Innehåll - Sjöhistoriska samfundet
Innehåll - Sjöhistoriska samfundet
Innehåll - Sjöhistoriska samfundet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Amiraliteskollegiet och skeppsbyggeriet<br />
Amiralitetskollegiet residerade sedan 16oo-talets senare decennier i Karlskrona.<br />
Det bestod vid Karl XII-tidens början av flottans amiraler, till år<br />
17 14 under ledning av amiralgeneralen Hans Wachtmeister. Vid behandlingen<br />
av vissa ekonomiska ärenden inkallades även överkommissarien, som<br />
ledde arbetet i amiralitetstat- orh kammarkontoret. Till år 17 I I innehades<br />
överkommissariebefattningen av Salomon von Otter.<br />
Ar 1713 skedde en genomgripande reorganisation av kollegiet. 1 Alla flaggmän,<br />
dvs. även viceamiraler och schoutbynachter, fick nu säte och stämma<br />
i kollegiet. Samtidigt tillkom även en civil ledamot; amiralitetskammarrådet<br />
Johan Eugenius Lagerbielke. Efter Wachtmeisters död utsåg Karl XII<br />
generallöjtnanten Hans Henrik von Liewen - en landmilitär - till direktör<br />
över amiralitetet. Verksamheten inom kollegiet gick dock ej utan friktioner.<br />
Lagerbielke avsattes för underslev och efter Karl XII:s död fick såväl<br />
von Liewen som dennes vicedirektör, översten Gustaf Fredrik von Rosen,<br />
lämna flottans ledning, vilken nu överläts på överamiralen Claes Sparre.<br />
Amiralitetet var ett synnerligen vittomfattande verk. Med en omskrivning<br />
till modernare förhållanden kan man säga, att det var såväl marinstab och<br />
marinförvaltning som även landets största varvsindustri samtidigt som dess<br />
ledamöter var chefer för de olika operativa enheterna till sjöss. Särskilt<br />
framträdande var detta naturligtvis under de år Karl XII vistades på avlägsna<br />
krigsskådeplatser. Kollegiet hade begärt att på egen hand få avgöra<br />
en rad olika ärenden som tillsättning av officerare och tjänstemän (dock<br />
ej flaggmän), och få beslutanderätt ifråga om storleken och certen på de<br />
fartyg som byggdes, deras namn och bestyckning samt kassering och försänkning<br />
av gamla odugliga skepp. Konungens svar var ej entydigt. Kollegiet<br />
skulle självt få besluta i sådana ärenden, som ej tålde dröjsmå1. 2<br />
I det följande kommer främst kollegiets verksamhet för skeppsbyggnaden<br />
att beröras. Först skall dock något sägas om de män, som stod i spetsen för<br />
detta arbete.
Change language