Innehåll - Sjöhistoriska samfundet

stöddes han helt av kollegiet. Han sägs ha »utl sm vetenskap till den perfektion
avancerat, så att honom till att fullgöra sin skyldighet aven perfekt
skeppsbyggmästare icke det ringaste felar, varför ock Kollegium honom för
K. M:ts tjänst hel omisterlig skattar».8
Denna popularitet kom dock inte att vara så länge. De nya utländska lärdomarna
synes inte ha fallit i god jord. 1707 sjösattes fregatten Viborg.
Den skulle brukas till »att jaga och varjehanda andra hastiga expeditioner».
För att förbättra seglingsegenskaperna föreslog amiralgeneralen att den
skulle förses med bramstänger. Då fartyget kommit i sitt rätta element konstaterades
emellertid att det var så rankt att det ej kunde gå till sjöss. Man
måste nu byta ut de 12- och 8-pundiga kanonerna mot 8- och 4-pundiga -
stormasten måste förkortas och bramstängerna tas bort. Sedan fregatten
fått mer ballast beslöt man dock, att bramseglen skulle få vara kvar ombord
att brukas efter fartygschefens gottfinnande. 9 Svagheterna i detta fartygs
konstruktion föranledde dock ingen direkt kritik mot skeppsbyggmästaren.
Två år senare blev tongångarna andra och kärvare i kollegiet. Wachtmeister
klagade över att de nyare skeppen antingen var felaktigt proportionerade
eller så ranka, att de inte kunde bruka sina segel. Han frånsvor sig på
kollegiets vägnar allt ansvar därför »utan lärer sådant ankomma på skeppsbyggmästaren».
Denne blev förelagd att uppvisa alla ritningar i kollegiet,
innan något nytt skepp skulle få byggas. lO När så Sheldon uppvisade ritningar
till skeppen Öland, Riga och Verden - vilka godkänts 1705 -
och föreslog, att det på stapeln stående skeppet skulle byggas efter samma
ritning, godkändes detta ej. Öland var för rankt - Sheldon fick order att
komma in med en ny ritningY
När sedan Sheldon visade upp den nya ritningen möttes han aven kraftfull
reprimand från amiralgeneralen. Överallt - såväl i Karlskrona som i
Stockholm och annorstädes - gick talet att de nybyggda örlogsskeppen var
odugliga och så ranka, att de inte kunde hålla sjön. Särskilt var Öland
och Viborg beryktade för att vara så litet sjödugliga, att de inte ens vid
medelmåttig vind kunde föra fulla segel. Orsaken till detta var enligt amiralgeneralen,
att de var för skarpa akteröver; »så vill ock H. Exc. härigenom
uttryckeligen ad protocollum hava precaverat, att ifall på bem:te skepp skulle
befinnas något fel, sådant ej må K. Koll. tillskrivas, utan komma på hans
/Sheldons/ eget ansvar, och vill H. Exc. fördenskull honom hava åtvarnat,
härutinnan att se sig väl före». W achtmeister rekommenderade att skroven
ej skulle byggas så skarpa utan med längre flack av rakt timmer »och intet
2 - 704516 Forum navale nr 25
17