Gruvöns Bruks Miljöredovisning 2011 - Billerud AB
Gruvöns Bruks Miljöredovisning 2011 - Billerud AB
Gruvöns Bruks Miljöredovisning 2011 - Billerud AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
miljöredovisning <strong>2011</strong><br />
billerud ab gruvöns bruk
ProCess<br />
gruvöns bruk är ett integrerat pappersbruk. det innebär<br />
att nästan all massa som används i pappersproduktionen<br />
tillverkas på bruket. Tillverkningen är kontinuerlig och<br />
pågår dygnet runt året om.<br />
rÅvArA<br />
råvaran består av ved från barrträd och lövträd. barrved<br />
har långa och starka fibrer och används därför till starka<br />
kraftpapper. lövved har kortare fibrer och en inblandning<br />
av lövved ger ett papper med jämnare yta och bättre<br />
tryckbarhet. Halvkemisk sulfitmassa av björk är idealisk<br />
för fluting. veden kommer till gruvöns renseri med tåg,<br />
bil eller båt. stockarna barkas i roterande barktrummor<br />
och huggs sedan till flis. Flisen lagras i stackar medan barken<br />
blir bränsle i barkpannan.<br />
mAssATillverKning<br />
sulfatmassakokningen sker i två tillverkningslinjer, en för<br />
barrved och en för lövved. i kokerierna kokas flisen i en<br />
kemikalieblandning som kallas vitlut. ligninet i flisen bryts<br />
ner och löses ut. Cellulosafibrerna friläggs från varandra<br />
och bildar pappersmassa. den förbrukade kokvätskan,<br />
som färgats svart av utlöst lignin, kallas för svartlut.<br />
ungefär hälften av veden blir pappersmassa. resten finns<br />
löst i svartluten och kommer till nytta som biobränsle i<br />
sodapannan. efter kokningen tvättas massan i flera steg<br />
innan den förs vidare till blekerierna. Tvättvätskan och<br />
förbrukad kokvätska förs till kemikalieåtervinningen.<br />
BleKning<br />
blekningen är massatillverkningens sista steg och syftet är<br />
att avlägsna mörkfärgade rester av lignin för att få fram<br />
rena vita cellulosafibrer. På gruvön bleks både barr- och<br />
lövmassan med eCF-metoden. det ger starka massor som<br />
är lämpliga för tillverkning av bland annat förpackningspapper.<br />
ÅTervinning<br />
svartluten innehåller mycket vatten som måste drivas av i<br />
en indunstningsanläggning innan luten kan brännas i<br />
sodapannan. de utlösta organiska vedämnena i svartluten<br />
ger energi till ång- och elproduktion medan de förbruka-<br />
3
4<br />
de oorganiska kokkemikalierna bildar en smälta i botten<br />
av sodapannan. smältan löses i vatten och kallas därefter<br />
grönlut. grönluten blandas sedan med bränd kalk. då bildas<br />
vitlut och kalciumkarbonat (mesa). vitluten förs till<br />
kokerierna medan mesan bränns om till ny bränd kalk i<br />
mesaugnen. dessa kemiska reaktionscykler innebär att<br />
kokkemikalierna återvinns gång på gång. de är en förutsättning<br />
för både processekonomi och miljön.<br />
PAPPersTillverKning<br />
den största delen av den producerade massan används i<br />
den egna papperstillverkningen men en del av långfibermassan<br />
torkas och säljs till andra papperstillverkare.<br />
Tillverkningen av kraftpapper sker på fyra olika pappersmaskiner.<br />
Massan späds, mals och tillförs olika funktions-<br />
kemikalier. Massasuspensionen avvattnas sedan på en<br />
ändlös vira innan den pressas och torkas till papper. en<br />
del av papperet bestryks i en bestrykningsmaskin.<br />
bestrykning innebär att papperet beläggs med ett tunt<br />
skikt av en vit färg som gör papperet slätare, tätare och<br />
bättre att trycka på.<br />
Flutingbruket består av ett massakokeri och ytterligare en<br />
pappersmaskin. Här tillverkas fluting av halvkemisk sulfitbjörkmassa.<br />
Flisen kokas med kemikalier, mals till pappersmassa<br />
och späds till en massasuspension. På pappersmaskinen<br />
formas sedan suspensionen till en pappersbana<br />
som avvattnas, pressas, torkas, rullas och förpackas på<br />
samma sätt som i kraftpappersbruket.
KlimATFörÄndring oCH energiFörsörjning<br />
– den sTorA gloBAlA miljöFrÅgAn<br />
det senaste decenniet har risken för ett förändrat klimat<br />
trätt fram som den verkligt stora framtidsfrågan. en nära<br />
nog enig forskarkår pekar på starka samband mellan förbränning<br />
av fossila bränslen och den pågående höjningen<br />
av jordens medeltemperatur.<br />
den globala uppvärmningen gör att papper och andra<br />
skogsindustriella produkter och bränslen kommer att bli<br />
ännu viktigare än idag. Papper tillverkas av en förnyelsebar<br />
råvara och åtminstone i sverige i huvudsak med hjälp av<br />
förnyelsebar energi. exempelvis bestod gruvöns bränslemix<br />
under <strong>2011</strong> till 98 % av olika biobränslen. dessutom genererades<br />
47 % av brukets elkraftsbehov internt med hjälp av<br />
två mottrycksturbiner.<br />
oljeförbrukning, m3 m3 (staplar)<br />
30000<br />
20000<br />
10000<br />
0<br />
oljeförbrukningen och produktionsvolym 2002-<strong>2011</strong><br />
diagrammet nedan visar hur oljeförbrukningen (staplar)<br />
och produktionsvolymen (linje) utvecklats det senaste<br />
decenniet. i slutet av 2005 byggdes barkpannan om vilket<br />
minskade behovet av fossil olja för ångproduktion.<br />
Förbrukningsminskningen under <strong>2011</strong> förklaras främst av<br />
att mesaugnen körts på bioolja (tallbeckolja och lövolja) i<br />
ännu högre grad än tidigare år.<br />
gruvöns oljeförbrukning är låg jämfört med många andra<br />
massa- och pappersbruk trots levereranser av fjärrvärme till<br />
grums samhälle och till ett intilliggande sågverk. under<br />
<strong>2011</strong> motsvarade dessa, i huvudsak biobränslebaserade,<br />
värmeleveranser drygt 15 000 m 3 eldningsolja.<br />
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
700000<br />
650000<br />
600000<br />
550000<br />
500000<br />
Produktion, produktion, ton massa ton massa och och papper (linje)<br />
5
6<br />
loKAl oCH regionAl miljöPÅverKAn<br />
gruvön ligger vid vänerviken Åsfjorden. Historiskt har<br />
Åsfjorden varit kraftigt exponerad för föroreningar från<br />
skogsindustrin. För några årtionden sedan tog viken emot<br />
mer eller mindre orenade avlopp från gruvöns bruk, sulfitfabrikerna<br />
i edsvalla, slottsbron och kyrkebyn, träsliperiet<br />
i gamla slottsbron och rayonfabriken i Älvenäs. idag<br />
är situationen helt annorlunda. gruvön har investerat miljardbelopp<br />
i processförbättringar och avloppsvattenrening<br />
genom åren. övriga verksamheter har lagts ner.<br />
diagrammet nedan visar brukets utsläpp av syreförbrukande<br />
organiskt material uttryckt i summaparametern COd<br />
den senaste 10-årsperioden. Förbättringen 2006 förklaras<br />
av idrifttagandet av en ny biologisk reningsanläggning.<br />
COd-parametern säger egentligen ingenting om hur gif-<br />
Cod ton/dygn (staplar)<br />
COD, ton/dygn<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
tigt avloppsvatten är eller om förhållandena i Åsfjorden.<br />
COd är snarare ett mått på en fabriks slutningsgrad och<br />
reningsförmåga. utsläppsvillkor uttryckta i COd används<br />
av myndigheterna för att reglera olika verksamheters produktion<br />
och utsläpp.<br />
2007 och 2008 genomfördes omfattande försök för att<br />
fastställa hur giftigt gruvöns avloppsvatten egentligen är.<br />
Försöken visade att outspätt avloppsvatten från de båda<br />
huvudavloppen inte ger några akuttoxiska effekter (omedelbar<br />
giftverkan) på fyra olika försöksorganismer - en<br />
marin bakterie, en grönalg, ett kräftdjur och sebrafisk.<br />
det gick inte heller att se några kroniska effekter på<br />
sebrafiskägg eller sebrafiskyngel vid långvarig exponering.<br />
det ospädda avloppsvattnet ledde däremot till förhöjd<br />
Utsläpp av syreförbrukande organiskt material (Cod) 2002-<strong>2011</strong><br />
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
700000<br />
650000<br />
600000<br />
550000<br />
500000<br />
Produktion, ton massa och papper (linje)<br />
produktion, ton massa och papper
dödlighet och hämmad larvutveckling för det marina<br />
kräftdjuret Nitocra spinipes. 30 %-igt avloppsvatten gav<br />
däremot ingen påvisbar kronisk effekt. den verkliga spädningen<br />
i Åsfjorden är 50 till 60 gånger även om vattenutbytet<br />
med storvänern räknas bort.<br />
2010 genomfördes en fiskfysiologisk studie enligt vedertagen<br />
metodik. ett antal abborrhonor av en viss storlek<br />
fångades med hjälp av nät i tre olika provlokaler inne i<br />
Åsfjorden samt i två referenslokaler utanför fjorden.<br />
abborrarna undersöktes sedan med avseende på morfometriska<br />
parametrar, könsutveckling, leverfunktion, blodcellsbild<br />
och galla. inga störningar eller misstänkta störningar<br />
noterades. abborrarna inne i Åsfjorden är lika friska<br />
som de i referenslokalerna.<br />
7
8<br />
lUKT oCH lUFT<br />
den mest välbekanta lokala miljöpåverkan kring en sulfatfabrik<br />
är sannolikt lukten från svavelväte och ett antal<br />
organiska svavelföreningar. då och då inträffar haverier<br />
som leder till kraftiga men kortvariga luktstörningar.<br />
dessutom sker ett kontinuerligt läckage av luft med<br />
mycket låga koncentrationer av illaluktande ämnen från<br />
cisterner och liknande. vid viss väderlek ger även dessa<br />
utsläpp en märkbar och typisk luktkaraktär på och kring<br />
bruket. i december 2008 startades den sista etappen av<br />
brukets system för att rena den illaluktande luften. Med<br />
hjälp av rör och fläktar samlas luften in varefter svavlet<br />
tvättas ut med alkali i en skrubber. utsläppen av illaluktande<br />
svavelföreningar har reducerats till en femtedel av<br />
vad de var för några sedan. den upplevda förbättringen<br />
av luktsituationen är däremot inte lika stor eftersom även<br />
nox, NOx, ton (staplar)<br />
1000<br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
Utsläpp av no x<br />
2002-<strong>2011</strong><br />
mycket låga halter av de aktuella föreningarna är tydligt<br />
förnimbara.<br />
en luftutsläppsparameter som de miljövårdande myndigheterna<br />
fäster stor vikt vid är kväveoxider eller nO x. nO x<br />
ger främst regional påverkan genom att verka gödande<br />
och försurande. gruvöns utsläpp under den senaste<br />
10-årsperioden framgår av diagrammet nedan.<br />
BUller<br />
i början av september <strong>2011</strong> genomfördes en större bullerkartering.<br />
140 bullerkällor över hela industriområdet<br />
mättes upp varefter brukets sammantagna bullerbidrag i<br />
fyra kontrollpunkter vid närbelägna bostäder beräknades.<br />
resultaten visade att gällande bullervillkor innehålls. bullerrelaterade<br />
klagomål från kringboende är mycket ovanliga.<br />
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
700000<br />
650000<br />
600000<br />
550000<br />
500000<br />
produktion, ton massa och papper<br />
Produktion, ton massa och papper (linje)
KemiKAlieFrÅgor<br />
de kemikalier som används vid bruket kan delas upp i<br />
processkemikalier för kok- och blekprocesserna samt i<br />
olika tillsats- och hjälpkemikalier. dessutom används mindre<br />
mängder kemikalier för underhållsarbeten och på<br />
laboratoriet med mera. bland de rena processkemikalierna<br />
finns natriumhydroxid, natriumklorat, väteperoxid, elementärt<br />
svavel, svavelsyra, syrgas och metanol. Hanteringen<br />
av dem innebär vissa arbetsmiljörisker men allvarliga<br />
risker för miljön eller kringboende torde kunna uteslutas.<br />
2005 genomfördes en miljöriskanalys av PeC/PneC-typ<br />
med inriktning mot tillsats- och hjälpkemikalier utan att<br />
några allvarliga risker identifierades. Tillsats- och hjälpkemikalierna<br />
vidareutvecklas hela tiden och nya produkter<br />
provas kontinuerligt ur funktions- eller kostnadssynpunkt.<br />
brukets kemikaliegrupp granskar alla nya kemikalier innan<br />
de tas in på området. vid granskningen beaktas arbetsmiljö-<br />
och miljörisker samt produktsäkerhetsfrågor.<br />
9
10<br />
AvFAll<br />
avfallet från gruvön domineras av olika ask- och kalkfraktioner.<br />
den största fraktionen kallas grönlutsslam och är<br />
den aska som bildas vid förbränningen av svartlut i sodapannan.<br />
i dagsläget finns inget bra sätt att nyttiggöra<br />
grönlutsslam och det deponeras därför på den egna<br />
deponin i Ålviken* strax nordost om bruket. Flygaska från<br />
barkpannan används för att stabilisera det kvicksandsliknande<br />
grönlutsslammet. bottenaska eller bottensand<br />
från barkpannan utnyttjas som dräneringsskikt vid sluttäckning<br />
av en nedlagd äldre deponi. Två kalkfraktioner<br />
som kallas mesa och kalkgrus nyttjas för olika jordförbättringsändamål.<br />
det organiska processavfallet består av fibrer från sedimenteringsbassänger,<br />
överskottsslam från bioreningen<br />
samt sandbemängda barkrester från renseriet.<br />
Huvuddelen av sedimentmassan upparbetas och nyttiggörs<br />
vid produktionen av fluting. en mindre och sandförorenad<br />
fraktion bränns dock i barkpannan. bioslammet<br />
värmebehandlas i svartlut innan det indunstas och för-<br />
bränns i sodapannan. barkresterna går till olika jordförbättringsändamål.<br />
övrigt icke-farligt avfall som kasserat papper, skrot och<br />
bygg- och rivningsavfall källsorteras. Huvuddelen material-<br />
eller energiåtervinns.<br />
Farligt avfall, som exempelvis spillolja och elskrot, källsorteras<br />
och lämnas till externa återvinningsföretag som har<br />
kompetens och myndighetstillstånd att omhänderta de<br />
aktuella fraktionerna.<br />
* deponin i Ålviken utvidgades under året i enlighet med ett nytt tillstånd från länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation. Tillståndet överklagades i<br />
omgångar av en extern intressent men fastställdes av Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.
TrAnsPorTer<br />
varje dag transporteras stora mängder ved och andra<br />
råvaror in till bruket samtidigt som färdiga produkter<br />
skickas ut till kunder över hela världen. Olika schablonberäkningar<br />
visar att dessa transporter står för en relativt<br />
stor del av verksamhetens totala utsläpp till luft.<br />
Möjligheterna till dramatiska förbättringar av transportsystemet<br />
är dock begränsade. Cirka 80 % av uttransporterna<br />
sker redan med järnväg eller båt eller med en kombination<br />
av järnväg och båt. biltransporterna står för cirka<br />
20 % och används främst till närliggande kunder i<br />
sverige och norge dit järnvägstransporter inte är möjliga<br />
eller innebär långa omvägar och onödiga omlastningar.<br />
vissa specialpapperskvaliteter tål inte upprepade omlast-<br />
ningar och de körs därför direkt till kunden med bil.<br />
ibland finns också behov av brådskande och oplanerade<br />
leveranser och då är bil oftast det enda egentliga alternativet.<br />
brukets vedbehov motsvarar en fullastad timmerbil var<br />
åttonde minut dygnet runt och veden dominerar därmed<br />
intransporterna. Cirka 50 % av veden kommer med<br />
järnväg och 30 % med båt. resten kommer med bil från<br />
närområdet. i sverige minimeras transportarbetet av<br />
vedråvaran på nationell nivå genom så kallade lägesbyten<br />
mellan olika skogsägare. ensidiga försök från gruvöns<br />
sida att reducera de egna vedtransporternas miljöpåverkan<br />
skulle leda till ökad miljöpåverkan totalt sett.<br />
11
12<br />
sKogsvÅrd<br />
ett hänsynsfullt och uthålligt nyttjande av skogen är en<br />
grundförutsättning för billeruds och hela skogsindustrins<br />
långsiktiga överlevnad. gruvön köper årligen in cirka två<br />
miljoner kubikmeter vedråvara från svenska och norska<br />
skogsägare. dessutom köps några hundra tusen kubik-<br />
lAgsTiFTning oCH sAmHÄlleTs KonTroll<br />
brukets verksamhet regleras av en omfattande<br />
miljölagstiftning. För att bedriva massa- och papperstillverkning<br />
krävs exempelvis tillstånd enligt miljöbalken.<br />
Tillstånden beviljas av en speciell domstol efter en<br />
omfattande rättslig prövning där bland annat naturvårdsverket<br />
och länsstyrelsen agerar motparter.<br />
Tillståndet ger rätt att producera en viss mängd massa<br />
och papper men innehåller också en lång rad villkor<br />
meter björkved in från baltikum och ryssland eftersom<br />
det råder brist på lövved i sverige. all ved är kontrollerad<br />
och avverkad enligt gällande lagstiftning i respektive<br />
ursprungsland. dessutom är 34 % (<strong>2011</strong>) av veden miljöcertifierad<br />
enligt FsC-normen och/eller PeFC-normen.<br />
avseende bland annat utsläpp till vatten och luft, buller<br />
och avfalls- och kemikaliehantering.<br />
länsstyrelsen avdelar sedan kvalificerade handläggare<br />
som löpande granskar att villkoren i tillståndet och all<br />
generellt gällande miljölagstiftning följs. vid brott mot<br />
regelverket kan länsstyrelsen utdöma miljösanktionsavgifter<br />
eller lämna ärendet vidare till polis och åklagare.
sTörningAr oCH inCidenTer Under <strong>2011</strong><br />
den 13:e december <strong>2011</strong> drabbades grums tätort av en<br />
ovanligt kraftig luktstörning. Orsaken var att en tvingande<br />
reparation av en lutläcka i en skrubber störde fabrikens<br />
system för insamling och destruktion av illaluktande<br />
starkgas och sulfatmetanol. systemet överlastades och<br />
starkgas och sulfatmetanol gick ut till atmosfären till och<br />
från i cirka fyra timmars tid.<br />
13
illerud ab gruvöns bruk<br />
KonTAKT<br />
mats ganrot<br />
Miljöchef<br />
Tel: 0555-414 42<br />
billerud ab gruvöns bruk<br />
storjohanns väg 4<br />
664 28 grums