Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

Familjehemmet 

En tidning för och om familjevård Årgång 29 • Nr 4 • december 2011 

SKL:s rekommendationer • 10 praktiska tips 

Behöver familjehemsföräldrar utbildning? 

och fler intressanta artiklar

Har du ... 

◦ engagemang 

◦ tid och rum 

◦ ordnade förhållande 

Tillsammans med oss kan du göra en insats 

Vi söker ... 

Stabila familjer som kan tänka sig bli familjehem 

för barn- ungdomar eller vuxna för längre eller 

kortare tid. 

Vi erbjuder dig ... 

Regelbunden utbildning och handledning. Våra 

konsulenter besöker dig varannan vecka och du 

når oss dygnet runt om du behöver råd och stöd 

i ditt uppdrag. 

2 Familjehemmet 4-2011 

Ring oss så berättar vi mer 

0224 – 773 83 

www.fimab.nu 

Trygga hem skapar 

starka människor 

Trygga hem skapar 

starka människor 

0515-180 30 

0515-180 30

Ordföranden 

har ordet! 

Skillnad gör skillnad 

Det var en pojke som gick längs stranden och kastade i maneter som 

hade sköljts upp på land. En tant mötte honom och frågade vad den lilla 

pojken gjorde. Pojken svarade att han ville att maneterna skulle tillbaka 

i havet. Tanten pekade och sa att det spelar väl ingen roll, det finns ju 

hundratals maneter på stranden. Pojken tittade på tanten och sa att det 

visst spelade roll, för de han kastade tillbaka i havet. 

Jag har haft möjlighet att delta på flera intressanta möten under hösten. 

Jag har deltagit på Socialstyrelsen på två olika möten. Ett av möten 

handlade om utbildning för blivande familjehem och vidareutbild ningar 

för redan verksamma familjehem. Det andra mötet handlade om vilka 

föreskrifter, råd och förklaringar om vad som skall och kan krävas för 

att uppfylla en god vård för de placerade. Vad Socialstyrelsen kommer 

fram till får vi reda på under 2012. 

Jag var inbjuden gäst till Upprättelseceremonin i Stockholm Stadshus. 

Det var en tillställning som väckte dubbla känslor hos mig. Jag förstår 

behovet av upprättelse hos de som har blivit kränkta och illa behandlade. 

Jag hoppas att ceremonin blev en vändpunkt för många. Jag tänker 

att den ursäkten inte blir så mycket värd om vi inte har förstånd att låta 

bli att upprepa de misstag som vi idag vet har skapat smärta på kroppen 

och framförallt i själen. Mark Levengood, konferencier på ceremonin, sa 

att för att få en bra barndom krävs minst två viktiga byggstenar, kärlek 

och trygghet. Det stämmer väl överens med det de utsatta barnen har 

berättat om, att de saknat både kärlek och trygghet. 

Jag deltog på en konferens som Allmänna Barnhuset och Norrköpings 

kommun ordnade. Där presenterades och berättades det om Norrköpings 

projekt SkolFam, som är ett samarbete mellan skolan, socialtjänsten, 

familjehemsföräldrarna och barnen. Det samarbetet har gett 

goda resultat för de barnen som deltagit. Barnens intelligensnivå och 

skolresultat har höjts avsevärt. 

Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, 

berättade om sin forskning. Han har sammanställt statistik och kommit 

fram till en del viktiga fakta. De som det går allra sämst för är fosterbarn. 

Han har inte hittat några samband mellan hur lång tid barnen har 

bott i familjehem, hur många familjehem de har bott i, vad orsaken till 

placeringen är, vilka problem deras biologiska föräldrar har eller vilken 

utbildning de biologiska föräldrar eller fosterföräldrar har. Fosterbarnen 

överrepresenterar själmordsstatistiken, dåliga betygstatistiken, socialbidragsstatistiken 

och pojkar kriminellt beteendestatistiken och flickor 

tonårsgraviditetsstatistiken. Hemska statistiska fakta. 

Om man slår ihop Bo Vinnerljungs mörka siffror och SkolFams solskenshistoria 

kan vi fosterföräldrar dra vårt strå till stacken och vara 

noga med att hjälpa det barnet som vi har lovat ta hand om på bästa 

sätt. Vi ska slösa kärlek på barnen och se till att det finns trygga ramar 

runt dem. Vi kan göra mer än så. Vi kan läsa för dem och när de knäckt 

läsningskoden läsa med dem. Vi kan lära dem siffror och visa det roliga 

med siffror. Vi kan leka minneslekar med dem. Då bidrar vi nog mot en 

statistik där vi kan se samband. 

Jag vill vara som pojken på stranden. Göra skillnad för henne/honom 

jag kommer i kontakt med. 

Med vänliga önskningar 

Telle Söderberg 

Familjehemmet 

Ansvarig utgivare 

Roland Oscarsson 

Produktion och tryck 

Linderoths Tryckeri, 

Vingåker, tel. 0151-130 90 

Omslagsbild 

Foto: Katarina Wittgard 

Manusstopp 

Till nästa nummer: 15/2 -2012 

Annonspriser 2012 

Svartvitt 

Helsida 6 800:- 

Halvsida 3 900:- 

Kvartssida 2 300:- 

180 mm bred 35,00:-/mm 

85 mm bred 20,00:-/mm 

Priser baseras på färdigt annonsmaterial. 

Moms uttages ej. 

Annonser 0150-780 10 

Prenumeration 

400:-/år 

Plusgiro 86 52 68 – 7 

Medlemsavgift inkl. tidning 

375:-/år 

Plusgiro 86 52 68 – 7 

Redaktion och FR-Kansli 

Roland Oscarsson 

Stora Malmsvägen 7 

641 50 Katrineholm 

Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 

E-post: famriks@hotmail.com 

Hemsida: 

www.familjehemmensriksforbund.se 

Rätt adress? 

Har ni bytt adress så skicka både 

den nya och den gamla till: 

famriks@hotmail.com 

Tack på förhand! 

Foto 

Alla bilder används som illustrationer. 

Personerna på bilderna har 

ingen anknytning till ämnet om 

det inte står speciellt angivet. 

Tidningen med samtliga artiklar 

och annonser mm läggs också ut 

på FR:s hemsida: 


ISSN 02821346 

Familjehemmet 4-2011 3

Familjehemsguiden 

Familjehemsguiden söker 

efter nya samarbetspartner, 

både erfarna och nya familjer. 

Kontakta oss gärna för mer information. 

Vi kan erbjuda socialtjänsten...... 

• Rekrytering och matchning av ”vanliga” familjehem. 

• Stort nätverk av familjehem över hela Sverige. 

• Utredning av familjehem enligt Kälvesten metoden. 

• Förstärkt familjehemsvård. 

• Professionell handledning till yrkesverksamma inom 

psykosociala området. 

• Extern handledning till kommunens egna familjehem för 

kortare eller längre perioder efter behov. 

• Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt 

handledarföreningens krav. 

Hur lång är en 

lagom lång kram? 

Vet du det är du kanske den vi letar efter. 

Vi söker 

engagerade, varma, kreativa 

människor som vill bli familjehem för unga med 

autism och Asperger. 

Vi erbjuder utbildning och handledning. 

Läs mer på www.asphem.se eller 

kontakta oss på info@asphem.se, 019-18 40 00 

Unga med autism och Asperger behöver en omgivning 

som är öppen för att sätta ord på det underförstådda. 

Till exempel innebörden av lagom. 

Men oftast handlar det förstås om betydligt 

mer komplicerade frågor än så. 


Kontakta 

FamiljehemsGuiden 

www.sposit.se 

familjehem@telia.com 

Tel.vx. 0156-170 25 Box 3, 619 21 Trosa 

Besöksadress: Industrigatan 5, 619 33 Trosa 

I detta nummer 

Nr 4 2011 

Skamsna tårar för kränkta barn ......................... 5 

Julafton hemma hos oss ...................................... 6 

Studiecirklar för föräldrar 

till barn med FASD ............................................... 7 

Kunskap om AS 

– det minsta man kan begära ............................. 9 

Boktips .................................................................... 10 

SKL:s rekommendationer ..................................... 11 

Vi måste ge vårt stöd till dem 

som samhället kränkt ........................................... 15 

Jul: för vem? ........................................................... 16 

Inför en lägsta ersättning 

i sjukförsäkringen! ................................................ 17 

Behöver familjehemsföräldrar utbildning? ............. 18 

Svensk barnavård en katastrof!!!! ........................ 19 

Familjedag i Västerbotten ................................. 19 

FR:s Rådgivarkonferens ..................................... 20 

FUR on tour ....................................................... 21 

10 praktiska tips ................................................ 22 

Familjehemmens Riksförbund .......................... 23 

Tenntrådssmyckeriet Snåret 

www. tenntradssmyckeriet.se

Samtidigt kändes det skönt att det 

äntligen blev av. Att Svenska staten 

som en symbolisk handling ber om 

ursäkt till alla barn och unga, levande 

som döda, som vanvårdats och 

många gånger haft ett rent helvete 

under sin uppväxt. 

Väl framme vid borggården möttes 

jag av långa köer. Vi var 1300 personer 

som skulle in. De allra flesta 

hade kommit för att ta emot samhällets 

ursäkt och om möjligt få göra 

ett avslut. Vi andra var inbjudna för 

att representera riksdag och regering. 

Vacker musik ramade in och en 

helt underbar Mark Levengood höll 

i en fin och mycket känslomässig 

ceremoni. 

När jag satt där i Blå Hallen, bland så 

många personer med alla sina öden 

och berättelser, då kom tårarna. 

Tårar av respekt, men också av skam 

för samhällets tillkortakommanden. 

En äldre man kände igen mig och 

kom fram och hälsade. Han ville 

berätta om sin barndom. Om när 

han som sjuåring fick titta på när 

äldre män, med mammans hjälp, låg 

mellan benen på hans tioåriga syster. 

Mannens berättelse berörde mig 

starkt – så fasansfullt! 

Riksdagens talman Per Westerbergs 

tal var enligt min mening fyllt av 

värme och välgörande tydlighet. Jag 

vill citera några rader: 

Skamsna tårar 

för kränkta barn 

– Jag kände direkt när jag i måndags morse 

klev på tåget till Stockholm att det var något 

extra. Det kändes i magen, jag var allvarstyngd. 

Jag var på väg till Upprättelseceremonin i Blå 

Hallen i Stockholms Stadshus”, skriver Kenneth 

Johansson i sin krönika i Dala-Demokraten 

26 november. 

”Den svenska staten ber i dag om 

förlåtelse för samhällets svek. Ni placerades 

hos fosterföräldrar eller på 

ett barnhem. Ni skulle ges värme 

och trygghet; ni skulle ges en skyddad 

uppväxt. Men drömmen dog när 

de sociala myndigheterna lämnat av 

er. Ni möttes inte av trygghet och 

värme. Ni möttes istället av kyla och 

likgiltighet, av svåra levnadsförhållanden 

utan mat och kläder. Ni möttes 

av hot, våld och övergrepp. 

Vi ber i dag om förlåtelse. Samhället 

hade ansvar för att säkerställa att ni 

gavs en god uppväxt. Men det var 

ingen ansvarig som besökte er, ingen 

som såg er, ingen som frågade er hur 

ni mådde. Ni övergavs. 

Upprättelseceremonin är även en 

påminnelse för oss alla i dag om att 

göra allt för att skydda det ensamma 

barnet. I dag vill vi alla med gemensam 

röst ropa: Aldrig mer! I dag 

lovar vi att alltid ge företräde till vad 

varje enskilt barn behöver. Att se och 

lyssna till barnet; att alltid stå på barnets 

sida.” 

Barn- och äldreminister Maria Larsson 

medverkade också och lyfte fram 

hur viktigt det är att en enskild människa 

alltid ska bli lyssnad på i kontakten 

med myndigheter. Kommuner 

och tillsynsmyndighet måste se till att 

så sker. Också lagstiftningen måste 

förbättras. Att se till att varje barn får 

en egen namngiven socialsekreterare 

som följer den unga under hela placeringstiden, 

det är en viktig förbättring 

som snart kan genomföras. 

Efter många olyckliga turer är det 

nu klart att skadestånd ska kunna 

utbetalas till många som var med 

under måndagen och många fler. 

Ceremonin är genomförd. Och kanske 

det allra viktigaste är de barnskyddsåtgärder 

som nu genomförs. 

Trots det kan inte den bästa lagstiftningen 

i världen garantera att barn 

ges möjligheter att vara barn med ett 

bra liv. Vi vuxna måste ta vårt ansvar, 

om vi så är föräldrar, släktingar socialarbetare, 

lärare, idrottsledare eller 

grannar. Vi måste se, höra och göra. 

Kenneth Johansson 

Riksdagsledamot (c) 

Ordförande i riksdagens 

socialutskott 

Att alltid vara en smula barn, det är att vara verkligt vuxen 


SPAM. Förlaget med positiv attityd. 

Och med glimten i ögat! 

”En bok om året, hittills!” 

SPAM startades 2007 av mig Per Martinsson, av 

den enkla anledningen att det ”stora” förlaget inte 

var så intresserat av de ”mindre författarna”. Det 

gjorde mig arg! Jag skriver och ger själv ut böcker 

efter eget tycke och smak. Innehållet i böckerna 

hittills, handlar om mina erfarenheter som konsult 

bland människor. Jag träffar bland andra, familjer 

med barn och ungdomar, andra vuxna, HVB hem 

och familjehem. Därför har jag skrivit Miljötekniker 

som handlar om bemötandet av människor inom 

barn- och ungdomspsykiatrin, Tankar om… ditt 

liv, din vardag som handlar om olika tankekorn 

som kan vara bra att tänka på i livet. Jag har vidare 

skrivit Gympa för det mentala, en glimt i ögat som 

är en sorts coachande bok (”alla skriver sådana” 

därför ville jag också det) fast med en skämtsam inriktning 

(allt i boken är faktiskt ändå väldigt användbart). 

Handboken, för familjehem och alla andra 

som möte människor i beroendeställning, som faktiskt 

är just det en handbok. Planerade utgivningar 

är Emellan Curling och Bowling en bok som vänder 

sig till föräldrar och deras barn, Tankar om… ditt 

liv, din vardag, en nödvändig fortsättning. 

Flera böcker är på planeringsstadiet och för mera 

information, besök www.bokforlagetspam.se 

Uppskattande konversationer består av 65 frågor 

som handlar om Allmänt, Dig själv, Etik och 

Filosofi och de är väldigt användbara i många 

olika sammanhang inte minst när ”orden tryter”. 

Samtliga dessa böcker, konversationskorten och lite 

till beställes enklast via 

bokforlagetspam.se 

Prislista finns på 

www.bokforlagetspam.se 

Riksförbundet för Förstärkt 

Familjehemsvård, RFF 

I RFF:s förstärkta familjehemsvård får familjehemmen: 

• särskilt stöd av familjehemskonsulenter tillgängliga 

dygnet runt och året om. 

• god service, handledning, utbildning och ett tätt teamarbete 

mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent. 

• kvalitetssäkring av verksamheten. 

Läs mer om oss och våra medlemsorganisationer: www.rff.se 

Kontakta oss: info@rff.se 019-31 03 98 


Julafton 

hemma hos oss 

På julaftons morgon är alla barn uppe med tuppen 

och klär med fart julgranen som inhandlats/huggits 

beroende på väder och snödjup (och kontakter inte 

minst) för att sedan i rask fart hjälpa till med att bära 

fram alla paket som jultomten lämnat i säck på trappen 

i morgonmörkret. (Vår vänlige granne som varit 

familjehem i över 35 år går i morgondunklet med 

lykta på överenskommen tid så barnen kan skymta 

honom genom fönstret.) Sedan får alla barn välja en 

(1!) julklapp som man får öppna och leka med medan 

vi större förbereder julbordet som vi gemensamt äter 

före Kalle Anka klockan tre. 

Efter det obligatoriska tittandet på tomtens verkstad 

med rutig färg så kommer dagens värsta stund: att sitta 

och vänta på sin tur att välja ett paket under granen 

och sedan öppna det medan alla tittar. Pinsamt om det 

är kläder för då måste plagget sättas på! På slutet är 

det förstås bara småbarnen som har paket kvar, eftersom 

de stora föredrar färre men dyrare paket. 

Av någon anledning så har pirret lagt sig efter paketöppnandet 

så ingen har svårigheter att äta resterna 

från lunchens julbord innan i mitt tycke julaftonens 

mysigaste stund inträffar. Vissa går i kyrkan, andra 

slappar framför tv:n medan vår familj åker till stallet 

och julmatar hästarna. Småbarnen leker i höet medan 

vi andra ger stora portioner av knäckebröd, morötter 

och äpplen till våra älsklingar. Trötta och belåtna 

avslutar vi julaftonskvällen med ett frågespel innan 

alla knoppar in. 

Tomtemor Ylva Gavell Söderström 

Hört hemma hos oss... 

Alla barn, stora som små, är i full färd 

med att fundera över julen och julklappar. 

Önskelistorna börjar bli lika långa som de på 

Tomtens julverkstad som visas varje julafton. 

Det är bara 3-åringen som sitter tyst och tittar 

storögt på de andra barnens aktiviteter. 

Efter en stund utbrister 3-åringen: 

”När kommer min julafton?”

Studiecirklar för föräldrar 

till barn med FASD 

Studiecirklar är ett bra sätt att lära sig 

något nytt och samtidigt få möjlighet 

att dela med sig av sina egna erfarenheter 

och kunskaper till andra. 

FAS-föreningen har tagit fasta på 

detta och planerar nu en studiecirkelverksamhet 

för familjer vars barn 

har varit utsatta för alkohol under 

fostertiden. Parallellt med cirklarna 

kommer även föreläsningar eller 

seminarier att erbjudas för olika personalgrupper. 

Syftet är – förstås – att 

både föräldrar och personal ska bli 

bättre rustade att leva och arbeta 

med ett barn med FASD. 

Har du ett barn som du tror eller 

vet har utsatts för alkohol under 

fostertiden? 

Skulle du vilja lära dig mer om 

FASD? 

Söker du bättre verktyg för att 

hjälpa barnet? 

Har du lust att utbyta erfarenheter 

med andra? 

Då är en studiecirkel något 

för dig! 

Studiecirkel, hur fungerar det? 

En studiecirkel kan pågå under kortare 

eller länge tid beroende på vilka 

förväntningar och mål deltagarna 

har. FASD cirklarna kommer troligen 

att sträcka sig över 5-6 kurstillfällen 

inledningsvis och med möjlighet till 

förlängning. Antal deltagare ska inte 

vara för stort, 5-6 personer kan vara 

lagom och helst inte mer än tio. Man 

följer en kursplan och använder en 

kursbok men en stor del av innehållet 

baseras på deltagarnas erfarenheter 

och önskemål. Efter kursen får 

man ett deltagarintyg. 

Studiecirkelverksamheten kommer 

att drivas i samarbete med ett studieförbundet 

NBV och cirkelledaren är 

en del av studiecirkeln, precis som 

de övriga deltagarna. Man har alltså 

ingen formell lärare. Studieförbundet 

utbildar cirkelledare och kan ofta 

låna ut lokaler. Saknas cirkelledare 

på din ort eller i din region kan du 

själv gå en kurs och starta upp en 

cirkel. Att bli cirkelledare är både 

lärorikt och roligt och det kostar ingenting. 

Kurserna är i tre steg och det 

krävs inga förkunskaper eller formella 

meriter. NBV finns på de flesta 

orter i landet. Läs mer om deras verksamhet 

på www.nbv.se och välj din 

kommun från startsidan för att hitta 

lokalavdelningar. 

Vi beräknar att komma igång med 

verksamheten under våren och då 

ska även ett helt nytt studiematerial 

finnas färdigt. Fram till dess kommer 

vi att förmedla kontakter så att 

intresserade kan hitta varandra och 

bilda cirkelgrupper och hjälpa till så 

att de som vill bli cirkelledare kan 

gå kurser. Kontakta kansliet för mer 

information och för att anmäla ditt 

intresse! Information kommer efterhand 

också att läggas ut på: 

www.fasforeningen.nu 

Vad är FASD? 

Skador av alkohol som uppstått på 

den ömtåliga fosterhjärnan och övriga 

organ är livslånga och betecknas Fetal 

Alchol Spektrum Disorders (FASD). 

Beteckningen innefattar även den 

medicinska diagnosen fetalt alkoholsyndrom, 

FAS. Fysiska missbildningar 

förekommer ofta men skadorna på hjärnan 

och centrala nervsystemet, CNS, är 

än mer förödande. 

Under uppväxten är hyperaktivitet, 

bristande impulskontroll, svårigheter 

med logiska tänkandet, dålig inlärningsförmåga 

och nedsatt begåvningsnivå 

några exempel på symtom, de blir extra 

tydliga i skolåldern. Vuxenlivet kantas 

ofta av ständiga misslyckanden, både på 

arbetsmarknaden och i det sociala livet. 

Utslagning, missbruk, prostitution och 

kriminalitet är vanliga öden för personer 

som har medfödda skador av alkohol. 

Med rätt stöd och hjälp från kunniga 

vuxna förbättras dock förutsättningarna 

dramatiskt för barn med FASD! 

FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING 

Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar 

Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: fvg@familjevardsgruppen.se 

eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se 


Barnrättsdagarna 2012 

Nu är det dags att anmäla sig till Barnrättsdagarna 2012 

som går av stapeln 17-18 april på Conventum i Örebro. 

Nu öppnar registreringen till 2012 års Barnrättsdagar. 

Sista anmälningsdag är den 29 februari 2012. 

Bland föreläsarna finns Lars H Gustavsson, barnläkare, författare 

inledningstalar om barnet och familjevåldet och artisten Nanne 

Grönvall avslutningstalar om barn i olika utsatta situationer. Allmänna 

Barnhusets senaste nationella studie om barnmisshandel presenteras. 

Rihyad Al Baldawi, överläkare och vd Orienthälsan föreläser om kulturella 

koder - relationen mellan barn och föräldrar i invandrarfamiljer under 

anpassningsprocessen. Integrationsminister Erik Ullenhag, kommer 

att tala om utmaningar i Sveriges arbete för mänskliga rättigheter och 

Barnombudsmannen har åter använt metoden Unga Direkt, denna gång 

för att lyssna till barn och ungdomar som upplevt våld i nära relationer, 

barnombudsman Fredrik Malmberg presenterar slutsatser och förslag på 

nödvändiga förändringar. 

En viktig del av programmet är ett panelsamtal som syftar till att diskutera 

hur vi omsätter barnets mänskliga rättigheter i politisk handling. Ett 

samtal som sträcker sig längre än över de politiska mandatperioderna. Hur 

förverkligar man barnets mänskliga rättigheter bland annat när det gäller 

skydd mot våld och övergrepp, på nationell nivå och i praktisk handling 

nära barnet 

Under dagarna kommer det även finnas ett flertal seminarier att välja 

mellan. 

Programmet finns som i sin helhet på: www.barnrattsdagarna.se 

Stockholms stad söker familjehem 

Vi söker familjehem / fosterfamiljer 

i Stockholmstrakten 

för barn och ungdomar. 

Vi erbjuder stöd 

och handledning 

samt ett intressant 

utbildningsprogram. 

Familjehemskonsulterna 

rekryterar och utbildar 

familjehem åt Stockholms 

stadsdelsnämnder. 

Ring 08-508 25 221 eller besök 

www.stockholm.se/familjehem 

kholms stad söker familjehem 

er familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn 

ngdomar. 

juder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsam. 

ljehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem 

ockholms stadsdelsnämnder. 

8-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem 

ResuRsteamen baRn och ungdom 

TEAMEN BARN OCH UNGDOM 

FamiljehemskonsulteRna 

HEMSKONSULTERNA 

socialtjänst- och aRbetsmaRknadsFöRvaltningen 

TJÄNST- OCH tFn: ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 

08-508 25 221 

e-post: FamiljehemskonsulteRna.saF@stockholm.se 

8-508 25 221 - E-POST: FAMILJEHEM@SOT.STOCKHOLM.SE 


om barn med 

alkoholrelaterade 

fosterskador 

FAS-föreningen 

Norra Långgatan 8 

261 31 Landskrona 

tel 0418-48 11 50 

FAS@telia.com 

www.fasforeningen.nu 

Kontakta 

FAS-föreningen 

för gemenskap, 

stöd och råd 

Familjehemmens 

Unga Röster (FUR) 

Familjehemmens Unga Röster 

FUR är en grupp som verkar 

inom FR för att förmedla barnets 

och ungdomens syn på att vara 

placerad i familjehem eller att bo 

i ett hem som tar emot ett nytt 

barn eller ungdom. 

Kontakta oss 

www.fur.dinstudio.se 

f.u.r@hotmail.com

Anton är sjutton år och har för ett par månader sedan fått 

sin diagnos Aspergers syndrom. Han har struliga hemför- 

hållanden och har nyss flyttat till ett familjehem på landet. 

Det verkar hoppfullt. Anton tycker om att jobba med 

kroppen och det lilla jordbruk som familjehemmet har ser 

han som en möjlighet att fylla sin tid med vettiga saker. 

En dag hugger Anton ved. Han har hållit på i tre timmar, 

med en hög frenesi och har fått till en imponerande hög 

med färdighuggen ved. Det är uppenbart att han gjort 

ett strålande dagsverke. Nu sitter han på vedbacken och 

pustar ut. Familjehemspappan går förbi och säger på 

skoj ”Jaha, här sitter du och får inget gjort”. Anton sätter 

yxan i kubben och går direkt in och packar sina grejer. 

I det här hemmet tänker han inte vara kvar. De har ju 

helt orimliga krav på vad man ska hinna med. 

Kunskap om AS 

– det minsta man kan begära 

För de flesta av oss som umgås med 

människor med AST (autismspektrumtillstånd) 

är det en självklarhet 

att när vi håller på att bygga 

en relation är det meningslöst att 

vara ironisk. Ironi skapar 

hos många en osäker- 

het och kräver ofta 

bearbetning i hjärnan 

innan det kan 

översättas till vad 

vi egentligen menar. 

All energi som går åt till 

detta eviga översättande skulle 

hellre kunna användas till andra, 

mer meningsfulla saker. Det är som 

sagt en självklarhet för många, men 

inte för alla. I Antons fall var det så 

att han hade kommit till en riktigt 

hygglig familj. Familjehemspappans 

lite tafatta försök att skapa kontakt 

med Anton hade troligtvis funkat 

med många andra ungdomar. I just 

det här fallet gick inte relationen att 

reparera, eftersom Anton och familjehemspappan 

saknade en förtroendebank 

som gjorde att det fanns 

utrymme för sådana här tabbar. 

Bara för att Anton själv vet att han 

har en diagnos är det inte troligt att 

han har med sig en bruksanvisning 

över sina behov. De flesta ungdomar 

har inte hunnit skaffa sig den självinsikt 

som krävs för att veta vad de 

mår gott av och vad de har behov 

Det är svårt att hitta 

rätt stöd eftersom alla 

med AST är olika. 

Som familjehem för barn och ungdomar med en 

funktionsnedsättning inom autismspektrum (AST) 

möter du många utmaningar. Den här boken 

hjälper dig att undvika en del av fallgroparna 

och att göra det så smidigt som möjligt för barnet 

med AST att landa i ditt hem. Du får kunskap om 

själva funktionsnedsättningen, förståelse för den 

biologiska familjens historia samt tankar och idéer 

om hur du som familjehem bäst stöttar barnet. 

Boken vänder sig i första hand till familjehem och 

till dem som arbetar med familjehemsplaceringar. 

Även den biologiska familjen samt andra familjer 

med AST kan få igenkännande, bekräftelse och 

stöd i boken. 

Carolina Lindberg är pedagog. Hon arbetar som 

handledare och utbildare inom autismspektrum och har 

bred erfarenhet av att stötta familjer med AST, bland 

annat från Aspergercenter i Stockholm. Carolina har 

själv växt upp som biologiskt barn i ett familjehem. 

av för stöd från omgivningen. Jag 

dristar mig till att påstå att det gäller 

de flesta unga, såväl med som utan 

diagnoser. 

Ibland beskrivs anpassningar 

som enkla. Det hade till 

exempel varit enkelt 

för Antons familjehemspappa 

att undvika 

ironi om han 

förstått vilken negativ 

effekt det hade på 

Anton. Många anpassningar 

och verktyg är relativt enkla, om 

man har en välutrustad verktygslåda 

att plocka från. 

Ibland beskrivs tvärtom anpassningar 

som svåra. Det är svårt att hitta 

rätt stöd eftersom alla med AST är 

olika. Visst är det så, men det gäller 

ju även alla med synnedsättning. 

Optikerna har ju inte bara en skärpa 

att erbjuda på glasögonen, utan 

letar tillsammans med personen som 

det gäller efter rätt skärpa, rätt lins, 

rätt verktyg. Precis lika enkelt, eller 

svårt, kan vi som möter människor 

med AST göra det. Återigen, förutsatt 

att vår verktygslåda är fylld av 

flera olika möjliga verktyg. 

I mänskliga relationer gör vi tabbar. 

Vi sårar varandra och klampar på 

varandras ömma tår trots att vi har 

de bästa intentioner att behandla 

En alldeles särskild familj 

Carolina Lindberg 


En alldeles 

särskild familj 

att vara familjehem för unga 

med autism och asperger 

varandra hyggligt. När det gäller barn 

och unga med AST i familjehem så 

har jag ingen som helst tvekan om att 

familjerna som öppnar sina hem vill 

göra gott. De vill stötta, uppmuntra 

och lyfta personen som kommer och 

delar deras vardag. Därför är det av 

yttersta vikt att de och den som är 

ansvarig för placeringen har grundläggande 

kunskap om AST. Det är det 

minsta man kan begära. 


Handledare och utbildare 

inom autismspektrum 

Krönikan är tidigare publicerad i 

tidningen Attention nr 2 2011 


Böcker och skrifter för dig som arbetar med människor 

Familjevardag med autism och asperger 

Om att komma vidare efter diagnosen 

Carolina Lindberg och malin mårtensson 

Pris: 175:- 

Familjehemsboken 

Frågor, fakta och personliga berättelser 

Lisbeth Pipping 

Pris: 165:- 

Boktips 

Föräldrars röster – hur är det att 

ha sina barn placerade i fosterhem 

Författare Ingrid Höjer och utgiven av Stiftelsen Allmänna Barnhuset skriftserie 2007:2. 

Att få läsa om biologföräldrarnas syn och erfarenheter av att ha sina barn placerade i 

familjehem är inget jag gjort förr. Det var med spänning jag öppnade boken (som jag 

ramlat över i väntrummet på vår kommuns elevhälsa) och läste vad som framkommit 

i samspel med forskarna. En del var mycket tänkvärt, en del sorgligt och en del bara... 

ja, jag vet inte vad jag ska skriva. Att en del biologföräldrar har svårt att hålla barnet i 

fokus är ju inget nytt men perspektivet blir lite annorlunda vinklat för mig efter att ha 

läst boken. Vikten av att biologföräldrarna inte blir lämnade efter barnets placering utan 

får möjlighet och hjälp att förändras var en nyttig påminnelse men jag är fortfarande 

frågande till att barn ska flyttas efter flera år i familjehem. 

En nyttig, välskriven och i mitt tycke absolut nödvändig bok för alla familjehemsföräldrar så att perspektivet inte är svart-vitt 

utan rik gråskala. 

Tycker Ylva Gavell Söderström 


En alldeles särskild familj 

Att vara familjehem för unga med autism och asperger 


Pris: 145:- 

Ett annat hemma 

Om samhällets ansvar för placerade barn 

red. anna fredriksson och anna kakuli 

Pris: 250:- 

Läs mer och beställ på www.gothiaforlag.se 

Kundservice 08-462 26 70 • Moms och porto tillkommer

Från SKL:s Cirkulär 

08-81, 2008-12-01 

1. Definition av familjehem 

Familjehem definieras i 3 kap. 2 § 

socialtjänstförordningen (SoF) på 

följande sätt ”Med familjehem avses 

ett enskilt hem som på uppdrag 

av socialnämnden tar emot barn 

för stadigvarande vård och fostran 

eller vuxna för vård och omvårdnad 

och vars verksamhet inte bedrivs 

yrkesmässigt.” 

I 2 § förordningen till lagen om stöd 

och service till vissa funktionshindrade 

(LSS) anges att denna definition 

även gäller för familjehem som 

en insats enligt LSS. 

Det kan sålunda noteras att ett 

familjehem inte kan bedrivas 

yrkesmässigt till skillnad från 

HVB där det enligt 3 kap. 1 § 

SoF krävs att verksamheten 

bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet 

avses i detta sammanhang 

att verksamheten bedrivs 

kontinuerligt och i förvärvssyfte 

(prop. 1996/97: 124 s. 146). 

2. Uppdraget som familjehem 

Uppdraget att vara familjehem är 

knutet till den eller de personer 

som socialnämnden har utrett och 

bedömt vara lämpliga för ett visst 

barn, 6 kap. 6 § socialtjänstlagen 

(SoL). Ett familjehem består vanligen 

av en familj eller en ensamstående 

person. Deras uppdrag är att 

ta hand om barnet på det sätt som 

ett barns föräldrar normalt gör d.v.s. 

att fungera som goda föräldrar. Om 

familjehemmet separerar och/eller 

ombildas tillsammans med en ny 

partner måste en ny familjehemsutredning 

göras eftersom förändringarna 

har betydelse för barnet, 

se även sid. 36 i boken Barnet och 

familjehemmet en handbok om socialnämndens 

ansvar som är utgiven 

av Svenska Kommunförbundet 2003. 

Familjehemsföräldrar är uppdragstagare 

åt socialnämnden och är således 

inte anställda. Det finns inget kollektivavtal 

som reglerar deras ersättningar 

och arbetsinsatser. Det går 

därför inte att anställa personer som 

familjehemsföräldrar. Familjehemmet 

kan inte lämna uppdraget vidare till 

annan fysisk eller juridisk person. 

Familjehem 

Familjehemmet har, genom att inte 

vara anställda, en fri ställning när 

det gäller vilken eller vilka kommuner 

de vill ta uppdrag ifrån och vilka 

barn de vill ta emot i sitt hem. 

Familjehem kan ha uppdrag åt flera 

kommuner samtidigt. Det finns inte 

reglerat i lag hur många barn som 

samtidigt får tas emot i ett familjehem. 

Den socialnämnd som placerar 

ett barn kan i avtalet med familje- 

hemmet reglera att inga ytterligare 

barn eller endast ett visst antal barn 

får tas emot i hemmet samtidigt. 

Uppdraget ersätts med ett arvode 

som varierar i storlek beroende på 

hur omfattande arbetsinsatsen och 

tidsåtgången bedöms vara. De kostnader 

som familjehemsuppdraget för 

med sig ersätts dels genom barnbidraget/studiebidraget 

dels i form av 

en omkostnadsersättning. 

3. Avtal 

Uppdraget att vara familjehem 

bör grunda sig på bl.a. den plan 

som upprättats rörande barnet 

eller den unge, (11 kap. 3 § SoL). I 

Socialstyrelsens allmänna råd om 

handläggning och dokumentation 

av ärenden som rör barn och unga 

(SOSFS 2006:12) används begreppet 

genomförandeplan och med det 

avses begreppet behandlingsplan 

som använts tidigare. 

För att parterna – socialnämnden 

respektive familjehemmet – ska 

veta vad som gäller i olika avseende 

bör ett skriftligt avtal ingås som 

reglerar var och ens rättigheter och 

skyldigheter. 

Av avtalet ska framgå vad uppdraget 

omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt 

för utbetalningar, försäkringar, 

uppsägningstider m.m. 

Blankett för avtal kan inköpas från 

Kommentus förlag. 

Det är rimligt med en uppsägningstid 

på en månad. I ärenden där 

nämnden krävt att en person är 

tjänstledig för att vara hemma med 

barnet under en bestämd period 

kan det finnas skäl att bestämma en 

längre uppsägningstid, dock högst 

3 månader. 

Uppsägningen bör ske skriftligen 

och ske i så god tid att sista 

dagen för placeringen sammanfaller 

med uppsägningstidens 

sista dag. 

4. Former för utbetalning av 

ersättningarna 

Inkomster från uppdraget som familjehem 

är per definition inte inkomster 

från yrkesmässig verksamhet (3 

kap. 2 § SoF) och ska beskattas som 

inkomster av tjänst. 

Det är således inte möjligt att utbetala 

ersättningen som en vårddygnsavgift 

till familjehemmets eventuella 

näringsverksamhet. Socialnämnden 

kan därför inte acceptera ett familjehems 

hänvisning till att de innehar 

F-skattsedel och därför anser 

sig har rätt att få utbetalning till sin 

näringsverksamhet. Ett avtal om att 

familjehemmet själv ska betala skatt 

och sociala avgifter kan inte godtas 

skattemässigt. 

Nämnden bör informera familjehemmet 

om att nämnden ska göra 

avdrag för preliminärskatt och betala 

sociala avgifter. Kontrolluppgift 

ska lämnas över utbetalda arvoden 

och omkostnadsersättningar. 

Familjehemmet ska uppmanas att 

inlämna en A-skattsedel. 

Det är möjligt för dem att ha såväl 

A-skattsedel som F-skattsedel 

Se vidare SKL:s hemsida; 

www.skl.se - familjehemsvård 


Utdrag från SKL:s cirkulär 11: 47, 48, 49 

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m.m. 

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem. 

Familjehemmet ska genom social tjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. 

Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommu n erna behov av rekommendationer och 

vägledning gällande ersätt ningar och villkor. Mot bl.a. denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt 

denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden 

om barnet flyttas över till familje hems föräldrarna. 

Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utveck lande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen 

av dessa ärenden. 

Ersättningar vid familjehemsvård av 

barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2012 

Omkostnadsersättning 

Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 

2012. Beloppen är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 

44 000 kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag 

som ska dras av då det går direkt till familjehemmet 

alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste 

göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader 

som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin 

familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersförde lad schablon, 

som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader 

som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs 

när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av 

kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har 

beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. 

Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen 

har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen 

vanligen har en högre standard än den som ligger till 

grund för Konsumentverkets beräkningar. 

Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria 

inklusive grundkostnad 

Kronor % av Kronor % av 

prisbasbel. prisbasbel. 

0-12 3 850 kr 105 5 500 kr 150 

13-19 4 400 kr 120 6 233 kr 170 

Arvodesersättning 

Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2012. 

Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper 

inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne statistik och är per 

månad fr.o.m. januari 2012. Arvodet har räknats upp med 

1,6 % för år 2012. Individuell bedömning måste göras utifrån 

vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 

Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 

inklusive grundarvode 

0-12 5 208 kr 8 308 kr 9 871 kr 11 685 kr 

13-19 6 756 kr 8 308 kr 9 871 kr 11 685 kr 

Beloppen inkluderar inte höjningen av 

omkostnads ersättningen 130 kronor per månad 

och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie 

omkostnadsersättningen. 


Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering 

enligt SoL, LVU och LSS för år 2012 


Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per 

förälder för år 2012. Beloppen är beräknade på 2012 års 

prisbasbelopp, 44 000 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 

2012. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka 

kost nader som kan komma i uppdraget. 

Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria 


Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel. 

4 400 kr 120 6 233 kr 170 


Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder 

för år 2012. Ersätt ningen grundar sig på löneläget för vissa 

yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 

och är per månad fr.o.m. januari 2012. Arvodet har 

räknats upp med 1,6 % för år 2012. Individuell be dömning 

måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 

Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 

8 308 kr 9 871 kr 11 685 kr 

Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning 

även för barnet. 

Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt 

SoL för år 2012 


Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för 

år 2012. Beloppen är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 

44 000 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2012. 

Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader 

som kan komma i uppdraget. 

Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria 


Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel. 

4 400 kr 120 6 233 kr 170 


Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 

2012. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper 

inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 

och är per månad fr.o.m. januari 2012. Arvodet har räknats 

upp med 1,6 % för år 2012. Individuell bedömning måste 

göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 

Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 


8 308 kr 9 871 kr 11 685 kr

Ersättning till kontrakterade jourhem enligt 

SoL och LVU för år 2012 


Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för 

år 2012. Beloppen är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 

44 000 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2012. 

Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader 

som kan komma i uppdraget. 

Fast omkostnadsersättning 1 Rörlig 

omkostnadsersättn. 2 

1-2 platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomend. för 

prisbasbel. prisbasbel. omkostnadsersättningar 

917 kr 25 1 833 50 för familjehem 

1 Då inga barn finns placerade 

2 Då barn finns placerade 



2011. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper 

inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 

och är per månad fr.o.m. januari 2012. Arvodet har räknats 

upp med 1,6 % för år 2012. Ersättningen är fast och utgår 

oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår 

vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån 

vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 

1 plats 2 platser 3-4 platser 

11 685 kr 16 866 kr 23 356 kr 

Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2012 

från SKL:s cirkulär 11:49 




42 800 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna 

är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas 

det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras 

utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad 


% av Kr/dag % av Kr/dag 


0-12 105 127 150 181 

13l år 120 145 170 205 




inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 1,6 % 

för 2012 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. 

På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. 

Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, 

vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom 

ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till 

söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning 




Kr/dag Kr/dag Kr/dag 

0-12 173 277 390 

13l år 225 329 390 

Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt 

SoL år 2012 




44 000 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån 

vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 

10% 367 

25% 917 

40% 1 467 



Beloppet är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 44 000 

kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande 

uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras 

utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 

Kategori Arvode i procent 

av prisbasbelopp 

Kronor/månad 

Kategori 1 

kontakt minst en gång/vecka 

10 – 35 367 – 1 283 

Kategori 2 

kontakt flera gånger/vecka 

20 – 45 733 – 1 650 

Kategori 3 

kontakt i stort sett dagligen 

30 – 55 1 100 – 2 017 

Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har 

Sveriges Kommu ner och Landsting inga specifika rekommendationer 

gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att 

insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersätt ning 

ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande 

lön per timme som t.ex. behandlingsassistent. 

Hur ser det ut i din uppdragskommun? 

Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm 

till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer? 

Maila till FR: famriks@hotmail.com el. ring 

Susann Wikberg 0921-649 88 

Roland Oscarsson 0150-780 10 

Uppdraget som familjehem 

Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social nämnden 

och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som 

varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen 

bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som 

beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt 

och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar 

inte till semesterlön eller semesterersättning. 

Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. 

Det berättigar däremot inte till tjänstepension. 

Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. 

Se också SKL:s rekommendationer 


/rekommendationer 2012 


Utdrag från SKL:s cirkulär 11: 47, 48, 49 

Ersättning till kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS år 2012 

från SKL:s cirkulär 11:48 




44 000 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna 

är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas 

det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras 

utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad 


% av Kr/dag % av Kr/dag 


0-12 105 127 150 181 

13l år 120 145 170 205 




inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och 

är per dag. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt 

arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 

dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart 

inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag 

till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning 




Kr/dag Kr/dag Kr/dag 

0-12 173 277 390 

13l år 225 329 390 

Vuxen 277 329 390 

Forum för familjevård 

stöder, utvecklar och företräder familjehemsvården 

och närliggande områden som exempelvis biologiskt 

nätverk, kontakt per soner och kontaktfamiljer. 

Forum för familjevård 

är religiöst och partipolitiskt obunden samt bygger 

sin verksamhet med en humanistisk människosyn. 

All familjevård, både offentlig och privat, ska ske med 

fokus på den placerades (barn, ungdom eller vuxen) 

och deras familjers behov och rättigheter. 


www.forumfamiljevard.se 

info@forumfamiljevard.se 

Ersättning till kontaktperson för barn enligt LSS år 2011 




42 800 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån 

vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 

10% 367 

25% 917 

40% 1 467 



2012. Beloppet är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 

44 000 kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken 

arbetsinsats uppdraget kräver. 

Kategori Arvode i procent 

av prisbasbelopp 

Kronor/månad 

Kategori 1 

kontakt minst en gång/vecka 

10 – 35 367 – 1 283 

Kategori 2 

kontakt flera gånger/vecka 

20 – 45 733 – 1 650 

Kategori 3 

kontakt i stort sett dagligen 

30 – 55 1 100 – 2 017 

Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? 

Vi finns för Dig! 

Bli medlem nu! 

Familjehemmens Riksförbund (FR) 

tel 0921-649 88, 0150-780 10 


famriks@hotmail.com

Vi måste ge vårt stöd till dem 

som samhället kränkt 

Håkan Ceder, Socialstyrelsen och 

Helén Ängmo, Skolverket har i en 

artikel i SvD (9/11) ingående beskrivit 

samhällets ansvar vad gäller placerade 

barn. De redogör också för 

ett statistikunderlag som tagits fram 

genom att samköra sina respektive 

register. Ceder/Ängmo redogör dessutom 

för olika projekt och aktiviteter 

som dessa myndigheter fått av 

regeringen. Deras sammanfattning av 

dessa uppgifter blir följande mening: 

”att lyckas i skolan innebär goda 

utsikter att få en bra start i livet för 

de barn som är i samhällets vård och 

det ger också förutsättningar att undvika 

arbetslöshet, bidragsberoende 

och ohälsa i vuxen ålder.” 

Nu är det inte statistik som skapar 

bättre förhållanden och ger stöd 

utan det måste komma fram förslag 

för förbättring och dessa förslag 

måste realiseras. Jag har i skilda 

sammanhang redogjort för min syn 

på regeringens förslag om ersättning 

till utsatta barn. Regeringens 

förslag är att det betalas ut 250 000 

kronor per person och sedan anordnas 

en ceremoni för att hedra dessa 

personer. Ceremonien som anordnades 

den 21 november kan bara 

bedömas av de utsatta men summan 

tycker jag är hånfullt låg om 

man tar i beaktande att den skall 

ersätta en förlorad barndom genom 


rehabilitering, terapi och arbetsträning 

för att höja en social och psykisk 

nivå som raserats p g a statens 

tillkortakommande i ansvarstagande. 

Att återskapa ett förlorat självförtroende 

kan ge förutsättningar som gör 

att de drabbade kan komma tillbaka 

till arbete och en psykisk och fysisk 

balans. 

Mitt förslag på ersättning, som jag 

angivit i en privatremiss till socialdepartementet, 

är att kompensationen 

börjar vid en miljon för de lindrigast 

utsatta och sedan fortsätter beloppet 

uppåt i en stigande skala varefter 

utsattheten och kränkningarna har 

blivit värre. Ett riktmärke är att människor 

som blivit kränkta inte skall 

ha sämre villkor än vid reglering 

av egendomsskador. 

Artiklar i tidningar har gett till re - 

sul tat att många människor har 

tagit kontakt med mig och jag fått 

många berättelser mig till del under 

tystnadsplikt. Det är skrämmande 

berättelser om misshandel, hårt barn - 

arbete, hjärtlös stämning, förnedring 

och utanförskap. Det finns människor 

som inte tidigare yppat hemligheten 

om sin mörka bakgrund, 

eftersom de inte litar på myndigheter, 

och som lever ensamt och isolerat 

i vårt välfärdssamhälle. Här kan 

vi som haft bättre tur med våra fosterhemsplaceringar 

vara till stöd och 

hjälpa till med att kontakta personer 

med professionell erfarenhet och 

absolut ärliga uppsåt. Vi som varit 

fosterhemsplacerade har lättare än 

andra att förstå deras behov och 

skapa kontakter som kan göra livet 

tryggare för de utsatta. En uppväxt 

med omplaceringar skapar alltid 

oroliga själar men följderna kan ju 

bli olika beroende på vilka familjer 

man hamnar hos och hur man blir 

3-åringen är förkyld och har mycket ont i halsen. Jag tar fram en 

halstablett och tar av papperet. 3-åringen tar emot tabletten och 

frågar misstänksamt: ”Är den sugig?” 

respekterad av omgivningen. De som 

lidit illa kan också behöva moraliskt 

stöd i kontakter med olika myndigheter 

eftersom bemötandet varierar i 

olika kommuner. 

När propositionen är lagd i riksdagen 

måste vi bevaka ärendet genom våra 

lokala riksdagsledamöter. Riksdagen 

kan fatta snabba beslut när den 

vill, vilket bevisades för några veckor 

sedan, när de höjde sina egna 

redan höga löner med 1000 kronor 

i månaden. Jag vill uppmana riksdagen 

att påskynda ärendet för denna 

grupp av utsatta människor som 

är i större behov av trygghet än 

riks dagsledamöterna. 

Nu måste vi hjälpas åt att få upprättelse 

och ersättning till våra sämre 

lottade kamrater. Vi måste höras och 

synas genom att vara aktiva. Att bara 

tycka synd om ger inga bra resultat. 

Alf Karlman 

alf.karlman@foretagarna.se 

Fotnot: Alf Karlman bodde med sin biologiska 

ensamstående mamma Astrid under 15 månader 

innan hon blev svårt psykiskt sjuk och myndigheterna 

tog hand om Alf och placerade honom 

i fosterhem, från vilken tid Alf har bara ljusa 

minnen. Vid sex och ett halvt års ålder blev han 

adopterad hos en ny familj. Att före skolstarten 

haft sex föräldrar tar på krafterna och det tog 

många år innan han kom i harmoni med livet. 

Fortfarande finns det vissa minnen som etsat sig 

fast hos honom och ligger som en tagg i hjärtat. 

Speciellt när han skildes från sina fosterföräldrar 

och deras son som han trodde var hans biologiska 

familj. 

I dag bor Alf, som pensionerad bankdirektör, 

med hustru, barn och barnbarn på egna 

bondgården Pilo vid Hjälmarens norra strand 

och njuter av att få vara privatchaufför åt barnbarnen 

till skola, idrottsplatser och kompisar. 


Jul: för vem? 

Så var det dags igen. Under året som gått så har inte biologföräldrarna fått eller kunnat 

ta hand om sina barn. Men av någon outgrundlig anledning så är det ALLTID viktigt att 

lånebarnen får vara med sin ursprungsfamilj på julafton. Varför är det viktigt just den 

24/12 och inte lika viktigt något annat datum undrar jag som familjehemsförälder? 

Att biologföräldrarna önskar att allt ska vara rosenrött och fungera just denna dag 

har jag full förståelse för - men hur kommer det sig att socialsekreterarna tycker 

lika? Heder åt de socialsekreterare som slår näven i bordet och säger att barnet 

ska fira jul på det ställe som barnet har förberett julen på och att lilla julafton kan 

firas hur många gånger som helst med biologsläkten på vilka datum som helst 

MEN INTE 24/12! 

Familjehemsförälder, Ylva Gavell Söderström 

Utbildning, konsultation, handledning 

och förstärkt familjehemsvård 

Handledarutbildning med inriktning 

mot familjehem 


Familjehemsutbildningar 

Handledning till professionsgrupper 

och familjehem 

Förstärkt familjehemsvård 

Börje Lindberg - borje@luvab.se 

Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se 

Lindberg Utveckling AB 

019-184000 • www.luvab.se 

IDRE FJÄLL 

uthyres: 

8-bäddslägenheter, typ 9C, 

mycket hög standard och 

bästa läge. 

bertil 070-6531717 

bb023@telia.com 

www.familjehem.se 

Erbjuder 

– Förstärkt familjehemsvård 

med barnet i fokus – 

www.knytpunkten-familjevard.se 

* Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem 

* Stöd och handledning till kommunens egna familjehem 

* Utbildning för verksamma familjehem i bland annat 

BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet 

i skolan att fungera. 

* Lediga jourhem 

Läs mer www.scholinkonsult.se 

070-560 13 78

Inför en lägsta ersättning 

i sjukförsäkringen! 

Att vara människa innebär att ha 

drömmar om en bättre framtid. Att 

vara människa innebär att vilja delta 

i samhällslivet och känna sig behövd. 

Men att vara människa innebär också 

att vara sårbar. Familjehemmen är 

ett bra exempel på stöttning under 

en period i livet för att möta denna 

sårbarhet. Men de kan också själva 

hamna i en sårbar situation om någon 

blir sjuk eller arbetslös från sitt lönearbete. 

Och har man valt att lönearbeta 

på deltid eller inte alls för att hinna 

med det andra jobbet så kommer det 

att märkas på pensionen. 

De allra flesta människor vill arbeta 

och bidra till samhällets utveckling. 

Men idag har vi inte ett socialförsäkringssystem 

som fungerar, det finns 

tider i livet då vi av olika skäl inte 

kan arbeta, och så måste det få vara. 

Att vara fosterförälder är en del av 

min vardag då vi har flyktingbarn 

i vår familj. Jag har genom det fått 

lära mig massor. Inte minst hur illa 

anpassat samhällets regelverk är till 

fosterföräldrars situation trots samhällsinsatsen. 

A-kassa och ersättning 

vid sjukdom bygger bara på lönearbete, 

och är kopplat till antal timmar 

man jobbat samt den lön man fått 

för det. 

Socialförsäkring vid vägs ände 

En av de viktigaste frågorna i framtiden 

är arbetet med att förbättra 

trygghetssystemen. 

Många är de människor som be rättat i 

media hur ”sjukt” både sjuk för säkring 


och a-kassa fungerar. Rundgång mellan 

de olika myndigheterna och utförsäkrad, 

utan ersättning. 

Ekonomisk och social trygghet är 

i folkhälsoforskningen välkänt för 

att främja hälsa och välbefinnande. 

Det blir inte lättare att tillfriskna 

efter operation om man samtidigt 

ska oroa sig över sin ekonomi och 

det var just det som händer många 

människor. 

Det behövs ett nytänk i socialförsäkringarna 

som gör att systemen kan 

bidra till ”känsla av sammanhang” 

och sätta det friska i fokus för att se 

möjligheter hos varje individ istället 

för att stämplas som utförsäkrad. 

En försäkring för alla 

Vi måste våga tänka nytt. Miljöpartiet 

vill införa ett system där arbetslöshetsförsäkring, 

sjukförsäkring och 

försörjningsstöd slås ihop och där 

det finns en garantinivå. Arbete 

ska löna sig, men även räknas bredare 

än idag så att även studenter, 

egenföretagare och familjehem kan 

omfattas av en vettig försäkring. Och 

den som inte har möjlighet eller förmåga 

att arbeta ska aldrig någonsin 

få degraderas till en andra klassens 

medborgare. 

Att de som står utan a-kassa och 

sjukförsäkring hänvisas till kommunernas 

socialkontor för att få försörjningsstöd 

är bekymmersamt, inte 

bara för den enskilde, utan också av 

kommunerna som får svårt att få ekonomin 

att gå ihop, vilket i slutändan 

riskerar omedelbara nedskärningar 

i välfärden – i vården, skolan och 

omsorgen. De olika regelverken sätter 

krokben för individer och handläggare. 

Arbetsförmedlingen har sitt 

stuprör, a-kassorna sina stuprör, försäkringskassan 

sitt och socialtjänsten 

sitt. 

Miljöpartiet driver förslag i riksdagen 

om samlad arbetslivstrygghet, 

där både allmän sjukförsäkring och 

allmän arbetslöshetsförsäkring ingår 

liksom en lägsta ersättning. Något 

som skulle ge drygt 15 000 så kallat 

0-klassade rätt till ersättning under 

den tid de är sjuka, inte bara de ca 

3000 som tidigare haft ersättning 

och som nu regeringen backat för 

efter hård kritik av oppositionen. 

Gunvor G Ericson 

Riksdagsledamot 

Miljöpartiet de Gröna 

Sexåringen är en lycklig förstaklassare som gärna diskuterar skolan med de större barnen. En eftermiddag när de 

äter mellanmål så diskuterar de skolmaten. Elvaåringen uttrycker sin förvåning över att så många kompisar inte gillar 

skolmaten. Sexåringen säger mörkt att det är för mycket fisk och att INGEN fisk är god. Barnet tystnar ett andetag 

och säger sedan: ”Den enda fisk jag tycker om är... kyckling!” 

* * * * * * 

3-åringen har föräldrabesök hos oss i familjehemmet och har bryderi med vad han ska kalla oss fyra vuxna. Det är 

ju mamma och pappa som gäller för båda föräldraparen och det är svårt för oss alla fem, inklusive 3-åringen, att 

förstå vem som egentligen menas. Efter en stunds funderande så kallar han biologföräldrarna för mamma och pappa 

och när han vänder sig till mig (familjehemsmamman) så säger han: ”Älsklingsmamma”. (Kan man annat än smälta?) 

Familjehemmet 4-2011 17 

Fotograf: Fredrik Hjerling

Behöver familjehemsföräldrar utbildning 

eller är barn som placeras precis som alla andra barn? 

Vad tycker du, behöver familjehemsföräldrar 

utbildning i hur det är att 

vara familjehem? Socialsekreterare 

säger ofta att det räcker med ett stort 

hjärta och det är de inte ensamma 

om att tycka. I min studie sa några 

av de familjehemsföräldrar jag intervjuade 

att det inte behövdes någon 

utbildning, enligt dem räckte det 

med sunt förnuft och erfarenheten 

av att det gått bra med de biologiska 

barnens uppfostran. Men är det 

egentligen som att uppfostra sina 

egna barn eller är det bara något som 

man säger? 

Barn som placeras av socialtjänsten 

har ofta en stor problematik. Barnet 

kanske är utåtagerade, har en diagnos 

eller självdestruktivt, det som 

är allra svårast för omgivningen är 

att förstå hur barnet mår psykiskt 

och hur de kan hjälpa barnet hantera 

detta. De flesta barn påverkas av 

det ingrepp i livet som en placering 

faktiskt är, det är dessutom oftast en 

lång process av destruktiv hemmiljö 

eller barnets eget beteende som ligger 

till grund för omhändertagandet. 

Barnet rycks ofta bort snabbt från 

det biologiska hemmet. Bort från 

föräldrar som även om de begått 

övergrepp eller brustit i omvårdnaden 

ändå är barnets mamma och 

pappa som de har en anknytning till, 

även om det är en otrygg anknytning 

så är det den anknytning som barnet 

har och uppfattar som normal. 

Barnet mister sin vardag, om den är 

destruktiv så är det ändå den enda 

verklighet som barnet haft. Barnet 

tas bort från kompisar och andra 

viktiga personer som finns i deras 

omgivning, bort från den vanliga 

skolan eller barnomsorgen. 

Socialsekreterare som de knappt 

känner vill om och om igen att barnet 

ska berätta om sin familj och 

sina föräldrar, berätta om den stora 

familjehemligheten som de lärt sig 

bygga höga skyddsmurar runt. Sedan 

stoppas barnet in i en ny familj, 

fast ingen vet hur länge barnet ska 

vara där och ingen kan svara när barnet 

frågar. Ny omgivning, ny skola, 

nya kompisar. Det placerade barnet 

kanske är i jourhem i flera månader, 

sen de rycks bort därifrån och ska bo 

hos en annan familj och allt det nya 


börjar om igen. Jag kan bara föreställa 

mig alla känslor som virvlar runt i 

det placerade barnet, rena berg och 

dalbanan av sorg, besvikelse, glädje, 

hopplöshet, lycka, skam m.m Det 

kan vara svårt för oss vuxna att hantera 

känslor, tänk dig då in i barnets 

situation med alla känslor som ska 

förstås och hanteras på något sätt. 

Det räcker inte med ett stort hjärta 

och att vara familjehemsförälder 

är inte som att vara en biologisk 

mamma och pappa. Familjen går 

från att vara en privat liten vanlig 

familj till ett offentligt sammanhang 

där myndigheter vill ha insyn i familjelivet 

och de tvingas in i relationer 

till vuxna som de inte valt, för med 

det placerade barnet kommer också 

socialsekreterare och biologiska 

föräldrar. Som familjehem kan du 

dessutom utsättas för något som är 

varje förälders mardröm; även om 

det placerade barnet är uppvuxen i 

din familj och verkligen känns som 

ditt eget barn, så finns enligt lagen 

en strävan om att barnet ska tillbaka 

till de biologiska föräldrarna 

och det kan innebära att du mister 

all kontakt med barnet du betraktat 

som ditt. Om det blir rättslig process 

så kan familjehemsföräldrar aldrig 

höras som part i målet, du har ingen 

juridisk rätt och kan inte representera 

barnets vilja. Men vårdnadshavaren, 

vilket ofta är den biologiska 

föräldern, får vara den part i målet 

som företräder barnet och kan överklaga 

beslut, även om familjehemsföräldrarna 

upplever att de har mest 

insyn i vad som är det bästa för 

barnet. 

Jag frågar dig igen: behöver familjehemsföräldrar 

utbildning? Majoriteten 

av de 23 familjehemsföräldrar som 

jag intervjuade i min studie sa att 

de behövde utbildning och handledning. 

Att vara familjehem är inte bara 

att sitta vid köksbordet, dricka choklad 

och äta limpmackor. Barn är inte 

saker som vi kan bedöma genom att 

titta på dem, de är människor med 

tankar och känslor som kan liknas 

vid ett isberg där det mesta finns 

under ytan. Som offentlig familj finns 

det lagtext som du ska rätta dig efter, 

du har ansvar men det finns även 

rättigheter, har du koll på vad det 

står i socialtjänstlagen? Du ska vara 

beredd att knyta an till ett barn som 

du kan mista i morgon, hur ska du 

hantera dina egna känslor? Det finns 

ett biologiskt nätverk som barnet har 

rätt att umgås med, även om du tycker 

att de biologiska föräldrarna är 

riktiga korkskallar, så blir det lättare 

om du försöker förstå hur ditt eget 

beteende kan påverka umgänget så 

att det fungerar. 

När jag var familjehemsmamma märkte 

jag en förändring hos mig själv när 

jag lärde mig mera. Skillnaden var 

att jag blev bättre på att inte generalisera 

och tro att jag hade den perfekta 

lösningen, utan var nyfiken på 

hur barnet eller de biologiska föräldrarna 

uppfattade situationen, även 

om det ofta bara blev gissningar när 

jag inte kunde fråga. Den teoretiska 

kunskapen gav mig också trygghet, 

jag förstod både mig själv och andra 

personers agerande bättre, framförallt 

märkte jag hur mycket mitt 

förhållningssätt påverkade andra 

människor. Genom att se på situationer 

ur flera perspektiv fanns det 

fler sätt att hantera problemen på. 

Dessutom blev jag mindre stressad, 

jag hade mer energi och livet kändes 

lättare, jag orkade vara den familjehemsmamma 

jag ville vara. 

Det finns alltid mer att lära sig när 

det gäller människor och i synnerhet 

familjehemsbarn. 

Eva-Lena Edholm 

Föreläsare, handledare och konsult 

www.evalenaedholm.se 

Läs min blogg: 

www.evalenaedholm.se/blogg

Svensk barnavård en katastrof!!!! 

I februari 1976 blev jag, min hustru 

och vår nyfödda dotter Carolina 

familjehem till min lillasyster Kerstin, 

då 13 år. Mamma hade sagt det på 

sin dödsbädd, att hon ville 

att Kerstin skulle bo hos 

mig och min unga familj. 

Det var inget konstigt 

med det. Efter några 

veckor, en dag när jag 

höll på och snickrade på 

mitt nyuppförda garage, 

dök det upp en äldre 

herre i mörk kostym och 

blanka svarta skor. Han frågade 

mig om mitt namn och så sa vad han 

hette och att han kom ifrån kommunalkontoret. 

Det hette kommunalkontor 

på den tiden. Han ville att jag 

skulle skriva på några papper eftersom 

min lillasyster bodde hos oss. 

Jag bjöd in honom i köket och frågade 

om han ville ha kaffe. Nej, han 

ville inte ha något kaffe. Däremot 

tog han fram några papper ur sin 

bruna läderportfölj och visade mig 

var jag skulle skriva min autograf. 

Herrn såg ju förtroendeingivande 

ut i sin mörka kostym och blanka 

skor så min tvekan blev inte lång. 

Han kom ju från dessutom från 

kommunalkontoret så han måste 

ju vara ärlig. Jaha sa han när jag 

skrivit på pappren med hans finns 

reservoarpenna, nu är du vårdnadshavare 

för din lillasyster. Du får 

använda hennes pension men inte 

hennes livränta. Nu måste jag åka 

vidare, förresten du har en jobbarkompis 

som brukar hjälpa dig med 

garagebygget, eller hur? Han har ju 

lite problem med spriten, det vet ju 

både du och jag. Jodå, det visste jag 

mycket väl.( Jobbarkompisen vid 

namn Olle hade lovat mig att hjälpa 

till med att gjuta plattan till garaget. 

En lördag skulle vi börja. Jag 

hade hyrt cementblandare och 

ordnat med att inför gjutningen. 

Olle kom dock 

aldrig. Han mådde inte 

så bra i sin bakfylla. 

Jag fick slita med 

gjutningen själv och 

det gick väl det med.) 

Hörredu, fortsatte herrn i 

mörk kostym, skulle du kunna väcka 

Olle ibland när han har svårt med att 

komma upp till jobbet? Visst lovade 

jag, det ska jag göra, samtidigt som 

jag kände mig lite stolt att få ett uppdrag 

från kommunalkontoret. 

Så var det med det. Kompisen Olle 

flyttade snart från den lilla bruksorten 

när han fick sparken från sågverket. 

Kerstin bodde hos oss under 

den tid hon behövde för att klara sig 

själv. Ja, hon bodde en tid hos vår 

bror Bo och hans familj också. Är 

man många syskon så hjälps man åt. 

I vilket fall gjorde vi syskon det. Åren 

efter att Kerstin bott hos oss så tog 

vi emot många ungdomar och barn 

som behövde en annan familj för 

några år. Det var en spännande tid. 

Vi slutade vår familjehemsverksamhet 

i början av nittiotalet. Vi lärde oss 

mycket nyttigt under den här tiden 

som vi var familjehem som vi nu har 

nytta av när vi i snart femton år är 

egna företagare, min hustru Gull- 

Britt och jag. 

Familjedag i Västerbotten 

I snart femton år har jag handlett 

familjehem och professionsgrupper 

inom socialtjänsten. Jag upptäcker 

ofta i mitt arbete att socialt arbete 

med barn och ungdomar inte ändrats 

speciellt mycket sedan herrn i 

mörk kostym och blanka skor besökte 

oss en dag i början av april år 

1976. Många socialarbetare, politiker 

och andra vanliga människor tycks 

betrakta familjehemsvård som en 

ideell syssla som man gör för att man 

har ett gott hjärta. Det är sorgligt 

att det är så. Alla familjehemsplaceringar 

som havererar, havererar inte 

för den orsak som finns beskriven i 

de placerades journal. Det finns en 

annan orsak. En orsak som i grunden 

handlar om okunskap, ekonomi 

och attityder. Familjehemmen behöver 

ha ett gott hjärta, kunskap, bra 

ekonomiska villkor, bra relationer 

med sina uppdragsgivare och slutligen 

ett bra stöd i form av professionell 

handledning och kontinuerlig 

utbildning. Då kan de i de flesta fall 

klara sitt ofta mycket svåra uppdrag. 

Varma hälsningar från 

Börje Lindberg. 

Vill ni kommentera vad jag skrivit 

så finns jag på borje@luvab.se 

Västerbottens läns familjehemsförening ordnade en utflykt för familjehemmen till 

Svansele vildmarkscenter lördagen den 27 augusti. Vi var omkring 40 personer som fick 

njuta av en spännande dags upplevelser och trevlig samvaro. Vi började dagen med att 

fika tillsammans, därefter såg vi vildmarksutställningen. Det var en fantastisk utställning 

med uppstoppade djur från den Norrländska naturen i uppbyggda miljöer från alla våra 

årstider, djuren var arrangerade mycket effektfullt precis som de agerar i vilt tillstånd. 

Därefter intog vi lunch som tillagades över öppen eld, vildmarksbuffén bestod av renskav, älgskav och fisk som 

serverades på en trätallrik (takspån) ljuvligt gott. På eftermiddagen åkte vi med ett antal 4-hjulingar ut i skogen 

till Vildmarkscampen där de som ville fick fortsätta att köra 4-hjuling, bada i uppvärmda badtunnor, åka i trärännan 

eller bara sitta och prata och njuta av den vackra naturen. Detta var en dag att minnas... 


Lördag morgon var gråmulen men 

mildast i landet med sina nästan 10 

plusgrader. Då samlades stora delar 

av FR:s hjärntrust på rådgivarkonferens 

i Katrineholm. 

Att det var gråmulet och lätt deppig 

stämning ute påverkade inte första 

talaren Margareta Erman, numera 

pensionär från SKL men mer på alerten 

än någonsin . På några timmar 

avverkades stora delar av familjevårdssektorn 

och nedan kommer ett 

smakprov på vad som var uppe på 

tapeten: 

• Kolla att rätt skatt dras från början 

vid placeringen (och efter 

varje årsskifte) så slipper man 

obehagliga överraskningar vid 

deklarationen. 

• Vad gäller vid vuxenplacering? 

Samma villkor som vid barn- och 

ungdomsplaceringar. Se SKL:s årliga 

cirkulär med ersättningar mm. 

• Vårdnadsöverflyttningar görs fortfarande 

sällan men har ändå ökat 

något efter förtydligandet i mitten 

på 2000-talet. Var noga med 

att civilrättsligt avtal skrivs innan 

vårdnadsöverflyttning görs. Se 

gärna SKL:s cirkulär 2006:76. 

I nuva rande lagstiftning så får inte 

placerande kommun fortsätta ge 

stöd efter vård nads överflyttningen 

men bl a Landskrona och 

Sollentuna gör det ändå . 

OBS! Avtalen kan se olika ut i 

olika kommuner så var pålästa 

innan ni skriver på eller går med 

på vårdnadsöverflyttning så att ni 

får med det ni tycker är viktigt. 

• Permanenta placeringar diskuterades 

i början på 2000-talet men 

man valde vårdnadsöverflyttningar 

som ett bättre alternativ. 

• Släktinghem? SKL behandlar 

alla familjehem lika men det 


FR:s Rådgivarkonferens 

19-20 november 2011 

Margareta 

Erman 

kommunala självstyret gör att 

det ser olika ut i olika kommuner. 

(Familjehemmen bestämmer 

själva vad de går med på! min 

kommentar) 

• Systemförändringar som behövs? 

Systemförbättringar? Margareta 

tycker att socialtjänstlagen är 

bra! Men socialtjänstlagen tolkas 

olika i olika kommuner och t o m 

ibland olika mellan handläggare i 

samma förvaltning. 

• Ska familjehemsuppdrag vara 

en form av samhällstjänst med 

omställnings ersättning efter 

avslutat uppdrag som man kan få 

efter att ha varit politiker eller ute 

i FN-tjänst? 

• I Finland så har man åldringsvård 

i familjehem. (Något att 

införa i Sverige efter alla Caremaskandaler? 

min kommentar) 

• Familjerådsslag kanske ska införas 

även för äldre? 

• Margareta tipsade om att när man 

får negativa besked från socialtjänsten 

att saker och ting inte 

går så ska vi familjehem kontra 

med ”var står det någonstans?” 

För ofta så är det bara påhitt att 

det inte går! 

Näste man till pumparna var Karl 

Witt gard som har en FAS-skada 

(Fetalt Alkohol Syndrom) och är till 

professionen en av fyra ambassadörer 

på Furuboda folkhögskola. Han 

är adopterad från Polen som 4-åring 

och fick först som nästan tonåring 

sin diagnos. Han poängterade 

att han har en funktionsnedsättning 

och inte ett funktionshinder. 

Att försöka återge hans mycket 

suveräna föredrag gör jag inte men 

passar på att tipsa om att han kan 

komma och föredra hos er om ni 

vill. FAS-föreningens hemsida heter 

www.fasforeningen.nu som jag re - 

kommenderar att ni tittar in på för 

mer information och Karl och de 

andra ambassadörerna nås på telefon 

044–781 46 00 eller skicka ett 

mail till ambassaden@furuboda.se. 

Däremot vill jag skicka med att alkohol 

i fostervatten tas som rutinprov 

vid alla förlossningar i Sverige sedan 

10 år tillbaka - även om det inte sägs. 

Karl 

Wittgard 

Filmen ”Mamma på avstånd” tittade 

vi på men hann tyvärr inte 

med diskussionsfrågorna till filmen. 

Trots att filmen har några år på 

nacken så är innehållet dagsaktuellt. 

Rekommenderar att ni ser filmen – 

och gärna med fler familjehem så 

lider ni ingen brist på diskussionsunderlag 

sedan! 

Dagen var lång, med mycket innehåll 

och mycket givande! 

Söndagen tillbringade vi med att finjustera 

2012 års almanacka, prata 

tidningen Familjehemmet, få information 

om FUR och ett styrelsesammanträde. 

Mao en lika proppfylld 

dag igen! 

Vill du vara med på våra aktivite ter 

eller skicka ett bidrag till Familjehemmet 

i form av text eller bilder så 

hör av dig till vår expedition och vår 

allvetande Roland via mail famriks@ 

hotmail.com eller någon annan i styrelsen. 

Jag lovar att du/ni blir varmt 

välkomnade och omhändertagna. 

Tack för en mycket givande helg! 

Och då menar jag både föreläsare 

men också alla ni som kom! Det är 

suveränt att vara på arrangemang 

som alla bidrar till med både kunskap 

och härlig stämning. 

Jag behövde denna vitamininjektion! 

Ylva Gavell Söderström, 

Familjehemsförälder

Nu börjar det hända saker i FUR! 

FURs medlemmar har fått erbjudanden 

om att komma och föreläsa hos 

olika kommuner om sina erfarenheter 

som fosterbarn. Jag tog på mig 

några av dessa erbjudanden. Jag har 

varit iväg till Södertälje på en utbildningsdag 

för socialarbetare där jag 

berättade min historia och vad jag 

hade varit med om. Bemötandet från 

dessa människor var helt otroligt! 

Hela dagen blev toppen och personalen 

från socialkontoret i Södertälje 

var mycket tacksamma över att jag 

ville komma dit och berätta det jag 

hade varit med om. Att få berätta 

min historia och om mina erfarenheter 

för andra människor betyder 

mycket för mig och min förhoppning 

är naturligtvis att det betyder något 

även för människor där ute som jobbar 

med detta. 

Kort efter dagen i Södertälje var 

jag i Motala kommun där jag deltog 

på en utbildningskväll för familjehem, 

HVB hem personal och 

Mycket 

kunskap i 

litet format 

Handböcker 

för professionella 

och 

intresserade 

Översiktlig och aktuell information om 

de kommunala och sociala regelverken. 

Beställ 2012 års utgåvor redan nu på 

www.bokmarknaden.com 

FUR ON TOUR 

kontaktpersoner till barn och ungdomar 

i familjehem. Denna kväll tog 

de upp Barnombudsmannens utredning 

som har varit mycket uppmärksammad 

den sista tiden. Jag blev 

inbjuden att berätta det jag hade 

varit med om och vad jag tyckte de 

kunde tänka på i sitt arbete som 

familjehem. 

Även dessa människor var väldigt 

tacksamma över att jag ville dela 

med mig och de ställde en hel del 

frågor om hur jag hade hanterat de 

olika situationerna som fosterbarn. 

De var också väldigt intresserade av 

att få tips om hur de kunde göra i 

olika situationer. Jag ska tillbaka till 

Motala och föreläsa igen, fast den 

här gången ska jag föreläsa för personalen 

på socialkontoret, precis 

likadant som jag gjorde i Södertälje. 

Att få åka runt och berätta min historia 

för olika kommuner är väldigt 

roligt och nyttigt för mig. Jag får 

möjlighet att bearbeta det jag varit 

1 ex 95 kr 

exkl frakt och 

moms, generösa 

rabatter vid större 

beställningar. Tel 

046-37 23 20 

med och få syn på olika delar av min 

historia genom andras frågor. Det i 

sig ändrar inte det som jag har gått 

igenom, men att få dela med mig av 

detta och få sådan otrolig feedback 

tillbaka stärker mig som människa 

något otroligt! Och att få ge andra 

människor en syn på hur det kan 

vara och att få möjligheten att hjälpa 

dem är något som jag verkligen brinner 

för att göra! 

Helena Järnviken 

Vill din kommun att jag eller någon 

annan från FUR kommer och föreläser 

för er? Hör gärna av er till FUR! 

För placerade barn och unga 

Det är kommunens socialtjänst som har det övergripande 

ansvaret för barn i familjehem eller i ett hem 

för vård eller boende (HVB). 

Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten. Det 

betyder att de ska kontrollera att brister och dåliga 

förhållanden rättas till. 

Placerade barn och unga uppmanas ta kontakt 

med Socialstyrelsen. I Mars 2010 inrättades ett 

särskilt telefonnummer. 

Om du känner att något fungerar dåligt i det familjehem, 

HVB, eller särskilda ungdomshem du bor på, 

kan du berätta detta för oss på Socialstyrelsen. 

Du kan mejla oss på beratta@socialstyrelsen.se 

eller ringa 020-120 06 06, så får du prata med en 

person som kan hjälpa dig. 



10 praktiska tips 

för dig som möter personer med alkoholrelaterade fosterskador 

Den term som används i texten är Fetal Alcohol Spectrum Disorders, FASD, vilket är en 

samlad beteckning för alla former av fosterskador orsakade av alkohol. FASD omfattar FAS, 

FAE och andra förekommande diagnosbeteckningar. 

Tipsen är sammanställda av Deborah Spira Ps.D och Debbie Evensen, University of Oregon. 

Översättning; FAS-föreningen i Sverige. 

1. Personer med FASD har svårigheter med den 

organisatoriska förmågan, oberoende av intelligens 

och ålder. Tips: 

• Ge verbala påminnelser 

• Gör åskådliga demonstrationer 

• Ge fysiska påminnelser 

• Gör videoinspelningar 

• Prova på rollspel efter manus 

• Använd sånger/ramsor för att påminna om vad som ska 

hända härnäst 

2. Personer med FASD upplever svårigheter med 

abstrakta tankar och begrepp. Tips: 

• Undvik om möjligt abstrakta idéer 

• Förtydliga abstrakta idéer visuellt genom bilder 

eller liknade 

• Använd ett enkelt men inte torftigt språk 

• Hämta många olika exempel från den närmsta 

omgivningen 

3. Avvikande/dåligt beteende är ofta ett tecken på 

ökad stressnivå. Personer med FASD känner sig ibland 

förvirrade och håller på att tappa kontrollen över 

situationen. Tips: 

• Prova att säga: Har du något att berätta/visa/fråga mig? 

• Tillåt personen/eleven att söka sig till en ”trygg” plats 

och eller/person 

• Förmå personen/eleven att byta aktivitet 

• Sänk kravnivån 

• Låt personen/eleven gå undan för en stunds tystnad 

4. De flesta personer med FASD tolkar vad som sägs 

ganska bokstavligt. Tips: 

• Undvik att använda tilltal som ”Kompis”, ”Smartis”, 

”Fuling” etcetera... 

• Undvik uttryck som ”Spar på luften”, ”Håll dig i 

skinnet” och liknande 

• Undvik sarkasmer och ironi 

5. Var konkret när du har med personer med FASD att 

göra. Tips: 

• Ge flera olika exempel från vardagsmiljön 

• Undvik vaga och allmänna frågor som ”Varför?” 

• Undvik frågor som kräver berättande svar. Personer med 

FASD har svårt att avgöra när de berättat tillräckligt 

eller om de fått fram det viktiga i sitt svar 

• Demonstrera och rollspela gärna 

6. Försök minska svårigheterna vid uppgiftslösning. 

Tips: 

• Dela in en uppgift i mindre delar 

• Presentera en uppgift på mer än ett sätt – visuellt, 

verbalt, fysiskt – och använd konkreta exempel 

• Använd enkelt språk 

• Presentera en uppgift genom ett ämne (djur, bilar eller 

liknande) som intresserar/motiverar eleven 

• Ge uppgifter i samma miljö som eleven ska lösa dem 

7. Det är viktigt att ha positiva relationer mellan hem 

och skola. Tips: 

• Skicka meddelanden till hemmet ofta 

• Ring 

• Gör hembesök 

• Prata med de vuxna och berätta om positiva händelser 

för dem 

• Bjud in de vuxna att delta i skolaktiviteter. Gör besöken 

strukturerade 

8. Håll elevens individuella förmåga och utvecklingsnivå i 

minnet! Var kreativ i tekniken att möta elevens beteende! 

9. Konsekvent bemötande och samstämmiga förväntningar 

är mycket betydelsefullt, liksom engagemang från 

alla som finns i omgivningen! 

10. Till sist: 

• Ta inte dåligt uppförande personligt!

Familjehemmens Riksförbund 

Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen 

Stockholm – AB 

Carita Stenbacka-Tenezakis 

08-18 76 02 

Södermanland – D 

Ann-Christin Larsson 

0157-408 63 

Uppsala – C 

Johan Kleiman 

070-656 33 27 

Östergötland – E 

Sveneric Blixt 

0141-800 68 

Kronoberg – Kalmar– GH 

Annette Andréen 

0485-722 98 

Gotland – I 

Torsten Lindqvist 

0498-380 21 

Blekinge – K 

Eva Folin 

0454-32 36 49 

Västsverige – P+O 

Gudrun Atleflo 

0520-65 24 14 

Halland 

– N 

Calle Bonath 

0735-39 44 54 

Skåne – LM 

Mia Johnsson 

0455-271 98 

Örebro – T 

Ingrid Heigren 

0583-503 31 

Värmland – S 

Ylva Gavell Söderström 

073-640 42 68 

Västmanland – U 

Maria Bergman 

070-848 71 40 

Västernorrland – Jämtland 

– XYZ 

Monica Fahlén 

0611-607 91 

www.familjehem-xyz.se 

Familjehemmens Unga Röster 

f.u.r@hotmail.com www.fur.dinstudio.se 

Västerbotten – AC 

Rolf Ringsell 

090-390 43 

www. familjehemsforeningen.se 

Norrbotten – BD 

Stig-Roland Carlzon 

0911-24 01 28 

Dalarna – W 

Telle Söderberg 

08-550 947 07 

Södertälje – AB 

Maria Bergman 

070-848 71 40 

VA. Östergötland 

Sveneric Blixt 

0141-800 68 

Ödeshög 

Margot Pettersson 

0144-318 97 

Förbundsstyrelsen 

Ordförande: Telle Söderberg, 

Glasbergavägen 44, 152 59 SÖDERTÄLJE 

08-550 947 07, 070-520 40 87 

tellesoderberg@bredband2.com 

Kassör: Hans Larsson, Lugnet, 

640 30 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63 

hans.hanas@gmail.com 

Ledamot: Yvonne Nordström Pettersson, 

Vreta, 640 51 STJÄRNHOV, 0158-410 66 

vreta@telia.com 

Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7, 

961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29 

vikberg.j@telia.com 

Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala, 

643 95 VINGÅKER, 0151-602 42, 070-516 02 33, 

rolandoscarsson@hotmail.com 

Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312, 

71593 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59 

gizela.wizell@telia.com 

V.ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, 

153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-848 71 40 

miabergman@msn.com 

Suppleant: Ulrika Boklund, 

Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN 

0480-503 55 ulrika_boklund@hotmail.com 

Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, 

Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN 

08-18 76 02 carita.stenbacka@bredband.net 

Suppleant: Ylva Gavell Söderström, 

Degerängsv. 16, 671 42 ARVIKA, 0570-153 16, 

073-640 42 68, ylso63@hotmail.com 

Revisor: Ros-Marie Svanborg, 

Arnemarksvägen 72, 941 92 ARNEMARK 

0911-711 87 

Revisor: Martin Berglund, Sandåsgatan 13, 

945 32 NORRFJÄRDEN, 0911-200 514 

Valberedningens sammankallande: 

Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 KALIx, 

0923-137 21, jan-ulf@telia.com 


Familjehemmens Riksförbund 

St. Malmsvägen 7 

641 50 KATRINEHOLM 

Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd 

familjehemsvård sedan 1992. 

Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. 

Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild. 

Kontakta vår samordnare 

Caroline Åkerhielm 

0142 - 121 15 

www.familjehemspoolen.com 

Attendo Individ och Familj söker 

både erfarna och nya familjehem 

Vi har en ökande efterfrågan på platser för barn, tonåringar samt unga vuxna och söker därför familjehem 

Vi har 

för 

en 

kortare 

ökande efterfrågan 

eller 

efterfrågan på 

längre tids 

på platser 

placeringar 

platser för barn, 

i 

barn, tonåringar 

hela landet, 

tonåringar samt 

men 

samt unga 

särskilt 

unga vuxna 

Västerbotten 

vuxna och och söker 

och 

söker därför 

Norrbotten. 

därför familje- 

familjehem hem för kortare för kortare eller längre eller tids längre placeringar tids placeringar i hela landet, i hela men landet. särskilt Västerbotten och Norrbotten. 

I 

I 

dag arbetar vi med över 200 familjehem i hela landet som kan ta emot barn- och ungdomar samt unga 

I dag arbetar vi med över 200 familjehem i i hela landet som kan ta ta emot barn- och och ungdomar samt samt unga 

vuxna 

unga 

och föräldrar med barn. Vi söker både erfarna familjehem och er utan erfarenhet, både på lands- 

vuxna vuxna och föräldrar och föräldrar med barn. med barn. Vi söker Vi både söker erfarna både erfarna familjehem familjehem och er utan och er erfarenhet, utan erfarenhet, både på både landsbygd 

på 

och i tätort. Vi utreder och utbildar nya familjer. 

bygd landsbygd och i tätort. och Vi i tätort. utreder Vi och utreder utbildar och nya utbildar familjer. nya familjer. 

Attendo Individ och och Familj Familj har har sedan sedan 1993 1993 arbetat arbetat med med konsulentstödd jour- jour- och och familjehemsvård. Våra 

Attendo Individ och Familj har sedan 1993 arbetat med konsulentstödd jour- och familjehemsvård. Våra 

familjehemskonsulenter Våra familjehemskonsulenter har lång har erfarenhet lång erfarenhet av socialt av arbete socialt och arbete erbjuder och erbjuder er som familjehem er som familjehem stöd dygnet 

familjehemskonsulenter har lång erfarenhet av socialt arbete och erbjuder er som familjehem stöd dygnet 

runt. stöd Som dygnet familjehem runt. Som hos familjehem oss får ni professionell hos oss får ni handledning professionell i grupp handledning och/eller i grupp enskilt och/eller av socionom enskilt eller 

runt. Som familjehem hos oss får ni professionell handledning i grupp och/eller enskilt av socionom eller 

psykolog av socionom med handledarutbildning. eller psykolog med handledarutbildning. Vi erbjuder goda villkor Vi erbjuder för er insats. 

psykolog med handledarutbildning. Vi erbjuder goda villkor för er insats. goda villkor för er insats. 

Ring så berättar vi mer eller gå in på vår hemsida, www.attendo.se/iof. 

Ring så berättar vi mer eller gå gå in in på på vår vår hemsida, www.attendo.se/iof. 

Västerbotten och Norrbotten Övriga landet 

Västerbotten och Norrbotten Övriga landet 

Familjehemskonsulent Kontakta oss på telefonnummer Åke Granqvist 073-600 08-505 72 372 33 70 Familjehemskonsulentgruppen 08-505 37 270 

Familjehemskonsulent Åke Granqvist 073-600 72 33 Familjehemskonsulentgruppen 08-505 37 270 

Familjehemskonsulent Eva Edlund 070-380 34 71 

Familjehemskonsulent Eva Edlund 070-380 34 71 


Konsulentstödd familjehemsvård i 

mellersta och södra Sverige

Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?