att kunna mobili<strong>se</strong>ra tillräckligt<br />

mycket statliga krediter på ett välordnat<br />

sätt, med ett kvarts<strong>se</strong>kel som basperiod.<br />

Om de europeiska, konkursfärdiga monetära<br />

systemen kan fås att köra i par med ett<br />

sådant nytt kreditsystem i USA, skulle det<br />

lägga grunden för en global ekonomisk<br />

återhämtning, upp ur det nuvarande IMFsystemets<br />

bankrutta tillstånd.<br />

Om de till Federal Re<strong>se</strong>rve-systemet<br />

anslutna privatbankerna omorgani<strong>se</strong>ras, i<br />

samband med den statliga omorganisationen<br />

av hela Federal Re<strong>se</strong>rve-systemet,<br />

skulle det underlätta skapandet av privata<br />

krediter inne i USA som komplement till<br />

användningen av offentliga krediter i en<br />

utbyggnad av den grundläggande ekonomiska<br />

infrastrukturen.<br />

Ett villkor för att sådana långsiktiga investeringar<br />

i både den offentliga och privata<br />

<strong>se</strong>ktorn ska lyckas, är att tyngdpunkten<br />

läggs på högavkastande investeringar<br />

i vetenskapliga-teknologiska framsteg av<br />

spjutspetskvalitet.<br />

4. Biosfären på lång sikt<br />

Jordens vattenresur<strong>se</strong>r, atmosfär och det<br />

förråd av fossila mineraler som vi utvinner<br />

för mänskliga användningsområden<br />

är förhållandevis ändliga, med av<strong>se</strong>ende<br />

på både den takt med vilken dessa naturtillgångar<br />

behöver förbrukas och deras erforderliga<br />

kvalitet. De erforderliga naturtillgångarna<br />

bör mätas per capita och per<br />

kvadratkilometer av planetens yta, och<br />

bör också mätas i termer av det ökade be-<br />

12 NY SOLIDARITET<br />

När små människor skapar stora<br />

skuggor är skymningen nära, varnade<br />

Konfucius för över tvåtu<strong>se</strong>n<br />

år <strong>se</strong>dan. Om vi tänker på de ledare och<br />

auktoriteter som i dag har getts utrymmet<br />

att föra världen in i den stora och absolut<br />

omedelbara kri<strong>se</strong>n världen i dag står inför,<br />

måste vi instämma med vår kinesiska<br />

vän. Att Bush och hans anhang i dag tilllåts<br />

vara dessa små män måste vi ändra<br />

på.<br />

Dessa män befinner sig på positioner<br />

som gör att de har ansvaret och makten att<br />

antingen lyfta upp världen och implementera<br />

lösningar, eller, som i dag, ytterligare<br />

försänka världen ner i gyttjan av<br />

den finansiella och kulturella världsord-<br />

hovet, per capita och per kvadratkilometer,<br />

i takt med att samhället utvecklas och<br />

folkmängden ökar. Utan vissa förbättringar<br />

i vår planets rådande, invanda allmänna<br />

politik kommer de resur<strong>se</strong>r som tidigare<br />

generationer lämnat i biosfären<br />

inte att räcka till för att tillgodo<strong>se</strong> de löpande<br />

mänskliga behoven.<br />

Vi måste nu också tänka på att vi<br />

behöver generera sådana resur<strong>se</strong>r<br />

för biosfären och noosfären, som<br />

löpande produkter av människosläktets<br />

fortlöpande arbete.<br />

Först och främst har vi redan kommit<br />

dithän att vi måste generera en ökande andel<br />

av den totala förbrukningen av dricksvatten,<br />

hellre än att vara tvingade att tära<br />

på det som till stor del är fossila re<strong>se</strong>rvoarer<br />

av drickbart eller nästan drickbart<br />

vatten. 7 När de fossila ådrorna sinar måste<br />

vi generera nya vattenresur<strong>se</strong>r, exempelvis<br />

genom avsaltning med hjälp av<br />

högtemperaturreaktorer och fusionsreaktorer<br />

som kan hantera stora volymer, för<br />

att ersätta det som förbrukats. Inom hela<br />

detta spektrum måste vi anta utmaningen<br />

att generera de grundämnen och deras isotoper<br />

som vi behöver, hellre än att, som<br />

hittills, vara tvingade att bryta förråd som<br />

ligger som fossila avlagringar i biosfären.<br />

Eftersom vi alltså är nödgade att på<br />

detta sätt ta ansvar för hela vår planet, har<br />

vi redan börjat vända oss utåt, och in<strong>se</strong> att<br />

det är vår skyldighet att lära oss mer och<br />

mer om vårt solsystem, med målet att vi<br />

till slut ska kunna styra hela solsystemet<br />

som en sammanhängande enhet. Hur<br />

snabbt vi kan gå fram på den vägen är<br />

ovisst; för närvarande kan vi utgå ifrån att<br />

vi inte behöver veta hur snabbt vi måste<br />

göra kvalitativa genombrott i den riktningen<br />

utanför det område i solsystemet<br />

som ligger inom Jordens egna grän<strong>se</strong>r.<br />

Det räcker med att vi, som det heter,<br />

”kommer i gång”.<br />

Om inte människan lär sig behärska<br />

Världens ungdomar,<br />

ning som går under benämningen globali<strong>se</strong>ringen.<br />

Man är alltså antingen en del<br />

av lösningen eller en del av problemet,<br />

som Lyndon <strong>LaRouche</strong> har påvisat<br />

mycket klart de <strong>se</strong>naste åren … Dessa individer<br />

på de härskande positionerna har<br />

alltså nu att välja: ändra ert beteende, eller<br />

avgå. Mycket enkelt. Vårt samhälle<br />

har inte tid eller råd att sitta och vänta ut<br />

att dessa personer går i pension, utan en<br />

förändring måste ske NU.<br />

Nu kommer vi då till den delikata lösningen<br />

i form av en samhällskraft som<br />

behöver byggas; en massrörel<strong>se</strong> med revolutionerande<br />

eganskaper, nämligen<br />

mod, ungdom och potens. Allt detta<br />

kommer naturligtvis inte av sig självt,<br />

Torusformens positiva och negativa krökning studeras under en<br />

studiehelg arrangerad av <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong>.<br />

krafter i nivå med polari<strong>se</strong>rad termonukleär<br />

fusion blir en framtida adekvat styrning<br />

av solsystemet inte möjlig. Denna utmaning<br />

är det långsiktiga målet som vi nu<br />

har i sikte. Vi kommer helt klart inte att nå<br />

det målet under de nu levande människornas<br />

livstid, men detta är horisonten som<br />

kommande generationer måste börja ta<br />

sikte mot, redan nu.<br />

Den betydel<strong>se</strong> som denna syn på<br />

människans öde långt in i framtiden<br />

har för de nu levande generationerna,<br />

och för dem som kommer<br />

närmast därefter, är att den ger oss<br />

en uppgift som praktiskt överensstämmer<br />

med föreställningen om<br />

den odödlighet som är tillgänglig<br />

för den person som lever i dag.<br />

Det är en uppgift som förenar dem som<br />

lever i dag på en gemensam väg hundratals<br />

generationer eller mer in i vårt solsystems<br />

avlägsna framtid, och en syn på universum<br />

ännu längre bort, en syn på<br />

mänskligheten som en odödlig avbild och<br />

tjänare av en verksamt avsiktlig Skapare.<br />

Den nya synen på<br />

människan<br />

Det finns inga mänskliga ra<strong>se</strong>r. Alla<br />

mänskliga fenotyper, eller genotyper, har<br />

i grunden samma slags kognitiva potential,<br />

om bara den potentialen får utvecklas<br />

och dess fruktbarhet uppmuntras. Det<br />

som människan har gemensamt med djuren<br />

är ingen egenskap som är specifikt<br />

människans; någonting som tillhör en högre<br />

ordning, en egenskap som människan<br />

är ensam om, är grunden för människans<br />

identitet och för den specifikt mänskliga<br />

identititen. Den distinktionen tar sig uttryck<br />

i form av den kreativitet som är förknippad<br />

med upptäckter av univer<strong>se</strong>lla<br />

fysikaliska principer, t.ex. de gamla pythagoréernas<br />

och Platons karakteristiska<br />

utan som citatet här bredvid visar, från<br />

och genom en rörel<strong>se</strong> som ”i sig själv är<br />

utbildning”. Vi behöver skapa en ungdomsrörel<strong>se</strong>,<br />

med unga människor i<br />

främst åldrarna 18 till 25 som är beredda<br />

och kommer att bli beredda att ta ledarskap<br />

för hur världen utvecklar sig de<br />

kommande 50 åren och längre. Ungdomar<br />

som har idén om att det finns univer<strong>se</strong>lla<br />

principer som styr universum, och<br />

som får en utbildning i och med denna<br />

ungdomsrörel<strong>se</strong>.<br />

Vad är en univer<strong>se</strong>ll princip? Många<br />

kan inte svara på detta. Inklusive många<br />

som har gått universitetsutbildningar.<br />

Vi kan ta ett exempel: Keplers upptäckt<br />

av de principer som bestämmer hur<br />

Vi måste sikta på att skapa vad som<br />

fritt uttryckt kan kallas en massledarskapsfaktor.<br />

Vi måste snabbt utveckla<br />

många ”plutoner” av verkligt kvalificerade,<br />

unga intellektuella ledare genomsyrade<br />

av ett destillat av den klassiska traditionens<br />

mest centrala produkter fram<br />

till i dag. För detta behöver vi inte bara en<br />

rörel<strong>se</strong> för utbildning, utan en politisk<br />

rörel<strong>se</strong> som i sig är utbildning.<br />

Detta måste vara en massorienterad<br />

rörel<strong>se</strong> av framtida världsledare, som<br />

försöker inspirera den typ av ledarskap i<br />

dagens institutioner, som de nuvarande<br />

ungdomarna kommer att repre<strong>se</strong>ntera<br />

när de blir nationernas ledare ett decennium<br />

eller mer in i framtiden.<br />

- Lyndon H. <strong>LaRouche</strong><br />

upptäckter. Det är genom delaktigheten i<br />

användningen och skapandet av sådana<br />

upptäckter som samhället organi<strong>se</strong>ras på<br />

ett sätt som stämmer överens med den<br />

verkliga skillnaden mellan människan<br />

och djuren, skillnaden mellan noosfär och<br />

biosfär. En vetenskaplig upptäckt och<br />

dess tillämpning är inte ett medel för att<br />

uppnå ett mål; det är en nödvändighet som<br />

är karakteristisk för den mänskliga individen<br />

och för samhället, i sig, t.o.m. enbart<br />

för sin egen skull.<br />

Detta är den människosyn vi måste ha<br />

om vi ska kunna mobili<strong>se</strong>ra vårt folk upp<br />

ur det fördärv som vår nation nu hotas av.<br />

Detta är den människosyn som ligger implicit<br />

i Vernadskijs insikt i noosfären, som<br />

den rätta ekonomiska politiken för vår<br />

planets nu levande och framtida generationer.<br />

Vetenskap kontra<br />

vidskepel<strong>se</strong><br />

Det moraliska fördärv som är den största<br />

skulden till det kulturella förfallet i Nordoch<br />

Sydamerika och västra Europa i dag<br />

tar sig formen av en irrationell tro på magi,<br />

t.ex. ”Ringen”- och ”Harry Potter”-kulterna.<br />

Dessa kulter har en modern rot i de<br />

empiristiska former av mystik som är förknippade<br />

med Thomas Hobbes, John<br />

Locke, Bernard Mandeville, François<br />

Quesnay, David Hume, Adam Smith, Jeremy<br />

Bentham m.fl.: tron på att det finns<br />

en magisk princip, t.ex. ”frihandels”dogmen,<br />

som påverkar händel<strong>se</strong>rnas<br />

gång ungefär som ”små gröna gubbar”<br />

som sitter och styr under golvbrädorna på<br />

det riktiga universum; tron på ett magiskt<br />

resultat, om vi följer ett recept som mystiska<br />

krafter kommer att belöna oss för<br />

med resultat på erfarenhetens område.<br />

”Science fiction”-underhållning ingår<br />

i denna smittsamma spridning av en vetenskapsfientlig<br />

tro på i grund och botten<br />

sataniska magiska krafter. Mycket av det

gå med och ta över!<br />

Steve Jeffries i<br />

<strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong>återskapar<br />

det harmoniska<br />

medelvärdet<br />

som Platon talar<br />

om i ”Timaios”.<br />

solsystemet är utformat<br />

och organi<strong>se</strong>rat.<br />

De system som Ptolemaios,<br />

Tycho Brahe<br />

och Kopernicus<br />

före Kepler utvecklade<br />

för att försöka<br />

beskriva solsystemets<br />

utformning var<br />

alla goda approximationer,<br />

men hur<br />

mycket de än försökte<br />

anpassa sina system, genom att som<br />

Ptolemaios till exempel lägga till fler och<br />

fler s.k. epicykler, kunde de inte få dessa<br />

att passa ihop med planeternas eller solens<br />

verkliga rörel<strong>se</strong>r. Det var Kepler som<br />

använde dessa anomalier för att skapa en<br />

hypotes om vad för slags princip som skapar<br />

just de fenomen som vi med våra sinnen<br />

kan uppfatta. Det var alltså Kepler<br />

som upptäckte gravitationsprincipen,<br />

inte Newton, som man lär ut.<br />

Det är alltså denna sanningssökande<br />

hypotesbildning vi vill utarbeta en metod<br />

för. Att utrusta sig med en vetenskaplig<br />

metod för att ta reda på om saker, axiom<br />

och påståenden är riktiga eller ej, är något<br />

otroligt viktigt och utan denna metod så<br />

är vi alla chanslösa i politiska eller veten-<br />

som torgförs som ”religiös fundamentalism”,<br />

av t.ex. den råbarkade pastorn Pat<br />

Robertson, är en dyrkan av den sympatetiska<br />

magins bedrägliga, inbillade krafter<br />

av samma pro-sataniska karaktär.<br />

Vi existerar i det verkliga universum,<br />

och är, som skapel<strong>se</strong>berättel<strong>se</strong>n i Första<br />

Mo<strong>se</strong>boken slår fast, män och kvinnor<br />

skapade som en avbild av Skaparen, för<br />

att vara Hans ställföreträdare i förvaltningen<br />

av det universum i vilket Han, och<br />

vi, bor: och, som Albert Einstein så riktigt<br />

underströk, det finns ingenting utanför<br />

det universum i vilket Han råder allestädes<br />

närvarande, samma universum som vi<br />

existerar i.<br />

Ingen har kunnat visa på möjligheten<br />

av ett sakernas tillstånd i vilket människor<br />

kan bli odödliga i sin förkroppsligade<br />

form. Däremot kan vi, till skillnad från<br />

djuren, bli andligt odödliga, åtminstone<br />

under vissa villkor, vilket inget enskilt exemplar<br />

av en djurart kan. Skillnaden mellan<br />

människan och djuren i detta av<strong>se</strong>ende<br />

ligger på området för idéer av den kvalitet<br />

som är förknippad med den enskilda människans<br />

upptäckt av en univer<strong>se</strong>ll fysikalisk<br />

princip, eller av ett strängt klassiskt<br />

komponerat konstverk som förevigar<br />

kompositörens identitet som en levande<br />

kraft i samhället för hundratals, kanske tu<strong>se</strong>ntals<br />

år framåt. Att de upptäckta och använda<br />

univer<strong>se</strong>lla fysikaliska principerna<br />

också är verksamma, vittnar om att den<br />

sida hos oss som är odödlig, och som kommer<br />

till uttryck i den unikt mänskliga upptäckten<br />

av univer<strong>se</strong>lla fysikaliska principer,<br />

finns inuti Skaparens universum, inte<br />

någonstans utanför, eller under.<br />

Rent kroppsligt <strong>se</strong>tt skiljer vi oss som<br />

individer inte särskilt mycket från våra<br />

husdjur. Men som vi <strong>se</strong>r, när vi reflekterar<br />

över giltiga, nyskapande upptäckter av<br />

univer<strong>se</strong>lla fysikaliska principer, eller<br />

stora klassiska konstnärliga kompositioner,<br />

av t.ex. Bach eller Beethoven, som visar<br />

upp den mänskliga individens odöd-<br />

skapliga sammanhang. I väldigt stor utsträckning<br />

blir vi då överlämnade till populära<br />

uppfattningar, mer eller mindre<br />

dugliga eller odugliga auktoriteter och<br />

rent av till gissningar. För att få fram denna<br />

metod kan man studera andra tidigare<br />

stora upptäckare, och deras upptäckter.<br />

Hur kom de på dessa upptäckter och univer<strong>se</strong>lla<br />

principer? Om vi går tillbaka och<br />

inte bara lär oss utantill någon regel som<br />

denna upptäckt kanske resulterade i (i<br />

fallet Kepler, det enda de absolut flesta<br />

vet om Keplers upptäckter är det som kallas<br />

”Keplers lagar”, som säger lite eller<br />

egentligen ingenting om hans faktiska<br />

arbete), utan faktiskt också gör samma<br />

upptäckt själva, så kan vi förstå den och<br />

lära oss av den, inte som något flyktigt,<br />

lighet för oss, så ligger den enskilda människans<br />

egentliga existens och därmed<br />

meningen med hennes liv inte inom biosfärens<br />

område, utan i det som uppträder<br />

för oss i form av noosfären, det område<br />

som upptas av upptäckter i form av univer<strong>se</strong>lla<br />

fysikaliska principer och viktiga<br />

klassiska former av konstnärliga kompositioner,<br />

samt av politiska beslut och därmed<br />

sammanhängande initiativ som uttrycker<br />

ett mänskligt tänkande av samma<br />

kvalitet som vetenskapliga och klassiska<br />

konstnärliga upptäckter.<br />

Den grymma dårskapen som man måste<br />

betänka, och förkasta, är tanken att den<br />

enskilda personen måste föreställa sig den<br />

kommande döden som en dörr som slås<br />

igen och för<strong>se</strong>glas, för att aldrig mer öppnas<br />

igen. Medan däremot vi som upprepade<br />

gånger har återupplevt en verklig upptäckt,<br />

som gjorts på naturvetenskapens eller<br />

de klassiska konstnärliga kompositionernas<br />

område, <strong>se</strong>r klarare än de flesta andra<br />

att det som händer när man återupplever<br />

en sådan upptäckt gjord i det förgångna,<br />

är att den levande proces<strong>se</strong>n hos den individ<br />

som först gjorde upptäckten av den<br />

ifrågavarande principen manas fram igen.<br />

I verklig vetenskap och stor klassisk konst<br />

upplever vi, i vårt eget kött, den verksamma<br />

existen<strong>se</strong>n av en <strong>se</strong>dan länge död upptäckares<br />

person. Vi erfar således en verksam<br />

känsla av livet efter detta.<br />

Bland vanliga, förnuftiga människor<br />

kan vi t.ex. <strong>se</strong> en farfar som pekar på något<br />

byggnadsverk och säger till sitt barnbarn:<br />

”Jag var med om att bygga det där.” Det är<br />

i känslan för levande och döda människors<br />

fortsatta, historiska existens som vi<br />

har en mer eller mindre direkt tillgång till<br />

det som har kallats ”en föraning om odödligheten”.<br />

Genom att blicka bakåt på det<br />

sättet, och <strong>se</strong>dan blicka framåt in i den<br />

framtid då vi kommer att vara begravda,<br />

blir den rätta verksamma föraningen om<br />

den enskilda människans odödlighet åtkomlig<br />

för vår kunskap.<br />

utan som något verkligt.<br />

Nu är frågan: behöver vi veta något<br />

överhuvudtaget för att förändra politiken?<br />

Har vetenskap och politik någonting<br />

med varandra att göra? Svaret är, förvånade<br />

nog, att jo, det har de. Om vi inte<br />

kan VETA vad som är dagens problem,<br />

hur det har blivit så, vad i historien som<br />

har fungerat, vad som har brutit en fungerande<br />

bana etc. – allt detta med hjälp av en<br />

vetenskaplig metod för att skilja sanning<br />

från osanning – så finns det absolut inte<br />

någon som helst chans att vi kan hitta en<br />

lösning på eländet. Det finns ingen chans<br />

att komma fram till hållbara och sanning<strong>se</strong>nliga<br />

förbättringar av vårt samhälle<br />

utan denna metod. Så enkelt är det! Vi<br />

skulle annars bli offer för ett godtycke<br />

som inte är sunt.<br />

Och med detta sagt finns det bara en<br />

sak att göra, att skapa denna ungdomsrörel<strong>se</strong>.<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong> har tagit ledarskap,<br />

inte bara för USA och det demokratiska<br />

partiet, utan för hela världen. Han<br />

har utarbetat lösningar på den ekonomiska<br />

och kulturella kris som har fått fortgå<br />

allt för länge. Att stödja honom och hans<br />

kamp, och även få Sverige och de europeiska<br />

nationerna att förstå och implementera<br />

<strong>LaRouche</strong>s ideer är oerhört viktigt<br />

om vi vill fortsätta att ha en civilisation<br />

överhuvudtaget. Så alla som lä<strong>se</strong>r<br />

det här borde gå med i vår internationella<br />

fight, antingen här i Sverige eller i andra<br />

delar av världen där vår ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

breder ut sig.<br />

Felicia Sjöblom<br />

felicia@nysol.<strong>se</strong><br />

<strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

Det är alltså stora vetenskapliga upptäckare<br />

och stora klassiska konstnärer<br />

som exemplifierar den större kategorin<br />

personer som har inte bara en föraning om<br />

den enskilda människans odödlighet,<br />

utan en verksam föraning, en föraning<br />

som har en direkt påverkan på den insiktsfulla<br />

personens agerande i dag. Så är det<br />

med patrioten vars kärlek till den framtida<br />

mänskligheten får honom att dra ut i strid.<br />

Man brukade säga, i ett lamt försök att<br />

fånga ett sådant sinnelag på ett förenklat<br />

sätt: ”Lova Gud och langa hit ammunitionen!”<br />

Den utmaning som gömmer sig i sådana<br />

funderingar exemplifieras av ämnet<br />

för Aischylos’ ”Den fjättrade Prometheus”.<br />

Zeus’ dom mot Prometheus för att<br />

han hade lärt människorna att bruka ”elden”<br />

är den avgörande frågan. Det som<br />

människans liv går ut på, är att spränga<br />

traditionens bojor, på det sätt som framsteg<br />

inom vetenskapen och den klassiska<br />

kulturen gör, för att kunna placera in en<br />

verksam känsla av både det förflutna och<br />

framtiden inom de ändliga ramarna för<br />

den enskilda personens förgängliga liv.<br />

Det är precis denna känsla av en personlig<br />

odödlighet, oberörd av att den djurkropp<br />

vi är inhysta i kommer att dö, som är grunden<br />

för all verklig mänsklig moral.<br />

Det är också denna självuppfattning,<br />

om en verksam existens i universum<br />

bortom det egna livets<br />

grän<strong>se</strong>r, som är den enda grunden<br />

för den äkta medborgaranda som<br />

vi nu måste väcka upp hos våra<br />

landsmän, om vi ska kunna övervinna<br />

de fruktansvärda faror som<br />

<strong>se</strong>nare tiders dårskaper har nedkallat<br />

över oss och andra nationer i<br />

dag.<br />

Det är först när vi tar tag i vårt personliga<br />

ansvar för vad som händer med mänskligheten<br />

under generationerna som kom-<br />

mer efter oss, som vi kan hitta fram till vår<br />

mer upphöjda självuppfattning. Här finns<br />

det som G.W. Leibniz definierade som<br />

”strävan efter lycka” – den föreställning<br />

om nu levande och kommande generationers<br />

gemensamma bästa, och ett förverkligande<br />

av den godhet som de som kom<br />

före oss har bidragit med, som är den centrala<br />

tanken i vår Oavhängighetsförklaring<br />

från 1776.<br />

Vårt hopp som ett folk i dag ligger i beslutet<br />

att förverkliga de stora och mäktiga<br />

verk som gör inte bara vår nation, inte bara<br />

vår planet, utan också vår närmaste omgivning<br />

i universum till en bättre plats för<br />

de många generationer som kommer efter<br />

oss.<br />

❏<br />

Ovanstående är ett utdrag ur ”Deficits<br />

As Capital Gains: How To Capitalize A<br />

Recovery”, publicerad i EIR nr 4/2006.<br />

1. ”Warfare and Civilization”, förord till Tukydides’<br />

The Peloponnesian War (Bantam<br />

Books, New York 1960).<br />

2. ”Schmittska” syftar på nazisternas kronjurist<br />

Carl Schmitt, arkitekten bakom den politik<br />

som gav Hitler diktatoriska maktbefogenheter<br />

efter det att Hermann Göring hade satt<br />

Riksdagshu<strong>se</strong>t i brand. Samma nazistiska lära<br />

om en ”odelad verkställande makt” omfattas<br />

explicit av Federalist Society, och för närvarande<br />

av både president Bush och vicepresident<br />

Cheney.<br />

3. Jfr Lyndon <strong>LaRouche</strong>, ”Vernadsky and Dirichlet’s<br />

Principle”, EIR, 3 juni 2005. Se även<br />

”<strong>LaRouche</strong> Dialogue With Youth: The Principle<br />

of Power”, EIR, 23 december 2005. Finns<br />

också på www.larouchepub.com.<br />

4. Ibid.<br />

5. Karl Marx kände till det amerikanska nationalekonomiska<br />

systemet, särskilt Friedrich<br />

Lists och Henry C. Careys arbeten, men han<br />

hölls tillbaka, upprepade gånger, av Friedrich<br />

Engels, till att angripa det amerikanska systemet<br />

i rätt skarpa ordalag, och samtidigt försvara<br />

det brittiska systemet som den praktiskt<br />

taget enda ”vetenskapliga” grunden för nationalekonomiska<br />

analy<strong>se</strong>r.<br />

6. I första bandet av Kapitalet påpekar Karl<br />

Marx att han inte har tagit hänsyn till ”kapitalets<br />

teknologiska sammansättning”. De läror<br />

om pris och värde som uppstod genom att<br />

Marx duperades av den brittiska Haileyburyskolans<br />

oriktiga antaganden i detta av<strong>se</strong>ende,<br />

förklarar de långsiktiga sammanbrottstenden<strong>se</strong>rna<br />

hos ett sovjetiskt system som, särskilt<br />

från Chrusjtjev och framåt, anpassade sig till<br />

ideologiska trender som pumpades ut från<br />

bl.a. den av Bertrand Rus<strong>se</strong>lls med fleras anhängare<br />

influerade Cambridgeskolan. Det var<br />

bara inom det militära och den därmed sammanhängande<br />

naturvetenskapen som det sovjetiska<br />

systemet ”bröt mot” det naiva synsätt<br />

som såg den fånigt löjliga Adam Smith som<br />

en vetenskaplig tänkare.<br />

7. Jag fick upp ögonen för detta problem<br />

1982, när jag intres<strong>se</strong>rade mig för vad som<br />

kan ha varit re<strong>se</strong>rvoarer av fossilt vatten, snarare<br />

än ”förnybart” vatten, tänkta att användas<br />

vid anläggandet av nya agro-industriella städer<br />

i Egypten. Att få öknarna att grönska i<br />

Nordafrika och Sydostasien är en huvudmålsättning<br />

som måste prioriteras för ett snart bemästrande.<br />

* Lydernas kung Kroisos (lat. Krösus) rådfrågade<br />

oraklet i Delfi huruvida han skulle dra i<br />

krig mot per<strong>se</strong>rna. Han fick svaret att om han<br />

gjorde det skulle han störta ett stort rike. Kroisos<br />

tolkade det som att han genom att dra i<br />

krig skulle störta det persiska riket. Men Kroisos’<br />

fälttåg slutade i stället med att hans rike<br />

blev intaget av per<strong>se</strong>rkungen Kyros (ca 546<br />

f.Kr.) och huvudstaden Sardes plundrad på<br />

sina omätliga rikedomar. Kroisos klagade hos<br />

oraklet, men oraklet genmälde att spådomen<br />

var riktig: ett stort rike hade störtats – nämligen<br />

hans eget. Kroisos hade misstolkat svaret<br />

och fick skylla sig själv. (Källa: ”Herodotos<br />

historia”, Norstedts Förlag 2000.)<br />

** Post hoc, ergo propter hoc – efter detta, alltså<br />

på grund av detta; benämning på det logiska<br />

felslutet att låta tidsföljd gälla som orsaksföljd.<br />

*** Prokrustes var enligt den grekiska myten<br />

en rövare som lade främlingar som kom i hans<br />

våld på en säng och högg av deras ben eller<br />

tänjde ut deras kroppar för att anpassa dem efter<br />

bäddens längd.<br />

NY SOLIDARITET 13

Råvarorna har alltid varit och är fortfarande imperiernas vapen<br />

för att underkuva länder och folk. I dag är det oljebolagen<br />

som är symboler för utpressningspolitiken, medan det<br />

tidigare var Hansans salthandel eller 1800-talets kolonialvaror.<br />

Ingen generation har gjort oss så beroende av oljebolagen och imperial<br />

råvarukontroll som 40-talisterna. Internationella gruvbolag<br />

har fått ta över Afrikas gruvor och kärnkraftsutbyggnaden har<br />

stoppats, samtidigt som spekulationbubblornas enorma penningsummor<br />

har släppts in i råvaruhandeln och drivit upp pri<strong>se</strong>rna<br />

i höjden.<br />

Alla betalar nu ett helt onödigt fördubblat oljepris. Konsumenterna<br />

över hela världen rånas på enorma belopp. Vid ett nytt krig i<br />

Persiska viken kan detta orättfärdiga oljepris återigen fördubblas<br />

och bankerna som sköter oljespekulationen kan mångdubbla sina<br />

vinster.<br />

Vad som är än värre, är att de internationella storbankerna genom<br />

oljespekulationen har köpt upp nästan all olja som handlas på<br />

den internationella marknaden. De har därmed fått en enorm makt<br />

att tvinga alla länder på knä. Då handlar det inte bara om att betala<br />

mördande höga oljepri<strong>se</strong>r, utan om att tvingas ge upp allt, från nationella<br />

tillgångar till befolkningens alla skyddnät.<br />

Ett krig mot Iran just nu är därför extra farligt. Det skulle utlösa<br />

en oljekris men också en flykt från dollarn i oljehandeln, vilket<br />

skulle utlösa en global finanskollaps. Förlorar de skulderna som<br />

Striden mot<br />

globali<strong>se</strong>ring<br />

idag!<br />

maktmedel kan bankerna och oljebolagen använda<br />

sin kontroll över oljan och andra råvaror<br />

för att behålla makten över värld<strong>se</strong>konomin.<br />

Det skulle bli den totala ”globali<strong>se</strong>ring- Ulf Sandmark<br />

en”, ett världsimperium, med Londons City i<br />

fortsatt ledning för värld<strong>se</strong>konomin.<br />

Inget land utan en mycket stark militärmakt och egen kontroll<br />

över sin elkraftproduktion, sina viktigaste råvaror och sin mat,<br />

kan stå emot en total avstängning av olja och annat under de månader<br />

som spekulanterna genom sina oljeoptioner (vilka ger<br />

äganderätt!) totalkontrollerar tillför<strong>se</strong>ln. 40-talisterna kan genom<br />

sin tanklöshet komma att döma sina efterkommande till ett elände,<br />

motsvarande trettonhundratalets mörka medeltid då bankirerna<br />

i Venedig, via bankhu<strong>se</strong>t Fugger och Hansan, höll i gång inbördeskrigen<br />

i Skandinavien, ungefär som de internationella gruvbolagen<br />

håller i gång krigen i Afrika i dag.<br />

Frågan om hur råvarukontrollen skall vridas ur spekulanternas<br />

och det nya globali<strong>se</strong>rade imperiets händer är, tillsammans<br />

med reorganisationen av finanssystemet, avgörande<br />

för våra möjligheter att skapa en fredlig värld. Med stöd av en ny<br />

amerikansk politik, under inflytande av <strong>LaRouche</strong>, finns det möjlighet<br />

att sluta internationella avtal som garanterar alla länder tillgång<br />

till olja och råvaror utan utpressning. Det är just vad <strong>LaRouche</strong><br />

föreslagit.<br />

Den ryske presidenten Putin har fört upp makten över råvarorna<br />

på den internationella dagordningen. Sedan Ryssland blivit<br />

ordförandeland för G8-gruppen, har Putin föreslagit att världens<br />

ledare på toppmötet i S:t Petersburg i juni skall diskutera säker<br />

energitillför<strong>se</strong>l för alla länder.<br />

Nu måste vi i Sverige <strong>se</strong> till att ingen skall behöva betala 10 kr litern<br />

för bensinen eller 10 000 kr kubikmetern för villaoljan. Vi<br />

måste ta strid för att regeringen i direkta avtal med oljeländer köper<br />

oljan till halverade, långsiktigt rimliga pri<strong>se</strong>r, utan att blanda in de<br />

oljebör<strong>se</strong>r som spekulanterna kontrollerar. Samtidigt måste Sverige<br />

gå med i striden, som <strong>LaRouche</strong> och Putin öppnat, för att också<br />

garantera tillför<strong>se</strong>ln, i hela världen, av elkraft och de enorma<br />

mängder råvaror som krävs för att alla världens folk skall kunna få<br />

sina behov tillgodo<strong>se</strong>dda.<br />

För att det skall lyckas, måste 40-talisterna komma över sin<br />

kärlek till höga el- och bensinpri<strong>se</strong>r. Har vi verkligen inget roligare<br />

för oss, än att skänka våra slantar till oljespekulanterna? Kan<br />

inte den stolta Vietnamkrigsgenerationen stödja en verklig frihetskamp<br />

mot imperialismen och välkomna den nya finska kärnkraftreaktorn?<br />

Kan vi inte komma ur vår linjära världsbild och<br />

börja <strong>se</strong> på elkraft och råvoror lika dynamiskt som Vernadskij<br />

gjorde? Förstå att utveckling av ny kraft och nya råvaror i noosfären<br />

är mänsklighetens bidrag till att bygga ut biosfären. Kort<br />

sagt, i stället för att bara dra sig tillbaka till den egna täppan, kan<br />

inte 40-talisterna låta alla människor bli trädgårdsmästare och<br />

odla upp jorden och universum för att fler skall kunna leva och<br />

förverkliga sin lycka?<br />

14 NY SOLIDARITET<br />

Sätt Sverige i arbete!<br />

Sverige kan bidra till en<br />

global politik som garanterar<br />

alla länder tillgång<br />

till råvaror till<br />

rättvisa pri<strong>se</strong>r, och sätter<br />

stopp för dagens imperialistiskaglobali<strong>se</strong>ring.<br />

Men då måste man<br />

tänka större än bara bestämma<br />

sig för att köpa<br />

hemslöjdsvaror från<br />

tredje världen.<br />

Det handlar om att tillämpa<br />

den mest effektiva metoden<br />

mot imperialismen i<br />

historien, nämligen det amerikanska<br />

ekonomiska systemet,<br />

som bygger på banbrytande<br />

uppfinningar och tung industri.<br />

Det var när Kontinentaleuropas<br />

länder, Ryssland, Japan och<br />

Kina, under <strong>se</strong>nare delen av<br />

1800-talet ”importerade” den<br />

amerikanska ekonomiska systemet,<br />

som de kunde lyfta sig till<br />

industrinationer och börja frigöra<br />

sig från det brittiska imperiets<br />

världsdominans.<br />

Svenska uppfinnare, som låtit<br />

sig inspireras av USA, grundade<br />

världskoncerner som satte<br />

Kärnkraften är den billigaste,<br />

renaste och säkraste<br />

kraftkällan! Nu börjar detta<br />

tränga igenom i människornas<br />

medvetande –<br />

efter trettio förlorade år<br />

med 40-talistgenerationen<br />

vid makten.<br />

Efter trettio års tokerier på<br />

energiområdet står Europa<br />

nu inför en situation med<br />

ökande elbehov och ett importberoende<br />

som skapar osäkerhet i<br />

en orolig värld. Gamla kraftverk<br />

måste skrotas och inga nya har<br />

byggts, vilket betyder att vi, om<br />

inget drastiskt görs, har att <strong>se</strong><br />

fram emot ständigt stigande elpri<strong>se</strong>r<br />

och en massivt ökad gasimport.<br />

Allt detta gör att kärnkraften<br />

upplever en renässans i hela<br />

världen. Frankrike och Finland<br />

bygger ny kärnkraft. Ryssland,<br />

Indien och Kina satsar stort på<br />

kärnkraften, med ambitiösa utbyggnadsplaner<br />

för de kommande<br />

två decennierna.<br />

Men de mest spännande nyheterna<br />

på kärnkraftsområdet<br />

kommer från Sydafrika. Där<br />

kommer man nästa år att börja<br />

bygga den första Pebble Bed<br />

Modular Reactor, PBMR – enligt<br />

ett koncept som är både enkelt<br />

till konstruktionen, robust<br />

och 100 procent säkert. Kraftverken<br />

kan alltså byggas precis<br />

verktyg och maskiner i händerna<br />

på världens folk för att bygga<br />

välfärd och frihet. Fortfarande<br />

bärs denna ”amerikanska” impuls<br />

vidare i svensk industri,<br />

som är känd för att producera<br />

maskiner till infrastrukturbyggen<br />

i stället för att sälja tingeltangel.<br />

Om vi i Sverige tar tag i<br />

denna tradition, så som den utvecklats<br />

genom järnvägsbyggena<br />

till Lapplands malmfält och<br />

också av amerikafararen Ivar<br />

Kreuger i Skellefteåområdets<br />

gruvfält och den norrländska<br />

pappersindustrin, kan hela<br />

Nordkalotten göras till ett centrum<br />

för att skapa rättvis råvaruförsörjning<br />

i världen.<br />

Förlös potentialen!<br />

Sverige är i dag EU:s ledande<br />

gruvnation och Norge har blivit<br />

en stor oljenation. Tillsammans<br />

med den tunga svenska och finska<br />

processindustrin vid Bottenviken<br />

finns en kompetens att ta<br />

fram de mest skiftande råmaterial<br />

ur trä, malm, gas och olja. Lägger<br />

man till forskningen på tekniska<br />

högskolor, universitet och<br />

i de verkstäder som byggt maskinerna,<br />

<strong>se</strong>r man att Norden<br />

där strömmen behövs, t.o.m.<br />

mitt inne i städer. PBMR-reaktorn<br />

är dessutom speciellt lämpad<br />

att producera värme som<br />

kan användas för produktion av<br />

vätgasba<strong>se</strong>rade bränslen, avsaltning<br />

av havsvatten och andra<br />

industriella tillämpningar.<br />

Med PBMR har kärnkraften<br />

äntligen visat att den kan användas<br />

till mycket mer än att bara<br />

producera el.<br />

Genialisk idé<br />

PBMR är av typen högtemperaturreaktor<br />

(HTR), den reaktortyp<br />

som Lyndon <strong>LaRouche</strong><br />

länge har pekat ut som den viktigaste<br />

”arbetshästen” i en global<br />

ekonomisk återuppbyggnad.<br />

Den utvecklades av den tyske<br />

kärnfysikern Rudolf Schulten,<br />

som på 1950-talet började fundera<br />

på hur man kunde skapa en<br />

kärnreaktor med 100-procentig<br />

”inbyggd säkerhet” som kunde<br />

användas i hela världen, och<br />

framför allt i utvecklingsländer.<br />

Vid kärnforskningscentret Jülich<br />

arbetade man i drygt tjugo år<br />

med Schultens genialiska idé,<br />

och en första kommersiell HTRreaktor<br />

togs i drift 1989, men den<br />

stängdes 1995, av politiska skäl,<br />

och hela idén begravdes.<br />

Tack vare Sydafrika, Kina<br />

och Japan har HTR-tekniken<br />

levt vidare. Kina och Japan har<br />

testreaktorer av HTR-typ, och<br />

Kina planerar storskalig pro-<br />

sammantaget besitter en enorm<br />

kunskapspotential.<br />

På Nordkalotten finns möjligheten<br />

att bygga ut ett samarbete<br />

med ryssarnas vetenskapsinstitutioner<br />

och rika mineral-,<br />

gas- och skogsfyndigheter på<br />

Kolahalvön, i norra Karelen och<br />

Barents hav. Hela regionen kan<br />

bli ett utvecklingsområde för råvaruproduktion,<br />

men ännu mer<br />

för pilotprojekt som kan utveckla<br />

helt nya råvaruproces<strong>se</strong>r och<br />

designade material, som kan ta<br />

fram de råvaror som Kina, Indien<br />

och tredje världen behöver.<br />

Sverige kan bestämma sig för<br />

en sådan råvarustrategi, som<br />

skulle vara viktig för hela världen.<br />

Det skulle betyda att tiotu<strong>se</strong>ntals<br />

nya produktiva jobb<br />

skulle skapas inte bara för arbetslösa<br />

norrlänningar. Sveriges<br />

stora invandrargrupper kan bidra<br />

med sina kunskaper om hela<br />

världen. Samer och finska minoriteter,<br />

liksom många östeuropeiska<br />

invandrare har naturliga<br />

kontaktmöjligheter med hela<br />

Nordkalotten.<br />

Med ett par stora statliga projekt<br />

kan Sverige rycka i gång<br />

denna process, och visa för arbetslösa<br />

ungdomar från hela lan-<br />

Världens mest mångsidiga<br />

kärnkraft byggs i Afrika<br />

duktion av HTR-reaktorer som<br />

ett led i sin kärnkraftssatsning.<br />

Men det absolut längst framskridna<br />

projektet, som lovar att<br />

ge Schultens ursprungliga idé<br />

om ett reaktorkoncept som kan<br />

användas överallt dess länge efterlängtade<br />

genombrott, är Sydafrikas<br />

PBMR.<br />

Vid en stor konferens i London<br />

den 30 januari i år pre<strong>se</strong>nterades<br />

hela PBMR-projektet för<br />

en bredare europeisk publik.<br />

PBMR-projektet har beskrivits<br />

som ett ”mönster av internationellt<br />

samarbete”. 60 procent<br />

av tillverkningen av PBMR-modulerna<br />

kommer att ske i Sydafrika,<br />

men listan på internationella<br />

partners är lång och omfattar<br />

bl.a. japanska, brittiska, tyska,<br />

spanska, amerikanska och<br />

kanadensiska företag. Ryssland<br />

stöder också projektet genom att<br />

erbjuda testanläggningar för<br />

bränsletillverkningen.<br />

I det sydafrikanska projektet<br />

ingår också planer på att så småningom<br />

exportera PBMR-moduler.<br />

PBMR-bolagets vd Jaco<br />

Kriek berättade att minst tolv<br />

länder har visat intres<strong>se</strong> av att<br />

köpa PBMR.<br />

Fördelarna med PBMR<br />

• Härdsmälta i reaktorhärden<br />

är inte bara extremt osannolik –<br />

som i vanliga lättvattenreaktorer<br />

– utan omöjlig. Reaktorn är<br />

gjord för att drivas vid tempera-

Trygga världens råvaruförsörjning!<br />

det att de behövs. Att de kan lära<br />

sig ett yrke och skaffa sig den<br />

kompetens som krävs för att lösa<br />

världens råvaruutmaningar. Att<br />

de kan bygga och bo i de nya<br />

samhällen där framtidens teknik<br />

och råvaror kommer att kunna<br />

framställas.<br />

Länka ihop<br />

Nordkalotten<br />

Norrmännen och ryssarna har<br />

inlett ett samarbete om utvinning<br />

av gigantiska gasfyndigheter<br />

under Barents hav och utvecklar<br />

gemensamt sjötrafiken<br />

utmed Nordostpassagen längs<br />

Sibiriens hela nordkust till Stilla<br />

havets länder. Finland har ett<br />

nära samarbete med ryssarna om<br />

Transsibiriska järnvägen. Tillsammans<br />

med ryska järnvägen<br />

har man öppnat en ny förbindel<strong>se</strong>,<br />

kallad Barentslänken, direkt<br />

från Archangelskområdet till<br />

Bottenvikens industrier korsande<br />

Murmanskbanan i höjd med<br />

Uleåborg/Skellefteå. Barentslänken<br />

kan byggas vidare till Jekaterinburg<br />

vid Transsibiriska<br />

järnvägen.<br />

Ett annat projekt, som kan<br />

göra Norrland till Sveriges port<br />

bränsleklot<br />

60 mm<br />

tvärsnitt<br />

5 mm grafitskikt<br />

inkapslade<br />

partiklar<br />

inbakade i grafit<br />

turer på 900–1000°. Om temperaturen<br />

stiger över den nivån avklingarkärnklyvningsreaktionerna<br />

snabbt och kedjereaktionen<br />

stänger av sig själv.<br />

• Bränslet (i Sydafrikas fall<br />

urandioxid) utgörs av små korn<br />

(”pebbles”) som är inkapslade i<br />

flera skikt av keramiska material.<br />

Ca 15 000 sådana bränslekorn<br />

har <strong>se</strong>dan blandats med<br />

grafit och i sin tur kapslats in i<br />

tennisbollsstora klot som täckts<br />

med ett extra lager grafit. Inkapslingen<br />

hindrar att de radioaktiva<br />

klyvningsprodukter som<br />

bildas genom kärnreaktionerna<br />

kan tränga ut. Resultatet är att radioaktiviteten<br />

stängs in, och<br />

bara värme tränger ut vid förbränningen.<br />

Inkapslingen utgör<br />

också en suverän inpackning av<br />

det utbrända kärnbränslet.<br />

• Bränslet byts ut och förnyas<br />

kontinuerligt, utan att man behöver<br />

stänga av reaktorn. Det<br />

betyder att driftstopp för underhåll<br />

kan planeras mer flexibelt<br />

(man siktar på bara en månads<br />

driftstopp vart sjätte år).<br />

• Det kontinuerliga bränslebytet<br />

ger ytterligare garanti mot<br />

en skenande kedjereaktion, eftersom<br />

det aldrig finns några<br />

större mängder nytt, helt oförbränt<br />

bränsle i reaktorn.<br />

• Den låga radioaktiviteten<br />

inne i reaktorn underlättar repa-<br />

till Kina, utvecklas av norrmännen.<br />

Det är en transportkorridor<br />

för godstransporter direkt från<br />

Kina till USA som kallas Norra<br />

öst-västra godstransportkorridoren<br />

(NEW). God<strong>se</strong>t fraktas med<br />

fartyg från Nordamerikas östkust<br />

till Narvik, därefter på järnväg<br />

över Kiruna till Boden, och via<br />

Haparanda till Finland, Ryss-<br />

inkapslad partikel<br />

1 mm<br />

olika<br />

keramiska<br />

material<br />

urandioxid<br />

0,5 mm<br />

rationer och underhåll.<br />

• Tack vare den mycket höga<br />

temperaturen i reaktorn (900°),<br />

den extremt låga radioaktivitet<br />

som bränslet avger och egenskaperna<br />

hos kylmedlet – heliumgas<br />

– kan kylmedlet driva turbinen<br />

direkt med hög termisk<br />

verkningsgrad, samtidigt som<br />

man slipper installera stora och<br />

komplexa värmeväxlare. Heliumturbinen<br />

är enklare, mycket<br />

mindre och har högre krafttäthet<br />

än de ångturbiner som används i<br />

vanliga kraftverk.<br />

• Flexibilitet: Reaktormodulerna<br />

är små, på bara 165 MWe<br />

vardera; flera standardi<strong>se</strong>rade<br />

moduler kan efter behov kombineras<br />

till ”fyrpack”, ”<strong>se</strong>xpack”,<br />

”åttapack”.<br />

• ”Spridningsresistens”: I<br />

PBMR-reaktorn bränns plutonium<br />

snabbt och effektivt, och ingen<br />

skulle komma på tanken att<br />

använda den för att skaffa sig<br />

klyvbara ämnen av vapenkvalitet.<br />

”Tänjer ut” olja och kol<br />

• Processvärme: Här öppnar<br />

PBMR-reaktorns design unika<br />

möjligheter. Den höga temperaturen<br />

och det klotformade bränslet<br />

gör den perfekt lämpad för<br />

värmeöverföring, eftersom klotet<br />

har en stor yta och bränslets<br />

Malmen från<br />

Kiruna lastas ut<br />

i Narvik.<br />

Sverige är EU:s<br />

största gruvnation<br />

och ligger<br />

långt fram i utvecklingen<br />

av<br />

teknik för hantering<br />

av råmaterial<br />

för<br />

hela världen.<br />

Foto LKAB.<br />

land, Centralasien och Kina.<br />

Sverige behöver bygga länkarna<br />

till Finland och knyta ihop<br />

hela Bottenviksregionen med<br />

Bottniabanan, Norrbottniabanan<br />

och Haparandabanan. På så<br />

sätt kan man skapa en sammanhängande<br />

region, Bottenviksbågen,<br />

som industriellt och utvecklingsmässigt<br />

skulle under-<br />

symmetriska arrangemang ger<br />

en optimal tryckfördelning.<br />

Arbete pågår med att ta fram<br />

en rent värmeproducerande version<br />

av PBMR, som man tror<br />

kan få ännu större ekonomisk<br />

betydel<strong>se</strong> än den elproducerande.<br />

Det handlar om storskalig<br />

vätgasproduktion; framställning<br />

av syntetisk naturgas och<br />

andra flytande och gasformiga<br />

bränslen från kol, olja eller andra<br />

kolväten; processvärme för<br />

raffinaderier och annan kemisk<br />

industri; värme och ånga för<br />

återvinning av tjockolja och andra<br />

resur<strong>se</strong>r; storskalig avsaltning<br />

och mycket mera.<br />

Med PBMR kommer man<br />

med hjälp av kärnkraft att kunna<br />

”växla upp” de befintliga bräns-<br />

Med PBMR har kärnkraften<br />

äntligen visat<br />

att den kan användas<br />

till mycket mer än att<br />

bara producera el.<br />

leresur<strong>se</strong>rna. PBMR är den enda<br />

tekniken, vid sidan av olje- och<br />

kolkraftverk, som på ett ekonomiskt<br />

sätt kan producera stora<br />

mängder värme på nivåer runt<br />

900°. Det är också den enda koldioxidfria<br />

källan. Om den används<br />

endotermiskt för omvandling<br />

av kol och olja till syntetiska<br />

bränslen och termokemiskt<br />

för framställning av vätgas,<br />

som är ett viktigt mellansteg<br />

för syntetiska bränslen, kan de<br />

befintliga fossila bränslena<br />

”tänjas ut” med en rätt betydande<br />

faktor.<br />

PBMR skulle kunna växla<br />

upp naturga<strong>se</strong>n med 30 procent<br />

lätta pilotprojekt för råvaruframställning.<br />

Finland behöver<br />

bygga en ny länk till miljonstaden<br />

Murmansk över Rovaniemi<br />

och Salla för att få del av de enorma<br />

transportflödena från Kolahalvön.<br />

Kraften<br />

Vattenkraftsutbyggnaden var,<br />

vid sidan av järnvägen, den andra<br />

grundpelaren för att förädla<br />

Norrlands råvaror. Med mycket<br />

och billig kraft gav staten möjlighet<br />

till näringslivets utveckling.<br />

Precis som råvarukartellerna<br />

kan be<strong>se</strong>gras genom ökad och<br />

garanterad råvaruproduktion, så<br />

kan finansbolag och energibolag,<br />

som skapat energibrist och<br />

fördubblat el- och oljepri<strong>se</strong>rna,<br />

be<strong>se</strong>gras med ökad och reglerad<br />

kraftproduktion.<br />

Statliga Vattenfall måste börja<br />

bygga ut produktionen igen,<br />

så att pri<strong>se</strong>rna faller. Det finns<br />

ingen anledning för staten att ta<br />

ut enorma vinster från Vattenfall<br />

eller på annan infrastruktur heller.<br />

Hela nationalekonomin förbättras<br />

av låga pri<strong>se</strong>r på infrastrukturen,<br />

så att mer produktion<br />

kommer i gång och fler kommer<br />

och kolet med 100 procent, och<br />

det skulle samtidigt bli möjligt<br />

att ekonomiskt exploatera enorma<br />

mängder oljesand som finns<br />

på olika håll i världen. Enbart ur<br />

oljesanden i Kanada och Venezuela<br />

skulle man kunna utvinna<br />

mer kolväten än som finns i Saudiarabiens<br />

alla oljere<strong>se</strong>rver.<br />

PBMR:s inbyggda säkerhet<br />

betyder att kraftverket kan placeras<br />

i direkt anslutning till den<br />

kemiska industri som ska använda<br />

processvärmen.<br />

– Den som tvekar kommer att<br />

bli sist, sa Willem Kriel, en av<br />

cheferna på PBMR-bolaget, på<br />

konferen<strong>se</strong>n i London.<br />

Processvärme-PBMR borde<br />

kunna vara klara för kommersiell<br />

användning 2015, trodde<br />

Kriel.<br />

Perfekt för Afrika<br />

Sydafrikas minister för de offentliga<br />

företagen, Alex Erwin,<br />

talade lyriskt om PBMR som<br />

”den perfekta tekniken” inte<br />

bara för Afrika, utan för många<br />

andra utvecklingsländer. PBMR<br />

ger dem möjlighet att exploatera<br />

sina mineraltillgångar och öka<br />

jordbrukets avkastning.<br />

Många utvecklingsländer<br />

behöver bara 200 eller 400 eller<br />

600 MW till att börja med, och<br />

skulle aldrig ha råd att köpa en<br />

stor lättvattenreaktor på 1600<br />

MW. PBMR-modulerna kan<br />

kombineras ihop till lämplig<br />

storlek.<br />

PBMR passar perfekt där det<br />

inte finns ett väl utbyggt kraftledningsnät,<br />

eftersom man kan<br />

bygga kraftverken nära industrier<br />

och städer, där kraftbehovet<br />

finns, utan att behöva bygga ut<br />

och underhålla ett jättelikt högspänningsnät.<br />

i produktivt arbete. Det vinner<br />

staten mer på än på dagens parasitering<br />

på elkonsumenterna.<br />

Finland har visat vägen genom<br />

sitt beslut att bygga ett nytt<br />

kärnkraftverk. Det måste också<br />

Sverige göra. När nu 40-talisterna<br />

lagt ned den svenska förmågan<br />

att bygga egna kärnkraftverk,<br />

kan vi välja den sydafrikanska<br />

PBMR-reaktorn. Då får<br />

vi inte bara billig elkraft, utan<br />

kan också hjälpa till att utveckla<br />

ännu fler sätt att tillämpa dess<br />

höga processvärme på råvaruframställning.<br />

Vad vill vi?<br />

Frågan är: Vill vi göra en insats<br />

för rättvisa och utmana råvarukartellerna?<br />

Vill vi att ungdomarna<br />

skall veta att de behövs genom<br />

att de får komma i verkligt produktivt<br />

arbete? Vill vi detta så<br />

mycket, att vi vågar använda statens<br />

rätt att finansiera och dra i<br />

gång sådana projekt? Vill vi att<br />

Sverige på detta sätt skall spela en<br />

viktig roll för världens frihet?<br />

Det är klart vi vill! Så låt oss<br />

göra det och mycket annat för att<br />

få fart på landet.<br />

Ulf Sandmark<br />

Sydafrika använder också<br />

kärnkraftssatsningen som spjutspet<strong>se</strong>n<br />

för att utveckla kompeten<strong>se</strong>n<br />

hos arbetskraften. Man<br />

vill att så mycket som möjligt av<br />

både utvecklingsarbete och tillverkning<br />

ska ske i Sydafrika, så<br />

att man kan engagera unga afrikaner,<br />

som är avgörande för landets<br />

framtid.<br />

Erwin sa på konferen<strong>se</strong>n i<br />

London:<br />

– Det som är så fantastiskt<br />

med PBMR-tekniken är att den<br />

ger ett utvecklingsland möjlighet<br />

att göra tre saker. Man kan<br />

öppna en gruva, med PBMR<br />

som värme- och kraftkälla, men<br />

<strong>se</strong>dan kan man också påbörja<br />

förädlingen direkt vid gruvan,<br />

och på så vis få ut ett högre mervärde.<br />

Och samtidigt får man<br />

ström till kringliggande jordbruk<br />

och hushåll. Flexibiliteten<br />

är enorm.<br />

Som exempel nämnde Erwin<br />

det stora vattenkraftprojektet<br />

Inga i Kongo, som Sydafrika är<br />

med och bygger, och där kraftledningar<br />

kommer att dras tvärs<br />

genom hela södra Afrika.<br />

– Om detta ledningsnät kompletteras<br />

med PBMR-reaktorer<br />

längs vägen, får man ett riktigt<br />

elektrifieringsprogram för jordbruk,<br />

industrier, gruvdrift och<br />

bostäder. Det öppnar en massa<br />

spännande möjligheter som<br />

kommer att hjälpa de afrikanska<br />

ekonomierna att utvecklas.<br />

– De afrikanska ekonomierna<br />

har brist på energi. De har<br />

brist på infrastruktur. PBMR<br />

kan på lite sikt bidra till att lösa<br />

båda dessa saker. Detta är ett<br />

perspektiv på tio år eller mer,<br />

men det är väldigt spännande.<br />

Astrid Sandmark<br />

Läs mer om PBMR och Londonkonferen<strong>se</strong>n<br />

i EIR nr 6/2006<br />

NY SOLIDARITET 15

Anslut Sverige till de stora utvecklingskorridorerna genom<br />

Eurasien, och bygg en fredlig framtid för mänskligheten!<br />

● Vi kan bryta upp den kontrollerade<br />

valdebatten och sätta Sverige i fullt<br />

arbete med att bygga landet för att bygga<br />

världen. Alla behövs om världens råvaru-<br />

och fattigdomskri<strong>se</strong>r skall lösas. Med<br />

350 miljarder kr i statliga produktiva investeringar,<br />

och ungefär lika mycket till<br />

från det privata näringslivet, kan vi inom<br />

några år få en miljon fler i produktivt arbete.<br />

Detta är alternativet till nedskärningarna<br />

i kommuner och landsting.<br />

● Säg det som enligt riksdagsbeslut<br />

och EU:s s.k. stabilitetspakt är förbjudet<br />

att säga: Ta bort taken och överskottsmålen<br />

för statsbudgeten! Vi kan<br />

återinföra kapital- och driftbudget i budgetarbetet,<br />

så att staten kan skilja ut och<br />

låna till de långsiktigt produktiva investeringarna<br />

och sätta i gång så mycket infrastrukturprojekt<br />

som det finns lediga maskiner<br />

och arbetslösa till.<br />

● Stoppa tillbaka tandkrämen i tuben<br />

och ta fram de produktivt inriktade<br />

lågräntekrediterna till infrastrukturprojekten.<br />

Detta kan vi göra genom att ta<br />

tillbaka kontrollen över riksbanken från finansmarknaden<br />

och reglera kapitalmarknaden<br />

så att pensionsfonderna används för<br />

framtidssatsningar igen.<br />

16 NY SOLIDARITET<br />

Detta kan vi göra!<br />

● Bestäm nu hur vi vill reagera på<br />

finanskollap<strong>se</strong>n, så att inte bankerna återigen<br />

räddar sig själva på bekostnad av företag<br />

och folk. Vi kan konkurssanera bankerna<br />

och hålla i gång den reala produktionen<br />

och betalningssystemet; finansbubblorna<br />

kan få krascha utan kompensation från<br />

skattebetalarna. Vi kan stöda <strong>LaRouche</strong>s<br />

förslag till stabili<strong>se</strong>ring av det internatonella<br />

finanssystemet med ett <strong>Ny</strong>tt Bretton<br />

Woods med fastlagda växelkur<strong>se</strong>r och ett<br />

system av bilaterala handelsavtal.<br />

● Ifrågasätt globali<strong>se</strong>ring och spekulation,<br />

som sänker levnadsstandard och<br />

förstör välfärdssystemen i de gamla industriländerna<br />

utan att bygga ut välfärdsstatens<br />

effektivare infrastruktur i lågläneländerna.<br />

Vi kan spräcka spekulationsbubblorna<br />

och halvera elpri<strong>se</strong>r och hyror genom<br />

utbyggnad av kärnkraft och bostäder.<br />

Genom att utnyttja välfärdsstaten till att<br />

hålla infrastrukturkostnader och räntor<br />

låga och samtidigt öka kostnaderna för<br />

nedläggningar, kan vi försvara och utveckla<br />

gamla och nya utflyttningshotade företag.<br />

Vi kan ersätta spekulativt inriktade<br />

riskkapitalbolag med långsiktiga ägare<br />

bland anställda, familjeföretagare, kooperativa<br />

eller offentliga företag. Vi kan <strong>se</strong> till<br />

att svenska välfärdsnormer blir obligatoriska<br />

för utländska företag i Sverige och<br />

www.nysol.<strong>se</strong> www.larouchepac.com www.wlym.com<br />

för en dumpningsfri import av<br />

varor och tjänster producerade<br />

utomlands.<br />

● Vi kan bygga ut våra<br />

länkar till de eurasiska<br />

landbroarna och vara med<br />

om att lösa råvaruproblemen<br />

och bygga utvecklingskorridorerna<br />

över hela dubbelkontinenten<br />

med magnettåg,<br />

pipelines, kraftledningar,<br />

vattensystem och telekommunikationer.<br />

Vi kan<br />

arbeta i den Westfaliska<br />

fredens anda och skapa<br />

fred genom att, även mellan<br />

nationer, alltid <strong>se</strong> till<br />

”den andres fördel”.<br />

● Vi kan ta fram flygblad, <strong>Ny</strong> Solidaritet<br />

och nyhetsbrevet Monitor från<br />

hemsidan www.nysol.<strong>se</strong> och skicka viktiga<br />

artiklar till våra vänner.<br />

● Vi kan ta kontakt med våra debattforum<br />

och politiker och diskutera <strong>LaRouche</strong>s<br />

och EAP:s förslag om att övervinna<br />

massarbetslösheten och globali<strong>se</strong>ringen.<br />

● Vi kan stöda utdelningen av denna<br />

tidning och hjälpa <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

på EAP:s pg 34 15 59–3.<br />

Lyyndonn LLaaRoouchee Joorrdeenss koommmmannde 550 årr<br />

Lyssna på internetkonferen<strong>se</strong>r med<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong> på larouchepac.com<br />

Läs Lyndon<br />

<strong>LaRouche</strong>s<br />

<strong>se</strong>naste bok,<br />

nu på svenska!<br />

190 sidor<br />

230 kr inkl. porto<br />

Beställ med e-post till<br />

larouche@nysol.<strong>se</strong><br />

eller genom att sätta in<br />

230 kr på pg 57 50 45–0,<br />

<strong>Ny</strong> Solidaritets förlag,<br />

skriv ”Jordens kommande<br />

50 år” på talongen.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!