Innehåll - Sjöhistoriska samfundet

Sheldons utländska resa och dess följder
Den 5 mars 1702 blev skeppsbyggmästaren Charles Sheldon kallad till ett
sammanträde i Amiralitetskollegium. Han fick där redogöra för fartygens tillstånd.
I samband med detta tog amiralgeneralen upp ett förslag, som gick
ut på att Sheldon skulle få resa till England för att studera »de främmandes
byggnad och skeppsarmatur». På byggmästarens anmärkning att det dröjde
en tid, innan han kunde resa, genmälde holmamiralen Rosenfeldt och amiral
Taube, att i så fall skulle ju den engelska flottan vara ute på kryssning
men lugnades med beskedet, att den mesta skeppsbyggnaden bedrevs just
då flottorna var ute. Sekreteraren insköt, att det hela hängde på, om man
kunde få Kungl. Maj:t att stå för reskostnaderna. Aven detta problem löstes
- Sheldon lovade att resa på egen bekostnad, om han blott kunde få
ut de »diskretioner» (bonus för byggda eller reparerade skepp) han hade
att fordra av kronan.
Följande dag fortsattes debatten. Sheldon lämnade in ett förslag om hur
skeppsbyggeriet i Karlskrona skulle skötas under hans frånvaro. De mindre
fartygen som stod på stapeln skulle hinna sjösättas innan han for, och den
»nya stora kölen» (Göta Lejon) skulle knappast bli färdig för stapelavlöpning,
förrän han återvänt. För övrigt kunde mästerknekten Hans Rooth sköta
skeppsbyggmästarsysslan under de månader, som resan skulle vara. För det
fall några nya fartyg skulle komma att kölsträckas under Rooths vikariatstid,
överenskom amiralerna, att Sheldon före sin avresa skulle till kollegiet
inlämna ritning och mallar till ett 60- a 70-kanonskepp. Sedan upphörde
dock enigheten mellan amiralerna. Holmamiralen Rosenfeldt förklarade, att
han icke ville opponera sig mot Sheldons resa, men eftersom han var en så
kapabel skeppsbyggare som man någonsin kunde behöva, vartill skulle då
denna resa tjäna? Resor var dessutom farliga, och tänk om Sheldon omkom
under sin! Amiralgeneralen höll med om att skeppsbyggmästaren var kapabel,
men »ingen mästare är ändå så fullkomlig, att han ju icke behöver lära
något». Många nyheter fanns även i det engelska och holländska skeppsbyggeriet.
De utländska skeppen avdelades på annat sätt, och att studera detta
kunde vara nyttigt för Sheldon, som sedan kunde låta kunskaperna gå vidare
till sina barn och »andra vackra mans barn», Kungl. Maj:t till fromma.