Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se

NYTT 

FRÅNREVISORN Nr 

5 

2010 

Aktuellt för företag och företagare 

– Skatter, redovisning, affärsrätt, HR och andra företagsaktuella frågor – 

Kontantfaktura eller 

certifierat kassa register 

– vad gäller? 

Drivmedels förmån 

Var ligger 

bevisbördan? 

Nedslag 

i verkligheten 

”Man måste vara 

en gnetare” 

Semesterlön 

Hur beräknas 

den?

Innehåll 

Utredningar/promemorior 

Flytträtt av försäkringssparande . . .15 

Regeringsförslag 

Fastighetsskatt och stämpelskatt . . 6 

Undantag från 

koncernredovisning . . . . . . . . . . . . 9 

Kontantredovisning av moms . . . . . 9 

Statistiska centralbyrån 

Konsumentprisindex och inflation . . 3 

Riksgälden 

Statslåneräntan under april . . . . . . . 3 

Skatteverket 

Sommarjobb och skatt . . . . . . . . . . 5 

Företagshälsovård och 

fria läkarbesök . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

Avdragsbegränsning och 

avräkning av utländsk skatt . . . . . .15 

SINK-beskattad lön får ingå 

i löneunderlaget . . . . . . . . . . . . . . .18 

Rättsfall 

Presumtion för drivmedelsförmån . 4 

Skattetillägg och enstaka 

räkenskapsfel . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 

Reklamgåva för 350 kr . . . . . . . . . . 6 

Inte fritt fram att disponera 

barns arv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Se upp vid bilköp! Har säljaren 

betalt bilen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 

Frågor & Svar om skatter 

Marknadsnoterat bolag blir 

fåmansföretag – hur beräknas 

löneunderlaget? . . . . . . . . . . . . . . .10 

Skattefriheten för 

flyttningsersättningar . . . . . . . . . . .11 

Frågor & Svar Human Resources 

Det handlar om semester . . . . . . . .21 

Frågor & Svar om redovisning 

Kontantfaktura eller certifierat 

kassaregister? . . . . . . . . . . . . . . . . .16 

Special 

”Man måste vara en gnetare” . . . . .12 

Övrigt 

Valutor den 30 april 2010 . . . . . . . .22 

Fördel: pensionärer . . . . . . . . . . . . .20 

Sena fakturabetalare . . . . . . . . . . . .15 

Register 1–5/2010 . . . . . . . . . . . . . .23 

Faktasidan . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 

I detta nummer: 

OMSLAGSBILD: FOTOLIA Copyright Far Förlag AB 

Presumtion för drivmedelsförmån 

Om en person har påförts bilförmån och 

arbetsgivaren har betalat drivmedel, presumeras 

att förmån av drivmedel även ingått i bilförmånen. 

Det kom Regeringsrätten fram till för en kort tid 

sedan. Sid. 4 

Reklamgåva för 350 kr 

Av en dom från Regeringsrätten helt nyligen 

framgår att ett företag fick dra av reklamgåvor 

med ett inköpspris om 350 kr per gåva inkl. 

moms. Omständigheterna i varje enskilt fall måste 

prövas vid bedömningen av hur stort belopp 

som får dras av. Sid. 6 

”Man måste vara en gnetare” 

Han har fått sitt företag att bli större. Men efter 

47 års växande känner han sig ändå som en 

småföretagare: – Vi är ”gnetare”, säger han. Att 

gneta är att ha koll på allt och att vara om sig och 

kring sig. Det är nödvändigt för ett företags 

överlevnad. I vår serie Nedslag i verkligheten 

möter vi Sven-Åke Svensson i Lidköping, 75 år 

och fortfarande i full gång. Sid. 12 

Det handlar om semester 

Så beräknas semesterlöneskulden enligt den nya 

semesterlagen. Sid. 21 

Kontantfaktura eller certifierat kassaregister 

Det talas mycket om att företag ska kunna 

använda s.k. kontantfakturor i stället för att köpa in 

ett certifierat kassaregister. Vad är det som gäller 

enligt kassaregisterlagen och bokföringslagen? 

Sid. 16 

SINK-beskattad lön får ingå i löneunderlaget 

SINK-beskattad lön som betalas ut av ett 

fåmansföretag till en person bosatt inom EES får 

ingå i löneunderlaget när gränsbeloppet enligt de 

s.k. 3:12-reglerna ska beräknas. Detta gäller dock 

inte utbetalning till person i tredje land. Sid. 18

Ändrade priser från mars till april: 

Procentenheter 

Elpriser – 0,2 

Charter – 0,1 

Drivmedel, hyror, transport + 0,3 

Konsumentprisindex (april) 

Basår 1980 302,36 

Basår 1949 1 726 

Minneslistan 

Maj 

25 • Periodisk sammanställning för EU-försäljning under april 

(vid elektronisk månadsredovisning). 

26 • Företag med momspliktig omsättning över 40 miljoner kr: 

– Skattedeklaration avseende moms, avdragen skatt och 

arbetsgivaravgifter för april. 

– Inbetalning av moms för april ska vara bokförd på 

Skatteverkets konto. 

31 • Inkomstdeklaration för utomlands bosatta. 

Juni 

14 • Inbetalning av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för maj 

ska vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Inbetalning av debiterad F-skatt och särskild A-skatt för maj 

ska vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Företag med momspliktig omsättning om högst 40 miljoner kr: 

– Skattedeklaration avseende avdragen skatt, arbetsgivaravgifter 

för maj. 

– Skattedeklaration avseende moms för april vid 

enmånadsredovisning. 

– Inbetalning av moms för april ska vara bokförd på 

Skatteverkets konto vid enmånadsredovisning. 

21 • Periodisk sammanställning för EU-försäljning under maj 

(vid månadsredovisning på blankett). 

28 • Periodisk sammanställning för EU-försäljning under maj 

(vid elektronisk månadsredovisning). 

• Företag med momspliktig omsättning över 40 miljoner kr: 

– Skattedeklaration avseende moms, avdragen skatt och 

arbetsgivaravgifter för maj. 

– Inbetalning av moms för maj ska vara bokförd på 

Skatteverkets konto. 

Oförändrad inflationstakt 

Den årliga inflationstakten var 1,0 procent i april 2010. I mars var 

den 1,0 procent. Från mars till april var konsumentpriserna 

oförändrade. 

Inflationen: +1,0 % 

–5 –4 –3 –2 –1 0 +1 +2 +3 +4 +5 

Europainflationen 

Mätt med HIKP 

(I HIKP ingår inte egnahemsägares räntekostnader.) 

EU totalt (mars) 1,9 % 

EMU-länderna (mars) 1,4 % 

Sverige (mars) 2,5 % 

Sverige (april) 2,1 % 

EMU-länderna (april) 1,5 % 

(Skillnaden i inflation förklaras med att priserna på 

vissa livsmedel och bilar stiger i Sverige och sjunker 

i EMU-länderna.) 

EU-index (april) 

Harmoniserat index för 

konsumentpriser (HIKP) 110,64 

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 

Statslåneräntan 

under april 

RIKSGÄLDEN Statslåneräntan 

under april och större delen av 

maj 2010 framgår av sammanställningen 

nedan. Medelvärdet 

för statslåneräntan hittills 

i år är 3,03 procent. 

Datum Räntesats % 

26/3 – 1/4 2,99 

2/4 – 8/4 3,01 

9/4 – 15/4 3,01 

16/4 – 22/4 3,02 

23/4 – 29/4 2,95 

30/4 – 6/5 2,80 

7/5 – 13/5 2,75 

14/5 – 20/5 2,63 

% 7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

RIKSGÄLDEN 

Inflation is when you pay 

fifteen dollars for the 

ten-dollar haircut you used 

to get for five dollars when 

you had hair. 

Sam Ewing 

RUT-avdrag 

behövs inte, 

fastslår stadsrådet Joel Eriksson (S), 

som inte behöver städa hemma 

– det gör hustrun! 

UR GRÖNKÖPINGS VECKOBLAD 

Annons 

NYTT FRÅN REVISORN 5/2010 Copyright Far Förlag AB 

3

Presumtion för drivmedelsförmån 

Om en person har påförts bil - 

förmån och arbetsgivaren har 

betalat drivmedel, presumeras 

att förmån av drivmedel även 

ingått i bilförmånen. 

RÄTTSFALL Det kom Regeringsrätten 

fram till helt nyligen. Fallet gällde en 

person som var företagsledare i ett fåmansföretag 

och som hade haft rätt att 

disponera företagets bil. Bolaget har betalat 

allt drivmedel. 

Enligt en körjournal hade bilen körts 

totalt ca 3 640 mil det aktuella året. 

Körjournalen var emellertid ofullständig 

bl.a. när det gäller uppgifter om syftet 

med ett stort antal resor. Därför har 

varken körjournalen eller annan utredning 

bedömts kunna bryta presumtionen 

att det finns en bilförmån hos den 

som har rätt att disponera bilen (se artikel 

om bevisbördan vid bilförmån 

i NYTT FRÅN REVISORN nr 4/2010, 

sid. 23). Företagsledaren blev därför 

beskattad för bilförmån. 

Gäller presumtionsregeln 

även drivmedel? 

Bilförmånen blev dock inte föremål för 

tvist hos Regeringsrätten. Det blev däremot 

frågan om det även ingått förmån 

av drivmedel i bilförmånen. Omfattar 

presumtionen för bilförmån även en 

presumtion för drivmedelsförmån? Regeringsrätten 

noterar att inkomstskattelagens 

bestämmelse om drivmedelsförmån 

får anses innebära följande: Om 

det har utretts att en person haft en bilförmån 

och arbetsgivaren har betalat 

det drivmedel som gått åt för driften, 

finns en presumtion för att en drivmedelsförmån 

också in gått i bilförmånen. 

För att helt eller delvis undgå beskattning 

av drivmedelsförmån, måste 

personen i sådant fall göra sannolikt att 

mindre drivmedel har förbrukats vid 

privat körning än vad drivmedelsförmånen 

annars omfattar. 

Drivmedelsförmån för totala 

körsträckan 

I det fall som Regeringsrätten prövade 

hade företagsledaren disponerat den bil 

som hans bolag ägde. Bolaget hade bekostat 

allt drivmedel som använts för 

driften. 

I bilförmånen får därför anses ha ingått 

en drivmedelsförmån. 

Förmånen ska beräknas till marknadsvärdet 

multiplicerat med 1,2 av den 

mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats 

för förmånsbilens totala kör- 

Annons 

sträcka under den tid företagsledaren 

har disponerat bilen. Enligt Regeringsrätten 

uppgår då drivmedelsförmånen 

till 36 560 kr. 

Lägre drivmedelsförmån inte visad 

Denna drivmedelsförmån kan sättas 

ned om företagsledaren kan göra 

sannolikt att han har förbrukat mindre 

drivmedel vid privatkörning än för 

bilens totala körsträcka. 

Någon tillförlitlig körjournal har 

dock inte förts och omfattningen av 

den privata körningen respektive körningen 

för företaget har inte heller 

gjorts sannolik på annat sätt. Med hänsyn 

till att Skatteverket godtagit ett belopp 

om 14 700 kr begränsades drivmedelsförmånen 

till detta belopp. 

REGERINGSRÄTTEN, MÅL NR 6464-08 

4 Copyright Far Förlag AB 

NYTT FRÅN REVISORN 5/2010 

FOTOLIA

Skattetillägg och 

enstaka räkenskapsfel 

Bolaget påfördes skattetillägg 

för felaktig momsredovisning 

i skattedeklarationen. Då felet 

orsakats av en enstaka felaktighet 

i bokföringen befriades 

bolaget från skattetillägget. 

RÄTTSFALL Det kom Kammarrätten i 

Stockholm fram till för en tid sedan. 

Fallet gällde ett bolag som i sin skattedeklaration 

för redovisningsperioden 

januari–mars 2008 redovisat utgående 

moms med ett belopp som var drygt 

480 000 kr för lågt. Efter det att Skatteverket 

inlett en utredning i ärendet kom 

bolaget in med en rättad skattedeklaration 

där den utgående momsen redovisats 

med 480 000 kr mer än i den ursprungliga 

deklarationen. 

Misstagsredovisning 

Den felaktiga redovisningen berodde 

på att den som upprättade skattedeklarationen 

för årets första kvartal av misstag 

hade fört över uppgifter om moms 

endast för mars månad. Detta hade 

skett trots att en inhyrd konsult hade 

stämt av bokföringen och tagit fram 

underlag för skattedeklarationen även 

för månaderna januari och februari. 

Enstaka felaktighet ger hel 

befrielse 

Kammarrätten konstaterar att bolaget 

har lämnat en oriktig uppgift i den ak- 


tuella skattedeklarationen. Då bolagets 

rättelse inte har skett frivilligt, finns det 

därför grund för att påföra skattetillägg. 

Kammarrätten noterar emellertid vidare 

att den oriktiga uppgiften avser en 

enstaka felaktighet i bokföringen. Man 

säger att det inte framstår som klart att 

felet inte skulle ha upptäckts senast vid 

bokslutet. Mot bakgrund av detta med- 

Sommarjobb och skatt 

SKATTEVERKET En skolungdom som feriearbetar 

kan i år tjäna upp till 17 999 

kr (inkl. semesterersättning och kostförmån) 

utan att betala skatt. På arbets - 

inkomster om 18 000 kr eller mer betalas 

allmän pensionsavgift om 7 procent 

på hela inkomsten. 

Intyg om inkomst under 18 000 kr 

En skolungdom som tjänar mindre än 

Copyright Far Förlag AB 

Tidigare i Nytt från Revisorn 

• Inget skattetillägg vid enstaka 

räkenskapsfel; Regeringsrätten, 

mål nr 482-07; Nytt från Revisorn nr 

3/2008 sid. 7. 

FOTOLIA 

ger kammarrätten hel befrielse från 

skattetillägg. 

KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM, MÅL NR 4896-09 

18 000 kr och är studerande och bosatt 

i Sverige under hela året ska lämna ett 

intyg till arbetsgivaren för att bekräfta 

detta. En arbetsgivare har dock alltid 

rätt att begära att få ett beslut från Skatteverket 

(blankett 4301) i stället för intyget. 

Intyget finns i Skatteverkets broschyr 

Sommar- och extrajobb, Information 

till skolungdom och studerande 

(se www.skatteverket.se). 

5 

FOTOLIA

Reklamgåva för 350 kr 

Enligt en dom från Regerings - 

rätten helt nyligen framgår att ett 

företag fick dra av reklamgåvor 

med ett inköpspris om 350 kr 

per gåva inkl. moms. 

RÄTTSFALL Fallet gällde ett företag som 

yrkat avdrag för olika slag av reklamgåvor. 

Inget avdrag, enligt Skatteverket 

Enligt Skatteverket kan avdrag för utgifter 

för reklamgåvor endast komma i 

fråga för reklamgåvor med inköpspris 

om högst 180 kr per styck exkl. moms. 

Skatteverket ifrågasatte avdragsrätten 

för artiklar som diverse klädesplagg, 

ryggsäckar, termosar, guldpennor och 

Delicard. 

När det gällde klädesplaggen var det 

fråga om tenniströjor, fleece tröjor, polotröjor, 

shorts, skjortor, blusar och 

jackor. Kläderna bedömdes vara av god 

kvalitet och de kunde ofta erhållas i 

olika färger och storlekar. Skatteverket 

menade att det var fråga om relativt exklusiva 

gåvor, som hade personlig karaktär 

och ett inte ringa ekonomiskt 

värde. Övriga artiklar hade köpts in i 

ett mycket litet antal. 

Skillnad mellan 

representations gåvor och 

reklamgåvor 

Frågan om avdrag för reklamgåvorna 

var tvistig och den vandrade ända upp 

till Regeringsrätten, som noterar att det 

finns ett avdragsförbud för gåvor. Enligt 

förarbeten och rättspraxis kan avdrag 

dock medges för representationsoch 

reklamgåvor. 

Avdragsrätten för utgifter för representation 

och representationsgåvor är 

emellertid begränsad till vad som kan 

anses som skäliga utgifter. För reklamgåvor 

finns inte denna begränsning. 

Utgifter för reklamgåvor får nämligen 

anses som sådana kostnader för 

marknadsföring som är avdragsgilla 

som kostnader för att förvärva och bibehålla 

inkomster i en näringsverksamhet. 

Avdragsrätten bortfaller dock om 

avdraget skulle stå i strid med avdragsförbudet 

mot gåvor. 

Enklare presentartiklar av 

ringa värde 

Regeringsrätten konstaterar vidare att, 

eftersom syftet med reklamgåvor är att 

göra produkter och varumärken kända, 

är de oftast försedda med det givande 

företagets logotyp eller liknande och är 

avsedda för en större krets. I praxis har 

reklamgåvor godtagits om det varit 

fråga om enklare presentartiklar av förhållandevis 

ringa värde. 

350 kr inkl. moms godtogs 

Då det saknas beloppsramar för avdragsgilla 

reklamgåvor måste omständigheterna 

i det enskilda fallet prövas 

vid bedömningen av hur stort belopp 

som får dras av. I detta fall hade Skatteverket 

godtagit att företaget fick dra av 

utgifter för artiklar vars inköpspris inte 

översteg 200 kr inkl. moms. Det var 

fråga om pennor, T-shirts, golfbollar 

m.m. försedda med företagets logotyp. 

Enligt Regeringsrätten borde dock av- 

drag medges för utgifter för reklamgåvor 

med inköpspris som inte överstiger 

350 kr per gåva inkl. moms. Avdrag 

medgavs därför för ståltermosar, diverse 

klädesplagg, guldpennor samt 

Delicard försedda med företagets logotyp. 

Enligt Regeringsrätten är det här 

fråga om reklamgåvor av enklare slag 

och ringa värde som inte omfattas av 

avdragsförbudet för gåvor. 

REGERINGSRÄTTEN, MÅL NR 2410-08 

Fastighetsskatt och stämpelskatt 

REGERINGSFÖRSLAG För att finansiera 

den slopade revisionsplikten för små 

bolag föreslog Finansdepartementet i en 

promemoria en höjd fastighetsskatt för 

vattenkraftverk och en höjd stämpelskatt 

när juridiska personer förvärvar 

fast egendom och tomträtter. Förslaget 

redovisades i föregående nummer 

av NYTT FRÅN REVISORN. 

Förslaget i promemorian har nu lett 

till ett regeringsförslag. I en proposition 

föreslår regeringen att fastighetsskatten 

Skatteverkets kommentar 

Med anledning av Regeringsrättens dom 

meddelar Skatteverket att dess ställningstagande 

från den 27 november 2007 

(dnr 131 684677-07/111) är överspelat. 

Ställningstagandet redovisades i 

Nytt från Revisorn nr 2/2008 sid. 19. 

för vattenkraftverk höjs från 1,7 till 2,8 

procent av taxeringsvärdet. Ändringen 

träder i kraft den 1 januari 2011 och 

tillämpas första gången vid 2012 års 

taxering. Vidare föreslår regeringen en 

höjning av stämpelskatten från 3 procent 

till 4,25 procent när juridiska personer 

förvärvar fast egendom och tomt - 

rätter. Denna ändring träder i kraft den 

1 januari 2011 och tillämpas på förvärv 

som görs efter den 31 december 2010. 

PROPOSITION 2009/10:206 



FOTOLIA

Inte fritt fram att 

disponera barns arv 

Föräldrarna tillägnade sig 

437 500 kr som deras sexåriga 

dotter fått i arv. För detta dömdes 

de för grov förskingring. De slapp 

dock fängelse. Påföljden blev 

villkorlig dom. 

RÄTTSFALL Det framgår av en dom från 

Södertörns tingsrätt nyligen. Domen 

har vunnit laga kraft. Bakgrunden var 

att den sexåriga dottern genom testamente 

ärvt en skogsfastighet efter en 

släkting till fadern. 

Tog ut pengar 

Överförmyndarnämnden godkände att 

fastigheten såldes och dottern fick 

pengarna från försäljningen. Föräldrarna 

informerades om sin skyldighet 

att redovisa barnets tillgångar. Under 

knappt ett års tid förde föräldrarna vid 

elva tillfällen över sammanlagt 437 500 

kr från dotterns konto till moderns 

konto. 

Gode mannen agerade 

Dotterns gode man tog vid ett flertal 

tillfällen kontakt med föräldrarna för 

att få dem att föra tillbaka tillgångar till 

dottern eller på annat sätt formalisera 

att föräldrarna disponerat barnets egendom. 

Den gode mannen förde till slut 

saken till domstol som förpliktade föräldrarna 

att betala 438 600 kr till barnet. 


Föräldrarna följer nu en återbetalningsplan. 

Ovilja att återbetala 

Föräldrarna stämdes även av åklagaren 

som yrkade ansvar för grov förskingring, 

något som tingsrätten instämde i. 

Tingsrätten noterar att föräldrarna inte 

uttryckt någon vilja att betala tillbaka 

pengarna förrän saken kommit till 

tingsrättens prövning. 

Särskilt graverande ansågs detta vara 

när den gode mannen under lång tid 

och med olika förslag försökt få föräldrarna 

att agera till barnets förmån. 

Ingen av föräldrarna har accepterat 

den gode mannens förslag. De har inte 

heller tagit kontakt med jurist för rådgivning 

i de frågor som de uppgett som 

Annons 


orsak till att de inte kom vidare i frågan. 

Pappan har vidare förklarat att han inte 

tyckte det spelade någon roll om barnet 

fick tillbaka pengarna genom återbetalning 

eller genom ett kommande arv 

från föräldrarna. 

Grov förskingring men inget 

fängelse 

FOTOLIA 

Tingsrätten konstaterade att det fanns 

en avsevärd risk att föräldrarnas agerande 

skulle leda till vinning för dem 

och skada för dottern, något som de insett 

och varit likgiltiga inför. Tingsrätten 

dömde därför föräldrarna för grov förskingring. 

Domen blev villkorlig. 

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT, B 15881-09 

7

Se upp vid bilköp! 

Har säljaren betalt bilen? 

Den som köpt bilen fick inte ut 

försäkringsersättning vid en bil - 

skada. Han ansågs inte vara bilens 

verkliga ägare. Säljaren hade 

nämligen inte betalat en restskuld 

på bilen. En dom från Högsta 

domstolen bekräftar att köparen 

inte var bilens verkliga ägare. 

RÄTTSFALL I mars 2003 köpte en man en 

BMW från en kvinna. Han blev samtidigt 

antecknad som ägare av bilen i 

Vägverkets bilregister. Kvinnan hade i 

sin tur tidigare köpt bilen på kredit av 

BMW Financial Services med rätt för 

BMW att vid bristande betalning säga 

upp krediten och kräva omedelbar betalning 

av hela restskulden eller återta 

bilen. BMW förbehöll sig också äganderätten 

till bilen till dess att köparen 

fullgjort sina förpliktelser enligt avtalet. 

Sålde skuldbelagd bil 

När kvinnan sålde bilen var den inte 

fullt betald. Samma dag som den såldes 

intygade hon att hon tagit emot köpesumman 

för bilen och att hon omgående 

skulle betala skulden som fanns på 

bilen. 

Bättre rätt till bilen 

Nio månader efter det att hon sålt bilen 

8 

sa emellertid BMW upp krediten på 

grund av bristande betalningar. BMW 

väckte också talan mot bilens nye ägare 

om bättre rätt till bilen. Tingsrätten 

dömde till BMW:s förmån i slutet av januari 

2005. En dom som fastställdes av 

hovrätten i juni samma år. Den nye bil - 

ägaren skulle lämna tillbaka bilen till 

BMW eller betala 171 000 kr om han 

inte hade den kvar. 

Bilen brann upp 

I mitten av augusti förstördes emellertid 

bilen genom brand. Bilen var vagn - 

skadeförsäkrad. Den nye ägaren polis - 

anmälde skadan och ville ha ut ersättning 

från sitt försäkringsbolag. Det gick 

försäkringsbolaget dock inte med på. 

Bolaget åberopade ett försäkringsvillkor 

som sa att ”Försäkringen avser försäkringstagarens 

intresse. Försäkringen 

gäller endast om försäkringstagaren är 

bilens verklige ägare och huvudsaklige 

brukare.” 

Inte verklige ägaren 

Frågan vandrade genom rättsinstanserna 

och hamnade slutligen på Högsta 

domstolens bord. Frågan gällde om den 

nye ägaren, trots att han inte var i god 

tro vid förvärvet, ändock kunde anses 

som bilens verkliga ägare i försäkrings- 

FOTOLIA 

villkorens mening. Hade han vid skadetillfället 

ett sådant intresse i bilen att 

han kunde anses som bilens verklige 

ägare enligt villkoren i försäkringen? 

Nej, så var inte fallet. Högsta domstolen 

konstaterade följande. 

Köparen saknar ett sakrättsligt 

skydd mot BMW (hans förvärv 

var inte i god tro). Han har alltså 

inte förvärvat någon mot BMW 

gällande rätt till bilen. 

Han har köpt bilen med vetskap 

om säljarens skuld till BMW. 

Han har inte förvissat sig om att 

skulden betalats. 

Genom att säljaren dels överlåtit 

bilen till honom utan att ha rätt 

till det, dels inte betalat skulden 

till BMW och genom att BMW 

därmed hade rätt att återta bilen 

– synes den nye ägarens intresse 

i bilen enbart ha bestått i att 

kunna utge bilens värde till 

BMW. 

Sammantaget kom Högsta domstolen 

således fram till att köparen inte kunde 

anses som bilens ägare i försäkringsvillkorens 

mening. 

HÖGSTA DOMSTOLEN, MÅL NR T2925-08 

Copyright Far Förlag AB NYTT FRÅN REVISORN 5/2010

Undantag från 

koncern - 

redovisning 

REGERINGSFÖRSLAG I en proposition 

föreslår regeringen vissa förenklingar i 

lagstiftningen om årsredovisning. Förslaget 

innebär att ett moderföretag inte 

behöver upprätta koncernredovisning 

om samtliga dotterföretag är av ringa 

betydelse med hänsyn till kravet på 

rättvisande bild av ställningen och resultatet 

för koncernen. Koncernredovisning 

ska dock upprättas, om två eller 

flera dotterföretag tillsammans har mer 

än sådan ringa betydelse. 

Den nya bestämmelsen föreslås träda 

i kraft den 1 augusti 2010 (i lagrådsremissen 

föreslogs den 1 juli 2010 – se 

NYTT FRÅN REVISORN nr 3/2010 sid 4). 

Ändringen ska tillämpas första gången 

för det räkenskapsår som avslutas närmast 

efter den 31 juli 2010. 


Kontant - 

redovisning av 

moms 

REGERINGSFÖRSLAG För att förbättra företagens 

likviditet och för att olika företagsformer 

ska behandlas lika, kommer 

regeringen att föreslå en utökad 

möjlighet till kontantredovisning i bokföringen. 

Förslaget kommer att medföra 

ändringar inom mervärdesskat - 

telagstiftningen. I vårpropositionen 

meddelar regeringen att den avser att 

återkomma till riksdagen med förslag 

till ändrad lagstiftning. Lagförslaget bedöms 

kunna träda i kraft den 1 januari 

2011. 


Tidigare i Nytt från Revisorn 

• Förenklad löpande bokföring, 

Utredningen för enklare redovisning 

SOU 2008:67, Nytt från Revisorn 

nr 6/7 2008 sid. 12. 

FOTOLIA 

Företagshälsovård 

och fria läkarbesök 

Eftersom statliga bidrag betalas 

ut till företagshälsovården för 

läkarbesök som omfattar en 

bedömning av anställdas 

arbetsförmåga, är förmån av 

sådant läkarbesök skattepliktig. 

SKATTEVERKET Det framgår av ett ställningstagande 

från Skatteverket för en 

tid sedan. Förmån av hälso- och 

sjukvård är skattefri om förmånen avser 

vård i Sverige som inte är offentligt finansierad. 

Det gäller även förmån av företagshälsovård. 

Även förmån av förebyggande 

behandling eller rehabilite - 

ring är skattefri. 

Organisations- och gruppinriktad 

När det gäller skattefriheten för företagshälsovård 

motiveras detta av att den 

”är organisations- och gruppinriktad. 

Inslaget av individuellt inriktad vård är 

begränsat och ingår endast som ett led i 

arbetet med att kartlägga och förbättra 

arbetsmiljön. För den anställde kan därför 

förmånen av fri företagshälsovård 

knappast innebära några inbesparade 

levnadskostnader eller på annat sätt utgöra 

grund för förmånsbeskattning.” 

Delvis ny företagshälsovård 

Av en förordning från regeringen framgår 

emellertid att företagshälsovården 

delvis har fått ett annat innehåll. Genom 

tidiga insatser från företagshälsovården 

när anställda blir sjuka, ska möjlighe- 

terna öka för de anställda att återgå i arbete. 

Det innebär bl.a. att statliga bidrag 

betalas ut till företagshälsovården för läkarbesök 

som även innefattar en bedömning 

av den anställdes arbetsförmåga. 

Det är Försäkringskassan som 

lämnar ett bidrag till företagshälsovården 

om 350 kr per genomfört läkarbesök. 

Genom att ett statligt bidrag lämnas 

för de aktuella läkarbesöken är vården 

att betrakta som offentligt finansierad. 

Det gäller även om det statliga bidraget 

inte skulle täcka hela vårdkostnaden. 

Skattepliktig förmån 

Det innebär att om arbetsgivaren svarar 

för kostnaden för ett sådant läkarbesök 

inom företagshälsovården, har den anställde 

fått en skattepliktig förmån. Förmånen 

värderas till vad den anställde 

skulle ha fått betala för motsvarande läkarbesök 

på den öppna marknaden. 

Närmast kan man jämföra med vad patienter 

betalar på landstingets vårdcentraler. 

Skattefri vid rehabilitering 

Trots den offentliga finansieringen kan 

vården ändå vara skattefri. Så är fallet 

om vården sker inom ramen för förmån 

av fri rehabilitering. Bestämmelserna 

om sådan rehabilitering finns i lagen om 

allmän försäkring (22 kap. 3 §). 

SKATTEVERKET, DNR 131 207737-10/111 


9 

FOTOLIA

? 

När gränsbeloppet beräknas för fåmansföretagaraktier 

får löner under året före beskattningsåret läggas till. 

Får ett sådant löneunderlag läggas till även om bolaget 

var marknadsnoterat förra året? 

! 

Ett aktiebolag vars aktier är marknadsnoterade 

är inte ett fåmansföretag. 

Det innebär att aktier i 

marknadsnoterade aktiebolag inte 

omfattas av de tämligen komplicerade 

regler som gäller för beskattning av utdelning 

från fåmansföretag (de s.k. 

3:12-reglerna). 

Året före beskattningsåret 

Enligt fåmansföretagsreglerna ska ett 

gränsbelopp beräknas för att bestämma 

hur mycket av en utdelning som ska beskattas 

i inkomstslaget kapital respektive 

i inkomstslaget tjänst. Som en del i 

beräkningen av gränsbeloppet beaktas 

ett löneunderlag. Det innebär att kontant 

ersättning (beräknad på visst sätt) 

som under året före beskattningsåret 

10 


Marknadsnoterat bolag blir 

fåmansföretag 

– hur beräknas löneunderlaget? 

har lämnats till arbetstagarna i företaget, 

får läggas till gränsbeloppet. 

Frågan gäller om ett bolag som ”under 

året före beskattningsåret” inte var 

ett fåmansföretag, utan var marknadsnoterat, 

ändå får lägga till löneunderlaget 

när gränsbeloppet beräknas? 

Vid årets ingång 

I ett ställningstagande har Skatteverket 

behandlat denna fråga. Skatteverket 

konstaterar att det framgår av inkomstskattelagen 

(57 kap. 11 §) att 

gränsbeloppet ska beräknas vid årets 

ingång. 

Är företaget ett fåmansföretag vid beskattningsårets 

ingång får alltså bestämmelserna 

om lönebaserat utrymme 

tillämpas. 

Löner under marknads - 

noteringen får beaktas 

I inkomstskattelagens bestämmelser 

om lönebaserat utrymme anges visserligen 

att det är kontant ersättning ”året 

före beskattningsåret” som får beaktas 

när gränsbeloppet ska tas fram (57 kap. 

17 §). Och då var ju bolaget inte ett fåmansföretag, 

utan marknadsnoterat. 

Enligt Skatteverket avser emellertid 

denna tidsangivelse enbart de förhållanden 

som ska gälla när löneunderlaget 

ska beräknas. Något uttryckligt krav på 

att företaget har varit ett fåmansföretag 

finns inte. Enligt Skatteverkets mening 

får således utbetalda ersättningar under 

den tid företaget inte var ett fåmansföretag 

ingå i löneunderlaget. 


Copyright Far Förlag AB NYTT FRÅN REVISORN 5/2010 

FOTOLIA


Skattefriheten för 

flyttningsersättningar 

? 

En person som är anställd i en koncern ska byta 

verksamhetsort genom att gå från ett koncernbolag 

till ett annat. Vid flytten kommer flyttningsersättning 

att betalas. Flyttningsersättning är ju skattefri – men är 

det avgörande för skattefriheten att ersättningen betalas 

av den nya arbetsgivaren? 

! Det är riktigt att flyttningsersättning 

är skattefri. Av inkomstskattelagen 

framgår nämligen följande: 

Ersättning för utgifter för flyttning 

när en skattskyldig på grund av byte 

av verksamhetsort flyttar till en ny 

bostadsort ska inte tas upp, om ersättningen 

betalas av allmänna medel 

eller av arbetsgivaren. (11 kap. 27 §). 

I paragrafen exemplifieras vidare vad 

som räknas som utgifter för flyttning 

och vad som inte räknas som sådana utgifter. 

Ny bostadsort på grund 

av ny verksamhetsort 

Ett villkor för skattefriheten för flyttningsersättningar 

är alltså att den föranleds 

av att en anställd flyttar till en ny 

bostadsort på grund av att verksamheten 

flyttats till en annan ort. Ett byte av 

verksamhetsort kan förekomma inom 

en och samma anställning, men även vid 

byte av anställning inom en äkta eller 

oäkta koncern. 

Frågan är då om det, för att den anställde 

ska få skattefrihet, krävs att den 

nya arbetsgivaren ska betala flyttningsersättningen. 

Får det skattekonsekvenser 

beroende på vilket av koncern - 

bolagen som betalar flyttningsersättningen? 

Rättsfall finns … 

Vid en sådan bedömning kan noteras 

att det finns ett rättsfall från Regeringsrätten 

som säger att skattefriheten endast 

gäller ”om ersättningen betalats ut 

av den person som är arbetsgivare beträffande 

den tjänst med vilken flyttningskostnaden 

är förenad, alltså den 

nya arbetsgivaren” (RÅ 1986 ref. 172). 

… men är gammalt 

och inte giltigt 

I ett ställningstagande konstaterar 

emellertid Skatteverket att rättsfallet 

avser gammal lagstiftning (taxeringen 

1978). Vid den tiden var beskattningen 

av flyttningsersättning beroende av vad 

som enligt avtal gällde för statligt anställda. 

Enligt Skatteverket kan inte 

några klara slutsatser dras av rättsfallet 

när det gäller nuvarande regler. Av lagtexten 

kan inte utläsas att det är en absolut 

förutsättning för skattefrihet att 

arbetsgivaren på den nya verksamhetsorten 

betalar ersättningen. 

Enligt Skatteverket är därför en flyttningsersättning 

skattefri även om det är 

den gamla arbetsgivaren som står för 

ersättningen. Så kan vara fallet inom 

koncerner. 

Krav för skattefrihet för 

flyttningsersättningar: 

Flyttningen är direkt orsakad av 

arbetet. 

Om den nya arbetsgivaren betalar 

flyttningsersättningen är sambandet 

mellan flytt och pågående anställning 

alltid tydligt. 

Om den gamla arbetsgivaren betalar 

flyttningsersättningen ställs högre 

krav för att påvisa sambandet mellan 

flytten och en ny anställning. 

Gäller inte privata 

dispositioner 

Bestämmelsen om skattefri flyttningsersättning 

gäller inte om en anställd 

av privata skäl flyttar till en ny 

bostad inom sin vanliga verksamhetsort. 

Den kan inte heller tillämpas 

om någon slutar en anställning och i 

samband med det flyttar till en ny 

bostadsort av privata skäl. 

För en anställd som exempelvis slutar 

på egen begäran för att en tid senare 

flytta till nytt arbete på en avlägsen 

plats, kan inte flytten bekostas av en f.d. 

arbetsgivare. I sådant fall bör ersättningen 

ses som ett avgångsvederlag för 

att täcka en privat levnadskostnad. 


Annons 


11 

FOTOLIA

Han har fått sitt företag att bli större. Men efter 47 års 

växande känner han sig ändå som en småföretagare: 

– Vi är ”gnetare”, säger han. Att gneta är att ha 

koll på allt och att vara om sig och kring sig. Det är 

nödvändigt för ett företags överlevnad. I vår serie 

Nedslag i verkligheten möter vi Sven-Åke Svensson 

i Lidköping, 75 år och fortfarande i full gång. 

I utställningshallen står husbilarna tätt. 

En lista i lokalen visar försäljningsresultatet 

hos Husvagn-Svensson i Lidköping. 

Människor från alla möjliga platser i 

hela Sverige köpte förra året inte mindre 

än 219 fordon härifrån. Prislapparna på 

de utställda bilarna ligger på mellan 

400 000 och 750 000 kr. Här går affärerna 

bra, alltså. 

Sven-Åke Svensson är mannen som 

startade det här företaget för 47 år sedan. 

Häromdagen fyllde han 75 år. 

VD-skapet är sedan många år överlåtet 

på sonen Anders men Sven-Åke 

Svensson arbetar fortfarande i företagsledningen 

– ”sporadiskt men för 

mycket”, säger han själv. ”För mycket” 

stämmer nog. Men ”sporadiskt” verkar 

vara en kraftig underdrift. Det är full 

fart på honom hela tiden. Telefonerna 

ringer och det är mycket som ordnas 

och fixas hela tiden. 

Jag frågar om det är han eller VD som 

bestämmer. 

– Ja, det är ju jag, skrattar han men 

tillägger snabbt: Nej, vi går la bra ihop. 

Tillbehör och fastigheter 

Från husbilsförsäljningen går vi tvärs 

över gården till en byggnad i två plan. 

Här finns ett av Europas största varuhus 

med husvagns- och husbilstillbehör 

– med allt från elverk och möbler till 

plastbestick. Här är också en stor 

postorderavdelning. 

Tillbehörssidan står för en betydande 

del av företagets omsättning. 

I förbifarten nämner Sven-Åke 

Svensson att han också har en stor fastighetssida. 

Det började på åttiotalet 

med fastigheter över hela Västsverige. 

TEXT: INGE WENNBERG 

Vi har ett alltför besvärligt 

samhälle i dag, säger Sven-Åke 

Svensson. Både stat och 

kommun krånglar till det för oss 

företagare. De säger att de har 

förenklat men jag tycker 

att det har blivit värre. 

”Man måste vara 

Allt såldes 1989–90 men nya förvärv 

gjordes 1994–96. I dag har man 30–40 

fastigheter organiserade på ett tiotal bolag. 

Två tomma händer 

Nu måste jag ställa den klassiska frågan: 

Började han med två tomma händer? Jo, 

det gjorde han. 

För att få startkapital sålde han en bil, 

sin egen. 

Efter några sommarjobb hos Volks - 

wagen hade han fått permanent anställning 

där som ovanligt ung bilsäljare. 

Och det gick riktigt bra. Han vann flera 

nationella säljtävlingar. 

Men så kom han och Volkswagen inte 

överens om hans lön. Han slutade för 

att sälja begagnade bilar på egen hand. 

– Jag hade ingen större förmögenhet. 

Jag var relativt nygift och barn hade vi fått. 


NYTT FRÅN REVISORN 5/2010

en gnetare” 

Så jag sålde bilen, det var insatsen. 

Kontoret sattes upp i ett mycket litet 

hyrt rum på två gånger tre meter. Man 

fick akta huvudet när man skulle in. 

Sålde 1 300 husvagnar 

I det rummet satt han några år. Men så 

kom husvagnarna in i bilden. Det var 

ganska nytt på den tiden. Men han hade 

i alla fall sett husvagnar på sin pappas 

campingplats utanför stan. 

År 1963 började han sälja husvagnar 

för en firma i Norrköping och efter två 

år hade han tagit över den firmans agentur. 

Sen gick det bara uppåt. Som mest 

sålde Husvagn-Svensson 1 300 nya hus - 

vagnar på ett år (numera är det bara 

husbilar som gäller). 

Fabrik i England 

Ett tag var han också ägare till världens 


största husvagnsfabrik, CI (Caravans 

International) i England som en gång i 

tiden tillverkade 25 000 husvagnar om 

året med kända märken som bland annat 

Sprite och Eccles. 

CI gick omkull 1992 och med hjälp av 

företagsledningen i England köpte 

Sven-Åke Svensson fabriken. Då var 

års produktionen nere i 5 000 vagnar och 

omsättningen 500 miljoner kronor. Det 

lidköpingska fabriksägandet slutade 

dock efter ungefär fem år. 

– Engelsmännen var lite svåra att ha 

att göra med. När Mr Svensson var där 

så var det bara ”yes, yes”. Men så fort 

jag gick ut genom dörren gjorde de som 

de själva ville. Och det var inte bra. Vi 

ledsnade och drog oss tillbaka. 

Jul-Svensson 

För ett tiotal år sedan skaffade sig Hus - 


vagn-Svensson ytterligare ett ben att stå 

på. Det blev Jul-Svensson. 

Under husbilarnas lågsäsong i november–december 

röjs det undan i en 

stor del av tillbehörsbutiken och ytorna 

fylls med tusentals olika julsaker. 

– Omsättningsmässigt har det kanske 

inte varit någon jättesuccé. Alla säljer ju 

julgrejor – varuhus, livsmedelsaffärer och 

så vidare. Det finns en gräns för vad som 

går att sälja. Max 1,5 miljoner har vi haft. 

Tjugo anställda 

Husvagn-Svensson har tjugo anställda. 

På fastighetssidan köps alla tjänster av 

entreprenörer. 

– Även om det kostar 400 kronor i 

timmen så vet vi att den timmen har någon 

varit på plats och jobbat. Vi har tidigare 

haft anställda på fastigheterna. Men 

det blir så lätt att de dansar runt i bil – 

13

drar till en skruv i Falköping, en annan i 

Skövde, en tredje i Vara och en fjärde i 

Lidköping. Och så har den dagen gått. 

Vi är ”gnetare” 

Trots fastighetsinnehav och stor omsättning 

i Husvagn-Svensson ser Sven-Åke 

Svensson sig fortfarande som småföretagare: 

– Javisst, vi är ”gnetare”. Det måste du 

vara, annars klarar du dig inte. Du måste 

ha koll på allt och vara om dig och kring 

dig. 

Som exempel på ”gnetandet” kan 

nämnas att han var en av dem som reagerade 

på NYTT FRÅN REVISORNs artikel 

om att vissa företag, bland annat dagstidningar, 

tar mer betalt av företagare än 

av konsumenter. 

Det krävdes ganska många telefonsamtal. 

Men Sven-Åke Svensson gav inte 

upp. I dag har han Svenska Dagbladet 

till konsumentpriset och Göteborgs- 

Posten till halva priset. 

Måste arbeta jordnära 

– Som företagare måste du ha koll. Du 

måste arbeta jordnära, säger Sven-Åke 

Svensson. 

14 

Han verkar trivas som fisken i vattnet 

med företagandet. Men han ska lägga 

av, han har gjort det mesta som kan göras 

och hustrun vill se honom emellanåt. 

– Dessutom har vi ett alltför besvärligt 

samhälle i dag, säger Sven-Åke 

Svensson. 

Både stat och kommun krånglar till 

det för oss företagare. De säger att de 

har förenklat men jag tycker att det har 

blivit värre. 

Statistiska centralbyrån 

Som exempel nämner han Statistiska 

centralbyrån. 

– De förser oss med mellan två och 

tio förfrågningar varje månad. Det är 

till exempel frågor om månadsomsättningen. 

Allt det där kan de själva läsa i 

vår årsredovisning. De kan själva dela 

årsomsättningen med tolv för att få 

fram månadsomsättningen. 

– SCB har till och med kommit hit 

för att få uppgifter. Vi har pekat på pärmarna 

och sagt varsågod och titta. Och 

det har de gjort. Varför skulle jag fylla i 

något – gratis? Nej, vi skyller på bristande 

tid. Vi lovar att ”ta det när vi hin- 

Annons 


ner”. Men vi lägger det längst ner i högen 

och dit hinner vi aldrig. 

Många företag saknar köpare 

– Det måste bli enklare att driva företag 

i dag, säger Sven-Åke Svensson. Annars 

är det kanske ingen som vill. Tänk på 

att många av Sveriges företagare är 

gamla. Andelen 55+ är stor. Det är ju 

bra om någon vill köpa deras företag. 

I dag finns det inte köpare till alla de 

företag som är till salu. Vi har också 

haft våra tentakler ute. Men vem köper? 

Vi har själva femtio miljoner instoppade 

här. Den som har femtio miljoner 

hittar säkert något roligare och enklare 

att göra för pengarna. 

Positiv och trevlig 

Är du förvånad över att ditt företag blivit 

så pass stort? 

– Nej, det där med affärer lärde jag 

mig hos pappa på campingplatsen. Där 

hade vi en badplats. När jag var 8–10 år 

stod jag där och tog entré. Tio öre. Där 

lärde jag mig grunderna som säljare. Att 

vara positiv och trevlig. 


Flytträtt av för - 

säkringssparande 

UTREDNING Regeringen kommer att ge 

en särskild utredare i uppdrag att analysera 

rätten att flytta befintligt försäkringssparande. 

Utredningsuppdraget 

ska redovisas senast den 31 oktober 

2011 och innebär bl.a. följande. 

• Kartlägga i vilken utsträckning det för 

närvarande är möjligt att flytta försäkringssparande 

och villkoren för en sådan 

flytt. 

• Föreslå lag om flytträtt för försäkringssparande 

avseende avtal tecknade 

före den 1 juli 2007. För- och 

nackdelar. 

• Analysera gällande regler om konsolideringsfond. 

Föreslå hur överskottshanteringen 

i livförsäkringsföretag 

som drivs enligt ömsesidiga principer 

bör regleras framgent. 

• Föreslå hur försäkringstagarna kan få 

ett ökat inflytande vid styrningen av livförsäkringsföretag 

som inte får dela ut 

vinst. Överväga om föreslagna åtgärder 

är tillräckliga för att det inte ska anses 

vara motiverat med en tvingande ombildning 

till vinstutdelande verksamhet 

eller till ett ömsesidigt försäkringsföretag. 


KOMMITTÉDIREKTIV, 2010:43 

Sena 

fakturabetalare 

ÖVRIGT Den offentliga sektorn är sämre 

på att betala räkningar än de flesta privata 

branscher. Andelen ”sena betalare” 

inom den offentliga sektorn uppgick till 

44 procent i april 2010. Myndigheter 

och statliga bolag är näst sämst på att 

betala fakturor. Den högsta andelen 

sena betalare finns i branscherna information 

och kommunikation (46 procent) 

följt av offentlig förvaltning och 

tillverkningsindustrin. Bäst betalningsmoral, 

dvs. lägst andel sena betalare, 

finns inom jord- och skogsbruk (32 

procent). 

Detta framgår av en undersökning 

framtagen av kredit- och informationsföretaget 

Soliditet. Av undersökningen 

framgår vidare att Stockholmsföretagen 

är sämst på att betala i tid (andelen är 49 

procent). Bäst i landet på att snabbt betala 

räkningar är företagen i Jämtland 

(andelen sena betalare är 33 procent), i 

Norrbotten och Västerbotten (35 procent). 

Även Östergötland utmärker sig 

med bara 34 procent sena betalare. 

SOLIDITET 

För t.ex. utgifter för resor till och 

från arbetet finns en avdrags - 

begränsning. Om sådana utgifter 

avser utländsk inkomst ska 

begränsningen då beaktas vid 

avräkning av utländsk skatt? 

Ja, säger Skatteverket. 

SKATTEVERKET Om en utländsk inkomst 

är skattepliktig både i Sverige 

och i utlandet, kan dubbelbeskattningen 

undanröjas genom att den utländska 

skatten får räknas av från den 

svenska skatten. En sådan avräkning 

reg leras i den s.k. avräkningslagen. 

Avräkning får dock högst ske med ett 

s.k. spärrbelopp, dvs. den svenska skatt 

som tas ut på den utländska inkomsten. 

Olika typer av 

avdragsbegränsningar 

När detta spärrbelopp ska beräknas är 

frågan hur de avdragsbegränsningar ska 

behandlas som finns för olika typer av 

utgifter. I inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet 

finns en avdragsbegränsning 

om 9 000 kr för resor till och 

från arbetet. 

Avdrag medges endast för den del 

som överstiger detta belopp. För övriga 

utgifter i inkomstslaget tjänst får 

avdrag endast göras för den del som 

överstiger 5 000 kr. I inkomstslaget kapital 

begränsas avdraget för förvaltningsutgifter 

till den del som överstiger 

1 000 kr. 


9.000 kr 

Svensk skatt 

Utländsk skatt 

Avdragsbegränsning 

och avräkning av 

utländsk skatt 

Proportionering ska ske 

Enligt Skatteverket ska enbart den avdragsgilla 

delen av utgiften påverka den 

utländska nettoinkomsten när spärr - 

beloppet beräknas. Den inte avdragsgilla 

delen ska fördelas mellan utgifter 

hänförliga till svenska respektive 

utländska inkomster i förhållande till 

hur stora utgifterna är. 

Exempel 

Ett exempel kan illustrera tillvägagångssättet. 

Förutsättningar: 

• En person har sammanlagda tjänsteinkomster 

om 450 000 kr, varav lön från 

utlandet uppgår till 200 000 kr. 

• Avdrag för resor till och från arbetet är 

sammanlagt 30 000 kr, varav 10 000 kr 

avser arbetet utomlands. Avdraget 

begränsas dock till den del som överstiger 

9 000 kr, dvs. avdraget är 

21 000 kr. 

• Den utländska inkomsten beskattas i 

utlandet och avräkning begärs för den 

utländska skatten. 

_ _ _ 

Så gör man: 

• Utgifterna för de utländska resorna utgör 

en 1/3 av de totala utgifterna 

(10 000/30 000). 

• Det innebär att 1/3 av avdragsbegränsningen 

om 9 000 kr, dvs. 3 000 kr, ska 

minska de utländska utgifterna. 

• De utländska utgifterna är då 7 000 kr 

(10 000–3 000) och den utländska nettoinkomsten 

vid spärrbeloppsberäkningen 

blir 193 000 kr (200 000–7 000). 


15 

FOTOLIA

16 


Kontantfaktura eller certifierat 

kassaregister 

? 

! 

Det talas mycket om att företag ska kunna använda s.k. kontantfakturor 

i stället för att köpa in ett certifierat kassaregister. Vad är det som gäller 

enligt kassaregisterlagen och bokföringslagen? 

Kontantfaktura är ett vedertaget begrepp för en faktura 

som upprättas och betalas vid försäljningstillfället – till 

skillnad från fakturerad försäljning som innebär att en 

faktura upprättas och betalas i efterskott. 

Detta beskrivs i förarbetena till lagen om kassaregister 

(prop. 2006/07:105, sid. 51): 

”För att räknas som fakturerad försäljning skall fakturan uppfylla 

de krav som anges i 5 kap. 7 § bokföringslagen (1999:1078). Om 

en näringsidkare medvetet skulle vilja kringgå kassaregisterkravet 

genom att, i stället för att registrera försäljningen i kassaregistret 

och ge kunden ett kvitto, ställa ut en ”faktura” samtidigt 

som han mottar kontant betalning, och utan att följa de regler 

som finns för bokföring av fakturor bör detta bedömas som kontant 

betalning.” 

Förekomsten av kontantfakturor är speciellt intressant eftersom 

fakturans innehåll styr om företaget är inom eller utanför 

kassaregisterlagens tillämpningsområde. Kontantfakturor 

är vanliga bland tandläkare, läkare, naprapater och andra där 

kunden inte är anonym och man därmed inte får tillämpa bestämmelserna 

om gemensam verifikation enligt bokföringslagen. 

Dessutom används fakturan för att begära in pengar från 

Försäkringskassan. 

Verifikation enligt bokföringslagen 

Att använda ett kassaregister enligt kassaregisterlagen innebär 

att affärshändelsen, dvs. försäljningen, registreras i kassaregistret. 

Denna registrering innehåller all information som 

krävs av en enskild verifikation enligt bokföringslagen ut om 

kundens namn. 

Enligt bokföringslagen behöver ett företag i vissa fall inte 

upprätta en fullständig verifikation utan det räcker med en 

s.k. gemensam verifikation. I Bokföringsnämndens rekommendation 

BFN R2 Gemensam verifikation ställs följande 

krav för att ett företag ska få tillämpa bestämmelserna om gemensam 

verifikation: 

1) Enskild verifikation kan inte upprättas utan svårighet. 

2) Kundkretsen är i huvudsak anonym. Här menar BFN att företagets 

kundkrets typiskt sett är obestämd och att kunderna 

normalt inte identifieras. 

3) Kunderna köper för enskilt bruk och har därför inte behov av 

verifikation för egen bokföring/näringsverksamhet. 

4) Affärshändelsen avser som regel mindre belopp. 


Om inte alla dessa krav är uppfyllda ska företaget upprätta en 

fullständig verifikation, dvs. en kontantfaktura eller en fakturerad 

försäljning, för samtliga affärshändelser, i det här fallet 

för samtliga försäljningstransaktioner. Denna verifikation ska 

innehålla uppgift om fakturadatum, försäljningsdatum, leveransdatum 

eller motsvarande, en beskrivning av vad som sålts, 

belopp samt motpart, i det här fallet kunden. 

Kontantfaktura och kassaregisterlagen 

För att en betalning av en kontantfaktura inte ska anses som 

en kontant betalning, och därmed behöva registreras i ett 

certifierat kassaregister, måste kontantfakturan, enligt förarbetena 

till kassaregisterlagen, uppfylla bokföringslagens samtliga 

krav på en verifikation. 

Företaget har, enligt vad Skatteverket skriver på sin webb - 

plats, inget krav på sig att begära att kunden ska identifiera 

sig genom legitimation, men får fråga kunden om namn och 

adress. Skatteverket anser att uppgifterna bör vara så pass 

säkra att företaget hade kunnat använda dessa vid fakturering 

om inte kontant betalning skett. Kunden ska alltså kunna 

identifieras – i normalfallet genom namn och adress på fakturan. 

Om uppgifterna ska vara så säkra att säljaren skulle 

kunna fakturera försäljningen, krävs oftast ett kundregister 

som innehåller alla detaljer om kunderna. Om säljaren bara 

har ett fåtal återkommande kunder behövs inget kundregister 

eftersom säljaren då känner sina kunder. Motsvarande krav 

finns inte i bokföringslagen – här har alltså kassaregisterlagen 

betydligt hårdare krav. 

Kassaregisterlagen strängare än 

bokföringslagen 

Företag som inte kan upprätta kontantfakturor enligt ovan 

nämnda krav, eller som väljer att inte göra det, faller inom kassaregisterlagens 

tillämpningsområde som då är en strängare 

reglering än bokföringslagen. I de allra flesta fall är det betydligt 

enklare i den dagliga hanteringen för företagen att ha ett 

kassaregister än att utfärda kontantfakturor – speciellt om 

verksamheten innefattar ett stort antal transaktioner till 

mindre belopp, exempelvis butiker. 

Utanför kassaregisterlagens 

tillämpningsområde 

Om säljaren upprättar kontantfakturor som innehåller all information 

som bokföringslagen kräver, faller företaget utan- 


för kassaregisterlagens tillämpningsområde. Det innebär att 

företaget inte alls regleras av kassaregisterlagen, trots att man 

har försäljning mot kontant betalning. Det betyder också att 

företaget faller utanför bokföringslagens bestämmelser om 

gemensam verifikation för kontanta betalningar för en dagsförsäljning, 

vilket bl.a. innebär att varje kontantfaktura som 

huvudregel ska bokföras var för sig. 

Detta är en skillnad mot affärshändelserna i ett kassaregister 

som ska bokföras i klump för en dags försäljning. Betalningen 

för kontantfakturor ska enligt bokföringslagen grundbokföras 

senast påföljande arbetsdag. 

Vanliga frågor kring kontantfakturor 

Kunden fyller i namn och adress? 

Det finns företag som upprättar kontantfaktura och låter kunden 

själv fylla i namn och adress. Detta skulle kvalificera som 

kontantfaktura, enligt definitionen ovan, endast om försäljaren 

känner kunden och vet att namn och adress är riktiga. Här 

kan det vara lämpligt att ha ett certifierat kassaregister. 

Gemensam verifikation plus kontantfakturor? 

En annan vanlig fråga är om det går att ha gemensam verifikation, 

ofta i form av ett icke certifierat kassaregister, upp till 

kassaregisterlagens minimibelopp, dvs. fyra prisbasbelopp, 

och för all försäljning därutöver använda kontantfakturor. 

Det kan ifrågasättas om detta är tillåtet eftersom det skulle in- 



Annons 


nebära att företaget kringgår kassaregisterlagen. Ett företag 

ska därför antingen använda kontantfakturor på ett korrekt 

sätt eller använda ett certifierat kassaregister. 

Kan bli dyrt att kringå kassaregisterlagen 

Enligt den normgivning som styr redovisningen är det i första 

hand kundens ansvar att identifiera sig om man är närings - 

idkare och därmed behöver ha kontantfakturan för sin bokföring. 

Privatpersoner har däremot inget intresse av att identifiera 

sig. Eftersom kontantfakturan är av så stor vikt för att kunna 

bedöma om ett företag ligger inom eller utom kassaregisterlagens 

tillämpningsområde, har säljaren ibland ett intresse av 

att använda kontantfakturor. Ansvaret för att uppfylla kraven 

på kontantfakturor ligger där på säljaren, som ska säkerställa 

att kontantfakturan är komplett enligt bokföringslagen. Om 

kontant fakturan är komplett, faller företaget utanför kassaregisterlagens 

tillämpningsområde. 

Ofta har företag varken rutiner eller kunder som gör det 

möjligt att upprätta sådana kontantfakturor att de inte 

behöver tillämpa kassaregisterlagen. 

Skulle Skatteverket vid kontroll bedöma att kraven inte är 

uppfyllda, kan företaget påföras en kontrollavgift på 

10 000 kr. Att försöka kringgå kassaregisterlagen med hjälp 

av kontantfakturor kan således bli dyrt för ett företag som 

inte uppfyller kraven. 

17

SINK-beskattad lön får ingå 

i löneunderlaget 

SINK-beskattad lön som betalas 

ut av ett fåmansföretag till en 

person bosatt inom EES får ingå 

i löneunderlaget när gräns - 

beloppet enligt de s.k. 3:12reglerna 

ska beräknas. Detta 

gäller dock inte utbetalning till 

person i tredje land. 

SKATTEVERKET När skatten på utdelning 

och kapitalvinst på kvalificerade andelar 

ska beräknas gäller speciella regler 

(de s.k. 3.12-reglerna). Ett gränsbelopp 

ska tas fram. Skatten på utdelning 

t.o.m. gränsbeloppet är 20 procent. Utdelning 

utöver gränsbeloppet beskattas 

i inkomstslaget tjänst. En komponent i 

gränsbeloppet är ett lönebaserat utrymme. 

En viss del av den kontanta ersättningen 

till de anställda i fåmansföretaget 

och dotterföretag får ingå i 

gränsbeloppet. 

Vilken ersättning ingår 

i löneunderlaget? 

En förutsättning för att utbetald kontant 

ersättning ska få ingå i löneunderlaget 

är att arbetstagaren tar upp ersättningen 

och beskattas för den som inkomst 

av tjänst. Motsvarande ersättning 

som betalas ut till arbetstagare i utlandet 

räknas också in i löneunderlaget om 

företaget hör hemma i en stat inom 

EES. 

18 

Hur är det med 

SINK-beskattad lön? 

I ett ställningstagande tar Skatteverket 

upp frågan om kontant ersättning som 

SINK-beskattas får ingå i löneunderlaget. 

SINK är en särskild och definitiv 

inkomstskatt om 25 procent på bl.a. anställningsinkomster 

för utomlands bosatta. 

Personer som beskattas enligt 

SINK ska inte deklarera. 

Bokstavstolkning strider mot 

EU-regler 

Skatteverket noterar att en bokstavs - 

tolkning av lagtexten skulle få som resultat 

att lön till en medborgare inom 

EES eller från tredje land inte kan ingå 

i löneunderlaget, eftersom ersättningen 

inte beskattas i inkomstslaget tjänst. 

Enligt Skatteverket kan detta dock 

strida mot EU-reglernas krav på fri rörlighet 

för arbetstagare. En svensk ar- 

Annons 

FOTOLIA 

betsgivare kan avhållas från att anlita 

utländsk arbetskraft som ska SINK-beskattas, 

eftersom arbetsgivaren inte får 

tillgodoräkna sig löneunderlag på den 

utbetalda lönen. 

SINK-lön får ingå i löneunderlaget 

Mot denna bakgrund anser Skatteverket, 

att lön som ska SINK-beskattas 

och som betalats ut till en person som 

är bosatt inom EES, får ingå i löneunderlaget. 

Däremot får inte lön till person som 

är bosatt i tredje land ingå i löneunderlaget. 

En sådan person omfattas inte av 

reglerna om fri rörlighet för arbetstagare. 

Skatteverket anser vidare att lön som 

betalas från en filial i tredje land till en 

person som beskattas i detta land inte 

få ingå i löneunderlaget. 


Copyright Far Förlag AB NYTT FRÅN REVISORN 5/2010

Annons

Fördel: pensionärer 

Skattesystemets utformning gör att det kan 

vara en lönsam affär att skjuta upp pensioneringen 

– både för arbetstagaren själv och för arbets - 

givaren. 

ÖVRIGT Det framgår av beräkningar som Svenskt Näringslivs 

Ekonomifakta har gjort. Beräkningarna utgår från ett scenario 

där en arbetsgivare har en vakans och tre kandidater till 

tjänsten. En 66-åring, en 40-åring och en 25-åring. Enligt arbetsgivarens 

bedömning klarar alla jobbet lika bra. De har 

det gemensamt att de alla vill ha ut 20 000 kr efter skatt. 

Vem ska arbetsgivaren anställa? Det finns naturligtvis 

många aspekter att beakta. Sett till kostnaderna är det emellertid 

fördel för pensionären. 

40-åringen mot 25-åringen 

Inkomstskatten är lika hög för de båda. Grundavdrag och 

jobbskatteavdrag är lika stora. Däremot skiljer det sig åt 

när det gäller arbetsgivaravgiften. För 25-åringen är den 

hälften så hög som för 40-åringen. Alltså: fördel 25-åringen. 

Annons 

66-åringen mot 25-åringen och 40-åringen 

För personer över 65 år förstärktes grundavdraget både 2009 

och 2010. Vidare är jobbskatteavdraget högre för personer 

över 65 år än för 25-åringen och 40-åringen. Det krävs alltså 

inte lika stor bruttolön för att 66-åringen ska få ut 20 000 kr 

jämfört med de båda andra åldersgrupperna. Dessutom är arbetsgivaravgiften 

för 66-åringen mindre än en tredjedel av 

den normala avgiften. Alltså: fördel 66-åringen. 

Sammanfattning 

Det ekonomiska utfallet för de olika grupperna kan sammanfattas 

enligt följande. 

Kronor per månad 

Under 26 år 26–65 år Över 65 år 

Arbetsgivaren betalar 30 324 34 506 27 136 

Arbetsgivaravgift 4 067 8 250 2 514 

Bruttolön 26 257 26 257 24 622 

Inkomstskatt 7 961 7 961 7 103 

Jobbskatteavdrag 1 704 1 704 2 481 

Nettolön 20 000 20 000 20 000 

EKONOMIFAKTA, SVENSKT NÄRINGSLIV 



FOTOLIA

Det handlar om semester 

? 


Frågor & Svar om Human Resources 

Hur ett företag hanterar sina mänskliga resurser och arbetar strategiskt med personal- och organisationsfrågor 

Kan jag betala ut semester i pengar i stället för 

i ledighet om den anställde önskar? 

! 

Nej, en anställd kan inte avstå från 

att ta ut sin ledighet i utbyte mot ersättning. 

Grundregeln säger nämligen 

att en anställd har rätt till minst fyra 

veckors sammanhängande semester (20 

dagar) under perioden juni– augusti (s.k. 

huvudsemester). Detta gäller om inget 

annat har avtalats i enskilda anställningsavtal 

eller i kollektivavtal. Det går 

dock aldrig att avtala bort semesterrätten, 

dvs. rätten att vara ledig med betalning 

fem veckor om året. 

? ! 

Hur räknar jag ut 

semesterskulden enligt 

den nya semesterlagen? 

Beräkna semesterlön 

Som vi tidigare har skrivit i NYTT 

FRÅN REVISORN (nr 1/2010) innebär 

den nya semesterlagen en rad förenklingar. 

Bland annat har en ny beräkningsregel 

för semesterlön – sammalöneregeln 

– införts och procentregeln, 

som hittills gällt för beräkning av semesterlön, 

har förenklats. 

I korthet beräknar du antalet betalda 

semesterdagar så här: 

1. Dra av antalet frånvarodagar utan 

lön som inte är semesterlönegrundande 

från antalet anställningsdagar 

under intjänandeåret. 

2. Dividera resultatet med antalet 

kalenderdagar under intjänandeåret. 

3. Multiplicera med 25. 

Semesterlön för sparade semesterdagar 

beräknas på samma sätt som för ordinarie 

semesterdagar. Semesterlönen ska 

betalas ut i samband med semesterledigheten. 

Anställda med fast lön 

Den nya sammalöneregeln gäller för 

anställda med fast lön. Regeln innebär 

att den anställda under semestern får 

sin ordinarie lön samt ett semesterlönetillägg. 

Semesterlönetillägget är 1,82 

procent av veckolönen för veckoavlönade 

och 0,43 procent av månadslönen 

för månadsavlönade. Detta regleras redan 

i dag i många kollektivavtal, och 

där ofta med ännu bättre villkor. Eftersom 

semesterlagen är dispositiv kan 

olika kollektiv avtal reglera delar av lagen 

annorlunda, dock aldrig med sämre 

villkor för den anställda än vad lagen 

anger. 

Anställda med rörliga 

lönedelar 

Om du har anställda med rörliga lönedelar 

ska de ha semesterlön baserat 

även på de rörliga lönedelarna. Denna 

betalas ut en månad efter semesterårets 

slut och är 12 procent av summan av de 

rörliga lönedelarna under semesteråret. 


FOTOLIA 

TEXT: MARIA ELG 

Procentregeln 

Dagens procentregel behålls i de fall 

den nya sammalöneregeln inte kan 

tillämpas. Det kan exempelvis gälla anställda 

med en sysselsättningsgrad som 

varierat under året, eller en lön som inte 

är bestämd per vecka eller månad. De 

kan också ha varit frånvarande under 

intjänandeåret av skäl som inte är semesterlönegrundande 

m.m. Notera att 

arbetsgivaren kan välja att tillämpa procentregeln 

även för anställda med fast 

lön. 

Semesterlönegrundande 

frånvaro 

I den nya semesterlagen har reglerna 

kring semesterlönegrundande frånvaro 

förenklats. Om den anställda har varit 

helt eller delvis frånvarande under ett 

helt intjänandeår upphör frånvaron att 

vara semesterlönegrundande. 

Detta är i realiteten en anpassning till 

socialförsäkringen. Notera dock att 

detta kan regleras annorlunda i kollektivavtalen. 

För anställda som är frånvarande 

med tillfällig föräldrapenning är 120 dagar 

semester lönegrundande. Är den anställda 

ensamstående gäller 180 dagar. 

Kort- och deltidsanställda 

En annan nyhet i semesterlagen är att 

korttidsanställda (dvs. anställningar 

som understiger tre månader) får bättre 

möjligheter till betald semester än tidigare. 

Alla ska ha rätt till semesterledighet 

och semesterlön, oavsett anställningsform. 

Detta är en anpassning till 

EU:s arbetstidsdirektiv. Som arbetsgivare 

kan du och den anställda avtala om 

att ledigheten inte ska läggas ut. 

Varje ledig dag räknas som en hel semesterdag, 

oavsett vilken sysselsättningsgrad 

den anställda har. Deltidsanställda 

har rätt till ledighet under samma 

antal dagar som heltidsanställda. 

21

Valutor den 30 april 2010 

Land Kod Köp Sälj Land Kod Köp Sälj 

Albanien, 100 Lek ALL 6,8696 7,0996 

Algeriet, 100 Dinar DZD 9,7126 9,9826 

Angola, 100 Kwanza AOA 7,5352 7,7682 

Argentina, 1 Peso ARS 1,8383 1,8933 

Armenien, 100 Dram AMD 1,8519 1,9089 

Aruba, 100 Gulden AWG 398,92 408,92 

Australien, 1 Dollar AUD 6,7015 6,7535 

Azerbajdzjan, 1 New Manat AZN 8,8948 9,1048 

Bahrain, 1 Dinar BHD 18,9482 19,4082 

Bangladesh, 100 Taka BDT 10,3394 10,5944 

Bermuda, 1 Dollar BMD 7,1432 7,3182 

Bolivia, 1 Boliviano BOB 1,0175 1,0425 

Bosnien och 

Hercegovina, 1 Marka BAM 4,8227 4,9727 

Botswana, 1 Pula BWP 1,0464 1,0814 

Brasilien, 1 Real BRL 4,159 4,199 

Brunei, 1 Dollar BND 5,2199 5,3499 

Bulgarien, 1 New Leva BGN 4,8422 4,9852 

Burma, 1 Kyat MMK 1,1096 1,1376 

Burundi, 100 Francs BIF 0,5816 0,5966 

Centralafrika, 100 Francs XAF 1,4426 1,4876 

Chile, 100 Peso CLP 1,3724 1,4124 

Colombia, 100 Peso COP 0,3638 0,3738 

Costa Rica, 100 Colón CRC 1,4129 1,4483 

Danmark, 100 Krone DKK 128,81 129,61 

Dominikanska 

Republiken, 1 Peso DOP 0,1939 0,1991 

Egypten, 1 Pound EGP 1,2841 1,3171 

El Salvador, 1 Colon SVC 0,8165 0,8365 

Estland, 1 Kroon EEK 0,6082 0,6198 

Etiopien, 1 Birr ETB 0,5254 0,5454 

Euro, 1 EUR 9,5925 9,644 

Fiji, 1 Dollar FJD 3,6996 3,8196 

Filippinerna, 1 Peso PHP 0,1606 0,1646 

Franska territoriet i sydvästra 

Stilla havet, 100 Francs XPF 7,922 8,162 

Gambia, 1 Dalasi GMD 0,2627 0,2727 

Georgien, 1 Lari GEL 4,0242 4,1442 

Ghana, 1 Cedi GHS 5,0034 5,1834 

Gibraltar, 1 Pound GIP 10,9502 11,3002 

Guatemala, 1 Quetzal GTQ 0,8889 0,9129 

Guinea, 100 Francs GNF 0,1419 0,1459 

Guyana, 100 Dollar GYD 3,4871 3,5771 

Honduras, 1 Lempira HNL 0,3776 0,3876 

Hongkong, 1 Dollar HKD 0,92 0,94 

Indien, 100 Rupee INR 15,97 16,62 

Indonesien, 100 Rupiah IDR 0,0789 0,0822 

Irak, 1 Dinar IQD 0,006 0,0064 

Iran, 100 Rial IRR 0,072 0,074 

Island, 100 Króna ISK 4,68 5,68 

Israel, 1 New Shekel ILS 1,9301 1,9601 

Jamaica, 1 Dollar JMD 0,0804 0,083 

Japan, 100 Yen JPY 7,652 7,7105 

Jemen, 1 Riyal YER 0,0346 0,0356 

Jordanien, 1 Dinar JOD 10,1475 10,2475 

Kanada, 1 Dollar (Check) CAD C 7,181 7,231 

Kanada, 1 Dollar (Transfer) CAD T 7,191 7,231 

Kazakstan, 100 Tenge KZT 4,8868 4,9868 

Kenya, 1 Shilling KES 0,0921 0,0951 

Kina, 1 Yuan CNY 1,0465 1,0735 

Komorerna, 1 Franc KMF 0,0191 0,0197 

Korea, 100 Won KRW 0,65 0,654 

Kroatien, 1 Kuna HRK 1,3156 1,3356 

Kuwait, 1 Dinar KWD 24,889 25,189 

Laos, 100 Kip LAK 0,0864 0,0884 

Lesotho, 1 Maluti LSL 0,9755 0,9985 

Lettland, 1 Lats LVL 13,39 13,77 

Libanon, 100 Pund LBP 0,4757 0,4877 

Litauen, 1 Litas LTL 2,775 2,79 

Macao, 1 Pataca MOP 0,8931 0,9151 

Madagaskar, 100 Ariary MGA 0,3472 0,3582 

Makedonien, 1 Denar MKD 0,1537 0,1587 

Malawi, 1 Kwacha MWK 0,0473 0,0487 

Malaysia, 1 Ringgit MYR 2,2539 2,2839 

Maldiverna, 1 Rufiya MVR 0,5582 0,5722 

Marocko, 1 Dirham MAD 0,82 0,9 

Mauretanien, 100 Ougiya MRO 2,6412 2,7162 

Mauritius, 1 Rupee MUR 0,2305 0,2375 

Mexiko, 1 Peso MXN 0,5845 0,5955 

Mocambique, 1 Metical MZN 0,2094 0,2174 

Moldavien, 100 Leu MDL 56,19 57,89 

Mongoliet, 100 Tugrik MNT 0,5168 0,5318 

Namibia, 1 Dollar NAD 0,9755 0,9985 

Nepal, 1 Rupee NPR 0,1004 0,1034 

Nigeria, 1 Naira NGN 0,0472 0,0488 

Norge, 100 Kroner NOK 122,29 123,21 

Nya Zeeland, 1 Dollar NZD 5,226 5,271 

Oman, 1 Rial OMR 18,6792 18,8792 

Pakistan, 1 Rupee PKR 0,0846 0,0876 

Papua Nya Guinea, 1 Kina PGK 2,733 2,798 

Paraguay, 100 Guarani PYG 0,1502 0,1552 

Peru, 1 Nuevo Sol PEN 2,5097 2,5747 

Polen, 1 Zloty PLN 2,43 2,4825 

Qatar, 1 Rial QAR 1,976 1,996 

Rumänien, 1 New Leu RON 2,3134 2,3434 

Rwanda, 100 Francs RWF 1,2448 1,2778 

Ryssland, 100 Rubel RUB 24,31 25,31 

Salomonöarna, 1 Dollar SBD 0,9031 0,9261 

Samoa, 1 Tala WST 2,8549 2,9299 

Sao Tomé & Principe, 

100 Dobra STD 0,0394 0,0408 

Saudiarabien, 1 Riyal SAR 1,8975 1,9525 

Schweiz, 100 Francs CHF 668,4 672,4 

Serbien, 1 Dinar RSD 0,0959 0,0979 

Seychellerna, 1 Rupee SCR 0,5932 0,6152 

Sierra Leone, 100 Leone SLL 0,1829 0,1889 

Singapore, 1 Dollar SGD 5,265 5,315 

Somalia, 100 Shilling SOS 0,4681 0,4811 

Sri Lanka, 1 Rupee LKR 0,0625 0,0643 

Storbritannien, 1 Pound GBP 11,0685 11,164 

Sudan, 1 Pound SDG 3,197 3,287 

Surinam, 1 Gulden SRD 2,6018 2,6668 

Swaziland, 1 Lilangeni SZL 0,9754 0,9984 

Sydafrika, 1 Rand ZAR 0,97 1,01 

Syrien, 1 Pound SYP 0,1544 0,158 

Taiwan, 1 Dollar TWD 0,2292 0,2312 

Tanzania, 100 Shilling TZS 0,5155 0,5305 

Thailand, 1 Baht THB 0,2195 0,2285 

Tjeckien, 100 Koruna CZK 37,41 38,01 

Tongaöarna, 1 Pa Anga TOP 3,7779 3,8779 

Trinidad/Tobago, 1 Dollar TTD 1,1263 1,1563 

Tunisien, 1 Dinar TND 5,0306 5,0906 

Turkiet, 1 New Lira TRY 4,781 4,981 

Turkmenistan, 1 New Manat TMT 2,4931 2,5931 

Turkmenistan, 100 Manat TMM 0,0472 0,0502 

Uganda, 100 Shiling UGX 0,3355 0,3465 

Ukraina, 100 Hryvnia UAH 90,05 92,45 

Ungern, 100 Forint HUF 3,565 3,67 

Uruguay, 1 Peso UYU 0,3706 0,3806 

USA, 1 Dollar (Check) USD 7,1825 7,26 

USA, 1 Dollar (Transfer) USD 7,1925 7,26 

Uzbekistan, 100 Sum UZS 0,4541 0,4691 

Vanuatu, 100 Vatu VUV 7,2807 7,4807 

Venezuela, 1 Bolivar Fuerte VEF 1,6435 1,7235 

Vietnam, 100 Dong VND 0,0375 0,0387 

Vitryssland, 100 Rubel BYR 0,24 0,2482 

Västafrika, 100 Francs XOF 1,4426 1,4876 

Zambia, 100 Kwacha ZMK 0,1505 0,1555 

Östra Karibien, 1 Dollar XCD 2,6636 2,7286 

KÄLLA: S-E-BANKEN 



Ackordsförlust 4 

Aktiekapital, sänkt 3 

Aktier 

anställdas förvärv 2 

information om 4 

Andelsbyten, utflyttning 1 

Anstånd, förlängning av tillfälligt 2, 3 

Arv, barns 5 

Avtalsförsäkringar 2 

Beloppsspärren, underskottsföretag 1 

Besiktningsmonopol, slopat 1 

Bilförmån 4 

Bilköp, ägare 5 

Branschkontoplaner 4 

Bruttolön vid nettolöneavtal 3 

Certifierat kassaregister 5 

Distansarbete 3 

Dold ägare, inget ROT-avdrag 1 

Dolda fel, försäkring mot 1 

Drivmedelsförmån 5 

Dubbelbestraffning 4 

Egenavgifter, nedsättning av 3 

Ekonomisk förening, årsredovisning i mindre 1 

EU eller EG? 3 

Expropriation 3 

Fakturor, löpnummer på 1 

Fakturabetalare, sena 5 

Fastighetsavgift 1 

Fastighetstaxering, slopad? 3 

Finansiella företag, bonusregler 1 

Flyttningsersättning 5 

Forskning och utveckling, redovisning 2 

Fåmansföretag 

marknadsnoterat bolag omvandlas 5 

samma eller likartad verksamhet 3 

SINK-lön i löneunderlaget 5 

upplägg för gränsbelopp synas 3 

utomståenderegeln 2 

Förbjudna lån 

uttag av beskattat och återbetalt 3 

utvidgad beskattning 1 

Förenklat tullförfarande 3 

Företagshälsovård, fria läkarbesök 5 

Företagsutbildning, låsning av anställd 1 

Förköpslagen, slopas 2 

Försäkringssparande, flytträtt 5 

God redovisningssed A till Ö 1 

Goodwill, nedskrivning till verkligt värde 2 

GPS-övervakning 3 

Nytt från Revisorn ges ut av Far Förlag AB, 

ett dotter bolag till Far. 

Far är organisationen för revisions- 

och rådgivningsbranschen. 

Copyright: 

Far Förlag AB 2010 

Redaktionens adress: 

Box 6497, 113 82 Stockholm, 

Tel: 08-402 75 00, Fax: 08-402 75 25 

E-post: lars.waldengren@farforlag.se 

Webbplats: www.nyttfranrevisorn.se 

Lösenord: revisorn 

Ansvarig utgivare: 

Marie Wernerman 


Register 1–5 2010 

Handelsbolag, näringsbetingade andelar 1 

Hushållsnära tjänster 

altan 3 

deklaration av 4 

sly 3 

städföretags utveckling 4 

Insolvensförfarande, samlat 2 

Internprissättning, förhandsbesked 1 

Investeringsfonder 2 

Jobbskatteavdrag, förstärkt 1 

Kameraövervakning i butik 1 

Kapitalvinst, schablonregeln för konstverk 1 

Kompetensdatabas 2 

Kompetensutveckling 1 

Koncernavdrag 3 

Koncernbidrag och skatteflykt 2 

Koncernredovisning, undantag från 3, 5 

Konflikter på arbetsplatsen 2 

Konsumentprisindex 

december 2009 1 

januari 2010 2 

februari 2010 3 

mars 2010 4 

april 2010 5 

Kontantfaktura 5 

Kontokort, obehöriga transaktioner 2 

Kontroll 

kontokort och skatteparadis 4 

Skatteverkets vid 2010 års taxering 4 

utökad för Skatteverket 4 

Kreditupplysning, stärkt skydd 4 

Körjournal 4 

Lager, bostadsrätter 4 

Lagfartskapare 3 

Lönestrategi 4 

Minneslista, årets 1 

Moms 

kontantredovisning 5 

P-avgifter 2 

tjänster vid utrikeshandel 1 

Negativ justerad anskaffningsutgift, skatt på 1 

OOO, motsvarar svenskt aktiebolag 1 

Periodiseringsfonder, redovisning och 

återföring 3 

Pensionärer 

skattesystemets vinnare 5 

sänkt skatt 1, 4 

Premiepensionssystemet 1 

Prisdiskriminering, företagare 3 

Redaktion: 

Lars Waldengren (chefredaktör) 

Caisa Drefeldt, Maria Elg, Anders Fredholm, 

Anna Johansson, Björn Markland, 

Karin Ström, Eva Törning, Inge Wennberg, 

Caroline Wulff 

Tryck: Color Print Sweden AB 2010 

ISSN 1104–2982 

Prenumerationer: 

Kundservice, Tel: 08-402 75 14 

E-post: nfr@farforlag.se 

Prenumerationspris: 450 kr exkl. moms för 

12 nr/år varav 2 dubbelnummer. 

Annonser: 

Inger Weman Åberg, Far Förlag 

Tel: 08-402 75 31, Fax: 08-402 75 25 

E-post: annons@farforlag.se 


Redovisningsvaluta, utländsk filial 4 

Referensräntan, första halvåret 2010 1 

Reklamgåva 5 

Representationsavdrag, lathund 3 

Reseavdrag, skrymmande last 1 

Revisionsplikt, slopad 4 

Revisors intyg 2 

ROT-avdrag 

deklaration av 4 

dold ägare 1 

nybyggnation 2 

Semesterlag, förenklad 1, 5 

Sjukpenninggrundande inkomst 1 

Sjöfylleri, nedre gräns för 1 

Skattetilägg, enstaka räkenskapsfel 5 

Socialavgifter, ändrade nivåer 1 

Social trygghet, företagare 4 

Sommarjobb 5 

Statslåneräntan 

december 2009 1 

januari 2010 2 

februari 2010 3 

mars 2010 4 

april 2010 5 

Stöld, från arbetsgivare 4 

Säkerhetsventilen, utlandsarbete 4 

Temperatur på arbetsplatsen 1 

Trängselskatt, Göteborg 3, 4 

Upphovsrätt, avtalad 4 

Uppskov 1 

Utbildningskostnader 4 

Utdelning 

anteciperad i utländsk valuta 2 

överlåten rätt till eget bolag 3 

Uthyrning, privatbostad 2 

Utlandstraktamenten 2010 1, 3 

Utländskt handelsbolag, avsättningar 3 

Utländskatt och avdragsbegränsning 5 

Uttagsbeskattning och anstånd 1 

Valutakurser 

sista december 2009 1 

30 april 2010 

Varumärkeslag 2 

Verifikation, uppgifter i 2 

Väktare 2 

Värdeminskningsavdrag efter 

fastighetsavyttring 1 

Årsredovisning, 

dag för undertecknande 4 

ändrade gränser 4 

Redigeringen av detta nummer avslutades 

20 maj 2010. 

Nummer 6/7 utkommer i vecka 26 2010. 

Nytt från Revisorn lagras och publiceras 

digitalt. Externa skribenter anses samtycka till 

sådan digital publicering och arkivering. 

Far Förlag AB har inget ansvar för direkt eller 

indirekt förlust eller skada av vad slag det 

vara må som grundar sig på använ dandet av 

informationen i Nytt från Revisorn. 

TS-upplaga: 96 400 (2009) 

Medlem av 

23

Faktasidan (fler faktauppgifter finns på www.nyttfranrevisorn.se) 

Konsument- Basår Basår 

prisindex: 1980 (= 100) 1949 (= 100) 

2009 Januari 297,88 1 701 

Februari 297,95 1 701 

Mars 298,80 1 706 

April 299,26 1 709 

Maj 299,45 1 710 

Juni 300,17 1 714 

Juli 298,80 1 706 

Augusti 299,42 1 710 

September 300,35 1 715 

Oktober 301,11 1 719 

November 301,03 1 719 

December 301,69 1 723 

2010 Januari 299,79 1 712 

Februari 301,59 1 722 

Mars 302,32 1 726 

April 302,36 1 726 

Skatteskala 2010 

Beskattningsbar Skatt inom skiktet 

inkomst (skiktgräns) vid kommunal skatt 32 kr 

–372 100 kr 32 % 

372 200 kr–532 700 kr 52 % 

532 800 kr– 57 % 

Den nedre skiktgränsen (372 100 kr) motsvarar en taxerad 

inkomst – före grundavdrag (brytpunkt), om 384 600 kr och den 

övre skiktgränsen (532 700 kr) en taxerad inkomst före grundavdrag 

(brytpunkt) om 545 200 kr. 

Statslåneränta % 

1997-11-30 6,17 

1998-11-30 4,38 

1999-11-30 5,57 

2000-11-30 5,06 

2001-11-30 4,94 

2002-11-30 4,85 

2003-11-30 4,71 

2004-11-30 3,95 

2005-11-30 3,26 

2006-11-30 3,54 

2007-11-30 4,16 

2008-11-30 2,89 

2009-04-30 2,90 

2009-06-30 3,49 

2009-08-31 3,39 

2009-11-30 3,20 

2009-12-31 3,12 

2010-04-30 2,80 

Genomsnittlig 

statslåneränta % 

Används vid beräkning av avkastningsskatt; 

avkastningen är 

den genomsnittliga statslåneräntan 

kalenderåret närmast 

före beskattnings året 

2007 4,13 

2008 3,88 

2009 3,10 

Referensränta % 

2007-01-01 3,0 

2007-07-01 3,5 

2008-01-01 4,0 

2008-07-01 4,5 

2009-01-01 2,0 

2009-07-01 0,5 

2010-01-01 0,5 

Allmän pensionsavgift 

Max. underlag 2010: 412 377 kr. Max. avgift 2010: 28 900 kr. 

7 % 

Basbelopp 

Pris- Förhöjt Inkomstbasbelopp 

prisbasbelopp basbelopp 

2007 40 300 41 100 45 900 

2008 41 000 41 800 48 000 

2009 42 800 43 600 50 900 

2010 42 400 43 300 51 100 

Traktamenten – inrikes resa 2010 

Övernattning krävs 

Heldagstraktamente 210 kr 

Halvdagstraktamente 105 kr 

avresa kl. 12.00 eller senare, hemkomst kl. 19.00 eller tidigare 

Schablon för natt: 105 kr 

Traktamente efter 3 mån 147 kr 

Schablonavdrag för ökade levnadskostnader 

210 kr 147 kr 105 kr 63 kr 

Minskning för: 

Frukost, lunch och 

middag 189 kr 132 kr 95 kr 57 kr 

Lunch och middag 147 kr 103 kr 74 kr 44 kr 

Lunch eller middag 74 kr 51 kr 37 kr 22 kr 

Frukost 42 kr 29 kr 21 kr 13 kr 

Traktamenten – utrikes resa 2010 

Övernattning krävs 

Logikostnad + fastställt dagtraktamente för aktuellt land 

( NYTT FRÅN REVISORN nr 1/2010 sid. 6 och nr 3/2010 sid. 3) 

Minskning av dagtraktamente vid: 

Helt fri kost 85 % Lunch eller middag 35 % 

Lunch och middag 70 % Frukost 15 % 

Kostförmån 2010 

Helt fri kost 190 kr 

frukost, lunch och middag 

Fri lunch eller middag 76 kr 

Fri frukost 38 kr 

Skattefria gåvor från 

arbetsgivare 2010 (inkl. moms) 

Julgåva 450 kr 

Jubileumsgåva 1 350 kr 

företagets jubileum 

Minnesgåva 10 000 kr 

Överskrids beloppen blir allt skatte - 

pliktigt. 

Representation 2010 exkl. moms 

Extern och intern 90 kr 

lunch, middag, supé 

Andra måltider än ovan 60 kr 

Revision, bolagsstämma, 

föreningsstämma 60 kr 

Bilresor 2010 

avdrag i tjänsten och till och från arbetet 

Egen bil 18,50 kr/mil 

Förmånsbil 9,50 kr/mil (bensin) 

6,50 kr/mil (diesel) 

Bilförmån 2010 

13 441 kr 

+ 

2,4 % av nybilspriset 

+ 

9 % av nybilspriset t.o.m. 

318 000 kr 

+ 

20 % av nybilspriset 

överstigande 318 000 kr 

Teater och golf vid 

extern representation 180 kr 

Personalfest 180 kr 

kringkostnader t.ex. lokalhyra 

Arbetsgivaravgifter/Egenavgifter 2010 % 

Födda 1937 och tidigare Födda 1938–1944 Födda 1945–1983 Födda 1984– 

Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. 

Ålderspensionsavgift – – 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 

Efterlevandepensionsavgift – – – – 1,70 1,70 0,42 0,42 

Sjukförsäkringsavgift – – – – 5,95 6,78 1,48 1,69 

Arbetsskadeavgift – – – – 0,68 0,68 0,17 0,17 

Föräldraförsäkringsavgift – – – – 2,20 2,20 0,55 0,55 

Arbetsmarknadsavgift – – – – 4,65 2,11 1,16 0,52 

Allmän löneavgift – – – – 6,03 6,03 1,50 1,50 

Summa – – 10,21 10,21 31,42 29,71 15,49 15,06 

Särskild löneskatt 2010 

24,26 % Betalas på pensionskostn., vissa försäkringsersättn., överf. till vinstandelsstiftelse och passiv näringsverksamhet

Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?